Beslut efter kvalitetsgranskning. av särskild undervisning på sjukhus i Luleå kommun

Transkript

1 fin Skolinspektionen est Huvudman Verksamhetschef vid sjukhusskolan Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Luleå kommun Skolinspektionen. Box Göteborg.

2 B s (7) Inledning Skolinspektionen genomför höstterminen 2016 en kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus. Syftet är att granska om särskild undervisning på sjukhus så långt det är möjligt motsvarar den undervisning eleverna inte kan delta i. Detta uppnås genom att följande frågeställningar besvaras: /. Vad innehåller den särskilda undervisningen på sjukhus? 2. Får elever, som på grund av sjukdom inte kan delta i den vanliga undervisningen, en behovsanpassad undervisning på sjukhus? Skolinspektionen besökte sjukhusskolan i Luleå kommun den 28 september Ansvariga för granskningen i Luleå har Matilda Yvede och Anna Wide varit. Vid besöket intervjuades lärare och verksamhetschef. Skolinspektionen har begärt in och studerat dokument från verksamheten. Vidare har en enkätundersökning genomförts med samtliga sjukhusskolor i landet. För mer information om granskningen se Skolinspektionens webbplats Här hittar du underlag som använts i granskningen i form av bestämmelser på området och intervjuguider. Bakgrundsuppgifter om verksamheten Sjukhusskolan i Luleå kommun är belägen på Sunderby sjukhus. Sjukhusskolans lokaler ligger i en del av sjukhuset som kallas "Barnhuset". Där finns också de två vårdavdelningarna, en för barn- och ungdomspsykiatrisk vård (BUP) och en för somatisk vård (Soma), samt lekterapin. Verksamhetschefen är utbildad lärare och är också rektor för två kommunala grundskolor för förskoleklass samt årskurserna 1-3. Lärarna vid sjukhusskolan utgör ett arbetslag och arbetar ihop. Ingen av dem är knuten specifikt till BUP eller till Soma.

3 2 (7) Antal elever 2016 t o m 1 september. Somal 88 BUP2 22 Antal lärare Soma BUP Antal Omräknat till heltids- -tjänster Med lärarlegitimation Speciallärare/specialpedagoger Bedömning Samverkan och informationsöverföring Sjukhusskolan i Luleå har väl fungerande strukturer för samverkan med vårdnadshavare, elevens ordinarie skola samt barnklinikens avdelningar. Samverkan sker kontinuerligt från det att eleven börjar ges vård vid sjukhuset tills dess att eleven återgår till ordinarie skola. Sjukhusskolans verksamhet och pedagogiska perspektiv integreras i planeringen av behandlingsarbetet även om undervisningen tydligt är separerad från den medicinska behandlingen. Vid återgång till ordinarie skola lägger sjukhuslärarna stor vikt vid att se till att den kunskap de har om eleverna överförs dit för att öka förutsättningarna för att eleverna ges en relevant och individanpassad undervisning. Det kan handla om elevernas behov av extra anpassningar eller särskilt stöd men också om vilka förhållningssätt 1 Somatisk (kroppslig) vård 2 Bam- och ungdomspsykiatrisk vård

4 Basut 3 (7) gentemot eleverna som kan vara framgångsrika. Sjukhuslärarna samverkar vid behov också med andra verksamheter. Sjukhusskolan har rutiner för att försäkra sig om att de känner till samtliga barn som ges vård vid barnkliniken. Däremot saknas rutiner för att få vetskap om elever som fyllt 18 år och därför vårdas på vuxenavdelning. Det saknas också rutiner för att försäkra sig om att elever som är yngre än 18 år men vårdas på annan avdelning än barnavdelning (till exempel infektionsavdelning) blir identifierade av sjukhusskolan. I de fall sjukhusskolan får kännedom om elever vid annan avdelning erbjuds alltid dessa elever undervisning i samma utsträckning som elever som ges vård vid avdelningar på barnkliniken. Anpassning och genomförande av undervisningen Sjukhuslärarna skaffar sig på olika sätt kännedom om elevernas individuella behov, förutsättningar och kunskapsnivå. De genomför samtal med elever och vårdnadshavare samt har alltid kontakt med elevens ordinarie skola. De har också en kontinuerlig kontakt med den medicinska personalen för att kunna anpassa undervisningen utifrån de möjligheter och begränsningar som elevens sjukdomstillstånd innebär. Eleverna ges möjlighet till delaktighet i planering och genomförande av undervisningen. I de fall sjukhuslärarnas kompetens inte räcker för elevernas behov av undervisning samverkar lärarna med lärare vid elevens ordinarie skola, andra lärare de har kontakt med samt använder sig av digital teknik, till exempel Youtube. Dock använder sig sjukhusskolan inte av fjärrundervisning för att möjliggöra för eleverna att vara mer delaktiga både i undervisning och social samvaro med sin ordinarie klass. Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Sjukhusskolan behöver se till att det finns fungerande system för att få kännedom om elever som vårdas på andra avdelningar än barnavdelningar och som kan vara i behov av särskild undervisning vid sjukhus.

