The English Nursery School Creating Passion for Learning and Development since 1983

Transkript

1 Inventering av språkmiljö Bakgrund I Förslag till handlingsprogram för det svenska språket (SOU 2002:27) så betonas vikten av att stimulera barns språk i tidig ålder (dvs. förskola och förskoleklass) för att kunna stimulera de barn som i inte har rika möjligheter till språk i sin hemmiljö. Efter detta slutbetänkande har även Skolverket, Utbildningsdepartementet, regeringen och riksdagen påtalat vikten av att samtliga barn ges goda möjligheter att utveckla ett så rikt språk som möjligt. (Skolverket, 2009, Betänkande 2008/09, Utbildningsdepartementet, Dir 2007:103). I den reviderade läroplanen för förskolan står det att förskolebarn ska ges många möjligheter att utveckla sitt ordförråd och sin begreppsbildning. De ska utveckla förmågan att uttrycka sina tankar, berätta, ställa frågor, diskutera och leka med språket. Förskollärarna är ansvariga för barnens språkliga och kommunikativa utveckling i förskolan. Det är även förskollärarna som ansvarar för att utmana barnens språkliga förmåga och nyfikenhet. Vidare ska förskolan arbeta för att utveckla barnens intresse för skriftspråket genom bland annat bilder och symboler. Förskolans uppdrag innebär även att barn med annat modersmål än svenska ska kunna utveckla både det svenska språket, sitt modersmål och sin kulturella identitet (Skolverket, 2016). Syfte Syftet med att inventera förskolans språkmiljö är att utveckla arbetet med hur vi stimulerar barnens modersmål, engelska och svenska i förskolan. Anledningen

2 till att vi lagt till engelska i inventeringen av vår språkmiljö är för att vi är en förskola med internationell engelsk profil. Mycket av vår kommunikation med barnen sker därför på både engelska och svenska. Vision Vår vision är att läsning i förskolan ska vara en prioriterad aktivitet. Vi ska läsa för och med barnen dagligen och på olika språk. Det är viktigt för oss att belysa att alla språk är värdefulla och att barnen får möta olika språk samt andra barns hemspråk i förskolan. Detta är även en del av vårt interkulturella och flerspråkiga arbete med barnen. Genom att läsa mycket med barnen i förskolan ökar vi inte bara barns intresse för språk och läsning utan skapar intresse för bokinnehåll. Vi ser böcker som ett verktyg för att stärka barnens identitetsutveckling då de får möta olika kulturella bakgrunder i litteraturen. Vi ska utöver detta hylla varje barns hemspråk. Det är viktigt att barnen kan använda sitt hemspråk i förskolan och att de får ta del av många olika verktyg för att kommunicera med varandra i en flerspråkig och öppen miljö. Nulägesbeskrivning Personalen skickar årligen ut läxa till varje familj där de blir ombedda att skriva ner vilka språk som talar hemma, att rita en bild på sin flagga och skriva vad hej, tack och hej då är på deras hemspråk i början av höstterminen. Dessa papper tar barnen sedan med sig tillbaka och får presentera för varandra. Vi pratar om de olika språken och hur vi har olika kulturella bakgrunder. Vi använder oss sedan av barnens hemspråk vid olika samlingar, vid vila, mellanmål och lunch. Alla får öva på att säga hej, tack och hej då på olika språk genom året.

3 Personalen bygger löpande vidare på barnens ordförråd i de olika språken. Detta sker genom utskick till föräldrarna där vi ber om hjälp med vad saker heter på deras hemspråk inom olika kategorier (exempelvis fordon, djur, kläder, mat, kroppsdelar, färger och former). Dessa utskick sker några gånger per termin och baseras på barnens behov samt intressen. Personalen skapar skyltar, bilder och texter för att namnge olika föremål eller objekt på förskolan på olika språk. Dessa skyltar skapas och revideras löpande. Personalen har löpande kommunikation med föräldrarna om barnens användning av språk på förskolan. Detta sker både vid hämtning/lämning samt vid utvecklingssamtalen. Personalen läser för barnen dagligen vid olika tillfällen under dagen. Personalen bokar besök hos olika bibliotek i Stockholm med barnen. De får därigenom möjlighet att låna böcker på olika språk. Personalen kontaktar personal på biblioteken för att beställa böcker eller boka besök kvartalsvis. Metod Vi reviderar vi förskolans språkmiljö årligen genom en personalenkät samt en kartläggning av läsmiljön. Personalen i förskolan kartlägger läsmiljön i förskolan samt svarar på personalenkäten under september månad. I personalenkäten får personalen svara på frågor om hur de upplever att de arbetar med att utveckla barnens språkmiljö och språkliga upplevelser. Den fysiska läsmiljön kartläggs och värderas utifrån följande aspekter:

