Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Gotlands kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Kabyssens förskola, Gotlands kommun

2 1 (14) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechef och personal känner till uppdragets innehåll och förhåller sig positivt till flerspråkighet. Men de arbetar inte aktivt med att uppmuntra flerspråkighet i den dagliga verksamheten. Delar av personalgruppen har deltagit i fortbildning kring flerspråkighet och förskolechefen har nyligen tillsatt en språkutyecklingsgrupp med avsatt tid för regelbundna möten. Detta i syfte att gemensamt reflektera kring flerspråkighet. Vidare stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Förskolans miljö är varierad och inspirerande. Den innehåller rikligt med material och används framförallt för att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver säkerställa att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte, uppföljning och utveckling av arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen behöver i högre grad uppmuntra och skapa möjligheter för de flerspråkiga barnen att använda sina modersmål i den dagliga verksamheten. I detta ingår att använda tillgången till den flerspråkiga kompetensen på förskolan.

3 2(14) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 9 januari 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 7 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Stockholmsavdelningen, Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar abrief Brandström.9bt42 L, Enhetschef Sebastian Thimfors Utredare

4 Be,-:shit och verksarnhetsvapport 3(14) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Kabyssens förskola i Gotlands kommun ingår i urvalet av förskolor. Kabyssens förskola besöktes den september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Sebastian Thimfors och Renata Grelak. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Kabyssens förskola Kabyssens förskola är en av 42 kommunala förskolor i Gotlands kommun. Förskolan har 108 barn inskrivna varav cirka 10 procent av barnen är flerspråkiga. Barnen på Kabyssens förskola är fördelade på sex avdelningar, Jollen, Trossen, Livbojen, Hytten, Ruffen och Riggen. På förskolan finns sammanlagt 25 tjänster, fördelat på både heltids- och deltidsanställda och av dessa tjänster är 11 förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för sammanlagt tre förskolor i kommunen. Kvalitetsgranskningen av Kabyssens förskola innefattar barn i åldrarna 4-5 år. Skolinspektionen har under två dagar besökt avdelningen Ruffen med 23 inskrivna barn, varav få av dessa är flerspråkiga. På avdelningen arbetar två förskollärare och tre barnskötare, varav en av bamskötama också fungerar som resurs på avdelningen. Under besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer

5 4(14) med förskolechef, arbetslag på besökt avdelning, en fokusgrupp bestående av representanter från förskolans andra avdelningar samt kommunens modersmålssamordnare. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen känner till uppdragets innehåll men det finns inga uttalade strategier eller riktlinjer för hur läroplanens mål ska omsättas i den dagliga verksamheten. Förskolechefen behöver därmed se till att skollagens och läroplanens uppdrag om flerspråkiga barns språkutveckling förtydligas och förankras i personalgruppen. Uppdrag och mål behöver förtydligas och förankras Enligt samtliga intervjugrupper har varken huvudmannen eller förskolan några mål, strategier eller riktlinjer kopplade till flerspråkiga barns språkutveckling. De beskriver att det är ett komplicerat uppdrag och att de är medvetna om att de på förskolan ska arbeta med både det svenska språket och modersmålet. Arbetslaget uppger att "vägen dit är lång" och att de behöver diskutera uppdraget mer på förskolan för att kunna skapa gemensamma strategier för uppdraget med flerspråkiga barns språkutveckling. Den självskattning som personalen har gjort inför Skolinspektionens besök visar att personalen anser sig ha en gemensam bild av hur de ska bidra till att flerspråkiga barn utvecklar sina språkkunskaper i svenska, men inte i modersmålen. Förskolechefen och personalen beskriver i intervjuerna att arbetet med utvecklingen av barns svenska språk tar sin utgångspunkt i en "språkscreening". Enligt förskolechefen syftar screeningen till att kartlägga barnens kunskaper i svenska men att denna knappt kan ses som en strategi för det dagliga arbetet.

