Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Tingsryds baptistförsamling Söderportkyrkan efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Sörgårdens förskola, Tingsryds baptistförsamling Söderportkyrkan Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1(15) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att Sörgårdens förskola, som drivs av Tingsryds baptistförsamling Söderportkyrkan, i låg grad arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling av modersmålen samt i ganska låg grad stöder de flerspråkiga barnens språkutveckling i svenska. Även om det finns en positiv inställning till flerspråkighet bedömer Skolinspektionen att personalen till stora delar saknar kunskap om läroplanens uppdrag att stödja flerspråkiga barns utveckling av alla sina språk. Skolinspektionen bedömer vidare att personalen saknar verktyg för hur de kan arbeta språkutvecklande med de flerspråkiga barnen vilket gör att personalen i låg grad stödjer barnens utveckling av modersmålen i förskolans dagliga verksamhet. Skolinspektionen bedömer även att personalen i låg grad använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver säkerställa att personalen har kunskap om uppdraget genom att implementera förskolans mål för det språkutvecklande arbetet. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar för ett språkutvecklande arbete genom att erbjuda personalen relevant kompetensutveckling och säkerställa att det finns tid och former för planering och informations- och erfarenhetsutbyte inom området flerspråkiga barns språkutveckling.

3 2(15) Personalen behöver utveckla arbetet med att stödja de äldre flerspråkiga barnens språkutveckling såväl när det gäller det svenska språket som deras modersmål. Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet 2 januari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 6 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Box 156, Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Ulrika Rosengren Utredare/Föredragande

4 3(15) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Sörgårdens förskola, som drivs av Tingsryds baptistförsamling Söderportkyrkan, ingår i urvalet av förskolor. Sörgårdens förskola besöktes den september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Ulrika Rosengren och Agneta Ericsson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Sörgårdens förskola Sörgårdens förskola är en fristående förskola i Tingsryds kommun som drivs av Tingsryds baptistförsamling Söderportkyrkan. Förskolan ligger i centralorten i Söderportkyrkans lokaler. Förskolan består av en avdelning som vid Skolinspektionens besök har 21 inskrivna barn i åldern ett till fyra år. Av dessa är sex barn flerspråkiga barn. Förskolan leds av en förskolechef som är legitimerad förskollärare och, enligt egen utsaga, har % av sin tjänst i förskolans barngrupp. Personalen består i övrigt av en barnskötare, en pedagog med utländsk förskollärarutbildning

5 4(15) samt en vikarie utan utbildning för att arbeta med barn. I verksamheten finns även en resursperson. Förskolan har en kristen profil. Skolinspektionen besökte förskolan under två dagar och i genomsnitt var 10 barn närvarande eftersom många barn var sjukanmälda eller bortresta. Skolinspektionen träffade 5 flerspråkiga barn under besöket. Intervjuer genomfördes med förskolechefen samt med arbetslaget (tre personer). Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har ett positivt bemötande av barnen men uppdraget att stödja flerspråkiga barns språkutveckling är inte implementerat i verksamheten då förskolans befintliga plan för flerspråkiga barns språkutveckling inte används och inga mål eller strategier är kopplande till detta läroplansmål. Förskolan behöver även utveckla sitt arbete med det befintliga kartläggningsmaterialet för att bättre kunna möta de flerspråkiga barnens behov. Uppdrag och mål behöver tydliggöras och förankras I intervjun uppger förskolechefen att förskolan ännu inte hunnit arbeta så mycket med att implementera läroplanens mål kring förskolans arbete med att stödja flerspråkiga barns utveckling av alla sina språk. I vare sig intervjuerna eller i inskickade dokument framkommer något mål eller strategier som är kopplat till läroplanens mål för flerspråkighet. Förskolechefen och arbetslaget beskriver i intervjun att arbetet kring flerspråkighet är nytt för dem och att de "inte direkt" får stöd av huvudmannen i detta arbete. Förskolechefen presenterar en plan för hur förskolan arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling, framtagen hösten 2015, men i intervjun med arbetslaget uppger de att planen inte är implementerad i verksamheten.

