Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 Huvudman kontaktcenterahelsinqbord.se eslut Verksamhetschef vid sjukhusskolan Madeleine.Melanderahelsinciborq.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Helsingborgs kommun Skolinspektionen

2 E iu 1 (8) Inledning Skolinspektionen genomför höstterminen 2016 en kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus. Syftet är att granska om särskild undervisning på sjukhus så långt det är möjligt motsvarar den undervisning eleverna inte kan delta i. Detta uppnås genom att följande frågeställningar besvaras: /. Vad innehåller den särskilda undervisningen på sjukhus? 2. Får elever, som på grund av sjukdom inte kan delta i den vanliga undervisningen, en behovsanpassad undervisning på sjukhus? Skolinspektionen besökte sjukhusskolan i Helsingborgs kommun den 12 oktober Ansvariga för granskningen har Magnus Jonasson och Kristina Svensson varit. Vid besöket intervjuades lärare och verksamhetschef. Skolinspektionen har också studerat dokument från verksamheten. Vidare har en enkätundersökning genomförts med samtliga sjukhusskolor i landet. För mer information om granskningen se Skolinspektionens webbplats Här hittar du underlag som använts i granskningen i form av bestämmelser på området och intervjuguider. Bakgrundsuppgifter om verksamheten Sjukhusundervisningen i Helsingborgs kommun bedrivs vid Helsingborgs lasarett i egna lokaler i anslutning till lasarettets barnavdelningar (Soma) samt i egna lokaler i anslutning till Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) familjeavdelning. Sjukhusskolan ingår som en egen verksamhetsgren i elevhälsan i Helsingborgs kommun. Verksamhetschefen för sjukhusskolan är även chef för övriga delar av elevhälsan. Det finns en lärare anställd vid sjukhusskolan som arbetar gentemot de elever som ges somatisk vård. Läraren samarbetar med lekterapin som har sina lokaler i anslutning till sjukhusskolan på lasarettet. Det finns två lärare anställda som utgör ett arbetslag och arbetar gentemot de elever som ges vård vid BUP. Antal elever 2016 t o m 1 september. Somal 96 BUP Somatisk (kroppslig) värd 2 Barn- och ungdomspsykiatrisk vård

3 2 (8) Antal lärare Antal Omräknat till heltidstjänster Med lärarlegitimation Soma 1 0,5 1 BUP 2 1,8 2 1 Speciallärare/specialpedagoger 1 Bedömning Samverkan och informationsöverföring Det finns en fungerande samverkan mellan sjukhusskolan och lasaretts barnavdelning (Soma) och familjeavdelningen (BUP) och elevens ordinarie skola. Sjukhusskolan får snabbt information, ofta samma vardag, om en elev har kommit till barnavdelningen. Sjukhusskolan får information genom att barn- och ungdomspsykiatrins mottagning i god tid informerar om att en elev kommer att ges vård vid familjeavdelningen. Sjukhusskolan saknar dock tillgång till information om eventuella elever som fyllt 18 år och som ges vård vid vuxenavdelningar och som kan vara i behov av undervisning vid sjukhusskolan. Sjukhusskolan introduceras oftast samma dag eller senast påföljande vardag efter det att eleven kommit till barn- eller familjeavdelningen. För de elever som ges vård vid familjeavdelningen och de elever som ges vård under en längre tid vid barnavdelningen sker en kontinuerlig samverkan med elevens ordinarie skola och medicinskt behandlande personal. Anpassning och genomförande av undervisningen Sjukhusskolan skaffar sig kunskap om elevernas individuella behov, förutsättningar och kunskapsnivå genom kontinuerliga kartläggningar av elevens kunskaper. Dessa utgår från ett såväl pedagogiskt som medicinskt perspektiv och sker i samverkan med eleven, vårdnadshavare, ordinarie skola och medicinskt behandlande personal. Eleverna vid sjukhusskolan ges så långt det är möjligt undervisning utifrån sina behov och förutsättningar. Det finns dock begränsningar i vilken tid på dagen och i vilken omfattning eleverna kan ges undervisning utifrån sjukhuslärarnas arbetstider. Eleverna är delaktiga i planeringen och genomförandet av undervisningen. Det pågår ett värdegrundsarbete såväl utifrån ett mer övergripande perspektiv som utifrån den enskilde elevens behov.

