Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 ESDR Förskola AB efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Åkershus förskola, ESDR Förskola AB Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1(15) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Förskolechefen behöver skapa bättre förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling. På förskolan Åkershus finns en arbetsplan upprättad för det språkutvecklande arbetet. Arbetsplanen är inte känd av all personal och behöver förankras i verksamheten. Personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet men förskolechefen behöver erbjuda möjligheter till kompetensutveckling som är riktad till uppdraget. Personalen stimulerar och stödjer främst de yngre flerspråkiga barnens språk- och kommunikationsutveckling i svenska och behöver skapa fler utmaningar och lärandetillfällen även för de äldre barnen. Personalen behöver också skapa fler möjligheter för de flerspråkiga barnen att använda modersmålet i den dagliga verksamheten. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver säkerställa att personalen har kunskap om uppdraget genom att implementera förskolans arbetsplan för det språkutvecklande arbetet. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar för ett språkutvecklande arbete med de flerspråkiga barnen genom att erbjuda personalen relevant kompetensutveckling. Personalen behöver utforma och använda miljö och material aktivt för att stödja och stimulera de äldre flerspråkiga barnens språkutveckling.

3 2(15) Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, senast den 17 december 2016, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 17 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till Skolinspektionen, avdelningen i Lund, Box 156, Lund eller via e-post, till skolinspektionerdund@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Vivianne Majoros Wastrell Utredare/ Föredragande

4 3(15) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både en- skilda och kommunala huvudmän. Förskolan Åkershus, ESDR Förskola AB ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Åkershus besöktes den augusti 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Vivianne Majoros Wastrell och Ulrika Rosengren. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1.

5 4(15) Bakgrundsuppgifter om förskolan Åkershus Åkershus förskola är en fristående förskola belägen i tätorten Staffanstorp i Staffanstorp kommun. Förskolan är placerad i ett villakvarter i ett radhus. Förskolechefen som tillika är huvudman driver förutom Åkershus förskola ytterligare en fristående förskola i närområdet. Dessa två systerförskolor med samma huvudman och förskolechef samarbetar genom gemensamma APT (Arbetsplatsträffar), kollegialt utbyte, fortbildning samt sammanslagningar på de olika skolloven. Åkershus förskola har totalt 30 inskrivna barn jämnt fördelade på två 1-5 års avdelningar, Herr Nilsson och Pippi. Nio av de 30 barnen på förskolan är flerspråkiga. Av förskolans sex avdelningspersonal är tre legitimerade förskollärare. De båda avdelningarna har vardera 2,75 tjänster. Skolinspektionen har besökt avdelning Herr Nilsson och av avdelningens 15 inskrivna barn är sex barn flerspråkiga. På Herr Nilsson arbetar vid Skolinspektionens besök en outbildad personal 100 procent samt en förskollärare och en barnskötare på 87,5 procent vardera. Under besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer med förskolechef, arbetslaget på besökt avdelning, en fokusgrupp bestående av representanter från förskolans andra avdelning samt med en utvecklingspedagog från kommunens resurscentrum. Vid Skolinspektionens besök är avdelningen inne i en intensiv inskolningsperiod där stort fokus ligger på trygghet för de yngre nyinskolade barnen. Personalen uttrycker att detta påverkar dagens struktur och aktiviteter. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. På förskolan finns en arbetsplan som beskriver förskolans arbetssätt för språkutveckling.

