Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Vimmerby kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Norrängens förskola, Vimmerby kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1(16) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefen vid förskolan Norrängen, Vimmerby kommun säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget och att det finns strategier och riktlinjer i arbetet med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Förskolechefen skapar även förutsättningar för personalens arbete med de flerspråkiga barns språkutveckling genom att säkerställa att det finns utbildad personal samt skapa möjligheter för erfarenhetsutbyten i kompetenshöj ande nätverk, reflektionsmöten och utvärdering av verksamheten. Personalen stödjer i viss mån de flerspråkiga barnens språkutveckling i svenska men utmanar inte så att barnen erövrar nya kunskaper och färdigheter. Personalen stödjer däremot inte de flerspråkiga barnens utveckling av modersmålet. Personalen utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling av det svenska språket men utformar och använder inte miljö och material för att synliggöra och stödja utvecklingen av modersmålet. Förskolans miljö och material är anpassat så att de ger möjlighet till språkutvecklande arbete men synliggör och uppmuntrar inte barnens alla språk. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Personalen behöver i högre grad stödja de flerspråkiga barnens modersmål och skapa möjligheter att använda modersmålet i den dagliga verksamheten. Personalen behöver i högre grad anpassa språk och utmaningar efter det enskilda barnets kunskapsnivå.

3 2(16) Personalen behöver i högre grad utforma och använda miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling i modersmålet. Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet senast 9 februari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 8 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till Skolinspektionen, avdelningen i Lund, Box 156, Lund eller via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef/Beslutsfattare 'Vivianne Majoros astrell Utredare/Föredragande

4 3(16) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Norrängen i Vimmerby kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Norrängen besöktes den 19 och 20 oktober 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Agneta Ericsson och Vivianne Majoros Wastrell. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om förskolan Norrängen Förskolan Norrängen är en av 12 kommunala förskolor i Vimmerby kommun. Förskolan, som är nystartad sedan augusti 2016, leds av en förskolechef som ansvarar för tre förskolor. Förskolan bildades genom en sammanslagning av Norrgårdens och Bullerbyns förskolor. Förskolan samarbetar med modersmålsenheten, där kommunens modersmålslärare ingår. Förskolan Norrängen har 83 inskrivna barn varav 68 barn är flerspråkiga. På förskolan finns sammanlagt 19 anställda varav 10 är förskollärare. Barnen är fördelade på sex avdelningar, i två fristående hus. Skolinspektionen har under två dagar besökt avdelning Trollsländan med barn i åldern 4-5 år, där 18 av de 20 barnen är flerspråkiga. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare, en fritidspedagog, en barnskötare samt en person

5 Beslut och verksam hetsrapport 4(16) som saknar utbildning för att arbeta med barn. Ingen i personalgruppen är flerspråkig. Arbetslaget är nytt sedan förskolan startade i augusti. Under besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer med förskolechef, arbetslaget på besökt avdelning, en fokusgrupp bestående av representanter från förskolans andra avdelningar samt med en av kommunens modersmålstränare. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Uppdraget är tydliggjort och förankrat i verksamheten. Det finns formulerade mål, riktlinjer och strategier för arbetet med de flerspråkiga barnen. Personalen diskuterar och granskar sin inställning och sitt förhållningssätt kring de flerspråkiga barnens språkutveckling. Det finns mål, riktlinjer och strategier för arbetet med de flerspråkiga barnen Kommunen och förskolan har måldokument med vissa formulerade riktlinjer och strategier. "Språkutvecklingsplan " är ett kommunövergripande måldokument som berör alla skolformer i kommunen. Den innehåller bland annat övergripande mål, riktlinjer och strategier för det språkutvecklande arbetet. Under en strategidag i juni 2016 för verksamhetschefen för kommunens förskolor och förskolecheferna fattades beslut om både kortsiktiga och långsiktiga mål för alla förskolor i Vimmerby när det gäller arbetet med de flerspråkiga barnen. I de inskickade dokumenten från förskolechefen finns en "lokal arbetsplan för modersmål" för Norrängens förskola med förhållningssätt, strävansmål och riktlinjer formulerade för modersmålstränaren. Förskolechefen förklarar i intervjun att hon formulerar förskolans verksamhetsplan som i sin tur förs ner till en handlingsplan. I handlingsplanen utformar arbetslagen avdelningsvis insatser som de arbetar med under året. Arbetslaget kom bland annat fram till att de i sitt arbete med de flerspråkiga barnen ska dela upp avdelningens barn i mindre grupper. I den inskickade handlingsplanen beskrivs även förskolans prioriterade mål samt ledord.