6 5(15) Förskolechefen uppger att man hösten 2015 använde sig av Tingsryds kommuns handlingsplan för mottagandet av flerspråkiga barn men att man sedan dess inte har tagit emot några nya flerspråkiga barn. Ett positivt bemötande och gemensam bild av arbetet med svenska språket Personalen bemöter barnen på förskolan med respekt och värme. Under Skolinspektionens besök observerades hur personalen mötte varje barn individuellt. När något hände som krävde tillsägelse så tog personalen tag i det med både lugn och tydlighet. Personalen försäkrade sig om att barnet förstod tillsägelsen samtidigt som det ledsna barnet fick möjlighet att uttrycka varför det blev ledset. Av personalens självskattning framgår att personalen anser att de har en samstämmig bild av hur de arbetar med flerspråkiga barns kunskaper i svenska medan de är mera osäkra på om de i arbetslaget har en samstämmig bild av hur de arbetar med att utveckla flerspråkiga barns kunskaper i sitt/sina modersmål. På samma vis framkommer i personalens självskattrting att de anser att de reflekterar kring hur de kan stimulera flerspråkiga barns utveckling i svenska men att de inte alls i samma grad reflekterar kring de flerspråkiga barnens utveckling av modersmålen. På frågan om hur arbetslaget tänker kring de flerspråkiga barnen språkutveckling svarar de i intervjun att de "tycker det är jättesvårt". Kartläggning av barnens bakgrund, erfarenheter och intressen Kommunen har ett kartläggningsmaterial för mottagandet av flerspråkiga barn. Detta kartläggningsmaterial användes, enligt förskolechefen, för att kartlägga barnens olika språk när de nyanlända barnen kom till förskolan. Förskolechefen och arbetslaget berättar att de i samband med inskrivningen pratade med vårdnadshavama för att försöka få information om barnens bakgrund, erfarenheter, behov och intressen. Informationen används för planering men enligt personalen i arbetslaget finns dessa kartläggningar inte dokumenterade.

7 6(15) Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen och förskolechefen följer tillsammans upp resultatet av arbetet med de flerspråkiga barnen genom dokumentation i anteckningar och bilder. Förskolechefen behöver dock avsätta mer tid för personalen att reflektera kring hur de ska utveckla arbetet med att stödja de flerspråkiga barnens alla språk. För att personalen ska kunna genomföra läroplanens uppdrag i detta hänseende så krävs mer kompetensutveckling för personalen. Personalen diskuterar sällan arbetet med flerspråkiga barns modersmål Förskolechefen berättar att personalen träffas en gång per månad och diskuterar verksamheten. Enligt arbetslaget har de vid vissa tillfällen pratat om de flerspråkiga barnens behov. Utöver månadsträffarna har personalen en timma per vecka där de kan träffas i olika konstellationer. Enligt personalens självskattning uppger majoriteten av personalen att de sällan eller inte alls diskuterar hur de i deras praktiska arbete kan medverka till att flerspråkiga barns språkutveckling. Nyanställd personal får inte någon speciell introduktion till arbetet på förskolan utan får direkt vara med i arbetslagets diskussioner, enligt förskolechefen. I intervjuerna berättar förskolechefen och arbetslaget att de under hösten 2015 gemensamt började läsa Skolverkets stödmaterial "Flera språk i förskolan". De har börjat om nu i augusti då de inte kom så långt under förra läsåret.. Enligt arbetslaget är tanken att de ska diskutera stödmaterialet på månadsträffarna. Förskolechefen berättar att det var "motigt att läsa i början". Förskolechefen uppger också att personalen inte på något strukturerat sätt läser forskningsrön kring flerspråkighet. Personalen saknar kompetensutveckling I intervjuerna med både förskolechef och personal säger de att de inte deltagit i någon fortbildning kring barns flerspråkighet under de senaste två åren och arbetslaget säger att de saknar verktyg för hur man arbetar med språkutveckling