6 5(15) Arbetsplanen är inte känd och implementerad i förskolans verksamhet. Förskolan har regelbundna möten för reflektion och utvärdering dock används dessa sällan till att reflektera kring uppdraget med flerspråkiga barns språkutveckling. De formulerade målen är inte implementerade fullt ut i verksamheten I det till Skolinspektionen inskickade dokumentet Plan för språkutveckling inom ESDR Förskola AB, står det att verksamheten ska genomsyras av ett arbetssätt som främjar barnens språkutveckling. Vidare finns i planen en beskrivning av arbetssätt, samarbetet med föräldrar och vilka verktyg som finns att tillgå för det språkutvecklande arbetet. Förskolechefen uppger i intervjun att personalen har varit med i diskussioner kring innehållet i den framtagna planen för språkutveckling. Vidare berättar hon att det är hon som förskolechef tillika huvudman som har formulerat denna plan. Fortsättningsvis säger förskolechefen att personalen vet var planen för språkutveckling går att finna, är väl insatta i planen och arbetar därefter. Intervjuerna visar däremot att det varierar huruvida personalen känner till att förskolan har en strategi för förskolans arbete med språkutveckling. Viss kartläggning med fokus på språket utförs på förskolan I den inskickade verksamhetsredogörelsen står det även att ett av de prioriterade målen som förskolan tagit fram och arbetat med under höstterminen 2015 samt vårterminen 2016 är språk- och identitetsutvecklande arbetssätt. Förskolechefen lyfter i intervjun att språket även tas upp idet pedagogiska årshjul som förskolan arbetar efter. I det till Skolinspektionen inskickade dokumentet med "Pedagogiskt årshjul" står det att personalen under två månader skall utföra barnobservationer med fokus på "språlcpedagogiskt förhållningssätt". Förskolechefen styrker detta i intervjun då hon berättar att personalen under mars och april utför barnobservationer i barngruppen med fokus på språket. Hon säger vidare att tanken är att språket ska finnas med hela tiden men att det pedagogiska hjulet säkerställer att "språket i alla fall kommer i fokus då". Personalen på förskolan berättar att de tar reda på alla barns intresse och behov vid inskolningen, i samtal med föräldrar, pratar med barnet samt genom att de observerar vad barnet intresserar sig för på förskolan.

7 6(15) Förskolan har ett gemensamt förhållningssätt, men saknar strategier. De på förskolan intervjuade personalgrupperna uttrycker att de upplever att de har ett gemensamt förhållningssätt på förskolan kring de flerspråkiga barnen men att de saknar en plan för hur de praktiskt ska arbeta med de flerspråkiga barnens språkutveckling. "Det ligger tillsammans med dokumentet, men det är mycket upp till oss själva att tolka." Självskattningen som personalen har gjort inför Skolinspektionens besök visar att personalen har olika uppfattningar huruvida de diskuterar hur de i sitt praktiska arbete kan medverka till att flerspråkiga barn utvecklar sitt modersmål. Personalen har viss kunskap om uppdraget Förskolechefen menar att personalen på Åkershus förskola frekvent för diskussioner kring läroplanen på exempelvis APT-träffar, planeringsdagar samt vid de regelbundna utvärderingarna som arbetslagen gör med hjälp av självvärderingsverktyget BRUK (bedömning, reflektion, utveckling, kvalitet). Personalen styrker detta vid intervjuerna, men tillägger att det sällan förs diskussioner kring de flerspråkiga barnens språkutveckling. Arbetslaget berättar att de har diskuterat utvecklingen av flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket, men inte av modersmålet. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolan har ett samarbete med kommunens resurscentrum och har inlett ett samarbete med kommunens språkgrupp kring de flerspråkiga barnen, men detta är ännu inte implementerat i verksamheten. De anställda har inte deltagit i någon kompetensutveckling kring flerspråkighet. Samarbete med kommunen Förskolan har ett samarbete med Staffanstorps kommun vilket bland annat innebär att Åkershus som fristående förskola har tillgång till kompetenserna i kommunens resurscentrum med bland annat ett digitek, som erbjuder råd och

8 7(15) stöd och kompetensutveckling inom det digitala området, och en språkgrupp med specialpedagog, utvecklingspedagog och logoped. Kommunen tillhandahåller även ett utlåningssystem med språkpåsar innehållande böcker som erbjuds på både modersmål och svenska. De fristående förskolorna i kommunen bjuds även in till de föreläsningar kommunen riktar till förskolorna. Kommunens utvecklingspedagog uppger i intervjun att samarbetet med den besökta förskolan inleddes en vecka innan Skolinspektionens besök då förskolan efterlyste språkpåsar. Personalen har kompetens för uppdraget Förskolechefen anser att personalen på Åkershus förskola har rätt kompetens för uppdraget. En viktig kompetens som personalen har är enligt förskolechefen viljan att skapa relationer och kommunicera, samt att använda sig av kroppsspråket. Förskolechefen menar att hon genom att använda sig av de årliga utvärderingarna av verksamheten även kan ta vara på relevanta kompetenser inför terminsstart. Arbetslaget svarar i självskattningen att de har kompetens för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling, men utrycker vid intervjun olika uppfattningar om behovet av kompetensutveckling inom flerspråkiga barns språkutveckling. Flera säger dock vid intervjun att de "behöver mer kompetenshöjande inom flerspråkighet". Relevant kompetensutveckling saknas Förskolechefen förklarar att de som en liten fristående förskola har en fördel i att själva förfoga över sina medel och sin organisation. Hon som förskolechef har all möjlighet att rikta medel och stöd där det behövs, när det behövs. Förskolechefen beskriver i den till Skolinspektionen inskickade verksamhetsredogörelsen att regelbundet kompetensutbyte samt samverkan med systerförskolan sker vid exempelvis kompetensutvecklingsdagar. Vidare redogör hon för utbyte med de kommunala förskolorna under kompetensutvecklingsdagar samt för att IT-ansvarig på förskolan regelbundet förnyar appar avseende arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling. Alla intervjuade personalgrupper och förskolechefen uppger att förskolan inte har haft någon kompetensutveckling med inriktning på flerspråkighet. Förskolechefen säger även att det inte finns någon plan för kompetensutveckling specifikt avseende flerspråkighet. 1 den av förskolechefen inskickade verksamhetsredogörelsen beskriver

9 8(15) förskolechefen att de språkutvecklande insatser som skett på förskolan är utbildning av all personal i TAKK-tecken som stöd (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Där beskriver hon även att bildstöd i form av pictogram tagits fram i samarbete med kommunens resurscentrum med syfte att "tydliggöra dagen och verksamheten". Arbetslaget säger dock vid intervjun att de känner att de måste förbättra och förtydliga det pictogram de använder. De olika personalgrupperna berättar vid intervjuerna att de har möjlighet att önska både vetenskaplig litteratur, lästid samt enskild och kollegial kompetensutveckling från förskolechefen. Dock visar arbetslagets självskattning att inte alla i personalgruppen är insatta i att det finns möjlighet till kompetensutveckling. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad stimulerar och stödjer de flerspråkiga barnens språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Den språkutvecklande verksamheten är till stor del riktad mot de yngre barnen som stimuleras och stödjs men de äldre barnen får få lärandetillfällen med språkliga utmaningar. Personalen erbjuder dock barnen olika kommunikativa uttryckssätt i den dagliga verksamheten och delar ofta barngruppen för att skapa goda förutsättningar för barnen att kommunicera. Personalen stimulerar barnens språkutveckling för att skapa trygghet Förskolechefen trycker på vikten att stödja språket, med dess kultur, som är ett verktyg i allt barnet gör. Arbetslaget berättar att det ligger en viktig trygghet i att förstå varandra språkligt. Vidare beskriver de att det ändras med barnets ålder i och med att barnet utvecklar en förståelse för sin omvärld i takt med att de blir äldre. Arbetslaget berättar också att de använder sig av TAKK för att tydliggöra det talade språket. De lyfter även vardagliga rutiner som viktiga eftersom barnen inom dessa ramar vet vad som ska hända. Vidare säger de att det handlar om att försöka fånga och hålla barnets intresse för att skapa meningsfulla sammanhang för den språkliga utvecklingen. Språkutvecklande metoder Arbetslagets självskattning visar att de har skilda meningar om hur de använder ett rikt och nyanserat språk med de flerspråkiga barnen.

10 9(15) Fokusgruppen från den andra avdelningen berättar i intervjun att de kontinuerligt försöker använda sig av ett rikt språk med barnen. Observationerna visar att det varierar hur ofta personalen använder olika begrepp för att utveckla barnets språk. Det noteras flertalet tillfällen då personalen använder "den" och liknande uttryck istället för att benämna vad det heter. Exempel på detta sker vid matbordet då personalen frågar ett barn vilken fil barnet vill ha, "sån eller sån?". Vid måltiderna sker överlag mycket envägskommunikation i form av instruktioner och tillsägelser och personalen benämner och pratar om maten vid få tillfällen. Arbetslaget förklarar att det inte skiljer sig i hur de organiserar det språkutvecklande arbetet med de flerspråkiga barnen från de barn som har svenska som modersmål. De arbetar med samma språkutvecklande metoder för alla barn, såsom att dela upp barnen i grupper och använda sig av sång, läsning och rörelse. Vidare lyfter de att det är svårt i inskolningsperioder att få möjlighet till enskild interaktion med barnen, men att de genom att dela upp gruppen möjliggör detta även vid den intensiva perioden av inskolning. Observationerna visar flera tillfällen då personalen delar upp barnen en stund på förmiddagen och går iväg med ett antal barn för aktiviteter utanför förskolan. Barnen delas inte vid något av dessa tillfällen upp i åldersgrupper med de yngre och äldre barnen i olika grupper utan personalen anpassar i hög grad verksamheten efter de yngre barnen i både språk och situation. Personalen samt förskolechefen lyfter vid intervjuerna att den intensiva inskolningsperioden som avdelningen är inne i vid Skolinspektionens besök påverkar verksamheten. Arbetslaget lyfter eftermiddagarna som en tidpunkt då de som personal har möjlighet att kommunicera med barnen enskilt eftersom det inte är lika många barn kvar på avdelningen. Observationer styrker detta då det sker fler samtal med barnen på eftermiddagen då barnantalet minskar. Skolinspektionens observationer visar dock att personalen uppmärksammar det enskilda barnet i gruppen och bjuder in till att delta vid exempelvis samlingen då barnen i tur och ordning får välja sång. En variation av kommunikativa uttrycksformer erbjuds Observationerna visar att barnen i de styrda aktiviteterna erbjuds en variation av kommunikativa uttrycksformer. Barnen erbjuds aktiviteter som exempelvis sång, rörelse, rim och ramsor, sagor och dans, samt möte med skriftspråket.