6 5(16) Ett av målen är att "barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål", vilket förskolechefen uppger även är ett prioriterat utvecklingsområde på förskolan. Den intervjuade personalen säger att de diskuterar läroplanen och uppdraget kring de flerspråkiga barnen bland annat i förskolans utvecklingsgrupp, som består av förskollärare från de olika avdelningarna och i arbetslaget. Fokusgmppen beskriver i intervjun att de diskuterar samarbetet med modersmålstränaren, föräldrasamverkan, vilka strategier de ska ha i arbetet med de flerspråkiga barnen och hur de ska "lyfta fram modersmålet". Personalen kartlägger och tar reda på de flerspråkiga barnens intresse Förskolechefen berättar i intervjun att personalen tar reda på de flerspråkiga barnens behov, intresse och erfarenheter i samtal med föräldrarna vid inskolning, uppföljningsmöte och vid de regelbundna utvecklingssamtalen. Personalen bekräftar detta i intervjuerna. Förskolechefen berättar fortsättningsvis att personalen vid dessa tillfällen pratar med föräldrarna om barnets flerspråkighet, exempelvis om vilka språk som barnet talar i hemmet och i vilken omfattning. Arbetslaget berättar att de även tar reda på de flerspråkiga barnens erfarenheter och intresse genom att vara lyhörda och delaktiga i leken. Personalen beskriver alla att modersmålstränaren är en stor tillgång och att de tar dennes hjälp vid inskolning och för att prata med föräldrarna. Den intervjuade modersmålstränaren berättar att de gånger föräldrarna inte kan svenska, pratar hen med föräldrarna om barnets språkutveckling i både svenska och modersmålet. Personalen säger att de har möjlighet att använda sig av tolk i samtal med föräldrar. Fokusgruppen berättar att de inte får någon regelbunden information om barnens språkutveckling i modersmålet men att de förlitar sig på att modersmålstränaren berättar om det är något speciellt kring något barn. Arbetslaget säger att de använder sig av TRAS- materialet (Tidig Registrering Av Språkutveckling) på förskolan som verktyg för att följa barnens språkliga utveckling. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen säkerställer att det finns utbildad personal och erbjuder personalen kompetensutveckling. Men det finns ett behov av ytterligare kompetensutveckling.

7 6(16) Det finns tider och former för planering, efterenhetsutbyte och uppföljning i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen fördelar de tillgängliga resurserna inom enheten med hänsyn till de flerspråkiga barnens behov. Det finns pågående och planerad kompetensutveckling Av huvudmannens inskickade verksamhetsberättelse framgår att kommunen har ett flertal planerade utvecklingsinsatser för personalen på kommunens förskolor. Det finns ett samarbete mellan kommunen och högskolor bland annat kring utbildning i svenska som andraspråk. Under den, i tidigare stycke nämnda, strategidagen fattades långsiktiga mål för förskolorna i Vimmerby kommun gällande kompetenshöjning och "ökad kompetens hos alla medarbetare i arbetet med flerspråkighet och modersmålsstöd". Det framgår även av inskickad "årsredovisning 2015" att förskolans personal erbjudits kompetensutveckling under 2015 i form av föreläsningar och kollegialt erfarenhetsutbyte. Förskolechefen berättar att personalen varit på föreläsning om "mångkultur och bemötande". Arbetslaget berättar att de har gått på miniseminarier med anledning av den höga andelen nyanlända i kommunen, men att de inte anser att den kompetensutveckling de fått är kopplad till förskolans uppdrag med de flerspråkiga barnen. Den intervjuade personalen berättar att de från förskolechefen har fått vetenskaplig litteratur att läsa, som handlar om flerspråkiga barn. Förskolechefen säger att de även "diskuterat kring vetenskaplig litteratur". Självskattningen visar att personalen är av olika åsikter om det finns möjlighet till kompetensutveckling kring uppdraget med de flerspråkiga barnen. Förskolechefen säger att hon i kommande kompetensutveckling vill "hitta något övergripande som många kan ta del av". Flerspråkig personal saknas men resursfördelning sker Förskolechefen säger i intervjun att det är "värdefullt" med flerspråkig personal men att det i kommunen är svårt att rekrytera flerspråkig personal. Förskolan försöker rekrytera flerspråkig personal, har en flerspråkig person på språkpraktik och planerar även att ta in fler personer på språkpraktik. Dock säger förskolechefen att det är av vikt att vid rekryteringarna bedöma att den flerspråkiga personen har kompetens för att arbeta på förskola.

8 7(16) Förskolechefen berättar vidare att förskolan fått en extra resursfördelning från huvudman med 0,40 tjänst på varje avdelning, med anledning av att förskolan har en hög andel av flerspråkiga barn inskrivna. Fortsättningsvis säger hon att den extra resursfördelningen används för att utöka bemanningen på varje avdelning på förskolan. Förskolechefen och arbetslaget berättar att personalen använder sig av talpedagog när de behöver handledning i arbetet med ett barns språkutveckling. Förskolechefen säger att det dock är problematiskt att placera barnen utifrån språkkunskaper och förklarar att barnplaceringen främst sker där det finns en ledig plats och inte där det finns barn med samma modersmål. Arbetslaget berättar i intervjun att det finns mycket erfarenhet i personalgruppen, men att de på förskolan behöver mer kompetensutveckling bland annat "kunskap om det som handlar om barnens ryggsäck". Förskolechefen säger i intervjun att hon anser att personalens kompetens varierar och att det finns ett behov av kompetensutveckling när det gäller arbetet med de flerspråkiga barnen. Arbetslagets självskattning visar att de anser att de har kompetens för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns former för planering, erfarenhetsutbyten och uppföljning kring arbetet med de flerspråkiga barnen Alla intervjuade beskriver att personalen har möjlighet till reflektion och kollegialt lärande när det gäller uppdraget kring flerspråkighet på förskolans planeringsdagar, när utvecklingsgruppen träffas, vid avdelningsreflektioner och under den enskilda planeringstiden. Förskolechefen berättar att utvecklingsgruppen har läroplanens uppdrag kring de flerspråkiga barnen som prioriterat fokusområde. Hon berättar vidare att de i personalgruppen har lyft uppdraget och då diskuterat kring personalens förhållningssätt, föräldrarnas delaktighet, och även hur de ska få in modersmålstränaren i verksamheten. Det framgår av intervjuerna att personalen följer upp och analyserar resultat av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling utifrån förskolans uppsatta mål. Förskolechefen beskriver att personalen på förskolans stängningsdagar diskuterar fram utvecklingsinsatser, utifrån avdelningarnas handlingsplaner. Arbetslaget berättar att de även skriver ner de utvecklingsinsatser de planerat i ett schema så att de tydligt kan se var de befinner sig i sitt kvalitetsarbete. De berättar vidare att de utvärderar avdelningens handlingsplan med genomförda insatser årligen. Avdelningen använder sig även av dagliga reflektioner i barngruppen där barnen får berätta vad de har gjort under dagen.

