Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Lida förskola i Haninge kommun

2 1(13) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Lida förskola belägen i Haninge kommun kan förbättras i vissa avseenden. Förskolechefen skaffar sig kunskap om verksamheten genom olika möten och så kallade nyckelpersoner (förskolans pedagogista och ateljerista), vilka är hermes länkar till verksamheten. Det nära samarbetet med dessa personer/funktioner ger förskolechefen möjlighet att synliggöra utvecklingsbehov på avdelnings- och projektnivå. Däremot behöver förskolechefen, utifrån en kartläggning och en analys av verksamheten, beakta förskolans samlade resultatbild och i större utsträckning initiera utvecklingsprocesser mot bakgrund av denna resultatbild. Skolinspektionen bedömer vidare att personalen ges förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet. Personalen beskriver hur förskolechefens ledning bygger på en stor tilltro till deras förmåga. Vidare bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad ges förutsättningar från huvudmannen att klara sitt pedagogiska uppdrag. Dock kan förskolechef och huvudman ha en tydligare dialog kring förskolans samlade måluppfyllelse.

3 Beslut och verksamhetsrappori 2(13) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande områden: Förskolechefen behöver se till att de utvecklingsområden som identifieras på förskolan som helhet, samt de utvecklingsprocesser som initieras mot bakgrund av dessa, även bygger på en kartläggning och analys av verksamheten, det vill säga tar avstamp i barnen på Lida förskolas behov och kunskapsutveckling. Förskolechefen behöver få förutsättningar av huvudmannen att ha en dialog kring sin dokumenterade analys av Lida förskolas samlade måluppfyllelse. Detta för att huvudmannens kvalitetsarbete för kommunens förskolor ska kunna ha sin grund i förskolornas kvalitetsarbete. Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet (26 oktober 2016), inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 26 augusti 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt.

4 3(13) Ett formulär för uppföljning bifogas (bilaga 2). Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har genomfört de utvecklingsområden som Skolinspektionen har påtalat i samband med kvalitetsgranskningen. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen Stockholm Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :6 590) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Lotta N 6-1_ Föredragande/ Utredare

5 4(13) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande samt erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Lida förskola som är belägen i Haninge kommun ingår i detta projekt. Huvudman för förskolan är Haninge kommun. Förskolechefen vid Lida förskola ansvarar för fyra förskolor med totalt 97 anställda. Förskolan består av åtta avdelningar med totalt 156 barn mellan 1 och 5 år. Lida förskola besöktes den 16 och 17 juni Ansvariga inspektörer har utredarna Lotta Nyren och Sara Carlsson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

6 5(13) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen får kunskap om verksamheten genom olika möten och via förskolans ateljerista och pedagogista, vilka är hennes länkar till verksamheten. I den personalenkät som Skolinspektionen lät genomföra i samband med granskningen beskriver dock personalen att de upplever att förskolechefen har en begränsad kunskap om exempelvis vilka pedagogiska utmaningar som finns i de olika barngrupperna. Förskolans ateljerista och pedagogista utgör länken till verksamheten Av inskickade dokument framkommer att det finns en pedagogista tillika arbetslagschef på förskolan. Denna person fungerar som pedagogisk handledare och närmaste chef för pedagogerna på Lida. Förskolechefen beskriver att denna person samt förskolans ateljerista är nyckelpersoner för att få kunskap om verksamheten. Genom att prata med dessa personer, i och utanför olika möten, liksom med de övriga personer som ingår i förskolans ledningsgrupp, blir hon uppdaterad kring det som sker på förskolan. Möten, studiedagar och interna föreläsningar ger input om verksamheten Förskolechefen beskriver att hon får kärmedom om förskolans verksamhet genom att delta på olika möten som sker på förskolan. Exempelvis har de ledningsgruppsmöten en gång per vecka. Här närvarar förskolans pedagogista, ateljerista, arbetslagsledare samt förskolans intendent. Ett annat möte där förskolechefen får information om verksamheten är genom de pedagogiska utvecklingsträffarna (puggarna) som hålls varje vecka (1,5 h). Under dessa möten närvarar samtliga åtta förskollärare på förskolan, en från varje avdelning. Förskolechefen närvarar en gång i månaden, förskolans pedagogista är alltid med. Under "puggarna" lyfts olika pedagogiska frågor och områden, i år har man pratat mycket om hur utevilan ska organiseras. Förskolechefen beskriver också att en