11 10(15) Förskolechefen berättar att personalen under dagen delar in barnen i mindre grupper där man som personal har större utrymme till interaktion med barnen. Arbetslaget berättar att de stöttar de flerspråkiga barnen genom att benämna saker, vara tydliga, använda kroppsspråket och upprepa ord. Vidare berättar de att de för de äldre barnen skull även lyfter skriftspråket, exempelvis med ordet vägg uppsatt på en vägg. Personalen observeras vara överlag lyhörda för barnens icke verbala signaler och önskemål och bekräftar genom kroppsspråk, minspel och ord. Exempelvis observeras att barnen i en del av samlingarna får välja själva om de vill delta eller inte. Personalen hjälper även de yngre barnen att sätta ord på det de vill uttrycka med exempelvis "spillde du". Vidare observerar Skolinspektionen att personalen även förstärker vad de yngre barnen säger genom att de upprepar det barnen uttrycker så att övriga barn förstår. Språket är under dagen i hög grad anpassat till de yngre barnen och det sker överlag korta samtal och ingen utvecklande dialog som utmanar de äldre barnen. Exempelvis när ett barn som säger till en personal, "jag är spöke" och får bekräftelse med "du är spöke" varefter samtalet slutar. Det finns dock exempel såsom vid en sagostund då en personal läser för barngruppen och utvidgar samtalet genom att stanna upp och prata om bilderna och ställa öppna frågor som för samtalet vidare. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjligheter för de flerspråkiga barnen att använda modersmålet i den dagliga verksamheten. Detta eftersom personalen arbetar med barnens flerspråkighet i punktinsatser och inte fortlöpande i den dagliga verksamheten. Förskolan bjuder sällan in föräldrar till att vara delaktiga i arbetet med flerspråkiga barn. Personalen har dock ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet och visar intresse för barnens olika språk. Personalen har positivt förhållningssätt till flerspråkighet Enligt förskolechefen stöttar personalen barnens språkutveckling kontinuerligt hela dagen genom sitt positiva förhållningssätt till språk.

12 11(15) Alla intervjuade på förskolan uttrycker en öppen och positiv inställning till flerspråkighet på förskolan. Personalen berättar att barnen upplever det som positivt när de som personal försöker "prata på deras språk" och menar att det kan få barn att känna sig mer hemma. De båda personalgrupperna uttrycker vid intervjuerna att de har erfarenhet av att de flerspråkiga barnen ibland kan tycka att det är pinsamt att använda sig av ett annat språk än svenska på förskolan. Arbetslaget förklarar vidare att det även finns barn som behöver en invänjrtingsperiod i att använda annat än svenska på förskolan, eftersom de förknippar förskolan med att man där endast pratar svenska. De båda intervjugrupperna anser att de som personal, genom att visa intresse för barnens språk kan visa dessa barn att det är positivt med flerspråkighet. Vidare berättar arbetslaget att de vid ett tillfälle fick ett lexikon från en förälder med de vanligaste orden på barnets modersmål och att de med användandet av dessa fraser blev, "lite mer en trygg vuxen". Uppmärksammar modersmålet Alla intervjuade uttrycker att det är viktigt att uppmärksamma och visa intresse för barnens modersmål. Utmaningen med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling förklarar de, ligger i att få vårdnadshavarna att inse vikten i att uppmärksamma och utveckla modersmålet. Vidare säger de intervjuade att en majoritet av vårdnadshavare till flerspråkiga barn inte vill att förskolan uppmärksammar och stöttar barnets modersmål på förskolan utan istället vill att förskolan lär barnen svenska. Föräldrars delaktighet är lågt Alla intervjuade ser det som både viktigt och svårt att få barnens föräldrar med sig och upplever överlag ett "ljumt intresse" från föräldrarna att medverka till att modersmålet används i förskolans verksamhet. Självskattningen visar att personalen inte anser att de bjuder in de flerspråkiga barnens föräldrar till verksamheten. Som en metod för att få föräldrarna delaktiga i verksamheten tar personalen i intervjun upp avdelningens blogg, där de lägger upp pedagogisk dokumentation från verksamheten samt olika lektillfällen för enskilda barn. Personalen berättar även om att de ska införa språkpåsar som ett steg i att arbeta med alla språk. Barnet får då med sig en saga hem till sin familj på barnets modersmål som familjen kan läsa hemma.