9 8(16) De har även en verksamhetspärm med dokumentation från avdelningens aktiviteter, där de som personal kan följa upp verksamheten. De förklarar att de med detta kan få "koll på vad barnen är intresserade av och gå vidare i det" i sin planering av verksamheten. Fokusgruppen säger att de i sitt arbete med TRAS följer upp arbetet med barns språkutveckling. Resultaten på barngruppens TRAS-schema diskuteras och utifrån dessa förändras verksamheten för att passa barnens behov. De säger vidare att TRAS även ger ett underlag till de regelbundna utvecklingssamtalen med föräldrarna, där de även diskuterar barnets språkutveckling. Arbetslagets självskattning visar att personalen anser att de är delaktiga i att följa upp och utvärdera arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling. Om det finns frågetecken kring ett barns språkutveckling, görs en handlingsplan i samarbete med specialpedagog eller talpedagog, vilka även medverkar i de uppföljningar som sker om barnets språkutveckling. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad stimulerar och stödjer de flerspråkiga barnens språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen erbjuder barnen möjligheter att möta och använda olika kommunikativa uttrycksformer och skapar överlag förutsättningar för att stimulera och inspirera barnen till att delta i kommunikationen i gruppen. Dock tar personalen i liten utsträckning tillvara på mötet med det enskilda barnet för att stimulera och stödja språkutvecklingen. Personalen utgår i viss mån från de flerspråkiga barnen för att skapa sammanhang för den språkliga utvecklingen. Personalen stöttar de flerspråkiga barnens språkutveckling, dock utmanas de flerspråkiga barnen sällan i samtal så att de erövrar nya kunskaper och färdigheter. Personalen lägger utmaningarna på en låg allmän gemensam nivå i sin kommunikation med barnen, vilket innebär att de barn som kommit långt i sin språkutveckling inte stimuleras och utmanas. Barnen möter olika kommunikativa uttrycksformer Personalen erbjuder barnen möjligheter att möta och använda olika kommunikativa uttrycksfoimer. I förskolans lokala handlingsplan beskrivs att förskolan ska se till att lärmiljöema är varierade, så att alla uttrycksformer så som bild, sång, rörelse, dans, rytmik, tal- och skriftspråk finns med.

10 9(16) Förskolechefen hänvisar även till handlingsplanen i intervjun, och beskriver att förskolan har "fokus på detta". Arbetslaget berättar i intervjun att de erbjuder varierande uttrycksformer som exempelvis skapande, sång och drama, vilket också Skolinspektionens observationer visar. Observationerna visar vidare att det sker i högre utsträckning i de strukturerade än i de fria aktiviteterna. Barnen möter i de strukturerade aktiviteterna exempelvis rörelse i form av gymnastik, sång, sagor i olika former och skriftspråk i form av namnlappar vid exempelvis matsituationerna och samling. Det varierar om personalen möter det enskilda barnet och skapar tillfällen för barnen till att delta i kommunikationen i gruppen. Förskolechefen berättar att personalen måste dela upp barngruppen i mindre grupper för att skapa möjligheter till kommunikation, eftersom barngruppen är stor. Arbetslaget berättar att de försöker samla färre barn och dela upp barnen genom att erbjuda aktiviteter i olika rum. Observationerna visar att personalen erbjuder olika aktiviteter som exempelvis lera, skapande och projektarbete där personal är närvarande. Under dessa aktiviteter observeras att personalen uppmärksammar det enskilda barnet och uppmuntrar barnen att hitta ord och förstå betydelsen av svenska ord och begrepp. Exempelvis sker detta genom att personalen vid bordet samtalar med barnen om de olika pärlornas färger medan barnen skapar pärlplattor. Observationerna visar att barnen själva delar upp sig i de olika grupperna och att det inte sker någon uppdelning av personalen utifrån barnens behov och modersmål. Det finns dock barn som inte väljer någon aktivitet där den vuxne finns närvarande och missar de tillfällen till att delta i kommunikation. Det observeras även tillfällen då tysta flerspråkiga barn försvinner i gruppen och inte uppmärksammas av personalen. Arbetslaget beskriver i intervjun att de skapar möten med det enskilda barnet under exempelvis måltiderna och tamburstunden. Observationerna visar att personalen lotsar barnen ut i tamburen i små grupper på ett naturligt sätt genom att barnen går och klär på sig när de avslutat sina aktiviteter. Personalen engagerar sig språkligt med barnen under rutinsituationerna och det sker många dialoger mellan barnen och mellan barn och personal. Dock sker få samtal där personalen utvecklar dialogerna genom att föra samtalet vidare. Arbetslaget säger att det är problematiskt att hinna se och uppmärksamma alla barn. De berättar även att en del barn går hem innan lunch och missar tillfällena där varje barn uppmärksammas och får taltid i både samlingen innan lunch och vid matbordet.

