Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018

2 Grunduppgifter a för planen Likabehandlingspilot och förskolechef Vår vision/värdegrund Trygghet Barn, pedagoger och vårdnadshavare ska känna sig trygga i vår verksamhet. Teamwork Vi strävar efter ett nära och förtroendefullt samarbete mellan barn-barn, pedagog-barn, barn-pedagog, pedagog- vårdnadshavare, vårdnadshavare- pedagog. Gemenskap Alla är lika viktiga i vår verksamhet. Respekt Alla ska behandlas med respekt i vår verksamhet oavsett religion eller annan trosuppfattning, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Planen gäller Delaktighet och förankring av planen Personalen ser barnen i verksamheten samt har levande diskussioner med barnen genom kontinuerliga/spontana samtal såväl enskilt som i grupp om det dagliga arbetet angående olikheter som något naturligt, självklart och berikande. Detta för att utveckla förståelse och respekt för allas olika sätt att tänka och vara. Observationer ligger även till grund för barnens deltagande. Vårdnadshavarna har gjorts delaktiga i arbetet med planen genom att: Likabehandlingsplanen har tagits upp och diskuterats på utvecklingssamtal och föräldramöten. Vårdnadshavarna har fått möjlighet att lämna synpunkter i en årlig enkät. Planen finns att läsa på kommunens hemsida. Personalen har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen genom att: Diskussion och utvärdering har genomförts på teamdagar, arbetsplatsträffar och studiedagar. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering har gjorts på vårens utvärderingsdag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barn, personal, förskolechef, och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen av planen för 2016/2017 visar att:

3 Vi i arbetslaget har jobbat fram tydliga rutiner som skapar trygghet för både barn och vuxna. Vi uppfattar nu att barnen använder sig av språket för att få tillträde till leken istället för att t.ex. använda sig av känsloyttringar och kroppsspråk. Vi upplever att barnen har blivit tryggare i de mindre gruppindelningarna eftersom vi har märkt att barnen inte vandrar omkring lika mycket som tidigare. Barnen vågar även ta mer plats i exempelvis diskussioner och lekar i de mindre grupperna och i nya lekkonstellationer. Vår föränderliga lärmiljö leder till ökad trygghet för och glädje från barnen. I och med att vi har gjort om, utvecklat och tydliggjort våra lekmiljöer har lekarna förändrats och våra leklådor som vi tidigare haft har integrerats i miljön istället. Utifrån utvärderingen behöver vi: (Mål och åtgärder) Vi behöver vara väldigt när- och härvarande som pedagoger för att få ihop barngruppen, att få flera barn att kunna leka tillsammans och få med dem i leken. Vi fortsätter att jobba enligt våra rutiner för att skapa trygghet. Förskolans personal verkar för att alla barn ska ha samma förutsättningar i verksamheten och att alla barn känner att de är viktiga i gruppen. Få barnens förtroende att berätta för oss när något har hänt eller om de varit i en konflikt med ett annat barn. Vid utevistelsen ser vi barnen, men det är inte alltid att vi hör vad som händer i varje situation, i varje vrå. Årets plan ska utvärderas senast

4 Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kön och könsidentitet eller könsuttryck Alla barn ska känna trygghet och ha lika handlingsutrymme i samtliga miljöer och situationer oavsett kön. Målet följs upp på teamdag i mars och på utvärderingsdag i juni. Insats Vi ska utgå ifrån grundverksamhetsdokumentet och våra värdeord och omsätta dem i vår dagliga verksamhet. Vi vill utveckla vårt förhållningssätt genom att medvetet reflektera över och ifrågasätta förväntningar och föreställningar, samt verka för de värden som anges i läroplanen, Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (s. 5 Lpfö 98 rev.16) Synliggöra mångfald genom att medvetet välja litteratur, material och film och därmed sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde. Vi strävar efter att vara närvarande pedagoger för att kunna möta barnen i deras funderingar och ställningstaganden i etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Vi pedagoger ska bli bättre på att dokumentera våra observationer för att kunna följa upp vår verksamhet och diskutera och utvärdera i arbetslaget. Arbetslaget ansvarar

5 Område som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Inget barn eller vuxen får diskrimineras på grund av sin etniska tillhörighet. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (Lpfö 98/16, s.6) Samt att, Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (Lpfö 98/16, s.9) Insats Vi tillvaratar allas styrkor och arbetar för att alla ska känna att de är en tillgång i gruppen, skapar nyfikenhet hos barnen där alla känner att olikheterna berikar. Vi arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. Vi hittar tillfällen att synliggöra likheter och olikheter genom språk, traditioner, seder och vanor. Samarbete med föräldrar där dom kan berätta om traditioner, lyfta fram med kalender, sånger på olika språk. Arbetslaget Kontinuerligt

6 Område som berörs av insatsen Funktionsnedsättning/variation Inget barn eller vuxen får diskrimineras på grund av funktionsnedsättning/variation. Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktigt, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barnet med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen (Lpfö 98/16, s.5) Insats Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga. Alla ska uppleva att de är en tillgång i gruppen. Vi synliggör och lyfter fram barnets styrkor. Vi analyserar och utvecklar verksamheten utifrån hur barns olika villkor kan mötas av en förskoleverksamhet där alla barn kan nyttja sin fulla potential. Arbetslaget Kontinuerligt

7 Område som berörs av insatsen Sexuell läggning Inget barn eller vuxen får diskrimineras på grund av sin sexuella läggning eller könstillhörighet. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av [...] sexuell läggning hos någon anhörig [...] eller annan kränkande behandling. (Lpfö 98/16, s.4) Insats Vi skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning eller könstillhörighet. Upprätta miljöer och material där det är tillåtande att prova olika roller förutsättningslöst. Arbetslaget Kontinuerligt Område som berörs av insatsen Ålder Att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Insats Vi arbetar utifrån barns intresse oavsett ålder. Arbetslaget Kontinuerligt

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Genom enkät till vårdnadshavare. Genom samtal på arbetsplatsträffar och i arbetslag. Genom observationer i barngruppen i oktober (konflikter) och mars (matsituationen) med hjälp av mall. Områden som berörs i kartläggningen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck. Hur barn, vårdnadshavare och personal har involverats i kartläggningen Vårdnadshavarna har besvarat den årliga enkäten och personalen har genomfört observationer och diskuterat situationen på teamdagar och studiedagar regelbundet. Förskolorna genomför en trygghetsvandring på förskolan i mars med en grupp av de större barnen utifrån t.ex. frågeställningarna: Vem leker i det här rummet? Vad brukar man leka i det här rummet? Får alla leka i det här rummet? Får alla vara med? Kan man göra om det här rummet så att alla får vara med/tycker om att vara här? Resultat och analys Enkäten visar att: Vårdnadshavarna känner sig trygga med att lämna sina barn på förskolan. Det förskolan behöver fortsätta jobba med är att vårdnadshavaren inte upplever att de får information om hur barnets dag på förskolan har varit. Personalen har sett att: Vi pedagoger behöver lyssna mycket mera utan att gå in i konflikterna. Vi är så snabba på att reagera utan att kanske veta allt som hänt i situationen som ledde till en konflikt. Utifrån våra observationer ser vi att det inte alltid är de barnen som vi upplever är konfliktstartare som faktiskt startar en konflikt, men det kan vara det vi ofta ser. Barn reagerar inte alltid med ord, utan ibland med handling. De yngre barnen är mer fysiska och det kan se brutalt ut, medan de äldre barnen är mer benägna att tala om för en vuxen när de själva eller kamrater hamnat i konflikter. Vi ser att vårt arbete syns i barngruppen, vi blir stolta över barnen när de kan lösa problem själva eller har en tanke om hur de kan göra. Vidare lade vi märke till vid våra observationer att barnen ibland hittar på/byter regler för att kunna exkludera eller inkludera kompisar i lekar. Slutligen noterar vi att det mest är pojkar som lyfts i konfliktsituationerna vi observerat. Vi funderar givetvis över flickorna i barngrupperna och varför vi inte såg fler konflikter bland dem. Efter diskussion i arbetslaget kommer vi fram till att de inte verkar lika benägna att vara fysiska vid konflikter, åtminstone inte när de kommer upp i ålder och är mer verbala.

9 Förebyggande åtgärder Kön, könsidentitet eller könsuttryck. Områden som berörs av åtgärden Kön, könsidentitet eller könsuttryck. Vi på Broby förskola vill att alla som kommer till oss ska känna trygghet och gemenskap. Att de är viktiga, sedda och möts med respekt. Vi strävar efter jämställdhet, mångfald och alla människors lika värde. Målen följs upp i mars och på utvärderingsdag i juni. Åtgärd Genom att reflektera över material i lekmiljöer och litteratur, hur vi samtalar och uttrycker oss. Vi som pedagoger är lyhörda för barnens strategier i lekar, för att uppmärksamma exkludering i leksituationer. Detta lyfter vi genom samtal, med dramatisering, Kompisfilmer samt med relevant litteratur som kan lyfta eller belysa alla människors lika värde och mångfald. Genom diskussion och reflektion i arbetslaget/barngruppen. Motivera åtgärd I personalens observationer under oktober månad, om barns konflikter framgår att vi behöver lyssna mer innan vi går in i barnens konflikter. Vi behöver se barnen som kompetenta och att de har strategier till att lösa konflikter. Vi pedagoger går in och hjälper till att lösa en konflikt när barnens strategier inte räcker till. Arbetslaget

10 Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det finns alltid minst en pedagog i närhet av barnen. Personal som barn och vårdnadshavare/föräldrar kan vända sig till All personal på förskolan samt förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal som får kännedom om en kränkning har skyldighet att omedelbart agera för att få stopp på kränkningen. Förskolechef informeras omedelbart. Förskolechef informerar omedelbart Barn-och utbildningschefen genom blanketten Anmälan om kränkande behandling (intranätet). pedagog utreder omedelbart vad som hänt. Utredningen dokumenteras på blanketten Händelserapport, kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering (intranätet). Vårdnadshavare till den eller de barn som utsatts för och den eller de barn som utsatt någon för en kränkning informeras samma dag som kränkningen blivit känd. Samtalet ska ske omgående och dokumenteras. Samtalet dokumenteras. personal eller förskolechef ansvarar. I samtalet med berörda barn görs en överenskommelse om att kränkningen inte ska upprepas. Uppföljning sker inom två veckor för att konstatera att kränkningen upphört. Förskolechef eller den förskolechefen utser ansvarar. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal som får kännedom om en kränkning har skyldighet att omedelbart agera för att få stopp på kränkningen. Förskolechef informeras omedelbart. Förskolechef informerar omedelbart Barn-och utbildningschefen skriftligt. Förskolechef dokumenterar händelsen samt informerar barnets vårdnadshavare. Uppföljning sker inom två veckor för att konstatera att kränkningen upphört. Förskolechef eller den förskolechefen utser ansvarar. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för uppföljning Förskolechef eller den förskolechefen utser gör en uppföljning med berörda inom två veckor för att kontrollera om kränkningen upphört. I samråd med den kränktes vårdnadshavare avgörs om kränkningen upphört och om ärendet kan avslutas. Om ärendet inte kan avslutas ansvarar förskolechef för ytterligare åtgärder. Ansvarsförhållande Förskolechef har det övergripande ansvaret för att kränkningar uppmärksammas och åtgärdas. Förskolechef kan utse en eller flera andra personer som arbetar med att utreda och åtgärda kränkningar. Förskolechef är skyldig att skyndsamt anmäla kränkningar till huvudmannen. All personal som får kännedom om en kränkning har skyldighet att omedelbart agera för att få stopp på kränkningen. All personal är skyldig att skyndsamt anmäla kränkningar till förskolechef.