Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Lidköpings kommun Förskolechef efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Lilleskogs förskola, Lidköpings kommun

2 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att Lilleskogs förskola behöver utveckla arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har en förståelse för uppdragets innehåll men det finns inga specifika strategier eller mål för hur arbetet med uppdraget ska bedrivas vid förskolan. Det finns dock möjligheter till kompetensutveckling för personalen genom kommunens "Språk- och kulturprojekt" där utsedda så kallade språkpiloter vid förskolan får handledning och fortbildning. Personalen skapar förutsättningar för de flerspråkiga barnen att delta i kommunikationen i gruppen samt att möta olika kommunikativa uttryckssätt under måltider och strukturerade aktiviteter. Dock erbjuds barnen i övrigt begränsade möjligheter till samtal som stimulerar och utmanar språkutvecklingen i svenska. Personalen är positiva till flerspråkighet men uppmuntrar inte barnen att använda sina modersmål, och tar inte tillvara tillfällen att stödja barnens modersmål i den dagliga pedagogiska verksamheten. Vidare är förskolans miljö varierad och inspirerande och innehåller rikligt med material. Miljö och material präglas dock till största delen av traditionellt svenska företeelser och personalen använder inte materialet aktivt för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling i modersmålet.

3 2(14) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande områden: Förskolechefen behöver se till att förskolan utformar mål och strategier för hur arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling ska bedrivas vid förskolan. I detta ingår att tydliggöra och förankra läroplanens mål för uppdraget. Personalen behöver utveckla arbetet med att skapa förutsättningar för de flerspråkiga barnen att använda och utveckla modersmålet i den dagliga verksamheten. Personalen behöver utveckla arbetet med att använda miljö och material för att aktivt stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling i modersmålet. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 14 december 2016 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 14 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Avd. Göteborg, Box 2320, Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in.

4 3(14) På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef C Anna Gabrielsson Utredare

5 4(14) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Lilleskogs förskola, Lidköpings kommun ingår i urvalet av förskolor. Lilleskogs förskola besöktes den augusti 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Anna Gabrielsson och Marie Sjöberg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Skolinspektionen har inom ramen för kvalitetsgranskningen intervjuat förskolechefen, arbetslaget vid Dressinen samt en så kallad fokusgrupp bestående av personal från de två andra avdelningarna vid förskolan. Skolinspektionen har även intervjuat två modersmålspedagoger från kommunens centrala modersmålsenhet. Bakgrundsuppgifter om Lilleskogs förskola Lilleskogs förskola är en av 28 kommunala förskolor i Lidköpings kommun. Förskolan ligger i utkanten av centrala Lidköping och leds av en förskolechef som ansvarar för två av kommunens förskolor. Lilleskogs förskola har vid tiden

6 5(14) för granskningen 84 barn inskrivna varav 15 barn är flerspråkiga. Förskolan är indelad i tre avdelningar, Dressinen, Norra Station och Södra station. Vid förskolan arbetar för närvarande 14 förskollärare och två barnskötare i varierande tjänstgöringsgrad. Skolinspektionen har besökt avdelningen Dressinen med 40 inskrivna barn i åldrarna 4-5 år, varav 7 barn är flerspråkiga. Arbetslaget består av sex förskollärare som arbetar mellan 75 och 100 procent. Vid tiden för Skolinspektionens besök vikarierar en barnskötare för en av förskollärarna. Förskolan anger i sin verksamhetsplan för 2016/2017 att de arbetar "med förskolans uppdrag och ger barnen möjlighet att sträva mot målen i Lpfö 98/10". Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har en förståelse för uppdragets innehåll men det finns inga specifika strategier eller mål för arbetet med flerspråkighet på förskolan. Det finns forum för reflektion och diskussion, men förskolechefen ser inte till att personalen reflekterar specifikt kring arbete med flerspråkiga barns språkutveckling när de planerar verksamheten. Förskolechefen uppger i intervju att arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling bedrivs med stöd av ett kommunövergripande projekt kallat "Språkoch kulturprojektet". I Lidköpings kommuns beskrivning av projektet anges målet vara att "att alla pedagoger som arbetar i förskolan i Lidköpings kommun skall ha ett interkulturellt förhållningssätt". Enligt förskolechefen arbetar förskolan efter läroplanens mål för uppdraget att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen uppger i intervjun att varje arbetslag på förskolan skriver en plan med ett övergripande mål

7 6(14) för hur de ska arbeta med flerspråkighet under läsåret. Exempelvis har ett arbetslag satt som mål för i år att "använda sånger på andra språk". Utöver detta finns inga specifika mål eller uttalade arbetssätt för hur arbetet med uppdraget ska bedrivas vid förskolan. Personalen bekräftar i intervjun det förskolechefen säger och tillägger att de planerar för sitt arbete med alla barns språkutveckling men "inte något särskilt för flersprålcighet". Enligt personalen så har de under en stängningsdag diskuterat ett interkulturellt förhållningssätt, och vid några tillfällen reflekterat kring sina inställningar till flerspråkighet. Inom språk- och kulturprojektet finns ett antal modersmålspedagoger som arbetar med modersmålsstöd i kommunens förskolor. Personalen uttrycker dock att ansvaret för arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling ligger hos dem själva och att modersmålspedagogernas arbete ska ses som ett komplement till den dagliga verksamheten. Personalen uppger att det är de själva som i det dagliga arbetet ska lyfta barnens olika språk exempelvis genom att sätta upp bilder med ord på flera språk eller att säga frukters namn på andra språk än svenska. De menar dock att det är svårt att i någon större omfattning stimulera barnens språkutveckling på modersmålet när de inte själva kan språken. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Verksamheten planeras och organiseras inte med särskild hänsyn till de flerspråkiga barnens behov, och förskolan arbetar inte aktivt med att utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare kan förskolan i begränsad omfattning använda modersmålspedagogerna som en resurs för personalen i att utveckla sitt eget arbete. Det finns dock möjligheter till kompetensutveckling för personalen genom "Språkoch kulturprojektet" där utsedda så kallade språkpiloter får handledning och fortbildning. Förskolechefen uppger i intervju att inom ramen för Språk- och kulturprojektet har varje förskola en eller ett par "språkpiloter" som träffas regelbundet i ett nätverk. Språkpiloterna får stöd och handledning av modersmålsenhetens chef

8 7(14) som fungerar som samordnare för Språk- och kulturprojektet. Under 2014 fick också språkpilotema delta i en fortbildningsdag kring flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt. I samtliga intervjuer nämns att kommunen i höst arrangerar en föreläsning kring flerspråkighet för all personal i kommunens förskolor. Föreläsningen kommer enligt förskolechefen att vara en utgångspunkt i det fortsatta arbetet med flerspråkighet och interkulturellt arbete. I fokusgruppen som Skolinspektionen intervjuat ingår en av förskolans två språkpiloter som berättar att språkpiloterna ska delge övrig personal på förskolan den kunskap som de fått genom språk- och kulturprojektet. I intervjun framkommer dock att inte alla arbetslag har sin egen språkpilot, vilket personalen menar försvårar kunskapsöverföringen. Dressinen har tidigare haft en språkpilot men har ingen under innevarande läsår. Enligt förskolechefen är modersmålspedagogernas huvudsakliga uppdrag i förskolan att vara "som annan personal men de använder sitt språk". Modersmålspedagogerna bekräftar denna bild när de uttrycker i intervjun att de främst arbetar med barnen och inte med exempelvis stöd eller handledning till personalen. De menar också att de arbetar på uppdrag av sin egen chef och säger att "förskolechefen kan inte bestämma över hur vi ska jobba". Personalen uttrycker dock att modersmålspedagogerna kan ge tips ibland och hjälper till att exempelvis hitta sånger på andra språk. Dock uppger personalen att de inte uppfattar det som klargjort hur modersmålspedagogernas uppdrag egentligen ser ut. Personalen beskriver i intervju att de inte gör någon särskild planering för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling utan de organiserar sitt språkutvecklande arbete med tanke på alla barn i gruppen. Både förskolechef och personal uttrycker också att de i planeringen för den dagliga verksamheten inte utgår från de flerspråkiga barnens behov utan från andra faktorer såsom behov av särskilt stöd. Förskolechefen uppger att arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling främst utgår från det arbete som bedrivs inom språk- och kulturprojektet. Förskolechefen menar också att hon inte identifierat några områden som behöver utvecklas vidare gällande arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.

9 8(14) Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen skapar förutsättningar för de flerspråkiga barnen att delta i kommunikationen i gruppen samt att möta olika kommunikativa uttryckssätt under måltider och strukturerade aktiviteter. Dock erbjuds barnen, oavsett modersmål, i övrigt begränsade möjligheter till samtal som stimulerar och utmanar språkutvecklingen. Personalen uppger i intervju att de arbetar med språkutveckling i alla delar av den dagliga verksamheten. De hänvisar till sitt arbete med "grundverksamheten" som i verksamhetsplanen uttrycks som "ramarna inom vilken förskolans verksamhet inryms". Personalen berättar att de inom grundverksamheten arbetar med rutiner och förutsägbarhet i syfte att skapa trygghet för barnen, och att de aktivt sätter ord på allt de gör "så att de [barnen] ska förstå vad som sker". Personalen uppger vidare att de arbetar med tecken som stöd, vilket de anser gagnar alla barns språkutveckling eftersom det ger ett alternativt uttryckssätt som alla förstår. De säger även att de sjunger mycket och använder olika föremål som är kopplade till sångerna. I intervjun lyfter de också vikten av att prata mycket med barnen och hela tiden benämna det som finns runtomkring för att stimulera barnens ordförråd. Personalen uppger också att de ibland har delat in barnen i grupper så att barn som behöver stimuleras extra i sin svenska språkutveckling får vara tillsammans med barn som pratar mycket på svenska. I övrigt anser de inte att de arbetar specifikt med de flerspråkiga barnens språkutveckling utan uttrycker att de ser språkutvecklande arbete som något de gör med alla barn oavsett modersmål. Observationerna i verksamheten går i linje med detta då det inte går att notera några skillnader i hur personalen arbetar med flerspråkiga barn respektive barn som har svenska som modersmål. Förskolechefen bekräftar det personalen säger och uttrycker att "personalen jobbar mycket med det svenska språket". Under observationerna noteras flera exempel på att personalen arbetar så som de beskriver i intervjuerna. De benämner material som används i verksamheten och kommunicerar med barnen kring det som sker här och nu. Några i personalen förstärker ofta ord och begrepp med tecken. Det förekommer också inslag

10 9(14) av ramsor, rim, rörelse, munmotorik och sång. Exempelvis får barnen under en sångsamling turas om att dra kort med bilder på. Därefter pratar de om bildmotivet och barnen får associera till en sång som de sedan sjunger. Under Skolinspektionens besök är barnen i hög utsträckning indelade i mindre grupper. Personalen berättar att de arbetar med mindre konstellationer av barn då det är en så stor barngrupp. Under observationerna består verksamheten till stor del av fri lek där de vuxna rör sig mellan de olika grupperna av barn. Personalen har sällan möjlighet att engagera sig någon längre stund med ett eller flera barn, och det förekommer få utvecklade dialoger mellan barn och vuxna. De flesta samtal är korta och sakliga och syftar mestadels till att stötta barnen i deras aktiviteter. Under måltiderna observeras dock några tillfällen då barnen får möjlighet till mer utmanande samtal då de uppmuntras att såväl formulera egna som att lyssna till varandras berättelser. Exempelvis observeras när ett barn berättar att hen har varit på Kolmården. De pratar en stund om vad som finns där och sedan säger personalen "jag har hört att Bamse finns på Kolmården". Barnen börjar då fundera över vad Bamse gör där och ett barn börjar prata om en tårta som Bamse bakade i en film. Därefter fortsätter de att prata om tårtor och både barn och personal är engagerade i samtalet. Vid ett tillfälle observeras när personalen aktivt stöttar ett av de flerspråkiga barnen i att uttrycka sig på svenska. Barnet försöker berätta något om en cirkus och säger "öppna cirkus åtta år", varpå personalen vid bordet frågar "öppnar det en cirkus om åtta år?". Barnet säger "nej, du fattar inte!" och personalen ber barnet förklara mera. Barnet säger då "cirkus öppnar åtta och sex år" varvid personalen förtydligar genom att säga "jaså, cirkusen öppnar klockan åtta?". Barnet upprepar nöjt "ja, cirkus öppnar klockan åtta" och sedan pratar de vidare om cirkusen och huruvida barn får gå om de är yngre än sex år.