11 10(16) Arbetslaget berättar att de delar upp barnen under lunchen efter vilken kost barnen äter och vilka barn som "passar ihop och fungerar tillsammans". Arbetslagets självskattning visar att personalen är av olika åsikter om de har en strategi för hur barnen delas in i olika grupper så att de får goda möjligheter till att utveckla sina språk. Majoriteten anser dock att detta inte sker. Personalen utgår från de flerspråkiga barnen för att skapa meningsfulla sammanhang för den språkliga utvecklingen Förskolechefen berättar att de olika gruppkonstellationerna ska bygga på barnens intressen och nyfikenhet och att grupperna måste vara flexibla. Självskattningen visar att personalen har olika åsikter om de utgår ifrån de flerspråkiga barnen när de planerar den dagliga verksamheten. Personalen säger vid intervjun att de alltid sitter vid samma bord vid lunchen med syfte att kunna ha kontinuitet i samtal och på ett naturligt sätt kunna följa upp samtal. Observationerna visar att personalen utgår från de flerspråkiga barnens erfarenheter i en del av de samtal som sker vid lunchen och även följer upp samtal och skeenden. Exempelvis frågar en personal ett barn om en fisketur som barnet berättat om tidigare och barnet fortsätter då berättelsen om sin fisketur. Personalen samtalar och för även en dialog om det som pågår eller det barnet känner igen och skapar på så sätt meningsfulla sammanhang. Exempelvis pratar personal och barn om en person som räfsar löv utanför fönstret. Personalen och barnen pratar om vad en räfsa heter, vad det är, om någon har räfsa hemma och vad den används till. Stödjer de flerspråkiga barnens ordförråd, talspråk och kommunikation Förskolechefen berättar i intervjun att personalen stödjer barnen i det svenska språket i det dagliga arbetet. Hon säger vidare att personalen lockar barnen till att vilja kommunicera med hjälp av exempelvis sånger. Arbetslaget berättar att det varierar huruvida barnen i barngruppen kan svenska när de börjar på avdelningen. En stor del av barnen är flerspråkiga, förstår och gör sig förstådda i vardagen, en del har inte så stor kunskap i språket och är fåordiga i sina berättelser och en del av barnen kan inte någon svenska när de börjar. De berättar vidare att det är viktigast att först arbeta med tryggheten och att de sedan måste "ge dem ord, mycket ord". Fokusgruppen säger i intervjun att de arbetar med det svenska språket under hela dagen. De förklarar att de som strategi benämner ord och begrepp. Observationerna visar att personalen benämner, upprepar och förstärker det barnet säger.

12 11(16) Arbetslaget berättar att de i de olika aktiviteterna placerar ut sig och är delaktiga för att kunna föra en dialog med barnen, utveckla samtalet och även kunna återknyta till det barnet gör och berättar. De berättar vidare att de arbetar för att göra alla barn delaktiga genom att lyssna och ställa frågor. Observationerna visar att personalen tar sig tid att tolka och förstå det barnet berättar genom att ställa frågor för att hjälpa barnen att uttrycka sig och förstå sammanhang. De berättar vidare att barnen får det svenska språket exempelvis när de arbetar med avdelningens sagoprojekt på olika sätt då de också konkretiserar sagan för barnen med bilder och föremål. Observationerna visar att personalen i sagoprojektet arbetar med de flerspråkiga barnens språkutveckling genom att barnen får arbeta med sagan på flera olika sätt exempelvis med färger, sånger, experiment och sagoberättande. Arbetslaget säger att det är en svår balans att både möta barn med väl utvecklat svenskt språk och de som har lite svenska. De säger att det finns en risk att de barnen som har ett väl utvecklat språk tar över. Skolinspektionen observationer visar att det sker en låg grad av anpassning efter barnens språkliga kunskapsnivå. Personalen lägger utmaningarna på en låg allmän gemensam nivå i vilken de språkligt utvecklade barnen inte stimuleras och utmanas. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar och skapar möjligheter att använda modersmålet i den dagliga verksamheten. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet men stödjer inte aktivt barnens modersmål i den pedagogiska verksamheten. Personalen skapar inte heller möjligheter för barnen att använda det gemensamma modersmålet i den pedagogiska verksamheten och verkar i låg utsträckning för föräldrars delaktighet i arbetet med de flerspråkiga barnen. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet Förskolechefen berättar att det finns vilja, förståelse och ett engagemang när det gäller att arbeta med modersmålet och att förskolan är i en uppstartsfas när det gäller uppdraget med de flerspråkiga barnen. Arbetslaget berättar att de visar intresse och frågar barnen exempelvis vad olika saker heter på modersmålet.

