Bakgrundsuppgifter om förskolan Kameleonten

Transkript

1 Beslut och verksamhetsrappor 3(14) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Kameleonten, belägen i Skövde kommun med Kameleonten AB som huvudman ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Kameleonten, avdelningarna Lila och Grön besöktes den september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Förskolechefen och förskollärare på avdelningarna Lila och Grön intervjuades. Ansvariga utredare har varit Marie Sjöberg och Frida Eek. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om förskolan Kameleonten Förskolan Kameleonten ligger i området Södra Ryd i Skövde kommun. Förskolan har nyligen förändrat organisationen från två till tre avdelningar. Avdelning Röd och Grön har tillsammans 20 barn i åldrarna 1-3 år inskrivna och avdelning Lila har sju barn i åldrarna 4-5 år inskrivna. I det närmaste samtliga barn är flerspråkiga. Förskolan är fristående och drivs av Kameleonten Aktiebolag. I förskolan finns sammanlagt 5,7 tjänster varav 2,7 är förskollärartjänster. Förskolan leds av en förskolechef som arbetar 30 procent av heltidstjänst. Förskolechefen arbetar därutöver som förskollärare 70 procent. På avdelningarna Lila och Grön som var sammanslagna vid besöket arbetar fyra personer, varav tre är förskollärare. En av dessa samt en personal på avdelning Röd talar, förutom svenska och engelska, ytterligare ett språk som några av barnen har som modersmål.

2 Beslut och verksamhetsrappv,-: 4(14) Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barms språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Varken huvudman eller förskolechefen har några mål eller någon planering för arbetet med flerspråkighet och personalen har ingen gemensam bild av hur uppdraget ska omsättas i praktiken. I den dokumentation som förskolan skickat in till Skolinspektionen inför granskningen redovisas en målbeskrivning och efterföljande utvärdering för läsåret 2015/2016. I dokumenten framkommer bland annat att förskolan ska arbeta med "tecken som stöd" för att barnen ska ges bättre möjlighet att utveckla det svenska språket. Det finns inget i dokumenten som beskriver arbetet med flerspråkighet eller stöd för barnens utveckling i sina respektive modersmål. I intervjun uppger förskolechefen att huvudmannen inte styr eller anger hur arbetet med flerspråkighet ska bedrivas. Däremot har huvudmannen haft önskemål om att vikarier som anställs ska tala ett visst språk. I övrigt, uppger förskolechefen, är huvudmannen "inte så införstådd i läroplan och skollag". Det framkommer vidare i intervjun att förskolechefen inte heller har några mål eller visioner för arbetet med flerspråkighet. Dock kommer förskolan att utveckla arbetet med "tecken som stöd" för att stödja barnens utveckling i svenska, uppger förskolechefen. Personalen uppger i intervjun att de inte känner till om det finns någon styrning från huvudmannens sida och ser inte heller någon tydlig linje med vad förskolechefen vill vad gäller arbetet med flerspråkighet. Förskolechefen efterfrågar uppföljningar men inget specifikt för arbetet med flerspråkighet, enligt personalen. Såväl förskolechef som personal uppger vidare att de inte diskuterat flerspråkighet specifikt på några pedagogiska möten, men vid något enstaka

3 Beslut och verksamhetsrappo7',: 5(14) tillfälle på en arbetsplatsträff. Organisationsförändringar har tagit stor del av tiden på mötena. Personalen uppger dock att de pratat om språk på sin planeringsdag och menar att de då "flyttat fokusmålet från det språkliga till det empatiska" eftersom det finns behov av att arbeta med det i barngruppen. Det framkommer att personalen uppfattar uppdraget med flerspråkighet som svårt. "Det är ett svårt uppdrag". Personalen uttrycker att det finns många språk som de inte själva kan och om de är osäkra på hur olika ord ska användas så gör de det inte, enligt dem själva. De ger som exempel att det kan finnas barn som har 4-5 språk så "det är svårt att fånga upp dem". "Då använder vi kroppsspråk och tecken som stöd." Det framkommer också i intervjun att det inte finns något gemensamt förhållningssätt gällande arbetet med flerspråkighet. "Nej, vi kan inte komma på något". Personalen uppger att de tar reda på vilka språk som talas i hemmet vid inskolningssamtalen. Om det behövs finns det tolk att tillgå. Arbetet med att stödja barnens språkutveckling tas då inte upp specifikt men indirekt nk de pratar om verksamhetens innehåll i stort, enligt förskolechefen. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att beololva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen erbjuds inte kompetensutveckling inom området. Förskolechefen ser dock till att det finns planeringstid men styr inte upp innehållet så att arbetet med flerspråkighet diskuteras och planeras. I intervjun uppger förskolechefen att personalen inte har mer utbildning för flerspråkighet än det som ingår i förskollärarutbildningen. "Det har inte förekommit någon riktad utbildningsinsats". All personal, förutom nyanställda, har dock varit på en föreläsning om flerspråkiga barn och språkinlärning. Förskolechefen har en önskan om att de ska kunna arbeta mer med föreläsarens böcker. Det

