Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN INGRID LÖÖW Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan Bakgrund Förskolenämnden tog i samband med internbudgeten 2012 ett beslut om att genomföra en särskild satsning för att stärka och medvetandegöra förskolornas språkliga arbetssätt. Barn- och utbildningsförvaltningen startade 2012 ett språkutvecklingsprojekt, Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång, som involverar alla kommunala förskolor. Projektet, som kommer att pågå under en treårsperiod, ska fokusera på en utveckling av det språkmedvetna arbetssättet och barns flerspråkighet i förskolan. I slutet av projektet kommer förskolornas interkulturella arbetssätt att särskilt uppmärksammas. Den övergripande målsättningen med projektet är att förskolorna ska ha ett arbetssätt som ger alla barn förutsättningar till att optimalt utveckla sitt språk. För att kunna tydliggöra och följa projektets progression och resultat kommer en kartläggning av den språkliga miljön i förskolan att göras varje år. Kartläggningen 2012 blir projektets nuläge och fokuserar på fyra delområden. Högläsning, samtal Berättande i mindre grupper Språkstimulerande lärmiljö Språkstimulerande aktiviteter. År 2013 kommer fokus att vara utvecklingen av de fyra delområdena samt hur verksamheten skapar förutsättningar för de flerspråkiga barnens språkutveckling. År 2014 kommer fokus att vara utvecklingen av de fyra delområdena, flerspråkiga barns språkutveckling samt förskolornas interkulturella förhållningssätt. Förutom de årliga kartläggningarna ska projektet utvärderas årligen i samband med förskolornas årliga verksamhetsberättelser. Utvärderingen ska bestå av resultat, analys och framtida åtgärder. I samband med att projektet avslutas 2014 kommer verksamhetschef göra en slutlig utvärdering av språkprojektet där alla de olika årens utvärderingar beaktas. Kartläggningen 2012 Kartläggningen, som är en självskattning, är gjord av samtliga medarbetare som arbetar i den kommunala förskoleverksamheten. Tillsammans ger de fyra delområdena en bra bild av nuläget gällande förskolornas språkliga arbetssätt. Kriterierna under varje delområde bygger på att svar från de tidigare nivåerna ingår i de följande, se kriterierna nedan. Delområdenas fyra kriterier innebär att resultatet kan variera från 1,0 till 4,0. Alla resultat redovisas med max en decimal och det högsta möjliga värdet är 4,0. Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX ORG.NUMMER

2 2 Varje förskolechef har sammanställt sin/sina förskolors resultat och gjort en analys över sin/sina förskolors resultat. Verksamhetschef har sammanställt de olika förskolornas resultat och gjort en analys av hela förskoleverksamhetens resultat. De olika förskolornas resultat skiljer sig inte nämnvärt från varandra och därför anser verksamhetschef att det inte finns några skäl att redovisa några resultat från specifika förskolor utan enbart förskoleverksamhetens sammanslagna resultat. Självskattingen genomfördes under perioden augusti till och med september 2012 på 29 förskolor. Alla utom en förskola deltog. Denna förskola öppnades i mitten av september och därför var inte deltagande i kartläggningen relevant. Förutom det totala snittvärdet av förskolornas sammanlagda resultat har verksamhetschef även tagit med värdet på den verksamhet som har det lägsta respektive högsta resultatet. Detta för att möjliggöra för förskolecheferna att jämföra sin/sina förskolors resultat med kommunens övriga förskolors resultat. Antalet personal som fått möjlighet att fylla i enkäten var 315 och av dessa genomförde 298 självskattningen. 17 personer valde att inte delta Delområde högläsning 1. Barnen erbjuds att delta i högläsning varje dag. 2. Högläsning erbjuds såväl i planerade som spontana aktiviteter. Valet av böcker sker i en dialog mellan barn och vuxen. Högläsningen kopplas till aktuella aktiviteter eller teman och barnens intressen. Det finns ett rikt urval av böcker väl synliga och tillgängliga för barnen. 3. Barn och personal reflekterar tillsammans kring det lästa. Barnen stimuleras till ett aktivt lyssnande och får ge uttryck för sina tankar, uppfattningar och känslor. Läsningen planeras så att olika genrer av litteratur (faktaböcker, sagor m.m.) presenteras för barnen och de får på så vis möta ett rikt och varierat ordval. 4. Personalen reflekterar och dokumenterar i arbetslaget över högläsningen som aktivitet. Dokumentationen används för analys och förståelse av barnens språknivå och hur rätt utmaningar kan skapas utifrån varje barns behov samt aktivitetens och verksamhetens mål. Snittvärdet för hela den kommunala förskoleverksamheten blev 2,3. Det lägsta snittvärdet för en förskola/dagbarnvårdargrupp var 1,2 och det högsta 2,8. Det var 20 personer som valde att svara att de inte kunde uttala sig i frågan. et innebär att verksamheten befinner sig mellan nivå 2 och 3. Verksamhetschefs reflektion över resultatet för området högläsning.

3 3 Kvaliteten varierar mellan såväl förskolor som mellan olika arbetslag. Flera barn erbjuds dagligen högläsning och får möjligheten att tillsammans med sina pedagoger reflektera och diskutera böckernas innehåll. Det är dock tveksamt om alla barn i vår verksamhet dagligen erbjuds högläsning. Några förskolechefer uppger att deras medarbetare förmedlat att tid alternativt barngruppens storlek eller sammansättning gör att alla barn inte dagligen kan erbjuds högläsning. Det finns tendenser att inte prioritera högläsning under perioder då många nya barn börjar på förskolan eller då andra förändringar sker i grupperna. Pedagogerna som arbetar med de allra yngsta ser inte alltid sambandet mellan högläsning och de samtal som förs med barnen när de tittar i bilderböcker. Min bedömning är att de flesta förskolor behöver stärka sitt arbetssätt så att högläsning ges samma status som andra aktiviteter på förskolan. Min övertygelse är att för att uppnå det behöver pedagoger mer aktivt reflektera, dokumentera och analysera barnens högläsningsstunder. Delområde samtal/berättande i mindre grupper. 1. Samtal/berättande i mindre grupper förekommer spontant vid olika tillfällen under dagen till exempel vid maten, vid aktiviteter inne eller ute. 2. Barns spontana berättande uppmuntras genom att personalen ställer frågor som stödjer barnen i deras berättande (öppna frågor så som vad, hur, berätta mer osv.). Personalen är modeller genom att de själva initierar samtalsstunder och berättande med barnen. Tid ges för samtal och berättande i mindre grupper regelbundet under veckan. 3. Personalen utvidgar samtalet genom att föra in nya begrepp, synonymer eller liknande för att hjälpa barnen se språkliga samband. I samtalen hjälper personalen barnen att relatera till såväl tidigare som kommande händelser eller aktiviteter. Personalen stöttar barnen i deras samtal med varandra. 4. Personalen reflekterar över barnens samtalande och sitt eget förhållningsätt. Barnens intresse, erfarenheter och upplevelser är väsentliga för det sätt på vilket personalen samtalar med barnen. Personalen fångar och initierar samtal med alla barn så att även de som själva inte söker samtal får möjlighet till detta. Samtal och berättande i mindre grupper dokumenteras, planeras och utvärderas. Det gäller både planerade aktiviteter men också det spontana samtalandet/berättandet. Snittvärdet för hela den kommunala förskoleverksamheten blev 2,9. Det lägsta snittvärdet för en förskola/dagbarnvårdargrupp var 2,4 och det högsta 3,6. Fem personer valde att svara att de inte kunde uttala sig i frågan. et innebär att verksamheten befinner sig mellan nivå 2 och 3. Verksamhetschefs reflektion över resultatet för området samtal/berättande i mindre grupp. et visar att pedagogernas medvetenhet kring vikten av att stimulera barn att samtala/berätta är hög. Många pedagoger anser att de arbetar medvetet med att främja barns språkutveckling genom att erbjuda rika möjligheter till samtal i olika sammanhang och i olika forum. De anser också att de aktivt arbetar med att införa

4 4 nya begrepp, ord samt knyter an till barns tidigare erfarenheter i samtal och berättande. Förskolornas arbete med Stegvis 1 nämns som ett positivt exempel på hur det blivit en naturlig del i verksamheten att samtala med barn om känslor, begrepp, synonymer samt att utmana barnen i sitt berättande. Flera förskolechefer vittnar också om hur barn som behöver extra stöttning för att utveckla sina förmågor att kommunicera får det. Barns möjligheter att uttrycka sig och kommunicera diskuteras regelbundet och känns alltid lika aktuellt för pedagogerna. Givetvis förekommer det skillnader i personalens förmåga, kopplat till utbildningsnivå och kompetens. Det finns svårigheter för medarbetare som inte alltid behärskar de svenska orden att föra in nya begrepp och synonymer. För att ytterligare höja verksamhetens kvalitet bör vi utveckla ett arbetssätt där planering, reflektion, dokumentation och analys av barns samtal och berättande får en mer betydelsefull roll. Delområde språkstimulerande lärmiljö. Med lärmiljön menas såväl inredning och material som bilder, spel och annat som stödjer och stimulerar barns tal och språkutveckling. 