13 12 (16) De båda intervjuade personalgrupperna berättar att de uppmuntrar föräldrarna till att tala modersmålet både hemma och på förskolan. Personalen stödjer inte aktivt de flerspråkiga barnens modersmål Förskolechefen säger i intervjun att personalen använder en del ord på barnens modersmål, men att det varierar mellan personal. Arbetslaget berättar att de uppmuntrar barnen att använda sina modersmål genom att fråga barnen om ord på deras modersmål. De säger också att de exempelvis i sagotemat har tagit fram olika nyckelord på barnens modersmål. De förklarar även att de inte använder sig av några tekniska hjälpmedel såsom lärplatta i arbetet med barnens modersmål, eftersom denna kompetens inte finns i arbetslaget. De säger dock att detta är något de kan utveckla. Observationerna visar att det finns nedskrivna nyckelord knutna till sagoprojektet uppsatta men det observeras inte att de används. Observationerna visar inte att personalen uppmuntrar barnen att använda sitt modersmål eller att personalen använder sig av begrepp eller ord på flera språk. Dock visar observationerna visar flera tillfällen då barn med samma modersmål förde spontana dialoger med varandra. Det finns även ett gott exempel då personalen i en av de observerade matsituationerna benämner mjölk och vatten på barnens olika modersmål. Flerspråkig personal saknas men det finns en hög andel flerspråkiga barn Vid tidpunkten för Skolinspektionens besök arbetar inte någon flerspråkig personal på förskolan, dock finns det möjligheter för barnen att använda det gemensamma modersmålet genom att det finns en hög andel flerspråkiga barn på förskolan. Förskolan har, som nämnts ovan, svårigheter att rekrytera flerspråkig personal och i nuläget erbjuds modersmålsstöd i ett av språken. Av intervjuerna framgår 'att modersmålstränaren arbetar integrerat i verksamheten. Personalen berättar att de arbetar för att modersmålstränaren ska stödja de flerspråkiga barnen genom att använda modersmålet i verksamheten. Exempelvis genom att läsa en bok som läses i barngruppen även på modersmålet. Arbetslaget säger dock att det inte känns likvärdigt för barnen eftersom förskolan inte kan erbjuda alla barn samma språkstöd. Av observationerna och intervjuerna framgår att förskolan inte använder de flerspråkiga barnens språkkompetenser som en resurs i verksamheten. Personalen berättar att de inte delar upp barnen efter språklig kompetens och säger även att det inte finns någon samverkan över avdelningarna, där barn med samma modersmål möts. Arbetslagets självskattning visar även att personalen anser att de inte har någon strategi för att dela upp barnen så att barnen får känna att de är en tillgång i gruppen.