7 Beslut och 6 (13) eventuell problematik runt ett eller flera barn kan diskuteras på arbetslagsmöten (så kallat "barnprat") där arbetslagschefen i sin tur avgör om problematiken ska lyftas i ledningsgruppen. Personalen beskriver också att förskolechefen får "en bra inblick i verksamheten" genom medarbetarsamtalen. De uppger att det märks att hon vet mycket om det som händer på förskolan. Ledningsgruppen beskriver i intervju hur de fem studiedagarna som förskolan har per år, då all personal deltar, är "guld värda". Frågeställningarna under dessa dagar formulerats av ledningsgruppen och diskuteras sedan i arbetslagen och blir input tillbaka till ledningsgruppen och förskolechefen, uppger de. Förskolechefen beskriver också hur hon deltar i sammanhang där personalen föreläser om sina verksamheter för varandra. Förskolechefen får kunskap om verksamheten genom dokumentation av barnens lärprocesser Förskolechefen beskriver hur hon tar del av den pedagogiska dokumentation som görs av personalen på förskolan. Personalen lägger in vad de gör med barnen i en så kallad SKA-mall eller projekt-power-point. (SKA-mallen är ett dokument där personalen reflekterar över barnens lärande i fem kolumner under rubrikerna Vilka upptäckter har barnen gjort? Kan vi se koppling till andra platser och sammanhang? Pedagogers reflektioner, Fördjupning och Planering). Ledningsgruppen beskriver att förskolechefen kontinuerligt vill ha in en lärprocess och att de då väljer ut ett exempel som de oftast analyserar tillsammans i ledningsgruppen. Intervjuad personal beskriver att förskolechefen genom deras power- points ser att verksamheten utgår från läroplanen för förskolan. Personal och förskolechef beskriver vidare att förskolan "lusar" barnen, det vill säga dokumenterar hur långt barnen nått i sin läsutveckling. Man genomför också skattningar i vad barnen kan i relation till området matematik. Detta ger förskolechefen kunskap på "systemnivå" säger hon. Cirka hälften av personalen beskriver dock i personalenkäten att förskoleche- fen har en begränsad kunskap om de pedagogiska utmaningar de står inför eller hur de anpassar verksamheten efter barnens behov, intressen och åsikter.

8 7(13) Förskolechefen uppger att hon inte genomför systematiska besök eller observationer i verksamheten. Hon menar att detta kräver att tid läggs ner på att ge en dokumenterad återkoppling och att den tiden inte firms i dagsläget. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Det nära samarbetet med förskolans pedagogista och ateljerista ger förskolechefen möjlighet att synliggöra utvecklingsbehov på avdelnings-/projektnivå. Däremot behöver förskolechefen säkerställa att de utvecklingsområden som identifieras på förskolan som helhet - och de utvecklingsprocesser som initieras mot bakgrund av dessa - bygger på en kartläggning av verksamheten, det vill säga utifrån barnen på Lida förskolas behov och kunskapsutveckling. Kommungemensamt utvecklingsprojekt I syfte att öka likvärdigheten i kvaliteteten i kommunens förskolor har kommunen ett gemensamt projekt som går under rubriken "Att bygga drömvär(l)den". Projektet har fokus på "hållbar utveckling, den moderna barndomen, demokrati och solidaritet, kreativitet och fantasi, att våga drömma, ett lugnare tempo samt att bli en del av det nya Haninge som växer fram". Intervjuad personal beskriver hur de arbetar i olika projektgrupper som hålls inom arbetslaget. När de reflekterar i arbetslagen utgår de från en projekt-powerpoint (se föregående bedömningsområde) som är kopplad till "Att bygga drömvär(l)den". Syftet med dessa reflektioner är, enligt intervjuad personal, att barnen ska få utforska och utmanas i sitt lärande.