1. Det finns en del språkstimulerande material tillgängligt för barnen. 2. Det finns olika språkstimulerande material som är kategoriserat, synligt och tillgängligt för barnen. Bild och text vägleder barnen för att tydliggöra materialets placering. De olika rummen erbjuder varierat utbud för olika språkliga aktiviteter. Det finns material som stimulerar intresset för symboler och skriftspråk. 3. Lärmiljön utformas i dialog mellan barn och vuxna. Miljö och material utmanar och stimulerar till dialog och kommunikation såväl mellan barnen som mellan barn och vuxna. Det språkliga materialet varieras och anpassas till barnens behov och intressen men även till pågående teman och aktiviteter. 4. Dokumentation används för analys och utvärdering av hur miljö och material på bästa sätt stimulerar barnets språkutveckling. Personalen reflekterar tillsammans över hur miljön kan skapa bra förutsättningar för språkutveckling. Snittvärdet för hela den kommunala förskoleverksamheten blev 2,3. Det lägsta snittvärdet för en förskola/dagbarnvårdargrupp var 1,1 och det högsta 3,4. Värt att notera är att det lägsta värdet är resultatet för dagbarnvårdarna. Denna grupp har inte lika stora möjligheter att skapa en språkstimulerande miljö, då de till stor del bedriver sin verksamhet i sitt eget hem. Lägsta resultat för en förskola var 1,6. Fem personer valde att svara att de inte kunde uttala sig i frågan. et innebär att verksamheten befinner sig mellan nivå 2 och 3. 1 Ett program för att utveckla barns sociala och emotionella färdigheter.

5 5 Verksamhetschefs reflektion över resultatet för området språkstimulerande lärmiljö. På de flesta av förskolorna finns det gott om språkstimulerande material och lärmiljön väcker intresse för symboler och skriftspråket. Trots det behövs ökade kunskaper kring hur man skapar och vad som är en bra språkstimulerande lärmiljö. Ett utvecklingsområde är hur barn tydligare kan involveras i utformningen av miljön och hur deras intressen samt förskolans pågående teman och aktiviteter blir mer synliga. Ökad samsyn kring språkstimulerande material och medarbetarnas språkliga förhållningssätt behövs på många förskolor. Flera medarbetare vittnar om att den gemensamma reflektionen kring miljöns betydelse, resultat och analys behöver förbättras. Delområde språkstimulerande aktiviteter. Med språkstimulerande aktiviteter menas till exempel språklekar, rim och ramsor, spel, dramalek, sång, bilder och berättande. 1. Språkstimulerande aktiviteter förekommer då och då. 2. Spontana och planerade språkliga aktiviteter förekommer dagligen. Personalen uppmuntrar barnens intresse för att lyssna på och leka med språket. 3. Det förekommer en rik variation av aktiviteter så att olika språkområden stimuleras. Dessa områden innefattar språkljud, ord, begrepp, grammatik och hur språket används i olika situationer. Barnen får möjlighet att möta och reflektera över skriftspråk i olika sammanhang. 4. Personalen reflekterar över sitt eget språkliga förhållningssätt och på vilket sätt de vuxna är modeller för barnen. Språkstimulerande aktiviteter planeras utifrån barns aktuella behov. Dokumentation och utvärdering används för att följa barnens språk- och kommunikationsutveckling. Snittvärdet för hela den kommunala förskoleverksamheten blev 2,6. Det lägsta snittvärdet för en förskola/dagbarnvårdargrupp var 1,8 och det högsta 3,3. Åtta personer valde att svara att de inte kunde uttala sig i frågan. et innebär att verksamheten befinner sig mellan nivå 2 och 3. Verksamhetschefs reflektion över resultatet för området språkstimulerande aktiviteter. Spontana och planerade språkliga aktiviteter förekommer dagligen. Mycket rim och ramsor, sång och språklekar är vardagliga inslag i våra verksamheter. Medvetenheten kring vikten av språkstimulerande aktiviteter är hög även om kunskap och kompetens givetvis variera mellan våra olika medarbetare. Medarbetare som själva inte helt behärskar det svenska språket uppger att det är svårt att på ett medvetet sätt arbeta med språkljud, grammatik etc. Många medarbetare saknar gemensam reflektion över barnens samtalande och sitt eget förhållningssätt. Flera menar också att de på ett mer medvetet sätt skulle kunna ta hänsyn till barnens intresse, erfarenheter och upplevelser.

