Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Transkript

1 Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet

2 Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Därför är det viktigt att barnet får stöd i sitt modersmål redan i förskolan. Vikten av goda förutsättningar i förskolan för barns språkliga utveckling kan inte nog betonas. Den största drivkraften för barns språkutveckling är önskan om gemenskap och delaktighet, alltså att vilja uttrycka, dela och ta del av varandras erfarenheter och upplevelser. Barnets språk stimuleras som bäst när det får användas i för barnet meningsfulla och lustfyllda sammanhang i förskolans dagliga verksamhet, tillsammans med både vuxna och andra barn. Ett språkmedvetet arbete, där modersmålsstödet integreras som en naturlig del av förskolans pedagogiska verksamhet, bedrivs därför av alla pedagoger i Trelleborgs kommuns förskolor under hela dagen, med utgångspunkt i de krav som finns i Skollagen och i förskolans läroplan. Syfte Dessa riktlinjer utgör en grund för arbetet med modersmålsstöd i Trelleborgs kommuns förskolor. Riktlinjerna beskriver vad förskolan är skyldig att göra liksom hur vi i förskolan förhåller oss i arbetet med modersmålsstöd och flerspråkighet. Givetvis hänger detta också ihop med det generella språkutvecklande arbetet på förskolan. Utifrån riktlinjerna utformar förskolechefen arbetet med modersmålsstöd och flerspråkighet tillsammans med pedagogerna, så att det passar respektive enhet och de barn som finns i den specifika verksamheten. Vad säger styrdokumenten om modersmålsstöd i förskolan? Skollagen (8 kap 10 ) Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Läroplan för förskolan Lpfö 98/16 Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kulturer ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör det nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell bakgrund (Lpfö 98/16, s.6). Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål (Lpfö 98/16, s.7). Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

3 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Lpfö 98/16, s.9-11). Vad säger forskningen om flerspråkighet? Flerspråkighetsforskningen visar att det är berikande även för barnets kognitiva och sociala utveckling att leka och lära på olika språk (Bruce m.fl., 2016). Barnets förutsättningar att utveckla alla sina språk påverkas i hög grad av de attityder de möter och den språkliga stimulans som ges. Ett förhållningssätt hos pedagogen som kännetecknas av nyfikenhet, öppenhet och en vilja att ta reda på mer om barnets språk är centralt för att möjliggöra god språkutveckling (Skolverket, 2013). Flera språk är en tillgång även för barn i språklig sårbarhet (Bruce m.fl., 2016). Relativt ny forskning visar att förmågan att använda flera språk och att medvetandegöra förhållandet mellan språkets innehåll och form även stimulerar och utmanar språkutvecklingen hos barn i språklig sårbarhet (Paradis, 2010; Hulk & Unsworth, 2010). Gemensamma utgångspunkter och riktlinjer Genom ett interkulturellt förhållningssätt ses alla språk och kulturella perspektiv som viktiga och likvärdiga. Barn behöver möta nyfikna pedagoger med positiva attityder till olika kulturella bakgrunder och språk, där ett medvetet arbete sker för att tillvarata de rika resurser som barnen och deras familjer besitter i form av språkliga och kulturella erfarenheter. Barnens kunskaper, nyfikenhet och erfarenheter ligger till grund för verksamhetens utformning. Pedagogerna uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda både svenska och modersmål under hela dagen i förskolan. Barn lär i de vardagliga aktiviteterna; i lek, sagoberättande, musik och skapande verksamhet. Dessa aktiviteter liksom arbetssätt, lärmiljö och material behöver anpassas till alla barns behov och förutsättningar för att bidra till att modersmål och flerspråkighet stärks och utvecklas. Modersmålsstöd i förskolan handlar sammanfattningsvis om att som pedagog visa intresse för barnens modersmål, att vara nyfiken och positivt inställd till flerspråkighet liksom att uppmuntra att modersmålet talas i hemmet. Modersmålsstödet i förskolan syftar till att: stärka barnets identitet och dubbla kulturella tillhörighet stärka barnets språkliga utveckling både på sitt modersmål och på svenska främja barnets integration i ett mångkulturellt samhälle främja barnens respekt för varandras språk, kultur, traditioner och religion i demokratisk anda Detta möjliggörs ytterligare genom att pedagogerna: har samma förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de övriga ger barnen positiv respons på sin flerspråkighet har fokus på språkets innehåll före språkets form ser till att det finns böcker i verksamheten på barnens modersmål