4 Beslut och verksamhetsrappor'j 6(14) finns, enligt förskolechefen, heller ingen planerad kompetensutveckling inom området. Förskolechefen uttrycker dock en uppfattning om att de behöver förstärka kompetensen avseende "tecken som stöd". I den verksamhetsredogörelse som skickats in inför besöket har förskolechefen uppgett ovannämnda föreläsning som enda kompetensutveckling de senaste två åren. Personalen bekräftar också att de gått på den nämnda föreläsningen. En av förskollärarna uppger att hen i en annan kommun fått utbildning i tecken som stöd. Enligt personalen har de inte fått någon ytterligare kompetensutveckling avseende flerspråkighet och uppger att det är ekonomin som begränsar. Det finns en önskan hos både personal och förskolechef att kunna besöka andra förskolor i samma område för att se hur de arbetar med flerspråkighet, men det har dock inte genomförts. Personalen uppger vidare att flerspråkighet i grundskolan berördes i deras lärarutbildning men inte flerspråkighet i förskolan. Såväl förskolechef som personal uppger att de inte har tillgång till modersmålspedagoger och inte heller specialpedagog. Enligt förskolechefen är det möjligt att köpa sådana tjänster men "det är inget vi gjort". Personalen uttrycker också att de önskat en "modersmålstränare" men att de inte fått detta. Förutom arbetsplatsträffar har personalen schemalagda avdelningsplaneringar och kan också gå ifrån för planering om det uppstår tillfällen. Avdelningsplaneringar används mest till praktiska frågor och om exempelvis fortbildningsönskemål medan arbetsplatsträffar enligt förskolechefen ska handla om pedagogiska frågor. Som tidigare nämnts har dock ingen träff handlat specifikt om arbetet med flerspråkighet. I den dokumentation som skickats till Skolinspektionen inför besöket framgår viss dokumentation kring arbetet med att stödja barnens utveckling i svenska språket. Detta ingår som mindre delar i helheten. Främst handlar det om att personalen arbetar med tecken som stöd. Det finns dock inget dokumenterat, varken i målbeskrivning eller i utvärdering som belyser att det pågår ett arbete med att stödja barnens utveckling i sina modersmål.

5 Beslut och verksamhetsrappd (14) Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen benämner föremål och vad som sker i den fria leken såväl som i rutinsituationer och använder tecken som stöd för att ge barnen större möjlighet att göra sig förstådda. Sång, rim och ramsor används ofta men barnen uppmuntras och utmanas sällan att kommunicera med varandra. Dessutom kan personalens olika förhållningssätt på ett negativt sätt påverka tydligheten för barnen i det svenska språket. Av dokumentationen och intervjuerna framgår att förskolan arbetar mycket med tecken som stöd, vilket också noteras under observationer vid besöket. Förskolechefen uppger att barnen förstår bättre om ord förstärks med tecken och att barnen kan göra sig förstådda med tecken även om de inte kan säga det aktuella svenska ordet. Personalen förstärker också den talade svenskan med gester som barnen kan förstå, uppger förskolechefen. Detta bekräftas vid en observation då en vuxen instruerar och förstärker med gester hur ett barn ska göra för att vässa en penna. Ett annat exempel är vid en utflykt då de vuxna frågar barnen om de vill ha "äpple" eller "päron" och samtidigt förstärker med tecken. Personalen framhåller att de stärker barnens utveckling i svenska språket främst då de läser svenska böcker under vilan och att de benämner vad aktörerna i boken gör. Vidare uppger personalen att de använder tecken och bilder som stöd och benämner vad som finns på bilderna. Under en observerad vila noteras att fokus verkar vara att det är den vuxne som läser och att barnen ska lyssna. Den som läser kommenterar inte bilderna och inbjuder inte heller barnen till dialog om bilder eller vad de läser. Som exempel kan nämnas att när ett barn försöker kommentera en bild avbryter den vuxne och ber barnet att sitta ner. I en annan situation som observeras spelar en vuxen "rim-memory" med några barn. Den vuxne har ett annat förhållningssätt, vägleder barnen, pekar

6 Beslut och verksamhetsrap7d. 8(14) och sätter också ord på vad det är. "Hår rimmar ju på tår och skägg rimmar ju på ägg". Under de båda dagarna som förskolan besöks noteras att både barn och vuxna sjunger mycket. Det är främst svenska sånger men det förekommer också någon enstaka sång på engelska. Under två vuxenledda aktiviteter som observeras används så kallade sångpåsar med olika föremål som anknyter till en sång. Barnen som tar upp föremålen får vägledning i att benämna vad det är för saker. När ett barn får upp en pensel och inte vet ordet för det vägleder den vuxne genom att säga "man kan måla med den" och inväntar så barnet får möjlighet att tänka. Den vuxne lyfter upp varje föremål för sig i takt med att de sjunger. Vid ett annat tillfälle är det en annan vuxen som leder sångstunden och använder samma sångpåsar och föremål. Barnen vägleds dock inte på samma sätt och när de sjunger sången sjunger den vuxne ibland andra ord vilket gör att barnen förefaller bli osäkra. Personalen uppger i intervjun att de använder både mat- och tambursituationer för att stärka utvecklingen i svenska. I båda dessa rutinsituationer är barnen uppdelade i små grupper. Vid en observerad lunch bekräftas att personalen ofta förstärker det som sägs med tecken. Det förekommer dock ofta att barnen ställs inför ja- och nej-frågor. "Vill du ha mer? Vill du ha kalkon på? Vill du ha ost?" och så vidare. Barnen uppmanas också att exempelvis äta, sitta ordentligt, och säga tack. Det sker dock i frågeform utan att den vuxne inväntar svar. "Ska vi försöka att luta oss lite framåt? Kan du säga tack för maten? Kan du tvätta händerna och munnen?" Även här observeras olika förhållningssätt från personalen. Vid ett annat bord noteras att barnet som ber om mer mat får frågan; "mer vad då?" "Mera fisk" säger barnet. I tamburen noteras också vid observationer att personalen benämner mycket av det som görs, kläder och färger. "Du ska ta på den gröna jackan". Under observationer noteras att barnen sällan för dialoger med varandra. Flera av barnen gör sig väl förstådda på svenska. Vid en frukost som observeras sitter tre barn vid ett bord utan vuxen. Det regnar ute och ett av barnet säger till de andra att det "regnar lite". Samtidigt visar barnet med fingrarna hur det droppar ner. Ett av de andra barnen säger att "det regnar mycket" och gör en

7 Beslut och verksamhetsrappc 9(14) gest med armarna. Barnen blir då tillrättavisade av den vuxne som sitter vid ett annat bord och blir ombedda att sitta stilla. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i försk&ans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad uppmuntrar flerspråkighet och att de inte skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen uppmuntrar sällan barnen att använda sina modersmål och de ges inte möjlighet att höra varken sitt eller andra barns modersmål. Förskolechefen ser inte till att flerspråkig personal används i syfte att stödja barns språkutveckling i modersmålet. Personalen verkar för att få föräldrarna delaktiga men involverar dem inte att exempelvis bidra med vanliga ord och fraser. Förskolechefen uppger i intervju att hon tycker det är viktigt att arbeta med att förstärka både barnets modersmål och svenskan. "Vi har försökt men skulle vilja arbeta mer för att stimulera och utveckla både svenskan och modersmålet hos barnen". Förskolechefen ser det som en utmaning att få in de andra språken och säger att hon "vill att barnen ska komma i kontakt med sitt hemspråk", men poängterar samtidigt vikten av att arbeta med svenskan. Vidare uppger förskolechefen att hon själv tycker det är svårt att lära sig nya språk men att det finns andra i verksamheten som har lättare för det. I intervjun med personalen bekräftas att de försöker lära sig ord av barnen. "Jag kan vissa ord som ja och nej på flera språk men det är ju svårt det här". På en av avdelningarna finns en personal som talar ett språk som är vanligt förekommande bland barnen. Förskolechefen uppger att denna personal finns för de barn som är på den avdelning som hen arbetar. Enligt personalen som intervjuades kan de också använda hen "när det behövs översättas". En relativt nyanställd personal talar också ett språk som är ett vanligt modersmål bland barnen. Enligt personalen är det inte bestämt hur denna tillgång ska användas.

8 Beslut och verksamhetsrappw-:: 10 (14) