Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 Beslut Huvudman karlstadskommunakarlstad.se Verksamhetschef vid sjukhusskolan susanne.eklundakaristad.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Karlstads kommun Skolinspektionen Box Göteborg vwvw.skolinspektionen.se

2 Beshlt 1 (8) Inledning Skolinspektionen genomför höstterminen 2016 en kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus. Syftet är att granska om särskild undervisning på sjukhus så långt det är möjligt motsvarar den undervisning eleverna inte kan delta i. Detta uppnås genom att följande frågeställningar besvaras: /. Vad innehåller den särskilda undervisningen på sjukhus? 2. Får elever, som på grund av sjukdom inte kan delta i den vanliga undervisningen, en behovsanpassad undervisning på sjukhus? Skolinspektionen besökte sjukhusskolan i Karlstads kommun den 23 november Ansvariga för granskningen har undervisningsråden Kristina Svensson och Anna Wide varit. Vid besöket intervjuades lärare och verksamhetschef. Skolinspektionen har också studerat dokument från verksamheten. Vidare har en enkätundersökning genomförts med samtliga sjukhusskolor i landet. För mer information om granskningen se Skolinspektionens webbplats Här hittar du underlag som använts i granskningen i form av bestämmelser på området och intervjuguider. Bakgrundsuppgifter om verksamheten Sjukhusskolan bedrivs i två olika lokaler belägna några kilometer från varandra. Elever som får somatisk (Soma) vård undervisas i en lokal i anslutning till barnkliniken på Karlstads sjukhus. Elever som får psykiatrisk vår undervisas i lokaler i anslutning till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Karlstad. Sjukhusskolan sorterar under Barn- och ungdomsförvaltningens specialpedagogiska enhet "Klaraborg" och leds av en verksamhetschef som är utbildad lärare och specialpedagog. Lärarna vid sjukhusskolan utgör ett arbetslag. Två av sjukhusskolans lärare imdervisar de elever som får vård inom barn- och ungdomspsykiatrin och två lärare undervisar elever som ges somatisk vård.

3 Beslut 2 (8) Antal elever 2016 t o m 1 september Sorna' 180 BUP2 40 Antal lärare Soma BUP Antal Omräknat till heltidstjänster Med lärarlegitimation Speciallärare/ specialpedagoger Bedömning Samverkan och informationsöverföring Sjukhusskolan i Karlstad har rutiner för att få kännedom om de barn och ungdomar som ges somatisk vård vid sjukhusets barnavdelningar och de elever som får vård på BUP. Sjukhuslärarna avgör om de elever som identifierats är i behov av undervisning vid sjukhusskolan och dokumenterar ställningstagandet. Det kan dock finnas elever som behöver det, men som inte erbjuds undervisning vid sjukhusskolan. Om den medicinska personalen vid andra avdelningar än barnavdelningar känner till sjukhusskolan identifieras eleverna, men om de inte gör det identifieras de inte. Detta gäller även för elever som fyllt 18 år och därför vårdas på vuxenavdelningar, där rutiner för att identifiera dessa elever saknas. Elever från olika skolformer deltar i undervisningen, men det är ovanligt att elever i grundsärskola och gymnasiesärskola deltar. Om elever från dessa skolformer identifieras erbjuds de dock undervisning. 1 Somatisk (kroppslig) vård 2 Barn- och ungdomspsykiatrisk vård

4 Beskul. 3 (8) När elever får undervisning vid sjukhusskolan finns fungerande strukturer för samverkan med ordinarie skola, vårdnadshavare samt sjukhusets personal under hela tiden eleven får undervisning vid sjukhusskolan. Sjukhuslärarna har kontinuerlig kontakt med elevens ordinarie skola och de samverkar även, vid behov, kring bedömning av elevens kunskaper vid sjukhusskolan. I samband med elevens återgång till ordinarie skola sker överlämnande på olika sätt, allt efter behov. Även den dokumentation som gjorts kring elevens undervisning på sjukhuskolan överlämnas till ordinarie skola. På så vis arbetar sjukhusskolan för att säkerställa att även information om elevens eventuella behov av extra anpassningar och särskilt stöd lämnas över till den ordinarie skolan. Om den ordinarie skolan behöver fortsatt stöd av sjukhuslärarna erbjuder de handledning till de ordinarie lärarna även när eleven avslutat sin undervisning vid sjukhusskolan. Anpassning och genomförande av undervisningen Sjukhuslärarna skaffar sig på olika sätt kännedom om elevernas individuella behov, förutsättningar och kunskapsnivå. På BUP gör sjukhuslärarna alltid en inledande kartläggning av elevens kunskaper och behov för att utifrån denna anpassa undervisningen vid sjukhusskolan till elevens behov. På Soma utgår undervisningen främst från det material som eleven fått från sin ordinarie skola men detta anpassas utifrån elevens önskemål och hälsotillstånd. Eleverna ges möjlighet att påverka undervisningen och sjukhuslärarna är flexibla vad gäller den undervisningstid eleverna får. Sjukhuslärarna får fortbildning både i pedagogiska frågor och för undervisningen betydelsefulla medicinska frågor. I de fall sjukhuslärarnas kompetens inte räcker för elevernas behov av undervisning samverkar lärarna med elevens ordinarie lärare. Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Sjukhusskolan behöver utveckla rutiner för att identifiera och erbjuda elever som ges vård vid andra avdelningar än barnavdelningar särskild undervisning vid sjukhus.