13 12 (15) Personalen på förskolan läser under samma tidsperiod en svensk version av samma bok för att barnen ska få tillgång till samma saga på olika språk. Detta är ännu inte implementerat i verksamheten och personalen vet ännu inte om detta arbetssätt fungerar. Det språkutvecklande arbetet med flerspråkighet Personalen säger att de använder sig av olika appar i arbetat med de flerspråkiga barnens språkutveckling. De använder sig exempelvis av QR-koder där barnen kan spela olika sånger på de olika språk som finns representerade på avdelningen. Arbetslaget berättar att barnen när de hör sitt språk i sångerna "blir stärkta i sin identitet". Fokusgruppen säger även att de arbetar med skriftspråket de tillfällen barnet visar intresse för de ordlappar på olika språk som sitter uppe på dels en tavla och dels på väggarna. De kan dock inte ge något exempel på hur de använder ordlapparna. Under Skolinspektionens besök observeras inte att lapparna med skrift på olika språk används eller uppmärksammas av barn eller vuxna eller att ord och begrepp på barnets modersmål används. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har utformat miljön och har visst material för att ge möjlighet till språkutvecklande arbete. Materialet och miljön används dock inte aktivt av personalen. Kartläggningen av miljö och material visar inslag av olika språk och kulturer Vid Skolinspektionens kartläggning av förskolans material noteras att förskolan har visst material som representerar olika språk och kulturer, dock övervägande i skriftspråket. På olika ställen såsom exempelvis väggar och möbler finns siffror, bokstäver, barnens namn och olika ord dokumenterade för att stimulera barnens intresse för skriftspråket. Det finns även ordbilder med olika språk representerade bland dessa. På en vägg finns även en ordtavla med flaggor och de olika språken representerade i rader med bilder som konkret visar betydelsen av skriftspråket.

14 13 (15) Fokusgruppen berättar om ett rum som har inretts till ett bibliotek med olika böcker. Vidare berättar de att förskolans båda avdelningar har tillgång till detta rum. Det urval av böcker som är tillgängliga för barnen vid Skolinspektionens besök är i det svenska språket och i en svenskspråkig kontext. I hallen hänger dock ett antal språkpåsar med bokpaket på olika språk riktade till de flerspråkiga barnen. Ett material anpassat för att ge möjlighet till språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn är en lärplatta med appar på olika språk. Interaktion med det språkstimulerande materialet sker sällan Vid Skolinspektionens besök sker användandet av QR-koderna på lärplattan i den fria leken. Det finns tillfällen då personalen medverkar, tillfällen då barnen interagerar med varandra och även tillfällen då barn sitter själva och lyssnar på sångerna. Det iakttas inget tillfälle då personal aktivt använder sig av dokumentationen på väggarna för att stimulera skriftspråket. Det finns dock andra goda exempel på hur personalen stimulerar barnens utveckling i det svenska skriftspråket. Vid ett tillfälle använder sig en personal av kaplastavar för att forma barnens begynnelsebokstav som de sedan tillsammans ljudar. Arbetslaget berättar att de stödjer de flerspråkiga barnen under dagen genom ett pictogram som visar de olika momenten under dagen samt med TAKK-tecken. Vid Skolinspektionens besök används pictogrammet endast vid ett tillfälle i en samling. Observationerna visar även att TAKK-tecken används sparsamt på försko- Ian. Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.1 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7

15 14 (15) utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering 2 1 kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

16 15 (15) och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och ~anar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.