4 3 (8) Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Sjukhusskolan behöver utveckla rutiner för att identifiera och erbjuda elever som ges vård vid andra avdelningar än barn- och familjeavdelningen särskild undervisning vid sjukhusskola. Sjukhusskolan behöver se över organisation och arbetssätt i syfte att försäkra sig om att elever erbjuds undervisning i en omfattning som så långt som möjligt motsvarar den undervisning som de inte kan delta i på sin ordinarie skola. Resultat Här redovisas uppgifter från enkät, dokument och intervjuer. Introducering av sjukhusundervisning Somatisk vård Dagen då barnet börjar få vård på barnavdelningen informeras sjukhusskolan. Lekterapeuten vid lekterapin förmedlar informationen då hen har möjlighet att gå in och ta del av elevernas omvårdnadsjournaler vid barnavdelningarna. Sjukhusläraren går även ut på barnavdelningen varje vardag för att "skaffa sig en bild av läget" och träffa elever och vårdnadshavare. Ett schema för undervisning av eleven läggs sedan upp utifrån en första kontakt med elev, vårdnadshavare och behandlande personal. Sjukhusskolan saknar information om eventuella elever som fyllt 18 år och ges vård vid vuxenavdelningar på lasarettet. En del elever har läroböcker och annat material med sig från sin ordinarie skola redan när de kommer till lasarettet. Sjukhusskolan tar oftast inte kontakt med ordinarie skola om eleven bara ska ges vård under ett fåtal dagar. Vårdnadshavarna tillfrågas alltid innan kontakt med ordinarie skola tas om behov av samverkan finns. Sjukhusläraren genomför alltid en inledande pedagogisk bedömning. Det varierar dock hur omfattande denna är i förhållande till hur sjuk eleven är. Sjukhusläraren pratar med eleven och dess vårdnadshavare om hur skolsituationen ser ut och vilka behov eleven har av att få undervisning, "en enkel första bedömning, men mycket viktigt med det första mötet". Sjukhusläraren för löpande daganteckrtingar över undervisningen under tiden eleven ges vård vid lasarettet.

5 4(8) Läkare avråder sällan från att en elev som ges vård vid barnavdelning ska ges undervisning. Elever har inledningsvis tackat nej till att få undervisning men då har sjukhusläraren fått eleven motiverad till att delta. Barn- och ungdoms psykiatrisk vård Sjukhusskolan får information om att en elev kommer att ges vård vid familjeavdelningen genom barn- och ungdomspsykiatrins mottagning. I samband med att en remiss beviljats för en elev att komma till familjeavdelningen får sjukhusskolan information om att eleven ska komma (vanligtvis 4 6 veckor innan). Det hålls sedan ett inledande möte med eleven och dess familj inför att eleven ska komma till familjeavdelningen. Sjukhuslärarna deltar vid detta möte. Under mötet introduceras sjukhusskolan för eleven. Om elev och vårdnadshavare tackar ja till att eleven ska få undervisning på sjukhusskolan under tiden eleven ges vård vid familjeavdelningen tas en inledande kontakt med elevens lärare vid den ordinarie skolan. Då ombeds ordinarie skola att göra en övergripande planering, med tillhörande material, för elevens kommande undervisning på sjukhusskolan. Det görs oftast en planering som sträcker sig 5 6 veckor framåt i tid och där skolan skickar med material för cirka två veckor i taget. Sjukhuslärarna har även möjlighet att åka till elevens ordinarie skola för att observera innan eleven börjar på sjukhusskolan för att skapa sig en bild av elevens undervisning och hur den fungerar för eleven. Sjukhusskolan saknar information om eventuella elever som fyllt 18 år och ges vård vid vuxenpsykiatriska avdelningar. I de fall en elev fyllt 18 år och ges vård vid familjeavdelningen får de oftast undervisning vid sin ordinarie skola istället för vid sjukhusskolan. Någon egen inledande pedagogisk bedömning av om undervisning behövs genomförs inte utan istället följs den inledande planeringen upp som ordinarie skolan lagt upp för att se om den fungerar och motsvarar elevens behov och förutsättningar, såväl ur ett medicinskt som pedagogiskt perspektiv. I likhet med sjukhusläraren som arbetar gentemot Soma för sjukhuslärarna som arbetar gentemot BUP fortlöpande daganteckningar över undervisningen på sjukhusskolan. Läkare har hittills aldrig avrått från att en elev som ges vård vid familjeavdelningen ska ges undervisning. Eleverna brukar inte tacka nej till undervisning även om det ibland kan finnas ett motstånd till att delta inledningsvis. Ett motstånd som inte sällan, enligt sjukhuslärarna, brukar övergå i motivation efter en tids arbete med eleven.