8 7 (15) för flerspråkiga barn. Förskolechefen berättar att förskolans personal fram till 2014 haft möjlighet att delta i kommunens fortbildningsinsatser inom bland annat matematik, naturvetenskap och teknik, men att kommunen inte längre erbjuder deltagande för de fristående förskolorna. Arbetslaget berättar att de upplever att förskolechefen är drivande och försöker hitta lämpliga fortbildningsinsatser. Arbetslaget säger även att eftersom förskolechefen lägger huvuddelen av sin tid i barngruppen har hon god insikt i verksamheten. Förskolechefen säger att de ser Skolinspektionens besök på förskolan som en bra start för deras utveckling av förskolans arbete med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling i både svenska och modersmålen. "Mer stöd och verktyg behövs, när man inte kan själv" säger en i arbetslaget. Söker externa kontakter för kollegialt lärande Förskolechefen säger att de "inte direkt" har något kollegialt lärande på försko- Ian men att de haft flera studiebesök på kristna förskolor i Växjö för gemensamt utbyte och lärande. Arbetslaget berättar i intervjun att de även träffat en förskola i Urshult. Förskolechefen har, efter vad som uppges i intervjun, kontaktat kommunen för att fråga om det finns externa resurser för att stötta Sörgårdens förskolas arbete med flerspråkigheten men fått ett nekande svar. Barnens utveckling dokumenteras Förskolechefen uppger att de dokumenterar både de flerspråkiga och de ickeflerspråkiga barnens utveckling genom både bilder och anteckningar. Hon berättar att de genom dokumentationen såg att de flerspråkiga barn som tidigare suttit ensamma och tysta när de började på förskolan senare under terminen började leka och prata med de andra barnen. I samband med att alla barn inskolas sker det tätare dokumentation av barnens utveckling som skickas till föräldrarna för att de ska känna sig trygga med barnet på förskolan. Efter hand sker dokumentationen och uppföljningen med längre mellanrum men det beror även på vilka barn man har, säger förskolechefen. Arbetslaget säger att de inför utvecklingssamtalen diskuterar och analyserar barnens utveckling med varandra. Inskolningen av de flerspråkiga barnen följer samma rutiner men med lite mer uppföljning, enligt arbetslaget.

9 8(15) Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Även om personalen på förskolan benämner och sätter in ord i enkla sammanhang så ges få tillfällen till samtal och utvecklande dialog med de äldre barnen. De strukturerade aktiviteterna är språkligt sett främst riktade till de yngre barnen och verksamheten behöver utvecklas för att möta de äldre barnens behov av språkutveckling i svenska. Skolinspektionen bedömer även att förskolan behöver arbeta mer med hur de delar in barnen i grupper i syfte att stimulera barnens språkutveckling. Ord och begrepp sätts främst in i enkla sammanhang Även om det är tydligt att personalen är konsekvent med att benämna ord och begrepp så ges sällan utrnani_ngar för de äldre barnens språkutveckling. Förskolechefen säger i intervjun att de på förskolan försöker ta tillvara naturliga tillfällen för att benämna och sätta in begrepp i meningsfulla sammanhang genom att till exempel benämna det som finns på bordet när man äter och "när man målar är det mycket med färger". Förskolechefen säger vidare att hon ser vad hon kallar språkbad som en viktig framgångsfaktor "Att använda språket mycket, de behöver överösas med språk [svenska]. I vardagssituationerna, vid maten, när de klär på sig och så. Benämna, förklara". Arbetslaget säger i intervjuer att det är viktigt att benämna vad saker heter och tydliggöra sammanhang för barnen. Arbetslaget berättar dock att de inte alltid hinner med att göra det. De uppger också att de inte är mer noggranna med benämningar för de flerspråkiga barnen än för de övriga barnen. Förskolechefen uppger att arbetssättet med att benämna och tydliggöra sammanhang är ett arbetssätt som är väl förankrat i arbetslaget. Förskolechefen säger vidare att personalen däremot inte lika ofta hinner sitta med det enskilda barnet under inskolningsperioden. Under Skolinspektionens besök är det tydligt att personalen är konsekvent med att benämna och upprepa namn på saker och situationer. Exempelvis vid matsituationen då personalen frågar barnet "Vill du ha morot?" "Vill du ha vatten eller mjölk?" och i leksituationer då personal frågar barnet "Kan du hitta ett hjul?" "Ja,

10 9(15) där är ett hjul" "Pindel! Nej inte spindel, myra". Men personalen frågar inte när barnen säger något som personalen inte förstår direkt utan fortsätter då med att fråga andra barn eller ställa andra frågor. Under skolinspektionens besök på förskolan registreras att ord och begrepp främst sätts in i enkla sammanhang som exempelvis i en kökslek där personalen tar emot ett lock från barnet "Ett lock, ja det kan man ha på kastrullen". Det finns dock goda exempel på mer utvidgande samtal "Vad lagar du? frågar personalen En glass! svarar barnet. Barnet vispar och lägger i en leksakstårta i kastrullen varpå personalen svarar "Oj, nu blev det en tårta en glasstårta kanske?" Lite senare i leken slår barnet en leksaksglass mot bordet varpå personalen säger "Oj, den glassen var hård det måste vara en isglass! men barnet svarar "Nej". "Vad är det då berätta!" uppmanar personalen. Men de flesta av samtalen utvecklas inte vidare utan istället riktas personalens uppmärksamhet mot andra barns aktiviteter. Språket i interaktionen med barnen är under Skolinspektionens besök i huvudsak anpassat till de yngre barnen och det ges få möjligheter till en utvecklande dialog som utmanar de äldre barnen. Förskolechefen uppger att fokus är förskjutet mot de små barnens språkutveckling då många små barn nyligen inskolats. Få strukturerade aktiviteter som bidrar till språkutveckling för de äldre barnen 1 intervjun med förskolechefen framkommer att förskolan medvetet avsätter mycket tid till den fria leken och mindre tid för gemensamma strukturerade aktiviteter. Förskolechefen berättar att tanken är att barnen utvecklas genom den fria leken. Förskolechefen säger att den fria leken är viktig och att barnen har strukturerad fri lek genom att personalen till exempel erbjuder klossar för bygglek, pärlor och golvpussel. Förskolechefen uppger att de försöker få de flerspråkiga barnen att känna delaktighet i gruppen genom att "få med dem i någon lek, spela ett spel eller pussla". Under Skolinspektionens observationer genomförs några strukturerade aktiviteter inomhus såsom sångsamling, sagostund samt färgtryck med äpplen på papper. Även om barnen under samlingen möter och använder en variation av kommunikativa uttrycksformer, som exempelvis sång, rörelse, dans, rim och ramsor, så är det gemensamt för de strukturerande aktiviteterna att de är anpassade för de mindre barnens språkutveckling medan de äldre barnen ges få tillfällen för fördjupade dialoger.