6 5(14) Förskolechef, arbetslag och fokusgrupp ger en samstämmig bild av att förskolans personal förhåller sig positiva till flerspråkighet. Till exempel nämner de att personalen vid några tillfällen diskuterat ett interkulturellt förhållningssätt och hur de kan förhålla sig till flerspråkighet. I praktiken ligger dock ett stort ansvar för de flerspråkiga barnens språkutveckling i modersmålen hos kommunens modersmålstränare. Modersmålstränarna kommer till förskolorna cirka två timmar i veckan till de barn som av kommunen är beviljade modersmålsstöd. Förskolans samverkan med modersmålstränarna varierar och det finns i dagsläget ingen samplanering mellan modersmålstränarna och förskolans personal inom varken den dagliga verksamheten eller kring modersmålet, beskriver intervjugrupperna. Huvudmannens pågående arbete för en gemensam språkplan för kommunens förskolor De intervjuade uppger att huvudmannen avser förändra arbetet med modersmålsstödet på förskolan. I den dokumentation som huvudmannen skickat in till Skolinspektionen inför besöket finns ett utkast av Gotlands kommuns pågående arbete med att ta fram en "språkplan" för kommunens förskolor. I språkplanen finns det beskrivet hur de framöver tänker sig arbeta med ett gemensamt språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Där både språkutveckling i svenska och modersmålen ses om en integrerad del i den dagliga verksamheten. Enligt förskolechefen ska den nuvarande modersmålsträningen ersättas med stödjande och rådgivande insatser riktade till förskolans personal. Vid Skolinspektionens besök är dock språkplanen inte känd av vare sig förskolechefen eller den intervjuade personalen och därmed inte heller implementerad i förskolans verksamhet. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsällningar för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. En del av personalgruppen har deltagit i fortbildning kring flerspråkighet. Förskolechefen har nyligen tillsatt en språkutvecklingsgrupp med avsatt tid för regelbundna möten i syfte att gemensamt reflektera kring flerspråkighet. Men förskolechefen och personalen har inte följt upp förskolans arbete

7 6(14) med flerspråkiga barns språkutveckling. För att kunna utveckla detta arbete behöver förskolechefen tillsammans med personalen regelbundet följa upp och utvärdera verksamheten med utgångspunkt i läroplanens mål. Kompetensutveckling inom flerspråkighet har inletts Förskolechefen beskriver i intervju att personalen har en generell kompetens inom förskolans uppdrag att utveckla de flerspråkiga barnens språkutveckling i svenska. Kompetensen varierar dock när det kommer till modersmålsuppdraget. Arbetslaget uppger i både intervju och självskattningen att de anser sig ha kompetens att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och då framförallt inom svenskan. Såväl förskolechef som personal ger en samstämmig bild av att förskolans personal erbjudits kompetensutvecklingsinsatser kopplade till flerspråkiga barns språkutveckling. De nämner exempel såsom utbildning i information- och kommunikationsteknik (IKT) som utvecklingsmedel och föreläsning kring flerspråkighet. Vidare lyfter de förskolans nyinsatta språkutvecklingsgrupp som intern kompetensutveckling. Där en förskollärare från varje avdelning deltar som representant. Personalen uttrycker att även om de påbörjat kompetensutveckling inom flerspråkighet, så är de i behov av handledning inom området. Till exempel genom att någon håller i reflektionssamtal och diskussioner i språkutvecklingsgruppen. Diskussionerna sker utifrån litteraturstudier kopplade till flerspråkiga barns språkutveckling. Arbetslaget och fokusgruppen berättar att de inom detta kollegiala forum hittills har diskuterat områden såsom vilka språk som finns på förskolan, vilket stöd personalen behöver från modersmålstränaren och olika frågeställningar utifrån en bok om flerspråkighet i förskolan. Förskolechefen och personalen behöver utveckla och följa upp förskolans arbete och externa insatser I intervjuer uppger förskolechefen och personalen att uppföljningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i stort sett är begränsad till språkscreeningen i svenska. I den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför besöket framgår inte heller om förskolan har följt upp det språkutvecklande arbetet med utgångpunkt i läroplanens mål. Vidare uppger intervjugrupperna att modersmålstränarnas arbete med barnen inte utvärderas eller följs upp. Arbetslaget uttrycker att de inte alltid vet vad modersmålstränarens

