VerksamhGs[rapport. Inledning. Bakgrundsuppgifter om Kumliens förskola

Transkript

1 Beslut och verksamhets r:: 3(14) VerksamhGs[rapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Kumliens förskola, Vänersborgs kommun ingår i urvalet av förskolor. Kumliens förskola besöktes den september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Förskolechefen, arbetslaget samt en specialpedagog som är knuten till förskolan, intervjuades. Ansvariga utredare har varit Marie Sjöberg och Ulrika Foss Rudbeck. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Kumliens förskola Kumliens förskola ligger i området Restad i Vänersborgs kommun. I förskolans enda avdelning tas barn till asylsökande familjer emot. Vid besöket finns 28 barn i åldrarna 1-5 år inskrivna. Av dessa har ännu inte alla skolats in men kommer att börja inom de närmaste veckorna. Samtliga barn är flerspråkiga. Barngruppen förändras ständigt då nya barn tillkommer och andra barn flyttar till andra förskolor. Kumliens förskola startade som provisorisk enhet 2013 utifrån ett akut behov av platser genom kommunens mottagande av nyanlända. Hösten 2015 blev förskolan en permanent förskolenhet. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare en förskola samt en öppen förskola. Förskolechefen tillträdde sin tjänst cirka 2 månader före besöket. Arbetslaget i Kumliens förskola består av två förskollärare och två

2 Beslut och verksarnhetsrapp:7:: 4(14) barnskötare. Tre av dessa arbetar heltid och en arbetar 70 procent. En förskollärare och en barnskötare talar, förutom svenska och engelska, ytterligare ett språk. Båda barnskötarna är vid besöket relativt nyanställda. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen har inga konkreta mål eller riktlinjer för hur arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling ska genomföras. I den dokumentation som huvudmannen skickat till Skolinspektionen inför granskningen finns ett kortfattat dokument benämnt "Modersmål i förskolan". I dokumentet anges vad författningarna säger angående uppdraget att stödja flerspråkiga barns språkutveckling samt några riktlinjer som stöd i detta arbete. Vid intervjuer med arbetslag och med förskolechef framkommer att de inte känner till detta dokument. Förskolechefen uppger att man inom kommunen arbetat med Skolverkets stödmaterial "Flera språk i förskolan" och utarbetat en så kallad språkplan som används i förskolorna. Språkplanen är en mall för kartläggning då barnet börjar i förskolan. Kumliens förskola har en verksamhetsplan som bland annat beskriver "barnsyn" och "kunskapssyn" och vilket fokusområde förskolan ska arbeta med det närmaste året. I detta dokument framträder dock inget konkret som avspeglar arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. I utvärderingen av föregående års fokusområde finns en kort beskrivning av att barnen utvecklat sin språkförståelse i svenska. Förskolechefen uppger att hon är övertygad om att personalen arbetar med språkutveckling även om det inte dokumenteras separat utan "ingår naturligt som ett förhållningssätt". Det finns, enligt förskolechefen, inte någon specifik dokumentation men det förs diskussioner på exempelvis pedagogkvällar. Vidare uppger förskolechefen att hon själv ännu inte vet så mycket hur arbetet

3 Beslut och verksam h..9/1s7appz. 5(14) med språkutveckling bedrivs eftersom hon nyligen tillträtt tjänsten som förskolechef och att det troligen inte finns dokumenterat hur förskolan tidigare arbetat. Förskolechefen har inte heller tagit del av någon planering för personalens arbete med flerspråkighet. Den planering förskolechefen själv har just nu för att utveckla arbetet med flerspråkighet är att personalen ska få gå en AKK-kurs', vilket, enligt förskolechefen är ett beprövat förhållningssätt och arbetssätt som stimulerar både den enspråkiga och flerspråkiga språkutvecklingen. Specialpedagogen som tagit del av förskolans verksamhetsplan från föregående år menar att personalen varit noga med bland annat förhållningssätt och att stärka barnens identitet. Att flerspråkighet inte nämns i verksamhetsplanen menar specialpedagogen beror på att det är självklart. "Jag tänker att de [personalen] tänker att det är vår vardag". Även personalen bekräftar att flerspråkighet inte finns med i planeringen av samma skäl. "Det ingår men det är inte på pränt", "vi har det med hela tiden". Personalen uppger i intervjun att arbetet med flerspråkighet ingår i det systematiska kvalitetsarbetet men det är inte synligt som särskilt område. Vidare uppger personalen att förskolechefen inte styr hur de arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling eftersom hon är ny i rollen som förskolechef. Personalen uppger att de istället informerar förskolechefen om hur de jobbar. Förskolechefens stöd är, enligt personalen, att de pratar mycket om arbetet i stort varje vecka och även på förskolekonferenser. Personalen har då med sig läroplanen och diskuterar ofta uppdraget, enligt dem själva. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns forum för att diskutera arbetet med flerspråkighet med det finns inget specifikt kvalitetsarbete som synliggör hur arbetet följs upp och vilka utvecklingsåtgärder som planeras. Modersmålspedagoger och specialpedagog används inte som stöd för det språkutvecklande arbetet. 1 Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