4 Läshörnans placering Tillgängligheten för barnen samt storlek, skick och variation av bokgenrer. Tillgång till tidningar, flanellografsagor, big books och digitala sagor Tillgång på böcker på andra språk samt vilka språk som finns tillgängliga på förskolan Resultat I den årliga kartläggning av språkmiljön på förskolan så upptäcktes följande: 1. Läsning för barnen sker dagligen och med ett medvetet fokus. Samtal om bokinnehåll förekommer men sker sällan. Personalen anser att detta är något de själva borde genomföra oftare och bli bättre på. 2. Många barn i barngruppen har precis börjat på förskolan. Därför har de haft lite tid att dela med sig av sina hemspråk. Därför har barnen sällan provat på att säga saker/ord på flera olika språk ännu. 3. Barnen har ipads som de kan använda i förskolan men inte haft tillfälle att få prova att skriva på dator. Personalen upptäckte även att material inte finns utställt så att barnen själva kan skapa böcker eller skyltar i rummen. 4. I inventeringen upptäckte personalen att det inte finns böcker på samtliga barns förstaspråk på förskolan. Det fanns däremot böcker på både svenska och engelska.

5 5. Personalen upptäckte även att det enbart finns några få böcker som representerar olika kulturer och etniciteter. 6. Personalen upptäckte även att de har ett stort utbud med sagopåsar, böcker, flanellografsagor men inga tidskrifter eller tidningar tillgängliga för barnen. 7. Det saknades även en plats för barnen att kunna lyssna på sagor digitalt. Åtgärder Med hänsyn till de resultat vi fick vid språkinventeringen så har förskolan beslutat att genomföra dessa åtgärder fram tills nästa utvärderingsperiod: 1. Personalen ska kontakta ett lokalt bibliotek för att få boklådor med samtliga barns förstaspråk. 2. Förskolan ska köpa in fler böcker som representerar olika kulturer och etniciteter. 3. Personalen ska skapa en läs- och skrivhörna där barnen har tillgång till en dator. Genom dettas så får de större möjlighet att kunna skapa egna böcker samt läsa, rita och skriva på dator. 4. Personalen ska börja arbeta med QR-koder så att barnen kan scanna av koderna i sina ipads och därigenom kunna lyssna på sagor och ord på olika språk. Utvecklingsbehov 1. Personalen behöver mer fortbildning inom området QR-koder.

6 2. Förskolan behöver undersöka lämpliga tidskrifter och tidningar som kan köpas in eller prenumereras på. 3. Förskolan behöver fler böcker på barns hemspråk. Detta är något personalen behöver ta ställning till om vi ska köpa in eller om vi ska schemalägga fler dagsturer till biblioteket. 4. Personal behöver mer fortbildning inom interkulturalitet.

7 Kartläggning - läsmiljö Datum: Språkmiljö - Läshörnan & böcker Ja Nej Vet ej 1. Läshörnan är tillgänglig för barnen 2. Bokhörnan är inbjudande och bekväm. 3. Böckerna är synliga. 4. Böckerna är välbehållna och lockande att titta i. 5. Böckerna är tydligt arrangerade. 6. Barnen når böckerna och kan titta i dem när de vill. 7. Det finns en stor mängd varierande böcker. 8. Det finns böcker på samtliga barns första språk. 9. Det finns böcker som representerar olika kulturer och etniciteter. 10. Böckerna riktar sig mot båda könen. 11. Det finns tidningar och tidskrifter som intresserar barnen. 12. Det finns en plats där man kan lyssna på sagor digitalt.

8 Enkät för personal (Språkmiljö) Namn: Datum: Enkät - Språkmiljö Ja Nej Vet ej / osäker 1. Vet jag vilka förstaspråk som förekommer i gruppen? 2. Läser vi dagligen för barngruppen? 3. Läser vi dagligen i mindre grupper? 4. Läser vi för barnen under den fria leken? 5. Samtalar vi om bokinnehåll med barnen, både under och efter bokläsningen? 6. Brukar vi ha boksamtal med barnen? 7. Brukar vi gå till biblioteket? 8. Låtsasläser barnen för varandra? 9. Hittar barnen på egna berättelser? 10. Uppmärksammar barnen skyltarna/ texterna i rummen? 11. Provar barnen att säga saker/ord på olika språk? 12. Finns det skyltar på olika språk? 13. Brukar barnen skriva vid datorn? 14. Får föräldrarna information om vad vi läser? 15. Finns det material så barnen kan göra egna böcker eller skyltar till rummen?