Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Dnr :6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun

2 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. Utvecklingsområden utifrån denna granskning kan i olika hög grad kräva förbättring. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun, behöver förbättras. Förskolechefen har en god kännedom om förskolans verksamhet. Förskolechefen kan på ett bättre vis nyttja sin kännedom för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Det sker inte i tillräcklig utsträckning för att förskolechefen ska kunna leda verksamheten mot de nationella målen. Förskolechefen är tillgänglig för den pedagogiska personalen när de tar kontakt och är i behov av stöd. Det är inte tydligt vilket ansvar och vilken funktion förskolechefen, enhetschefen för två andra förskolor och arbetslagsledarna på respektive förskola i kommunen har gällande ledningen av förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen har en klar bild över hur hon önskar och vill leda den pedagogiska verksamheten. Men hon saknar förutsättningar i form av reell möjlighet i form av tid att genomföra egen kompetensutveckling, administrativ avlastning och stöd i pedagogiska frågor från huvudman för att kunna göra det.

3 2(11) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande områden: Förskolechefen behöver i ökad omfattning få kännedom om hur den pedagogiska personalen arbetar i barngruppen för att kunna föra samtal om metoder och arbetsformer och utveckla dessa i syfte att verksamheten ska nå de nationella målen. Förskolechefen behöver i högre grad nyttja sin kännedom om verksamheten för att initiera och driva utvecklingsprocesser och följa upp dessa i syfte att leda verksamheten mot de nationella målen. Förskolechefen behöver i ökad omfattning skapa förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet genom att tydliggöra arbetslagsledarens ansvarsområden för den pedagogiska personalen. Förskolechefen behöver i ökad omfattning få förutsättningar av huvudmannen genom att erhålla tid för och stöd i ledningen av den pedagogiska verksamheten. Förskolechef och huvudman bör finna en lämplig fördelning av ledningsansvar mellan förskolechefen, enhetschefen och arbetslagsledare. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 12 maj 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits eller planerats utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Huvudmannen ska dessförinnan, inom två månader från beslutet (12 juli 2016) inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att

4 3(11) förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Ett formulär för uppföljning bifogas (bilaga 2). Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har genomfört de utvecklingsområden som Skolinspektionen har påtalat i samband med kvalitetsgranskningen. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen Stockholm Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :6590) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Gabriel Brandström Biträdande avdelningschef Jesper Thiborg Utredare

5 4(11) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande sam erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor kommer att ingå i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Ekebackens förskola, belägen i Högsby, ingår i detta projekt. Huvudman för Ekebackens förskola är Högsby kommun. Förskolechefen vid Ekebackens förskola ansvarar sammanlagt för 7 förskolor med totalt 48 anställda. Förskolan består av 2 avdelningar med omkring 24 barn mellan 1 och 6 år. Ekebackens förskola besöktes mars Utredare Jesper Thiborg och undervisningsråd Kerstin Haster varit ansvariga inspektörer. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Be-dömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport

6 5(11) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad har käru-tedom om förskolans pedagogiska verksamhet eftersom hon får information genom olika möten och dokumentation. Förskolechefen har däremot inte den fördjupade kännedom om pedagogernas arbete i barngrupperna som krävs för att kunna föra samtal om metoder och arbetsformer och utveckla dessa i syfte att nå förskolans nationella mål. Förskolechefen får kännedom om verksamheten via personalen Förskolechefen anger att hon har god kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen berättar att hon får information och kunskap om förskolans pedagogiska verksamhet bland annat genom månatliga möten med olika personalgrupper och genom personalens dokumentation av planer, genomförande och utveckling av den pedagogiska verksamheten. Detta sker inom ramen för förskolans kvalitetsarbete. Utifrån intervjuer med förskolechefen och pedagogisk personal framgår det att förskolechefen leder två månatliga möten. På det ena mötet deltar förskollärare och på det andra deltar arbetslagsledare från samtliga förskolor i kommunen. Utöver dessa två möten leder även förskolechefen arbetsplatsträffar en gång i månaden, där hon ger personalen på förskolan aktuell information och de diskuterar ekonomi, arbetsmiljö och kvalitetsarbete. Förskolechefen tar dessutom del av protokoll och mötesanteckningar från personalmöten och möten med föräldrarna på Ekebackens förskola som hon inte själv närvarar på. Mötesstrukturen på förskolan är tydlig för den pedagogiska personalen. Både förskolechefen och den pedagogiska personalen berättar att förskolan dessutom har en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolan har månadsvis, från februari till maj och från augusti till november, delat upp områden i läroplanen som de fokuserar på. Exempel på områden är modersmål, samverkan med hemmet, utveckling och lärande och barnens inflytande och