8 7(14) uppdrag är när de är på förskolan, framför allt när det inte sker någon samplanering med modersmålstränaren och när modersmålsträningen oftast sker enskilt med de flerspråkiga barnen. Den intervjuade modersmålssamordnaren bekräftar denna bild i intervju och uppger att hon försöker övertyga modersmålstränarna att försöka planera sitt uppdrag tillsammans med förskolans personal, men att det troligen inte sker på den aktuella förskolan. Modersmålssamordnaren lyfter att "det känns som att modersmålstränarna inte är inkluderade, utan att de ses som en annan del av verksamheten och det är de som ansvarar för modersmålet". Flera representanter ur de olika intervjugrupperna uttrycker att förskolan förlitar sig på modersmåls tränaren generellt och inte ser på modersmålet som en naturlig del i förskolans verksamhet och att förskolan ska vara delaktig i det arbetet. Vidare berättar modersmålssamordnaren att det måste till ett annat system, där man måste bjuda in förskolans personal att ta ansvar för att samplanera arbetet med modersmålstränaren. Personalens självskattning visar en motstridig bild av om de anser sig delaktiga i att följa upp och utvärdera arbetet med de flerspåriga barnens språkutveckling. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen skapar förutsättningar för de flerspråkiga barnen att delta i kommunikationen i gruppen samt att möta olika kommunikativa uttryckssätt i den dagliga verksamheten. Personalen kan dock bättre ta tillvara de möjligheter som ges i rutinsituationerna för att stimulera och utvidga de flerspråkiga barnens ordförråd. Barnen erbjuds möjligheter att möta och använda olika kommunikativa uttryckssätt Förskolechefen berättar i intervjun att förskolan erbjuder barnen olika uttryckssätt och uttrycksformer i den dagliga verksamheten. Till exempel nämner han att personalen dagligen arbetar med tecken och bilder som stöd, "Ipads" och olika föremål för att öva ord och begrepp på svenska. Arbetslaget och fokus-

9 8(14) gruppen bekräftar förskolechefens utsaga och berättar vidare att de i den dagliga verksamheten också erbjuder uttrycksformer såsom att sjunga, spela teater, rita, dansa, gympa och läsa. Självskattningen bekräftar arbetslagets utsaga och visar att personalen anser att de ger de flerspråkiga barnen möjligheter att kommunicera med hjälp av olika uttryckssätt i den dagliga verksamheten. Under observationerna noterar Skolinspektionen flera exempel på hur personalen arbetar så som de beskriver i intervjun. I de fria aktiviteterna erbjuds barnen exempelvis möjligheter att måla, rita, leka rollekar och bygga/konstruera. Under samlingarna förekommer inslag av sånger, samtal kring vardagshändelser och räknande. Under dessa moment förstärker personalen exempelvis ord och begrepp genom att de ställer kortare följdfrågor, repeterar ord och stöttar med tecken. Språkutveckling sker i meningsfulla sammanhang Förskolechefen och personalen beskriver i intervju att de delar upp barnen i mindre grupper under de dagliga aktiviteterna på förskolan. I dessa mindre sammanhang har de en ständig dialog med barnen. Det kan exempelvis var reflektionssamtal vid lunchen, högläsning men också att personalenständigt pratar med barnen och sätter ord på det som används och sker. Arbetslaget berättar vidare att de i de mindre grupperna lättare kan introducera barnen i de olika aktiviteterna. Där kan de skapa trygghet och stärka de flerspråkiga barnen i gruppen. Personalens självskattning visar att de anser sig planera den dagliga verksamheten utifrån de flerspråkiga barnens intresse, erfarenheter och behov. Under besöksdagarna observerar Skolinspektionen flera tillfällen då personalen uppmärksammar varje barn i mindre sammanhang och är måna om att de flerspråkiga barnen kommer till tals, för att vidga barnens språk och ordförråd. Till exempel går en grupp barn till skogen där de får instruktioner och utmaningar av personalen utifrån en medtagen kortlek. Barnen får exempelvis instruktioner och utmaningar såsom "spring som en pytteliten mus, spring med långa steg, ställ dig nedanför ett stort träd, kryp under något och hämta något som är större än din hand". Under situationen stöttar personalen barnen genom att befästa ord, förtydliga med kroppsspråket och upprepa instruktionerna när det