9 8(13) Oklar koppling mellan initierade utvecklingsprocesser och en kartläggning av verksamhetens faktiska behov Förskolans ledningsgrupp beskriver att när Hanirtge kommun införde sina kunskapstester så visade dessa att kunskapsnivån hos barnen inom olika områden var väldigt låg. Därför genomför man nu olika skattningar som syftar till att få en bild av barnens kunskaper inom matematik och språk. Enligt inskickade dokument handlar det också om att ha underlag för att kunna genomföra en kvalitetsjämförelse mellan olika förskolor. Förskolechefen uppger i intervju att det är viktiga områden att arbeta med i förskolan men är oklar över om det är just dessa områden som behöver prioriteras på Lida förskola just nu. Även ledningsgruppen uppger att de har fokus på dessa två områden eftersom de kärmer att dessa "utgör två viktiga baser eller grunder" i barns lärande, men har under intervjun ingen klar bild kring varför just dessa områden är prioriterade. I en skriftlig komplettering ( ) uppger dock förskolechefen att de arbetar med matematik och språk eftersom "forskning stöder att det barnen lär sig i matematik och språk under förskoleåldern har en påverkan på hur väl eleverna i åk 9 når sina mål". Förskolechefen beskriver hur hon och pedagogistan tillsammans initierar olika utvecklingsprocesser. "Vi jobbar mycket med processer" säger hon. Processerna följs, enligt förskolechefen, upp i den pedagogiska utvecklingsgruppen. Av inskickad dokumentation framgår att fokus läggs på att hitta och följa en röd tråd i barnens lärande. Pedagogerna dokumenterar och reflekterar i SKAmallen över hur barnen på olika sätt kan utmanas i sitt lärande. Däremot saknas, enligt förskolechefen, en övergripande dokumentation som beskriver den kartläggning och analys av verksamheten som lett fram till olika åtgärder och utvecklingsprojekt på förskolan. Skolinspektionen bedömer att det finns ett pågående kvalitetsarbete på de olika avdelningarna som utgår från barnens behov, erfarenheter, intressen. Förskolechefen kan dock i större utsträckning analysera och dra slutsatser utifrån resultaten av avdelningarnas respektive kvalitetsarbete. Detta för att kunna få en samlad bild av verksamheten på Lid-

10 9(13) förskola och på detta sätt säkerställa att utvecklingsprojekt initieras mot bakgrund av denna bild. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. I intervjuer framkommer att personalen känner att förskolechefen har ett stort förtroende för deras arbetsinsats vilket de uppger utgör en god grund att för att resonera om deras förutsättningar och eventuella stödbehov i verksamheten. En ledning som i stort bygger på tillit och positiv feedback I personalenkäten ger personalen utryck för att ledningen känner stor tillit till dem och ger positiv återkoppling i olika situationer. Personalen beskriver vidare i enkäten att det oftast sätts in vikarier vid sjukdom vilket gör att planeringar och projektarbeten genomförs som planerat. Förskolechefen säger att hon skapar förutsättningar för pedagogerna att utveckla förskolans verksamhet genom att ständigt bevaka att de pedagogiska frågorna får plats på dagordningen. Hon uppger också att hon ser också till att all personal får ut sin planeringstid. Förskolechefen har inte delegerat några särskilda uppdrag till förskollärarna, hon beskriver i intervju att de ska vara verksamhetens "värdebärare". I en skriftlig komplettering ( ) uppger förskolechefen att samtliga förskollärare på enheten har fått och får, möjlighet att gå "Fördjupad pedagogutbildning" där huvudsyftet är att förskollärarna ska stärkas i sin ledarroll. Förskollärarna beskriver hur de har möjlighet att lyfta fram saker som de upplever är viktigt i "puggen" (den pedagogiska utvecklingsgruppen), samt på arbetsplatsträffarna. Inför varje jul begär förskolechefen in dokumenterade lärprocesser från varje projektgrupp. Representant för ledningsgruppen uppger att syftet med att ta in dessa är att ge personalen återkoppling på deras arbete. "vi vill få syn på ett lärande, inte bara ett görande". Här har vi exempelvis sett att vissa arbetslag behöver stöttning i form av kompetensutveckling i att se lärandet.