4 Beslut och verksamhel:,1, 6(14) Förskolechefen uppger att hon tycker det är viktigt att det finns flerspråkig personal. Om det behövs nyanställas är det viktigt, uppger förskolechefen, att utgå ifrån barngruppens behov och se till att få flerspråkig personal, helst förskollärare. I Kumliens förskola är två av personalen flerspråkiga. Det framkommer i intervjuerna med personal och specialpedagog att en av dessa inte fått något stöd och vägledning i hur de olika språken ska användas i arbetet med barnen. Förskolechefen uppger dock att den nya personalen har fått i uppgift att läsa "Flera språk i förskolan". I intervjun framkommer att förskolechefen inte har någon uppfattning om vilken kompetensutveckling kring flerspråkighet personalen tidigare fått. "Men de har läst mycket litteratur, vet jag". I förskolechefens skriftliga verksamhetsredogörelse framgår att personalen läst litteratur och deltagit i ett utvecklingsforum där undervisning i förskolan diskuterats. Förutom att personalen läst Skolverkets stödmaterial, som tidigare nämnts, finns ingen specifik kompetensutveckling för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolechefens redovisning av insatser de senaste två åren. En av förskollärarna uppger att hen tidigare gått några kurser som berör flerspråkighet i förskolan. Förskolechefen planerar för att all personal ska gå en kurs i AKK och utöver detta skickar förskolechefen ut lästips och information om föreläsningar. Personalen ska också delta i den kommungemensamma fortbildningen "Läsa och skriva i förskolan" som är första modulen i läslyftet. Denna har dock inget fokus på flerspråkighet. Förskolechefen uppger att hon, eftersom hon är ny i tjänsten, inte har någon uppfattning om vad personalen kan behöva i kompetensutveckling utöver att de nyanställda behöver stöd och kompetensutveckling i framförallt förskolans uppdrag. I personalens självskattning som skickats in i samband med besöket framgår att personalen själva anser att de inte fullt ut har tillräcklig kompetens för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen uppger att de fått ett tips på en utbildning om nyanlända och att "flerspråkighet kommer väl in där". För övrigt, menar personalen, "får vi lita till vår specialpedagog". Vid besöket tar Skolinspektionen också del av en kommungemensam mall så kallad språkplan "Flera språk i förskolan". Den är, enligt förskolechefen och personalen, nyligen reviderad. Denna mall, som fylls i när ett barn börjar förskolan, är en kartläggning för flerspråkiga barns språk och språkutveckling samt hur förskolan generellt arbetar. Vid kartläggningen deltar barnets föräldrar och vid behov, tolk. Personalen uppger i intervju att denna "språkplan"