11 10 (15) Utomhus registreras inga strukturerade aktiviteter under besöksdagarna. I den fria leken utomhus observeras att interaktionerna mellan barn och personal är färre och möjligheten för språkutvecklande tillfällen är sällsynta. Ofta leker de flerspråkiga barnen ensamma under den fria leken. Personalen är överlag lyhörd för barnens icke-verbala signaler och önskemål vilket blir tydligt i interaktionerna med de yngsta barnen där personalen försöker tolka de små barnens ordlösa kommunikation genom att ställa kontrollfrågor. Denna strävan att förstå den ordlösa kommunikationen kommer till exempel fram i en matsituation då barnet riktar blicken på en stor potatis och utropar "To!" och personalen, efter ha uppmärksammat var barnet riktar blicken, svarar "Ja, det är en stor potatis" varpå barnet replikerar "Mamma to!" Svaret låter inte vänta på sig "Ja, mamma är stor" och det är tydligt att barnet är nöjd med svaret. Under Skolinspektionens observationer på förskolan får två barn, varav ett är flerspråkigt, följa med en personal till ett angränsande rum för sagoläsning. Under sagostunden sker rikligt med kommunikation mellan personalen och det flerspråkiga barnet, inte bara om texten utan även om bilderna i boken. Barnet testar språket hela tiden både ordval och uttal. Det andra barnet förhåller sig passiv genom hela sagan och får endast ett fåtal gånger uppmärksamheten riktad mot sig men när sagan är slut vill barnet titta vidare i boken och får svaret "Den får du titta i sedan" varpå boken tas bort. Vid gruppindelning tas inte hänsyn till barnens språkliga mognad Förskolechefen berättar att de delar upp barnen i mindre grupper. Indelningen i grupper sker framför allt efter ålder och inte efter språklig mognad eller flerspråkighet. Barnen har fasta platser vid matsituationerna och personalen byter plats vid borden en gång i veckan efter ett rullande schema. Under lunchen är barnen indelade i tre grupper där de senast inskolade barnen sitter i en grupp, tvååringarna i en grupp och de äldre barnen i en grupp. Förskolechefen uppger att de har för avsikt att senare i höst börja med vad hon kallar läsgrupper, utifrån språklig mognad och inte utifrån flerspråkighet. Hon säger att det är svårt att organisera läsgrupperna då de inte har så många äldre barn och "bara två flerspråkiga [barn] och de har inte samma modersmål".

12 11(15) Börjat med bilder som stöd för språkutvecklingen Förskolechefen och arbetslaget berättar att de har börjat diskutera att sätta upp bilder och text på exempelvis olika leksaker och möbler. Vid Skolinspektionens besök fanns en lekhörna, gjord som en liten "affär", med några bilder på vanliga mejeriprodukter uppsatta för att främja främst de flerspråkiga barns kunskaper i svenska. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad uppmuntrar till flerspråkighet och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen uttalar att de har en positiv inställning till flerspråkighet. Personalen agerar emellertid inte aktivt i verksamheten för att uppmuntra barnen att använda sina modersmål och det finns inte heller några medvetna inslag i verksamheten i syfte att skapa möjligheter för de flerspråkiga barnen att använda sina modersmål. Verksamheten behöver därför utvecklas för att hitta olika sätt att stötta barnens användning av modersmålen även om ingen i personalen kan språket. Barnens användning av modersmålen stöttas sällan Personalen är generellt positiva till flerspråkighet och mångkultur men säger att det är svårt och att de inte vet hur de ska göra för att stödja de flerspråkiga barnens utveckling av sina modersmål. I intervjun med arbetslaget berättar de att de ändå försöker stötta barnens utveckling av modersmålen, "Ibland frågar vi barnen om vad det heter på deras språk. Men, barnen är blyga". I personalens självskattning framkommer också att personalen har en lägre grad av samsyn på hur de arbetar med att utveckla barnens flerspråkighet jämfört med hur de ser på arbetet med att utveckla barnens kunskaper i svenska. Under Skolinspektionens besök så observeras inget tillfälle då personalen stöttar de flerspråkiga barnens samtal med ord på barnens modersmål. Inte heller visar observationerna att personalen placerar de två barn som har samma modersmål tillsammans på ett genomtänkt sätt för att barnen själva ska kunna stärka varandra i språkutvecklingen på modersmålet. Under Skolinspektionens