10 9(14) behövs. Ett annat exempel under observationerna är när personalen vid måltidssituationer delar barngruppen i mindre grupper. I dessa situationer pratar personalen hela tiden med barnen utifrån det som barnen initierar. Samtalen handlar om maten och barnen pratar om sina föräldrar och vad de ska göra efter förskolan. Personalen lyssnar, är intresserade, ställer frågor och befäster ord för att utveckla och utvidga samtalen som sker runt borden. Samtidigt noterar Skolinspektionen att personalen vid flera tillfällen inte tar tillvara hallsituationen i det enskilda mötet med barnen, för att bredda och utvidga barnens ordförråd. Till exempel noterar Skolinspektionen när ett barn kommer till personalen med en jacka i ena handen och en fleecetröja i andra handen och frågar "ska jag ha jackan och den?" [barnet visar fleecetröjan] varpå personalen svarar "nej, det behöver du inte. Det är varmt, det räcker med den" [pekar på tröjan]. Under observationerna noterar Skolinspektionen flera liknande exempel. Trots att det sker många korta dialoger mellan personal och barn i hallen, så benämner och befäster personalen sällan det som används och sker i situationen. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Vidare tar personalen inte tillvara tillgången på flerspråkig personals kompetens. Personalen är positiva till flerspråkighet men uppmuntrar inte barnen att använda sina modersmål, och tar inte tillvara tillfällen att stödja barnens modersmål i den dagliga verksamheten. Få inslag av flerspråkighet och uppmuntran att använda modersmålet i den dagliga verksamheten Arbetslaget uppger i intervju att det är modersmålstränaren som ansvarar för modersmålet men att arbetslaget också har ett uppdrag att arbeta med flerspråkighet. Vidare beskriver de hur modersmålstränaren kommer en gång i veckan

11 10 (14) till avdelningen och är med vid till exempel samlingen och sjunger sånger, pratar om veckodagar och siffror. Självskattningen visar att personalen skattat sig högt när det kommer till om de använder flerspråkig personals språkkunskaper för att kommunicera på andra språk än svenska. Under Skolinspektionens observationer förekommer få inslag av modersmål i den dagliga verksamheten under såväl strukturerade som icke strukturerade aktiviteter. Ett exempel som utredarna observerar under besöksdagarna är när modersmålstränaren kommer till barngruppens samling och berättar att de imder samlingen ska träna på veckodagarna, siffror, sjunga och att barnen ska få smaka bröd från hennes hemland. Under samlingen noterar Skolinspektionen att momenten där barnen ska få möjlighet att träna på modersmålet genomförs i snabb takt. Varken de flerspråkiga barnen, den resterande barngruppen och personalen verkar hinna med i modersmålstränarens tempo. Under aktiviteterna befäster och repeterar modermålstränaren inte det de går igenom på samlingen, vilket gör det svårt att observera hur mycket barnen förstår och kan ta till sig av samlingen. Efter samlingen hjälper modersmålstränaren ett av de flerspråkiga barnen i hallen med påklädning och använder växelvis enstaka ord på svenska och modersmålet under det korta momentet. Ett annat exempel noterar utredarna när personalen i en samling pratar med barnen om hur bra det är att kunna olika språk om man till exempel ska resa till ett annat land där det inte talas svenska. I denna samling berättar personalen även för barnen att modersmålstränaren ska komma till deras samling och träna veckodagar och sånger på annat språk och att detta är bra då de själva inte kan prata just de språket. Arbetslaget och fokusgruppen berättar vidare i intervjuerna att de förhåller sig positivt till flerspråkighet och att det är viktigt att barnen har sitt modersmål för att kunna utveckla det svenska språket. Förutom modersmålstränarens arbete uppger personalen att de själva försöker uppmuntra olika språk i den dagliga verksamheten. De tillägger att det är svårt om barnen inte har modersmålet levande hemma eller om det inte finns någon som barnet kan prata sitt modersmål med. De ger praktiska exempel såsom appar, låta barnen lyssna på en bok