7 6(11) delaktighet. Personalen anger att förskolechefen får kännedom om den pedagogiska verksamheten genom att hon får ta del av deras dokumentation som innehåller analyser av förskolans arbete för att nå målen i läroplanen. Detta sker nio gånger om året utifrån månadens aktuella fokusområde. Utifrån intervjuer med personalen framgår det att samtliga upplever att förskolechefen i hög grad har kännedom om den pedagogiska verksamheten. De anger att det märks i samtal med förskolechefen. Personalen berättar att förskolechefen kommer ihåg vad som sagts vid ett tidigare tillfälle när de har pratat om ett barn eller en situation, exempelvis om ett barn är i behov av särskilt stöd. Förskolechefen genomför sällan verksamhetsbesök på förskolan Den pedagogiska personalen uppger att förskolechefens kännedom om verksamheten hade blivit bättre om hon hade gjort besök i barngruppen. Detta för att själv bilda sig en uppfattning om den pedagogiska verksamheten och hur den kan utvecklas. Dessutom finns det en önskan från personalen att förskolechefen ska få en bättre kännedom om hur de arbetar i barngruppen och att hon ska kunna föra pedagogiska samtal. I intervjuer med förskolechef och personalen framgår det att förskolechefen från hösten 2015 till och med februari 2016 inte observerat den pedagogiska personalens arbete i barngruppen. Förskolechefen berättar i intervjuer att hon ser behovet av att göra verksamhetsbesök och därför har planerat in det under våren. Förskolechefen berättar att hon behöver genomföra dessa besök för att "kunna driva den pedagogiska verksamheten framåt". 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Det är främst den pedagogiska personalen som driver utvecklingsprocesserna. Förskolechefen följer inte upp den

8 7(11) pedagogiska verksamheten och återkopplar till personalen i den utsträckning som krävs för att leda verksamheten mot de nationella målen. Personalen upplever att de behöver mer stöd för att utveckla den pedagogiska verksamheten Den pedagogiska personalen berättar i intervjuer att de i hög grad själva tar ansvar för att initiera, leda och följa upp den pedagogiska verksamheten. Vidare berättar personalen att de skickar dokumentation och protokoll från möten till förskolechefen, men får sällan återkoppling när det gäller pedagogiska frågor. Dessutom uppges det i intervju med personal att de saknar "handledning i det pedagogiska arbetet med barnen" och att de önskar att förskolechefen skulle kunna ge denna handledning. Förskolechefen anger i yttrande till Skolinspektionen att hon handleder personalen i samband med arbetsplatsmöten, verksamhetsbesök och möten med olika personalgrupper. Dock framgår det i intervjuer med både förskolechef och den pedagogiska personalen, till exempel, att förskolechefen varken leder eller följer upp läroplanens mål när det gäller jämställdhet genom ett medvetet arbete med personalen. Detta får den pedagogiska personalen själva ansvara för. Förskolechefen uppger i intervju att hon leder den pedagogiska verksamheten genom att "se personalens kvalitetsarbete under året". Vidare berättar förskolechefen att hon i slutet av året gör en analys och sammanställning av personalens kvalitetsarbete som hon sedan tar upp med huvudmannen. Förskolechefen anger i verksamhetsredogörelse, som Skolinspektionen mottagit, att en av utgångspunkterna i hennes ledarskap är "frihet under ansvar". Med detta menar förskolechefen att hon vill "ange riktlinjer men låta pedagogerna på förskolan arbeta utifrån de förutsättningar de har och hitta sitt sätt att arbeta för att utveckla kvaliteten i verksamheten". Vidare beskriver hon i redogörelsen att återkoppling sker vid "regelbundna träffar med kommunens arbetslagsledare och förskollärare för att diskutera och reflektera tillsammans med andra för att utveckla sitt arbetssätt". Personalen önskar att de i högre grad kunde föra samtal med och få ytterligare återkoppling på kvalitetsarbetet från förskolechefen om hur verksamheten kan utvecklas.