6 Syss kåt 5 (8) Undervisningens genomförande Somatisk vård I vilken omfattning elevens behov, förutsättningar och kunskapsnivå kartläggs är beroende av hur prognosen för elevens vårdtid vid barnavdelningen ser ut. Om eleven förväntas ges vård under en längre tid tas alltid en inledande kontakt med elevens ordinarie skola efter det att samtycke inhämtats från elevens vårdnadshavare. Kartläggning av elevens individuella behov, förutsättningar och kunskapsnivå sker då genom samtal med eleven, lärare vid elevens ordinarie skola och för eleven ansvarig medicinsk behandlande personal. Under tiden som eleven ges vård sker kontinuerliga avstämningar med såväl lärare på elevens ordinarie skola som med behandlande personal i syfte att anpassa undervisningen såväl utifrån var eleven befinner sig i sin kimskapsutveckling som utifrån elevens medicinska tillstånd. Elever i årskurs 6 och uppåt har ofta tillgång till en digital lärplattf orm där sjukhusskolan tillsammans med eleven kan gå in och se hur den ordinarie skolans planering av undervisningen ser ut. I vilken omfattning eleverna som ges vård på barnavdelning får undervisning styrs utifrån elevernas behov men även utifrån sjukhuslärarens arbetstid. Utgångspunkten är dock att det så långt det är möjligt ska finnas en flexibilitet i hur och när eleven ska ges undervisning utifrån elevens förutsättningar och behov. Måndagar ges ingen undervisning då det ofta är den dag i veckan som det kommer nya elever till avdelningen. En stor del av tiden för nya elever går åt till samtal och undersökningar med medicinsk personal. Barn- och ungdomspsykiatrisk vård Sjukhusskolan gör, som tidigare framkommit, ingen egen inledande pedagogisk bedömning utan man börjar och utgår i undervisningen av eleven utifrån den planering av undervisningen vid sjukhusskolan som ordinarie skola lagt upp. Kartläggning av elevens individuella behov, förutsättningar och kunskapsnivå sker fortlöpande med eleven, lärare vid ordinarie skolan och medicinskt behandlande personal. Ibland fungerar inte alltid den ursprungliga planering som lagts upp och kan behöva revideras såväl avseende omfattning som innehåll. Det kan handla om att en elev inte orkar med undervisning i den omfattning som ursprungligen var planerat eller att eleven har kunskapsluckor inom något område. Det kan även hända att en elev "sticker iväg kunskapsmässigt" under sin tid på sjukhusskolan och behöver större utmaningar i undervisningen. I likhet med de elever som ges vård vid barnavdelning (Soma) har de flesta elever som kommit upp lite i åldrarna tillgång till en digital lärplattform där sjukhusskolan tillsammans med eleven kan gå in och ta del av planering m.m.