11 10 (13) Personalen beskriver hur de uppskattar att pedagogistan stöttar dem i att tänka kring verksamheten. De upplever överlag att det finns en bra styrning i arbetet genom henne. Personalen önskar mer återkoppling på dokumentationer och på arbetssätt Intervjuad personal beskriver i intervju att deras uppdrag ibland kan vara otydligt för dem. "Det känns som om det finns en önskan om att vi ska arbeta mer med naturen, men det vet vi inte [...] det är inte helt klart hur de kommit fram till varför vi ska arbeta med det vi gör". Förskolechefen uppger i en skriftlig komplettering ( ) att de kontinuerligt arbetar med syfte och mål med olika projekt på förskolan. Intervjuad personal beskriver vidare hur de får återkoppling via mejl av förskolechefen på sina SKA-mallar. Någon uppger att återkopplingen sker regelbundet och är av utmanande karaktär. Dock uppger några att de skulle vilja få mer återkoppling på det de skickar in. "Vi känner inte att vi har fått återkoppling, men det ser olika ut på avdelningarna och verksamhetsbesöken [pedagogistans] ser också olika ut" säger en i personalen. Förskolans pedagogista närvarar i verksamheten på förskolans olika avdelningar. I intervju med personalen framkommer att det är oklart för personalen hur pedagogistans tid prioriteras. Intervjuad personal uppger att "det hade varit bra att få mer ulinaningar, exempelvis av pedagogistan som kommer utifrån, så att jag kan leda arbetslaget". I den enkät som personalen besvarat framkommer också önskemål om mer pedagogisk handledning från ledningens sida. Pedagogistan säjer i intervju att syftet med hennes närvaro i barngrupperna kan förtydligas. I en skriftlig komplettering ( ) uppger förskolechefen att all personal har fått information om att de kan äska tid av pedagogistan samt att alla arbetslag har fått möjlighet att samarbeta med pedagogistan vid något tillfälle, dock ser behoven olika ut varför ledningen måste prioritera var pedagogistan lägger ut sina besök.

12 11(13) Färre möjligheter till kompetensutveckling Personal beskriver i intervju att möjligheten till kompetensutveckling blivit sämre. "Vi föreläser för varandra men vill ha input utifrån också" uppger en i personalen. Personal beskriver i intervju att man tidigare hade så kallade "pedagogiska forum" och att viss kompetensutveckling skedde i dessa forum genom att personalen delgav varandra sina reflektioner kring olika frågeställningar. Dessa träffar fick enligt förskolechefen läggas ner efter ett politiskt beslut om att förlänga den erbjudna vistelsetiden för "15-timmarsbarnen" till 20 timmar per vecka. I personalenkäten framkommer att hälften av den personal som besvarat enkäten (10 st) har önskat kompetensutveckling som de sedan inte fått. Flera i personalen uppger att anledningen har varit att det inte funnits pengar. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen beskriver att hon upplever ett starkt stöd från den centrala förskolechefen på förvaltningen, om det finns behov av stöd så finns han där, uppger förskolechefen. Förskolechefen och huvudmannen behöver dock ha en tydligare dialog kring förskolechefens analys av Lida förskolas samlade måluppfyllelse. Detta för att huvudmannens kvalitetsarbete för kommunens förskolor ska kunna ha sin grund i förskolornas kvalitetsarbete. Förbättringsplaner och pedagogisk dokumentation som utgångspunkt i kvalitetsarbetet Den centrala förskolechefen beskriver att förvaltningen har utarbetat en så kallad förbättringsplan med tre prioriterade områden för förskolorna i kommunen. Dessa områden är 1) Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet, 2) Systematiskt kvalitetsarbete och 3) Systematiskt arbetsmiljöarbete. Förskolechefen får i uppgift att lämna in förbättringsplanen för Lida förskola, där det ska tyd-