9 8(11) Förskolechefen vägleder personalen i pedagogiska frågor vid behov Däremot berättar den pedagogiska personalen att de vid behov kan ta kontakt med förskolechefen och då få vägledning och stöd när det gäller pedagogiska frågor, men även praktiska frågor. Förskolechefen anger i intervju att hon är tillgänglig när den pedagogiska personalen tar kontakt. Det kan röra sig om alltifrån uppkomna situationer med föräldrar till att personalen önskar en ny matta till något rum på förskolan. Hon berättar att en av fördelarna med en mindre kommun är att det är "korta vägar" mellan personer. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet eftersom hon ger personalen möjlighet till kompetensutveckling och tid för planering. Dock behöver förskolechefen tydliggöra arbetslagsledarens ansvar på förskolan. Struktur för ledning finns, men det saknas tydlighet gällande de ledningsuppgifter som delegerats Det finns en utarbetad struktur för ledning på förskolan i kommunen. I den verksamhetsredogörelse som Skolinspektionen mottagit från förskolechefen framgår det att varje förskola har en arbetslagsledare som har fått ledningsuppgifter delegerade till sig. Arbetslagsledaren har 12,5 procent av sin arbetstid avsatt för detta uppdrag. Förskolechefen berättar att det är huvudmannen som bestämt att det ska finnas en arbetslagsledare på varje förskola i kommunen och vilket ansvar dessa har. I inskickad redogörelse framgår att arbetslagsledare bland annat ansvarar för att "driva pedagogiska diskussioner i arbetslaget", "leda arbetslagets möten och ansvara för att de dokumenteras" och "samordna och planera det pedagogiska arbetet tillsammans med arbetslag". Arbetslagsledaren har även i uppgift att samordna vikarieanskaffning och ha en samlad bild av elevvårdssituation en i barngruppen.

10 9(11) Det framgår dock i intervjuer och enkätsvar att det för den pedagogiska personalen inte är fullt ut tydligt vilket ansvar arbetslagsledaren har. Dessutom berättar både den pedagogiska personalen och förskolechefen att de upplever att arbetslagsledaren tar ett större ansvar i det arbetslag som hon ingår i, medan hon tar ett mindre ansvar i det andra arbetslaget på förskolan. Det framkommer även, i intervju med pedagogisk personal, att det inte är helt tydligt om och hur arbetslagsledarens ansvar följs upp av förskolechefen. Personalen upplever att de har de förutsättningar som krävs De flesta i personalen uppger i enkätsvar att de i hög grad har de förutsättningar som krävs för att klara av förskolans pedagogiska uppdrag. I intervjuer med den pedagogiska personalen framgår det att förskolechefen uppmuntrar personalens kompetensutveckling genom att ge olika förslag. Vidare anger personalen att förskolechefen ger dem tid för att planera verksamheten. Personalen anger i både enkät och intervjuer att de får kompetensutveckling. Vidare anger de att förskolechefen ger tips på forskning som den pedagogiska personalen kan läsa. Förskolechefen beskriver i ett yttrande till Skolinspektionen att hon, utöver att ge förslag på kompetensutveckling, även bokar den fortbildning som hon anser "behövlig utifrån analyser av verksamheten, pedagogernas önskemål och genom min samlade bild av förskoleverksamheten i kommunen". Vidare anger förskolechefen att hon ser till att personalen läser och får tid att diskutera relevant litteratur, exempelvis Skolverkets senaste rapport om barngruppens storlek. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen saknar exempelvis reella möjligheter i form av tid att genomföra egen kompetensutveckling, administrativ avlastning och stöd från huvudmannen för att driva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet.