7 6 (8) Eleverna ges undervisning på sjukhusskolan (BUP) mellan kl Under eftermiddagen ges ingen undervisning. Sjukhuslärarna uppger att "någon elev hade nog orkat lite mer, en del orkar inte ens detta". De elever som är svårast sjuka går enligt lärarna ofta inte att undervisa tillsammans med så många andra elever vilket även i sig bidrar till begränsningar i flexibiliteten att undervisa. Möjligheter till undervisning under tider då ordinarie skolor har lov såsom under sommarlovet finns. Somatisk och barn- och ungdomspsykiatrisk vård Eleverna undervisas som regel alltid enskilt vid sjukhuskolan i anslutning till Soma och ibland i grupp på sjukhusskolan i anslutning till BUP, även om enskild undervisning också ges vid behov. Tanken med att undervisa i grupp är bl.a. att sjukhusskolan ska stå för "det friska" under elevens vårdtid och så långt som möjligt efterlikna en ordinarie skola såväl till utformning som till innehåll. Oftast är det inte så många elever som ges vård samtidigt vid barnavdelningen (Soma) så att det ger möjligheter till att undervisa i grupp. Skulle sjukhuslärarnas kompetens inte räcka till för att täcka en elevs behov av undervisning på sjukhusskolan finns möjligheter att använda sig av digital teknik. De lite äldre eleverna har ofta kontakt med ordinarie skola via nätet där eleven ges uppgifter att arbeta med och sedan skicka in för att få bedömda av läraren. Utöver det har eleverna ofta med sig sina egna datorer eller läsplattor som de använder i den ordinarie skolan. Ordinarie skola kan ha spelat in material och lagt ut men även övriga nätet såsom t.ex. Youtube används. Sjukhusskolan saknar lokaler för att kunna genomföra praktiska moment i ämnen såsom idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, musik, slöjd och naturorienterande ämnen. Sjukhusläraren och eleven kan då istället titta på filmer där praktiska moment genomförs och sedan diskutera hur momenten genomförs med filmen som utgångspunkt. Sjukhusskolan erbjuder elever i samtliga skolformer undervisning. Det är dock mer sällan elever från grundsärskola eller grundsärskola med inriktning träningsskola ges undervisning på sjukhusskolan. Om behovet skulle uppkomma kan det lösas genom att sjukhusskolan har en tätare kontakt med elevens ordinarie skola men även vid behov begära handledning från elevhälsans särskoleenhet. Sjukhusskolan arbetar med de övergripande läroplansmålen avseende delaktighet och inflytande, värdegrund och kränkande behandling. Eleverna är delaktiga i undervisningen utifrån sina olika intressen. De har inflytande över bl.a. arbetssätt och ges möjligheter att påverkar innehållet i sin egen undervisning

8 Bes f]ut 7(8) såväl avseende omfattning som ämnen att arbeta med. Det finns ett pågående värdegrundsarbete vid sjukhusskolan som utgår från såväl ett mer övergripande plan som utifrån den enskilde eleven. Sjukhuslärarna arbetar med utgångspunkt i vad eleverna har med sig från värdegrundsarbetet i den ordinarie skolan. Det finns en pågående kontinuerlig diskussion kring värdegrundsfrågor när sjukhuslärarna och verksamhetschefen träffas varje vecka. Det finns goda möjligheter för sjukhuslärarna att delta i olika former av kompetensutvecldingsinsatser ur ett såväl pedagogiskt, som medicinskt perspektiv. Både det som kommunen och landstinget erbjuder. Återgång till ordinarie undervisning Somatisk och barn- och ungdomspsykiatrisk vård Sjukhuslärarna för löpande daganteckningar över undervisningen under den tid en elev ges vård vid barnavdelning (Soma) eller familjeavdelningen (BUP). Om en elev har getts vård mer än ett fåtal dagar vid barnavdelningen och samverkan med ordinarie skola funnits kring elevens undervisning vid sjukhusskolan så sker en överlämning till ordinarie skolan. Denna kan ske på olika sätt som t.ex. genom mall eller telefon. Då redogör sjukhusläraren för hur undervisningen har fungerat och om det är något särskilt eleven behöver när den kommer tillbaka till ordinarie skolan. Det kan röra sig om såväl behov av anpassningar som att eleven behöver större utmaningar inom något område. När en elev ska sluta sjukhusskolan vid BUP tar sjukhuslärarna kontakt med ordinarie skola några dagar innan. Ofta inbjuds till ett möte där skolans rektor, lärare och specialpedagog deltar. Ofta deltar även skolpsykolog i dessa möten. Det kan även ske överlämning över telefon om elevens tidigare skolgång fungerat väl. Vid överlämningen redogör sjukhuslärarna för hur undervisningen fungerat, vad eleven arbetat med och var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling. Eventuella resultat av tester och prov som eleven genomfört på sjukhusskolan lämnas även över för att kunna utgöra del av underlag i ordinarie skolas bedömning och betygssättning av eleven. Elevens eventuella behov av anpassningar och stöd när hen kommer tillbaka till ordinarie skola diskuteras också vid överlämningen. Eleven får alltid veta vilken information som kommer att lämnas över till ordinarie skola när hen slutar på sjukhusskolan vid Soma eller BUP.

9 8 (8) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 5 maj 2017 redovisa till. Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :200) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Kristina Svensson och Anna Wide deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist enhetschef Magnusi onasso Föredragande