12 Beslut och verksamhetsrappoil: 11(14) på sitt språk och att de benämner enklare ord på modersmålet. Personalen lyfter samtidigt att de är i starten att börja använda QR-koderi, där personalens förhoppning är att de ska få in olika språk mer i vardagen. Personalens självskattning visar att de skattat sig lågt när det kommer till om de använder flerspråkiga barns språkkunskaper för att kommunicera på andra språk än svenska. Vidare visar självskattningen att personalen är överens om att de i låg utsträckning bjuder in vårdnadshavare för att medverka till de flerspråkiga barnens språkutveckling genom exempelvis vanliga ord och fraser. Trots att arbetslaget i intervju beskriver hur de praktiskt försöker uppmuntra barnens modersmål i den dagliga verksamheten kan inte Skolinspektionen notera några tillfällen under besöksdagarna, då personalen tillämpar de uppgivna exemplen i den dagliga verksamheten. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolans miljö är varierad och inspirerande och innehåller rikligt med material. Men miljö och material används framförallt för att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Personalen behöver anpassa och använda miljö och material i syfte att också stödja och uppmuntra utvecklingen av barnens modersmål. Det svenska språket dominerar i miljö och material Förskolechef, arbetslag och fokusgrupp är överens om i intervjuerna att förskolans miljö speglar en svensk kontext. Det finns en mängd av bilder, ord, pedagogisk dokumentation, böcker på svenska och olika spel. Arbetslaget och fokusgruppen beskriver att mångfalden hos barnen inte syns så mycket i vare sig miljön eller i materialet. De berättar att det på förskolan exempelvis finns veckodagarna på modersmål och ett årshjul som visar olika slags kulturella traditioner. Det är även de inslag som Skolinspektionen observerar i miljön på den 1 En QR-kod (Quick Respons) är en tvådimensionell rutkod som innehåller en viss information. Användaren kan med hjälp av exempelvis en modern mobiltelefon läsa av QR-koden och dess information.

13 12 (14) utvalda avdelningen. Personalen är också överens om att de skulle behöva få in mer av miljö och material som speglar andra språk och kulturer. Även självskattningen visar att personalen anser att förskolan varken har en miljö eller material som uppmuntrar barnens alla språk. Miljö och material används i språkutvecklingen av svenskan Materialet används aktivt i förskolans dagliga verksamhet och inbjuder till gemensam lek och kommunikation. Under observationerna använder personalen miljö och material i sampel med barnen för att förklara, befästa ord och begrepp på svenska, men också för att få barnen delaktiga i de aktiviteter som erbjuds i den dagliga verksamheten. Till exempel noterar utredarna under observationerna när personal och en mindre grupp barn arbetar med bildkort. I situationen får barnen titta på bilder i turordning och sedan förklara för de andra barnen vad bilden föreställer. Under tiden befäster personalen ord och begrepp. Barnen får kortare följdfrågor om vad bilden förställer och vilka förkunskaper barnet har om bilden. När alla barnen fått beskriva några bilder var så hjälper personalen barnen att sorterar bilderna i olika kategorier. Sedan frågar personalen barnen frågor såsom "ser ni vad detta är för slags kort, vad har de här korten gemensamt och vad skulle man kunna kalla denna grupp av kort?" och samtalet kring bilderna fortsätter. Ett annat exempel är när personalen efter lunchen delar upp barnen i mindre vilogrupper utifrån barnens behov av vila. En del barn har sovvila medan de vakna barnen erbjuds högläsning tillsammans med personal. Under högläsningen ställer personalen kortare frågor om exempelvis innehållet i boken, bokens bilder, olika ord och varför barnen tror att det blir som det blir i boken.

14 13 (14) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.2 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.3 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.4 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina 2 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 4 8 kap. 10 skollagen

15 14 (14) språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget. Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.