14 13 (16) Personalen verkar i låg utsträckning för hemmets delaktighet Alla intervjuade berättar att de planerar att göra föräldrar mer delaktiga i arbetet med de flerspråkiga barnen. Förskolechefen berättar att de har en ambition att öka föräldrars delaktighet och involvera modersmålet i verksamheten med hjälp av föräldrarna eftersom det inte finns flerspråkig personal. Arbetslaget berättar att de informerar föräldrarna om vikten av modersmålet. Den intervjuade personalen berättar att de ber föräldrar översätta exempelvis olika nyckelord i projekt, begrepp och fraser som barnen använder sig frekvent av så att de på förskolan kan förstå vad barnet försöker uttrycka. Arbetslagets självskattning visar dock att de anser att de inte bjuder in och använder de flerspråkiga barnens föräldrar som resurs i verksamheten. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen utformar och använder miljö och material i syfte att stimulera utvecklingen av det svenska språket. Dock utformar och använder personalen inte miljö och material för att stödja utvecklingen av modersmålet. Förskolans miljö och material är anpassat så att de ger möjlighet till språkutvecklande arbete men synliggör och uppmuntrar inte barnens alla språk. Personalen utformar och använder miljö och material i syfte att stimulera lek och lärande Arbetslaget berättar att de har utformat miljön med tanken att det ska finnas mycket material och vara möjligt att bilda små grupper. Observationerna visar att det finns många olika lekområden och rikligt med varierande material som barnen använder sig av i den fria leken. Arbetslaget förklarar att allt material är tillgängligt för barnen, vilket även observationerna av den fria leken visar. Kartläggningen visar att materialet är åskådligt och det finns exempelvis inspirationsbilder och ritningar vid konstruktionsmaterialet. Det finns inslag av bokstäver och skriftspråk i bland annat lekmaterial och bilder på väggarna. Dock är merparten av dokumentationen placerat högt. Observationerna visar att personalen konkretiserar med föremål för att förklara ord och begrepp på det svenska språket. Detta sker under observationerna i högre grad i den fria leken än under den övriga dagens rutinsituationer och aktiviteter.

15 14 (16) Exempelvis sker detta då personal och barn pratar om glass och skapar egna glasstrutar med lera och egengjorda strutar. Skolinspektionen observerar inte något tillfälle där personalen använder miljö och material för att stödja utvecklingen av modersmålet. Få inslag i miljön speglar barnens modersmål Kartläggningen av förskolans miljö visar att det finns få inslag som synliggör och uppmuntrar barnens modersmål. Barnens olika bakgrund synliggörs till viss del med en bildvägg med fotografier från olika länder och att en födelseflagga sätts upp på väggen vid födelsedagar. Det finns inslag av arabiska bokstäver men inget från de andra flerspråkiga barnens modersmål. De inslag av skriftspråk som finns på modersmålet är en skylt med olika nyckelord knutna till sagoprojektet. Det finns vid Skolinspektionens besök inget material på avdelningen, exempelvis i form av appar på lärplattan eller böcker på andra språk som kan stödja utvecklingen av modersmålen. Fokusgruppen säger att de inte anser att miljön på förskolan speglar barnens bakgrund. De beskriver vidare att de inte har utformat miljön utifrån barnens bakgrund utan utifrån vad barnen ska lära sig. Den intervjuade personalen berättar att de börjat tillverka skyltar med vanliga ord på barnens olika modersmål. De berättar att dessa skyltar ska vara ett stöd till personalen. Dessa skyltar är dock vid Skolinspektionens besök inte uppsatta. Arbetslagets självskattning visar att personalen har olika åsikter om de har material på olika språk. Majoriteten anser dock att det inte finns material på olika språk på avdelningen. Förskolechefen säger att det ingår i förskolans mål att "berika miljöerna och granska vad vi erbjuder" och att de påbörjat detta utvecklingsarbete. Fortsättningsvis beskriver hon att det handlar om att utveckla miljön "där man befinner sig i situationerna" och att det ska vara lustfyllt och roligt. I inskickade kompletteringar till intervjun med arbetslaget säger personalen att de har utvecklat sina lärmiljöer och försöker anpassa dessa både utifrån barnens individuella behov och utifrån gruppens behov. Fokusgruppen berättar att de har utformat miljöerna utifrån lärande och för att möjliggöra ett socialt samspel mellan barnen. Kartläggningen visar att miljön är utformad och materialet anpassat så att barnen inbjuds till samlek, samtal och lärande. Arbetslaget säger att de i personalgruppen ständigt diskuterar miljöerna och ändrar efter behov. Arbetslaget säger att de "vet kanske inte vad vi saknar" för material i arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling.

16 15 (16) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.' Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildnihgen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

17 16 (16) Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.