5 Besnit. 4 (8) Sjukhusskolan kan utveckla arbetet med att identifiera och erbjuda undervisning till elever som är mottagna i grundsärskola och gymnasiesärskola. Resultat Här redovisas uppgifter från enkät, dokument och intervjuer. Introducering av sjukhusundervisning Sjukhuslärarna på Soma får varje morgon en rapport från lekterapin om vilka elever som kan vara aktuella för sjukhusskolan. Lekterapin är kopplad till barnkliniken men informerar även om någon elev från infektionsavdelningen behöver undervisning. Den medicinska personalen vid andra avdelningar signalerar att de har elever som vårdas där om de känner till sjukhusskolan, vilket de inte alltid gör. Därmed kan det finnas elever som inte identifieras om de är inneliggande på andra avdelningar, såsom "vuxenavdelningar". Sjukhusskolan har inte aktivt verkat för att göra sjukhusskolan känd vid samtliga avdelningar där barn- och ungdomar kan vårdas. Det finns ingen organiserad samverkan mellan exempelvis vårdavdelningschefer vid sjukhuset och sjukhusskolan. Efter det att elever identifierats går lärarna runt och hälsar på eleverna och introducerar sjukhusskolan för elever och deras vårdnadshavare. I samband med detta samtalar de om elevens skolsituation i stort och tar ställning till om undervisning behövs. Sjukhusläraren dokumenterar det pedagogiska ställningstagandet. Det är sällan läkare avråder från undervisning. Om eleven endast stannar kort tid och har med material kontaktas inte ordinarie skola och undervisningen kan komma igång samma vardag. För elever som stannar längre tar sjukhusläraren, efter vårdnadshavares godkännande, kontakt med elevens ordinarie skola, oftast mentorn. Sjukhusläraren förmedlar då elevens och vårdnadshavarens önskemål och stämmer av detta mot den ordinarie skolan. På BUP väcks frågan om undervisning på behandlingskonferens. Därefter får sjukhusskolan en ifylld blankett, ett så kallat "medfördelande", från behandlande personal om att en elev behöver få undervisning på sjukhusskolan. Av medfördelandet framgår också vårdnadshavarens tillåtelse om att få kontakta

6 rbeskg. 5 (8) ordinarie skola och om sjukhuslärare och behandlande personal får ta del av sjukhusets dokumentation kring eleven. Efter detta hålls ett möte med medicinsk personal där beslut om undervisning fattas. Tveksamheter kring om sjukhusundervisning behövs gäller främst elever som får öppenvård och därmed inte är inneliggande. Efter beslut om undervisning i sjukhusskolan kommer undervisningen igång, vanligen inom en vecka. Eleverna kommer då till sjukhusskolan för att introduceras i lokalerna. Sjukhuslärarna för samtal med eleverna om vilka ämnen eleven behöver få undervisning i och därefter kontaktas ordinarie skola. Möte bokas med ordinarie skola där rektor, mentor och elevhälsan deltar och en plan görs för elevens utbildning. Rutiner för att identifiera elever som är över 18 år och som deltar i gymnasieutbildning saknas helt både för elever som vårdas på Soma och BUR Undervisningens genomförande På Soma är det främst elevens ordinarie skola som avgör vad eleven får undervisning i vid sjukhusskolan. Om eleven har egna önskemål försöker sjukhusläraren tillgodose dessa och låter eleverna vara delaktiga vid planering av undervisningen. Undervisningen ges främst enskilt i elevens rum eftersom många elevers hälsotillstånd gör att de inte kan komma till sjukhusskolans lokaler. Det material eleven får från sin ordinarie skola brukar motsvara elevens kunskapsnivå och om det behövs kontaktar sjukhusläraren den ordinarie skolan för att förändra och anpassa arbetsuppgifterna. Efter varje undervisningstillfälle utvärderar sjukhusläraren undervisningen tillsammans med eleven. Om sjukhuslärarna saknar den ämneskompetens som behövs tar de kontakt med den ordinarie skolan för att hitta lösningar. Det förekommer att elevens lärare lagt ut undervisning digitalt som alla elever kan ta del av och detta använder sjukhuslärarna i undervisningen. De flesta gymnasieelever har en lärplattf orm där de kan se sina uppgifter och kommunicera med lärare. På BUP gör sjukhuslärarna initialt en pedagogisk kartläggning för att se vilka behov eleven har av undervisning. Kartläggningen görs bland annat genom information från ordinarie skola, sjukhuslärarnas egna tester och diagnoser, men främst genom samtal med eleven. Sjukhuslärarna ser tillsammans med eleven igenom det material eleven fått från sin ordinarie skola och sjukhuslärarna frågar eleverna vad de har för intressen. Eleven får bestämma vad de ska börja arbeta med så att en tilltro till sjukhusskolan skapas. Ibland används det material