5 Beslut och verksamhetsre.-7: -- -: 7(14) endast används som kartläggning och utgör inte underlag för planering av hur förskolan ska arbeta för att stödja barnets utveckling i dess olika språk. Vid kommunicering uppger förskolechefen dock att kartläggningen ska utgöra grund för hur personalen ska arbeta med barnets språkutveckling. Förskolan har tillgång till kommunens modersmålspedagoger som, enligt förskolechefen, kommer att användas vid behov. Förskolechefen är osäker på om hon kan bestämma över vilket uppdrag modersmålspedagogerna ska ha när de kommer till förskolan men vet att personalen kan efterfråga handledning och stöd i kartläggningssamtalen. Enligt personalen har modersmålspedagoger just nu inget uppdrag i Kumliens förskola eftersom det inte finns någon modersmålspedagog med de språk som är aktuella just nu. Det finns också en specialpedagog knuten till förskolan med uppdraget att delta i de förskolekonferenser som genomförs med representanter från olika förskolor. Specialpedagogen kan även efterfrågas vid behov då personalen har funderingar kring något barn. Vid tiden för besöket har specialpedagogen inte något sådant uppdrag i Kumliens förskola, men personalen uppger att de tidigare fått hjälp av specialpedagogen och nämner som exempel att böcker nu är mer tillgängliga för barnen, vilket de inte var tidigare. Det framgår av intervjuer och dokument att mångkulturellt arbete och arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling ofta diskuteras i olika forum. Förskolekonferenser anordnas med representanter från flera förskolor och under pedagogkvällar diskuteras interkulturellt förhållningssätt och mångkulturellt arbete. Som tidigare nämnts ingår språkutvecklande arbete för flerspråkiga barn som en del i helheten och följs inte upp, analyseras eller planeras för specifikt. Personalen uppger att de, efter det att verksamhetsplanen färdigställts kommer att dokumentera det fortlöpande arbetet i loggar och matriser. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Barnen stimuleras främst genom att personalen använder mycket ord och begrepp. Det sker dock inte alltid i för barnen meningsfulla sammanhang. Personalen uppmuntrar sällan barnen att kommunicera med varandra på svenska språket.

6 Beslut och verksarnhetsrapp:dr:: 8(14) Förskolechefens uppfattning är att personalen är bra på att stimulera och utmana barnens språkutveckling i svenska språket. "De [personalen] pratar mycket och benämner både det man gör och begrepp". Barnen utmanas att prata både svenska och sitt "hemspråk" på ett lekfullt sätt, menar förskolechefen. Som exempel nämner förskolechefen att det finns bilder på färger och frukter med både arabiska och det svenska ordet. Det, menar förskolechefen, utmanar barnen och "skapar intresse och nyfikenhet också för pedagogerna". Även specialpedagogen har uppfattningen att personalen har "vinnlagt sig om att utveckla det svenska språket" och att det är en stor utmaning. Specialpedagogen menar dock att förskolan är alltför isolerad och att barnen också behöver möta svenska barn. Personalen uppger i intervjun att de försöker stimulera språkutvecklingen så mycket de kan. "Det handlar mycket om tydlighet och mycket kroppsspråk". Barnen kan också lära av varandra som exempelvis vid matbordet, uppger personalen. Då placeras barn som kan mer svenska med barn som kan mindre. Vid observationer observeras att personalen ofta befinner sig nära barnen. Föremål och företeelser benämns med ord. Som exempel kan nämnas ett tillfälle då några barn och en vuxen har en låda med små möbler och annat som hör till ett hem. Ett barn visar upp en stol som den vuxne benämner "en stol, en barnstol" och ett annat barn håller upp en säng och den vuxne benämner "en liten säng". Olika saker visas upp som den vuxne benämner men barnen är mycket fåordiga när den vuxne tar upp föremål och frågar vad det är och utmanas inte heller att försöka. Det framgår av observationer att de frågor personalen ställer främst är av karaktären ja- och nej-frågor som barnen besvarar genom att nicka eller skaka på huvudet. Det förekommer också att personal ställer frågor som lämnas därhän om barnet inte svarar alls. I en matsituation pratar den vuxne med ett barn som pratar lite svenska om vad de gjort ute. Den vuxne vänder sig till ett tyst barn och ställer samma fråga. Då barnet inte svarar vänder sig den vuxne till det första barnet igen. Vid en samling finns "veckans tecken" uppsatta på en tavla. Varje tecken gås igenom och barnen härmar den vuxnes rörelser. Vid observationerna noteras dock inget tillfälle då barnen använder dessa tecken vid olika aktiviteter. Däre-