6 6 Förskolor som använder sig av TRAS 2 anser att de kommit längre i utvärdering dokumentation, reflektion och analys av barnens språkutveckling. Helhetsresultat för hela kartläggningen språklig miljö i förskolan. Snittvärdet för hela den kommunala förskoleverksamheten blev 2,6. Det lägsta snittvärdet för en förskola/dagbarnvårdargrupp var 2,0 och det högsta 3,4. Trovärdighet Övervägande del av förskolecheferna säger att de tycker att medarbetarnas självskattning stämmer väl överens med hur de själva skattar förskolans språkmiljö. Några tycker dock att medarbetarna gör mer och i kartläggningen underskattar sig själva. Någon inser att detta var ett större utvecklingsområde än vad de tidigare varit medvetna om och någon anser att medarbetarna skattar sig lite högt i något delområde. Verksamhetschefs reflektion över resultatet som helhet. Senaste åren har mycket fokus legat kring utformningen av förskolornas lärmiljöer, men tydligen behövs ytterligare satsningar inom området. Vi har sedan projektet Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång startade betonat vikten av en bra dialog mellan barn och vuxna samt mellan barn och barn. Många förskolor har förändrat sitt arbetssätt för att arbeta mera med barnen i mindre grupper. Det är därför glädjande att samtal/berättande i mindre grupper får kartläggningens högsta värde. Målsättningen för projektets första år var att öka den språkliga medvetenheten hos alla förskolans medarbetare, så att verksamheten skulle präglas av ett medvetet språkligt förhållningssätt. Det har under året förekommit en aktiv diskussion kring barns språkutveckling och deras rätt till språkstimulans. Alla medarbetare har inbjudits till en föreläsning i ämnet. En grupp förskolechefer har skrivit första delen i språkpärmen, som kommer att implementeras under ett gemensamt möte med förskolornas språkombud och förskolechefer den 21 november. Flera medarbetare har förmedlat att de tycker att barns språkutveckling är ett mycket viktigt område och att de på många olika sätt under året genomfört positiva förändringar för att stärka det språkutvecklande arbetssättet. Verksamhetschef bedömer därför att projektet under sitt första år har uppnått mycket goda resultat. Kartläggningens resultat ligger på förväntade värden. Verksamhetschefs bild är att högläsning minskat i förskoleverksamheten och är därför inte förvånad över det låga resultatet 2,3. Att språkliga miljön fick samma låga värde är mer förvånande. 2 Tidig registrering av språkutveckling, ett observationsmaterial med fokus på samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal.

7 7 Utvecklingsbehov För fortsatt utveckling behöver verksamheten fortsätta att stärka sitt arbeta när det gällande förhållningssätt, planering, dokumentation och utvärdering allt för att ytterligare stärka barns möjligheter till ett rikt språk. Förhoppningsvis kan de kriterium som sattes upp för självskattningen också användas som utvärderings- och planeringsverktyg.