13 12 (13) liggöras hur verksamheten arbetar utifrån dessa tre målområden. Förskolechefen beskriver att hon får återkoppling på sin inskickade förbättringsplan på medarbetarsamtalen samt på de centrala ledningsgruppsträffarna (se nedan). Den centrala förskolechefen beskriver att han besöker förskolorna i kommunen på hösten samt att kvalitetsdialoger med förskolornas ledningsgrupper genomförs. Som grund för diskussionerna är förskolornas pedagogiska dokumentation och förbättringsplaner. En central ledningsgrupp skapar en röd tråd för förskolorna i kommunen Förskolechefen beskriver hur den centrala ledningsgruppen för förskolorna (CLF) är ett givande forum när det gäller att diskutera pedagogiska frågor. Till denna grupp finns en så kallad analysgrupp knuten. I analysgruppen finns en pedagog från respektive förskoleområde representerad. Från Lida förskola är denna person förskolans pedagogista tillika arbetslagschef. Förskolechefen beskriver att syftet med analysgruppen är att synliggöra hur de olika projektarbetena drivs "nära barnen". Pedagogerna är ute i verksamheten och har en annan kunskap, menar förskolechefen. Den centrala förskolechefen beskriver att information från diskussionerna i analysgruppen sammanställs och lyfts i den centrala ledningsgruppen. Stödfunktioner från huvudmannen och möjligheter till kompetensutveckling Förskolechefen beskriver att hon har tillgång till centrala stödfunktioner när det gäller ekonomi, HR (Human Resources) och företagshälsovård. Hon uppger vidare att det även finns en central stödavdelning för barn i behov av särskilt stöd med en central förskolepsykolog och en talpedagog. Förskolechefen ansöker varje år om extra tilldelning av medel från den centrala stödavdelningen för att kunna anställa en extraresurs eller göra någon annan anpassning för barn med särskilda rättigheter. Förskolechefen beskriver i en skriftlig komplettering ( ) att den centrala stödavdelningen kräver ett väldigt omfattande underlag där man måste kartlägga varje barns speciella behov i detalj. Förskolechefen uppger att hon får möjligheter till kompetensutveckling. Kommande höst ska hon exempelvis påbörja förskolechefsutbildningen.

14 13 (13) Förskolechef och huvudman kan ha en tydligare dialog kring måluppfyllelsen Den centrala förskolechefen beskriver i intervju att förvaltningen just nu befinner sig i ett skede där de "bygger om sina processer". Information avseende de skattningar som genomförs inom språk och matematik, liksom pedagogisk dokumentation som ska visa "var man befinner sig i sitt arbete", samlas in på kommunnivå. I analysgruppen sammanställs sedan hur det gått i förskolornas projektgrupper och hur arbetet ska tas vidare, uppger han. Förskolechefen menar att det som avhandlas i analysgruppen i större utsträckning skulle kunna återkopplas till den centrala ledningsgruppen för förskolan. På så sätt skulle verksamheten få mer återkoppling från analysgruppens slutsatser, menar förskolechefen. Den centrala förskolechefen uppger att gruppen kan bli bättre på att synliggöra de analyser som ligger till grund för olika ställningstaganden. Vidare framkommer i intervju med personal och förskolechef att det saknas en övergripande kunskap eller sammanställning av Lida förskolas måluppfyllelse. Förskolechefen uppger att dokumentationen av det övergripande systematiska kvalitetsarbetet kan förbättras. I en skriftlig komplettering ( ) uppger förskolechefen att ledningsgruppen kontinuerligt använder SIQmodellens "Processuppföljning i förskolan". Detta för att kunna prioritera förskolans viktigaste utvecklingsområden. Vidare uppger förskolechefen att förskolans förbättringsplan ligger till grund för nästa års förbättringsinsats. Skolinspektionen bedömer att förskolechefen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på förskolenivå men att arbetet behöver dokumenteras och sammanställas på ett tydligt vis för att huvudmannen ska få kunskap avseende Lida förskolas samlade måluppfyllelse. Detta för att huvudmannens kvalitetsarbete för kommunens förskolor ska kunna ha sin grund i de faktiska förhållandena på Lida förskola. Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod Bilaga 2 Formulär för uppföljning