7 Beslut och verksamhetsr po 9(14) mot använder personalen ibland tecken som stöd för ord och begrepp. Personalen uppger i intervju att barnen kan använda tecken om de inte förstår varandras språk. "Det ska vara kul, ett gemensamt språk som vi har hos oss". Under besöksdagarna använder dock barnen inte tecken som stöd och uppmuntras inte heller att använda tecken i kommunikation med varandra. I en strukturerad aktivitet som observeras ska barnen rita ett självporträtt. De får titta i en spegel och ska rita sitt ansikte. Syftet är, enligt personalen att barnen ska lära sig olika kroppsdelar. Den vuxne som håller i aktiviteten går runt och frågar och benämner exempelvis ögon, öron, mun och liknande. Det förekommer inte att barnen benämner på sitt eget språk, förutom ett barn som talar engelska. Den vuxne pratar ibland engelska med barnet men "tillrättavisar" sig själv "nu pratar jag ju engelska, det ska jag inte göra". Vid observationer noteras att personalen spontat läser böcker och att de på barnens initiativ sjunger tillsammans med barnen. Vid en samling läser personalen en saga och förstärker sagan med föremål av det som det berättas om. Det finns fyra getter i olika färger och på frågan vilka färger det är säger barnen dessa på engelska. Personalen bekräftar att barnen sagt rätt färg och benämner också färgerna på svenska men inga andra språk. Barnen blir dock inte inbjudna att försöka gissa på de rimord som sagan är uppbyggd på. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad uppmuntrar och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen prioriterar att arbeta med barnens utveckling i det svenska språket och använder inte modersmåls- och specialpedagog för att utveckla arbetssätt som stödjer barnens språkutveckling i sitt modersmål. Dock har personalen en positiv inställning till flerspråkighet och kulturell mångfald. Förskolechefen uppger i intervjun att personalen utmanar barnen att nämna olika företeelser och föremål både på sitt eget språk och på svenska. Det finns möjlighet för personalen att använda modersmålspedagogerna och de kommer att göra det vid kartläggningssamtal om det behövs. Personalen har olika språk

8 Beslut och verksamhetsrapp -ri 10(14) som kan användas men "vi vill ju inte att de ska prata [det aktuella språket] hela tiden". Vidare uppger förskolechefen att personalen tar stor hjälp av föräldrarna som kan ha med sig sagor på sitt språk. I övrigt uppger förskolechefen olika arbetssätt som är möjliga framöver som exempelvis samarbete med grundskolan som finns i samma hus. Det har troligen varit någon form av samarbete men "jag vet inte i vilken utsträckning". Ett av de äldre barnen kan läsa och skriva på sitt modersmål. Personalen uppger att de planerar ett samarbete med biblioteket så barnet kan få böcker på sitt språk. Hen vill gärna lära ut till andra vad saker heter på hens modersmål, uppger personalen, men "det är viktigt att stimulera svenskan också". Vid en observerad matsituation benämner barnet vad som finns på bordet på sitt språk. Hen säger också "hej" och "hej då" på sitt språk och översätter också själv till svenska. Det är uppenbart att barnet vill dela med sig av sitt språk men den vuxne som finns vid bordet uppmuntrar inte till en fortsättning och involverar inte heller de andra barnen och deras olika språk. Personalen uppger att de vid gruppindelningar inte alltid prioriterar att barn med samma modersmål ska vara tillsammans. Det är dock viktigt att det är blandade åldrar och olika kunnande så att de kan lära av varandra. Kunnandet kan, enligt personalen, gälla språket eller något annat som exempelvis sociala färdigheter. Personalen uppger också att de vid måltiderna försöker se till att det finns barn som kan lite mer svenska för att hjälpa andra barn med samma språk som kan lite mindre. Detta bekräftas i en observation då ett barn som kan mer svenska får agera som "tolk" för det barn som inte gör sig förstådd. Vid observationer noteras vidare att personalen ibland frågar barnen om något föremål och vad det heter på deras språk. Det kan exempelvis vara vad mjölk och vatten heter på barnens språk. Vid ett par tillfällen noteras att en vuxen använder ett ord på barnets språk. När ett barn kommer med en fisk frågar den vuxne "är det en samake"? Barnet får frågan flera gånger och bekräftar sedan genom att också säga "samake". Det finns en personal som talar ett språk som flera av barnen har som modersmål. Detta används i den ovan nämnda sagan som läses i samlingen. Sagan läses växelvis på svenska och det aktuella språket. 1 övrigt noteras att detta språk