7 Ses 6 (8) som eleven fått från sin ordinarie skola, men det förekommer också att de får använda helt annat material. Det är inte ovanligt att det material eleven fått från sin ordinarie skola ligger på en för hög nivå utifrån vad eleven klarar av. Sjukhuslärarna uppger att det kan bero på att ordinarie skola har en vag uppfattning om eleven på grund av hög skolfrånvaro, att skolan inte har tillräcklig kunskap om elevens förmåga, men också att elevens hälsotillstånd gör att eleven inte klarar det eleven brukar. Undervisningens mängd är kopplad till elevens hälsoffilstå'nd och det blir ofta intensiv enskild undervisning, vilket gör att eleven inte orkar så mycket. Det finns även elever som får del av sin undervisning vid sin ordinarie skola, när det är möjligt. En sådan samverkan kan bero på att eleven behöver "slussas" tillbaka, behålla den sociala kontakten men också att moment, såsom exempelvis laborationer eller musikundervisning, är svåra att genomföra på sjukhusskolan. Det är elevens behov som styr vad som är möjligt när det gäller kontakt med den ordinarie skolan. Sjukhuslärarna har tät kontakt med den ordinarie skolan, ofta varje dag via mail, men också regelbundna avstämningar. De har alltid ett uppföljningsmöte efter sex veckor från introducering med den personal som deltog vid det inledande mötet samt med vårdnadshavare. Ofta deltar även eleven vid mötet. Vid dessa möten samtalar de om elevens kunskapsutveckling och sjukhuslärarna deltar även vid bedömningar och betygssättning kring eleven. Sjukhuslärarna dokumenterar såväl undervisningens innehåll som elevens kunskapsutveckling vid sjukhusskolan. Undervisningstiden är flexibel och anpassas till elevens hälsotillstånd och till elevens övriga aktiviteter. Om undervisning behövs i ämnen som sjukhuslärarna inte har kompetens i tar de hjälp av den ordinarie skolan. Det förekommer att elevernas lärare lagt upp undervisning digitalt som alla elever kan ta del av. När det gäller läroplanens övergripande läroplansmål menar sjukhuslärarna att eleverna ofta har behov av att få prata om sin situation med anledning av sjukdomstillståndet, så dessa mål kommer delvis upp på ett naturligt sätt på elevens initiativ. Sjukhuslärarna har dock inte gemensamt fört samtal i arbetslaget kring hur de i undervisningen kan förhålla sig till de övergripande läroplansmålen. Det förekommer inte heller att dessa berörs på något uttalat sätt vid den samverkan som sker med elevernas ordinarie skolor.

8 s 7 (8) Elever från olika skolformer deltar i sjukhusundervisningen, men på BUP deltar sällan elever i grundsärskola och gymnasiesärskola. Dessa elever får vanligen vård på habiliteringen. Om elever i grundsärskola och gymnasiesärskola erbjuds undervisning vid sjukhusskolan beror det på att de först varit på BUP och fått en utredning och därmed blivit identifierade av sjukhusskolan. På Soma har ett fåtal elever från grundsärskola deltagit, men inga i inriktningen träningsskola och inte heller i gymnasiesärskolan. Lärarna menar att de alltid frågar eleverna och deras vårdnadshavare om de vill delta i undervisning men föräldrarna har hittills uppgett att eleverna inte behöver undervisning på sjukhusskolan. Lärarna får den kompetensutveckling de behöver i både pedagogiska och i relevanta medicinska frågor. De -tillhör de ämnesnätverk som finns för lärare i kommunen och menar att de på så sätt även håller sig uppdaterade vad gäller det som sker i kommunens grund- och gymnasieskolor. Verksamhetschefen ser till att sjukhuslärarna har grundläggande kunskaper inom de skolformer de undervisar i, såsom i olika läroplaner. Återgång till ordinarie undervisning På Soma kontaktar sjukhuslärarna vanligen mentor när eleven ska återgå till sin ordinarie skola. Mentorn informeras om vad eleven arbetat med och hur långt eleven kommit i sin kunskapsutveckling. Det material eleven arbetat med skickas till den ordinarie skolan och även den dokumentation sjukhuslärarna gjort kring vad eleven arbetat med och eventuella bedömningar. Ordinarie skola informeras om eleven behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. På BUP har de ett avslutande möte med den ordinarie skolan där de berättar om elevens undervisning och kunskapsutveckling på sjukhusskolan. Sjukhuslärarna lämnar även över dokumentation med de kartläggningar som gjorts kring elevens kunskaper och behov i olika ämnen. Av dokumentationen framgår om eleven behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. Sjukhuslärarna erbjuder även fortsatt handledning till de lärare som undervisar eleverna vid den ordinarie skolan om de önskar detta. Det är inte alltid eleven återgår till sin ordinarie skola utan får en ny skolplacering.

9 Beslut (8) Uppföljning Karlstads kommun ska senast den 16 juni 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :200) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråd Arma Wide och utredare Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Kristina Svensson Undervisningsråd/Föredragande