13 12 (15) observationer använder de flerspråkiga barnen sina modersmål vid en del tillfällen men i de flesta fall förbises det av personalen. Endast vid ett enstaka tillfälle observeras att personalen frågar vad något heter på barnets modersmål. Utmaning med många olika modersmål Förskolechefen säger att de tycker att det är en utmaning att stödja de flerspråkiga barnens utveckling av deras modersmål eftersom det är så många olika språk och barnen oftast är ensamma om sitt modersmål. Men när man har tillgång till personal med barnens språkkunskaper utnyttjar förskolan det, säger förskolechefen. Längre tillbaka i tiden hade förskolan barn med samma modersmål som en av personalen. I början, innan barnen hade lärt sig svenska, utnyttjade man hennes språkkunskaper genom att hon läste sagor på språket, översatte och skötte kontakterna med vårdnadshavarna, berättar förskolechefen. Kontakt med vårdnadshavarna är viktigt Både förskolechef och personal uppger att de tycker att relationerna med vårdnadshavarna är viktig. Arbetslaget berättar också att föräldrarna hjälper personalen med att berätta vad olika saker heter på deras språk. Arbetslaget säger vidare att de gärna skulle involvera vårdnadshavarna mer och att vårdnadshavare har efterfrågat föräldramöte under hösten. "Då kanske de [vårdnadshavarna] kan berätta lite. Kanske de kan vara med lite mer i verksamheten. Kanske [kan vi] baka med dem och så", säger arbetslaget. Förskolechefen säger att de informerar vårdnadshavama om förskolans arbete med språkutveckling. Både förskolechef och arbetslaget säger att det viktigaste för barnets språkutveckling är att det finns trygga relationer och god kontakt mellan personalen, barnen och vårdnadshavarna. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechef och personal har påbörjat ett arbete med att förbättra den pedagogiska miljön och tillgången till pedagogiskt material. Idag finns en bas men det finns inte så många inslag i miljön som stödjer och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen behöver använda miljön och det

14 13 (15) material som finns på ett strukturerat och genomtänkt sätt i arbetet med de flerspråkiga barnen. Tillgängligt material behöver även bli lättare åtkomligt för barnen. Miljö och material används inte aktivt för att stödja spräkutvecklingen Även om personalen är noga med att benämna och sätta ord i enkla sammanhang så observeras inget tillfälle då personalen på ett strukturerat sätt använder materialet för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling varken i svenska eller i modersmålet. Merparten av spel och böcker på förskolan förvaras svåråtkomligt för barnen på höga hyllor då de yngre barnen, enligt förskolechefen, river sönder många böcker och slänger ut spelen på golvet. I stället finns det bilder på spelen i barnens höjd som de kan peka på när de vill ha dem. Det finns även spel och böcker i skåpsförråd som personalen plockar fram och byter ut efter hand. Förskolan har tillgång till rymliga lokaler med flera olika rum, till exempel byggrum, läsrum, rörelserum och ateljé. Inne i ett av rummen finns en lekaffär som personalen börjat utrusta med bilder på livsmedel. Förskolans miljö och material präglas till största delen av traditionellt svenska företeelser. Böckerna på den lägsta hyllan i läsrummet är lite tåligare och nås lätt av alla barn. Tanken är, säger förskolechefen, att de äldre barnen ska nå den övre hyllan där några böcker för de lite äldre barnen finns. Inga böcker på andra språk observeras. På väggarna finns siffror, bokstäver och ordbilder uppsatta högt ovanför barnens ögonhöjd. Förskolechefen uppger dock att siffror och alfabetsbilderna används vid matsituationer och är i barnens ögonhöjd när de sitter vid matbordet. I hallen finns en världskarta med "Hej" skrivet på olika språk och inne i det största rummet finns en ritad solros där "Hej" står på olika språk på alla kronbladen. Arbetslaget och förskolechefen säger att det finns ekonomiskt utrymme för inköp av mer språkutvecklande material. Förskolechefen säger att de har en del spel lämpliga för arbete med barnens språkutveckling men de skulle kunna ha lite mer språkutvecklande material som fler bilder och Memory, samt att de köpt in en ipad som de dock inte börjat använda ännu. Arbetslaget och förskolechefen säger att den inköpta ipaden ska vara ett verktyg för dokumentation, lärande spel och filmer.

15 14 (15) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden? Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga läraridet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

16 15 (15) Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningson-iråde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.