5 Bes[ufṭ 4 (7) Sjukhusskolan kan ytterligare arbeta för att utveckla sin redan fungerande samverkan med elevernas ordinarie skola genom att till exempel initiera fjärrundervisning. Resultat Här redovisas uppgifter från enkät, dokument och intervjuer. Introducering av sjukhusundervisning Sjukhusskolan skaffar sig information om elever samma dag som de börjar ges vård på någon av barnavdelningarna, BUP eller Soma. Sjukhuslärarna besöker eleverna samma dag som de kommit till sjukhuset om inte deras medicinska tillstånd gör att det bedöms olämpligt. De har också en omedelbar kontakt med vårdnadshavare och skaffar tillstånd att ta kontakt med ordinarie skola. Sjukhuslärarna tar kontakt med elevens mentor samma dag eller dagen efter att eleven börjat vårdas på sjukhuset. Sjukhusskolan i Luleå har de inledande samtalen med elev, vårdnadshavare och ordinarie skola som ett prioriterat utvecklingsområde för att försäkra sig om att de gemensamt utformar en plan för skolarbetet under sjukhusvistelsen. När det gäller elever under 18 år som är inlagda på vuxenklinik saknas rutiner för att sjukhusskolan ska få information om att dessa elever vårdas på sjukhus. Det kan handla om elever som, oavsett ålder, vårdas på infektionsklinik eller annan klinik. Det gäller också elever som fyllt 18 år som studerar på gymnasiet och därmed per automatik ges vård på vuxenklinik. I de fall sjukhusskolan får kännedom om elever vid annan avdelning erbjuds alltid dessa elever undervisning i samma utsträckning som elever som ges vård vid avdelningar på barnkliniken. Lärarna gör en pedagogisk bedömning av om eleverna ska få undervisning vid sjukhusskolan och dokumenterar detta ställningstagande. Det förekommer att elever och / eller vårdnadshavare primärt tackar nej till undervisning vid sjukhusskolan. Sjukhuslärarna återvänder då till eleven och samtalar med hen och vårdnadshavaren. Sjukhuslärarna försöker få eleven intresserad av sjukhusundervisningen. För det mesta tackar alla barn och ungdomar som kan bli aktuella för undervisning vid sjukhusskolan förr eller senare ja till undervisning.

6 5 (7) Det förekommer, om dock sällan, att läkare avråder från undervisning. Sjukhuslärarna brukar ändå besöka eleven för att erbjuda undervisning men de är försiktiga och tar hänsyn till elevens tillstånd. Sjukhuslärarna betraktar det som en friskfaktor att elever får komma till sjukhusskolans lokaler och komma ifrån sitt sjukrum. De beskriver också att de inte sällan upptäcker att elever som ges vård vid BUP sedan tidigare har en negativ bild av sin skolgång och har förlorat motivationen för skolarbetet. För sjukhuslärarna blir då motivationsarbetet av största vikt. Undervisningens genomförande Sjukhuslärarna kartlägger elevernas behov, förutsättningar och kunskapsnivå genom samtal med eleven och vårdnadshavare. Dessutom samverkar de med elevens ordinarie skola för att ha en relevant utgångspunkt för undervisningen. Lärarna kombinerar den information de fått med en egen bedömning av elevens behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Lärarna samverkar också med den medicinska personalen på sjukhuset till exempel genom att delta i planeringsmöten om elevens tillstånd och vård. Sjukhusundervisningen betraktas som en del av rehabiliteringen av eleverna och integreras med behandlingsarbetet. Sjukhuslärarna har en kontinuerlig samverkan med ordinarie skola när eleverna undervisas. Ordinarie skola förser sjukhusskolan med material till eleverna. Materialet motsvarar det som elevernas ordinarie klass arbetar med under tiden eleverna vårdas vid sjukhuset. Dessa uppgifter anpassar sjukhuslärarna till elevernas behov och förmåga. Det innebär att ibland gör inte eleverna de uppgifter ordinarie skola skickar. I dessa fall informeras ordinarie skola om detta och samverkan om förändring av upplägget av elevernas undervisning sker. Eleverna och vårdnadshavarna är delaktiga i kommunikationen med ordinarie skola. Sjukhusskolan utgår från varje elevs individuella behov och undervisningen är flexibel avseende tid, innehåll och utformning. Undervisningtiden varierar från hel skoldag till en kort stund per dag. Tiden avgörs utifrån varje elevs indivduella behov, tillstånd och förmåga. Nyanlända elever erbjuds undervisning i samma utsträckning som andra elever. Vid behov används tolk, det samordnas ofta med vårdens användande av tolk. Det har också förekommit att en lärare som pratade samma modersmål