9 Beslut och verksamhetsrappok 11(14) används mest för att tolka för att barnen ska förstå och kunna göra sig förstådda, vilket personalen också bekräftar. "Vi vill ha svenska så mycket som möjligt". Det finns ingen planering för hur denna tillgång kan användas på annat sätt. Personalen beskriver sig själva i intervjun som öppna för alla kulturer och uppmuntrar modersmålet och ger föräldrarna Skolverkets informationsmaterial om flerspråkighet. "Vi pratar mycket med föräldrarna om hur viktigt det är med modersmålet". I intervjun beskriver personalen hur man kan samverka med föräldrar men att de ännu inte kommit så långt. De nämner också att barnen träffar flerspråkiga skolbarn, främst ute, och att de vid något tillfälle använt en lärare då de behövt tolk då det inte fanns modersmålspedagog med "rätt" språk. I övrigt finns inget organiserat samarbete med grundskolan. Utformar och använder personalen miljö och materia Vr att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Detta gäller främst utvecklingen i svenska. Miljö och material är utformat och anpassat utifrån en svensk kontext och används sällan för att stödja och stimulera språkutvecklingen i modersmålen. Skolinspektionen konstaterar att förskolan, som har flera stora rum, ger ett kalt intryck. Förskolechef och specialpedagog uppger att det mesta, såväl möbler som material, är sådant som blivit över från andra ställen. Specialpedagogen beskriver lärmiljön, förutom att den är "torftig", som "den vanliga normen för svensk förskola". Att materialet avspeglar en svensk kontext bekräftas också vid kartläggning av miljön. De pussel, spel och lekmaterial som finns avspeglar en svensk kontext. Som tidigare beskrivits använder personalen sig av olika leksaker och föremål som de benämner på svenska för att stödja barnens språkutveckling. Specialpedagogen uppger att det egentligen inte har så stor betydelse vilket material det är utan hur det används. Det finns i ett av rummen några bilder på frukter där ordet står på svenska och arabiska, likaså fyra bilder med färger där färgen också står på dessa språk. Svenska alfabetet och svenska siffersymboler finns uppsatta men inga alfabet

10 Beslut och verksmmhetsrelpp: 12 (14) eller siffersymboler på andra språk. På dörren in till avdelningen står "Välkommen" på tre olika språk och i hallen finns på väggen ett hjärta där det står "Jag älskar dig" på flera språk. I hallen finns också några bilder på ytterplagg och vad de heter på svenska. Vid en observation pekar personal på dessa bilder för att visa vad barnet ska ta på sig. I övrigt finns inget på väggar som på ett direkt sätt kan stimulera språkutveckling på flera språk. De böcker som finns är både på svenska och på några andra språk. Dessutom finns några böcker där texten återges på två språk. Böckerna är tillgängliga för barnen och vid observationer noteras att barnen gärna tittar i dessa. Det barn som kan läsa läser vid besöket en bok på sitt språk och som andra barn också lyssnar på. Personalen läser också ibland spontant men då endast svenska böcker. Förskolechefen uppger att miljön kan se "mer berikande ut", fler bilder och att olika språk blir synliga. Specialpedagogen och arbetslaget är eniga om att miljön behöver utvecklas så att den blir mer stimulerande och att det syns att det finns flerspråkiga barn i verksamheten. Arbetslaget tar också upp att de planerar ett samarbete med biblioteket, bland annat för att få böcker på det språk som ett av barnen kan läsa. Även förskolechefen uppger att biblioteket kommer att användas mer framöver. Vid en observation använder några barn surfplattor. Det finns en vuxen bredvid med en dator och surfplatta men som sysslar med något annat än vad barnen gör. Den vuxne visar när barnen inte förstår men engagerar sig inte för övrigt i vad barnen gör. I intervjun uppger arbetslaget att de har ett spel med djur på arabiska men för övrigt är de "appar" som finns på svenska. Förskolechefen vet inte hur surfplattor används och om de "appar" som finns är relevanta. Personalen uppger att de framöver kommer att arbeta mer med att hämta inspelningar via internet. De vill också utveckla miljön genom att ha fler bilder som stöd och ord för dessa översatta till olika språk, kanske med hjälp av föräldrar och modersmålspedagoger. Även i personalens självskattning före besöket framgår att de inte är helt nöjda med sin lärmiljö.

11 Beslut och verksamhetsrapp:-.7.: 13(14) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.2 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det kan annars finnas risk för att det negativt påverkar utvecklingen av övriga kunskaper i förskola och längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.3 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.4 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina 2 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 4 8 kap. 10 skollagen

12 Beslut och verksamhetsrapport 14 (14) språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget. Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.