11 10(14) Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen är positiva till flerspråkighet men uppmuntrar inte barnen att använda sina modersmål, och tar inte tillvara tillfällen att stödja barnens modersmål i den dagliga pedagogiska verksamheten. Personalen uttrycker i intervju att de blivit mer medvetna om hur de kan arbeta med flerspråkiga barn sedan språk- och kulturprojektet startade. De menar dock att det är svårt för dem att stimulera barnens modersmål i vardagen när de själva inte kan barnens språk. De uttrycker att det vore lättare om de hade flerspråkig personal, vilket de i dagsläget inte har. Personalen uppger att de ser positivt på att barnen använder sitt modersmål i förskolan men menar att de flesta barn inte gör det spontant. De har i dagsläget inte några former för att låta barn med samma modersmål träffas över avdelningsgränserna. Enligt personalen får de flerspråkiga barnen i förskolan stöd i modersmålet främst genom närvaro av externa modersmålspedagoger och mindre i den dagliga verksamheten. Under Skolinspektionens observationer förekommer inte några ord på andra språk. Både barn och vuxna använder svenska språket genomgående. Skolinspektionen noterar heller inga försök att uppmuntra barnen att använda sitt modersmål. I intervjun uppger personalen att de har surfplattor och att det finns möjligheter att använda dessa till exempelvis sånger, sagor och spel på andra språk. De säger dock att de ännu inte använt surfplattorna så mycket för detta syfte. Däremot berättar personalen att de med hjälp från föräldrar skrivit skyltar med "välkommen" och "grattis" på olika språk och att de ibland försöker säga namn på frukter på barnens olika modersmål. Personalen har också fått hjälp av föräldrar som har läst in sagor på sina modersmål.

12 11(14) Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolans miljö är varierad och inspirerande och innehåller rikligt med material. Miljö och material präglas dock till största delen av traditionellt svenska företeelser och personalen använder inte materialet aktivt för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling i modersmålet. Avdelningens lokaler består av en central rymlig yta med mindre rum runtom. I den öppna ytan i mitten finns flera uppsättningar med bord och stolar, läshörna med soffor och bokhylla samt flera hörnor med olika typer av lekmaterial såsom bygg- och konstruktionsmaterial, spel och pussel. Ett av de mindre rummen används som ateljé och inrymmer rikligt med material för skapande, ett armat fungerar som hemvrå med bland annat köksinredning, dockor och kläder. I läshörnan finns ett antal böcker på svenska, men inga på andra språk. Här finns även en matta med bilder på barn som ska representera olika länder i världen samt en tavla med en världskarta och världens alla flaggor. Under observationerna används inte läshörnan i någon större omfattning. Vid ett tillfälle läser en i personalen en bok för några barn, och vid ett annat studerar ett barn tavlan med flaggor. Barnet påpekar att Schweiz flagga ser ut som en sjukhusskylt och personalen bekräftar detta. Vid ingången till förskolan sitter ett antal skyltar där det står "välkommen" på olika språk. I övrigt representerar det mesta materialet traditionellt svenska företeelser som intesynliggör barnens olika språk. Exempelvis finns en sagoskog med djur från svenska skogen, bilder med det svenska alfabetet och siffror. Den dokumentation som sitter på väggarna är enbart på svenska. Personalen framhåller i intervju att de har mycket material som fungerar bra för att arbeta med språkutveckling men säger att "det handlar ju om hur vi använder det". De menar också att de skulle vilja ha tillgång till mer material på andra språk och att de tänker sig att använda surfplattor med appar och spel på barnens modersmål i större utsträckning framöver.

13 12 (14) Generellt har förskolan rikligt med material som kan inbjuda och uppmuntra till samlek, kommunikation och samtal kring olika språk och erfarenheter. Under observationerna finns dock få exempel på att personalen i den fria leken tar tillvara tillfällen att använda materialet för att aktivt stimulera och stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling, särskilt inte avseende barnens modersmål.

14 13 (14) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.' Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

15 14 (14) språk För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.