7 Ses JeL.ri'l. 6 (7) som en elev anställdes av sjukhusskolan under en period för att kunna tillgodose denne elevs behov av undervisning. I de fall sjukhuslärarnas egen kompetens inte räcker för att kunna täcka det behov eleverna har av undervisning använder sig lärarna av privata nätverk, digitala medier (till exempel Youtube) och samverkan med ordinarie skolas lärare. Fjärrundervisning används inte för att möjliggöra för eleverna att följa undervisningen i den ordinarie klassen och vara delaktiga i vad som händer i klassen i övrigt. Det finns moment i några ämnen som av utrustningsskäl inte kan genomföras vid sjukhusskolan. Till exempel saknar sjukhusskolan tillgång till dragskåp vilket innebär att laborationer som kräver detta inte kan genomföras. Lärarna försöker då hitta motsvarande laborationer på till exempel Youtube för att eleverna ska kunna följa hur laborationen genomförs och vilka resultat den leder till. Eleverna vid sjukhusskolan är delaktiga när det gäller sjukhusundervisningens innehåll och upplägg. Till exempel utgår lärarna alltid primärt från vad eleverna själva upplever som meningsfullt och viktigt att arbeta med för att sedan försöka utmana dem att utifrån målen för utbildningen bredda vad de arbetar med. Eleverna får tid och möjlighet att själva beskriva sin skolsituation och hur undervisningen fungerar för dem. Sjukhusskolan arbetar kontinuerligt med de övergripande läroplansmålen avseende till exempel värdegrund och kränkande behandling. Elevernas behov av att arbeta med värdegrundsfrågor varierar och lärarna anpassar arbetet med dessa frågor till elevernas behov och förutsättningar. Lärarna är aktiva samtalspartner till eleverna och utmanar deras tänkande kring till exempel normalitet och förståelse för människors olikhet. Återgång till ordinarie undervisning Sjukhusskolan dokumenterar löpande den undervisning varje elev får och rapporterar kontinuerligt till elevens ordinarie skola. När en elev återgår till sin ordinarie skola och undervisningsgrupp summerar sjukhuslärarna vad eleven gjort och lärt sig. Sjukhuslärarna har samtal både inför återgången, i samband med den och ibland också samtal med personal vid ordinarie skola efter elevens återgång.

8 7 (7) Sjukhuslärarna tydliggör för ordinarie skola om eleven har behov av anpassningar eller särkilt stöd. De förmedlar elevens behov och om behoven har förändrats under tiden eleven fått undervisning på sjukhusskolan. Sjukhuslärarna har också vid något tillfälle initierat att skolans undervisning eller elevens placering vid återgång ska förändras därför att det blivit tydligt att skolan varit en del av elevens problematik. Sjukhuslärarna besöker inte rutinmässigt den ordinarie skolan då eleverna återvänder dit. De är således inte fysiskt närvarande men ändå involverade i elevens återgång. Uppföljning Luleå kommun ska senast den 25 april 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :200) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredarna Magnus Jonasson samt Matilda Yvede deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist QJ C_J_) enhetschef Anna Wide Undervisningsråd/Föredragande