11 10(11) Fokus på att lösa det praktiska för att verksamheten ska fungera Förskolechefen och huvudman har en fortlöpande dialog. Dialogen sker främst med skolchefen i kommunen. Förskolechefen anger att hon upplever ett förtroende från huvudman och att hon får igenom de förslag på förbättringar av verksamheten som hon ger. Till exempel gör förskolechefen en resursfördelning inför kommande läsår, främst gällande personal, och utifrån den får hon den budget hon behöver. Den pedagogiska personalen anger i intervjuer att de under "varje år" har uppmärksammat tidigare förskolechef om brister i lokaler. Den nuvarande förskolechefen har "löst dessa problem", vilket kan vara ett tecken på att det finns en bra dialog med huvudmannen, anger den pedagogiska personalen. Huvudmannen anger att kommunen är "luttrade vad det gäller resurser". I kommunen är de tvungna att lösa praktiska problem som uppkommer inom de befintliga resurserna, anger huvudman. Förskolechefen saknar tid för och stöd i ledningen av den pedagogiska verksamheten Hälften av den pedagogiska personalen uppger i en enkät att de upplever att förskolechefen inte har den tid som krävs för att utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen anger att hon går rektorsprogrammet och att det är en svårighet att samtidigt arbeta heltid. Dessutom anger förskolechefen att administrativa uppgifter och "akuta saker" tar mycket tid, vilket gör att hon "känner att jag inte kan driva, vara ute och ha den återkoppling som jag skulle vilja". Förskolechefen uppger att hon i dagsläget ansvarar för personaladministration som anställningar, löneutbetalning och fakturahantering, men även andra administrativa uppgifter. Förskolechefen anger i ett yttrande till Skolinspektionen att hon bland annat startat en ny förskola, arbetet med att skapa rutiner för mottagande och inskolning och att detta tagit upp en stor del av hennes tid. Huvudman anger att förskolechefen i dagsläget "har mycket administrativt och har kanske inte tid med den pedagogiska utvecklingen". Förskolechefen berättar att kommunen tillsatt en administrativ tjänst och hennes förhoppning är att det kommer innebär en avlastning framöver.

12 11(11) Förskolechefen berättar att hon saknar stöd från huvudman i sin ledning av den pedagogiska verksamheten. Dialogen mellan förskolechefen och huvudman handlar sällan om hur kvaliteten i den pedagogiska verksamheten kan utvecklas och förbättras. Till exempel framkommer det i intervjuer att varken huvudman eller förskolechef systematiskt genomför barnkonsekvensanalyser. Ett annat exempel handlar om kvalitetsarbetet. Förskolechefen önskar att huvudmannen var mer involverad och gav stöd i förskolans kvalitetsarbete. Huvudman anger att de får in och läser förskolans kvalitetsarbete men att de "inte drivit det vidare". Huvudman anger att de i nuläget inte ger stöd i form av samtal med förskolechefen, men att deras förhoppning är att det kommer förändras när de rekryterar en ny rektor till kommunen. Huvudman berättar att den nya rektorn även ska ansvara för en förskola och fungera som stöd för förskolechefen i pedagogiska frågor. I nuläget har förskolechefen avlastning av en enhetschef som har ansvar för personalen på två förskolor, vilket är hälften av all personal på de sju förskolorna i kommunen, och en arbetslagsledare på respektive förskola. I intervjuer med förskolechef, pedagogisk personal och huvudman framgår det att det inte är helt tydligt för samtliga hur ansvarsfördelningen är mellan dessa tre roller och varför den ser ut som den gör. Detta trots att det i kommunen finns beskrivningar av vilka ansvarsområden som arbetslagsledaren har. En pedagogisk personal berättar att hen i första hand vänder sig med pedagogiska frågor till arbetslagsledaren som finns på plats. Förskolechefen anger att huvudmannen förde diskussioner inför tillsättningen av enhetschefen om tjänsten skulle vara biträdande förskolechef istället. När Skolinspektionen frågar förskolechefen och huvudmannen om varför huvudman valt denna struktur för ledningen av förskolornas pedagogiska verksamhet blir svaren "vet inte", "det kan jag inte svara på" och "så har man bestämt här i kommunen".