4 Förskolechefens ansvar Förskolechefen ansvarar för att förankra riktlinjerna hos alla sina pedagoger. Med utgångspunkt i dessa utformas hur arbetet ska bedrivas tillsammans med pedagogerna. Förskolechefen ansvarar också för att bedriva utvecklingsarbete vad gäller värdegrundsfrågor, förhållningssätt och samsyn, inkludering, barns inflytande och delaktighet liksom språkutvecklande arbetssätt så att detta främjar arbetet med modersmålsstöd och flerspråkighet i förskolans vardagliga verksamhet. Förskolechefen ansvarar för att: ge förutsättningar och stöd till pedagoger för att de ska kunna genomföra läroplanens intentioner skapa en organisation där engagemang, attityd och interkulturellt förhållningssätt präglar hela förskolan föräldrar har möjlighet till insyn, delaktighet och samverkan i förskolans arbete kring sitt barns språkutveckling beakta mångfaldsperspektivet och tillvarata personalens flerspråkighet som en tillgång Förskollärarens ansvar att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen - ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga - upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker - stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling (Lpfö 98/16, s. 11) Arbetslagets ansvar utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation[ ] ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer (Lpfö 98/16, s.11)

5 Att reflektera kring Hur tänker vi på vår avdelning/förskola kring flerspråkighet? Vem är flerspråkig? Hur ser det språkutvecklande arbetet ut på vår förskola? Hur organiserar vi verksamheten kring språkutveckling? På vilket sätt tar vi tillvara och synliggör de språk som finns i vår barngrupp/förskola? Hur använder vi barnens språkkunskaper när vi organiserar olika aktiviteter? Erbjuder vi på vår förskola möjligheter för barnen att utveckla fler språk? På vilket sätt gör vi det? Hur arbetar vi för att stimulera flera språk även för barn med svenska som modersmål? Hur integrerar vi barnens alla språk i vardagen? Hur arbetar vi med det svenska språket? I vilka sammanhang använder barnen sin flerspråkiga kompetens? När blir förmågan att tala flera språk än svenska synlig? Vad kännetecknar barnens flerspråkighet? I vilka vardagssituationer använder barnen sin flerspråkiga kompetens? Hur ser föräldrasamarbetet ut på vår förskola? Hur kan vi tillvarata föräldrars språkliga resurser i förskolans verksamhet? Hur tar vi reda på vilka resurser som finns, använder vi oss av exempelvis språksamtal? Hur tas barn/föräldrar med annat modersmål än svenska emot vid till exempel inskolningar? På vilket sätt speglar litteratur och material på avdelningen barns och föräldrars språk och kulturella bakgrund? Hur utnyttjar vi olika situationer, till exempel rutinsituationer, för språkstimulans? Hur gör vi för att ge alla barn talutrymme under en vanlig dag i förskolan? Hur stimuleras leken på olika språk i vår verksamhet? På vilket sätt främjar den pedagogiska miljön flerspråkighet och stöd i modersmålet? Vad har vi för egna erfarenheter av flerspråkighet? Hur har vi lärt oss fler språk? Referenser Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Hulk, A. & Unsworth, S. (2010). Bilingualism as a kind of therapy? Applied Psycholinguistics, 31(2), Paradis, J. (2010). The interface between bilingual development and specific language impairment. Applied Psycholinguistics, 31(2), Skolverket (2013). Flera språk i förskolan. Stockholm: Skolverket. Bilder i dokumentet är hämtade från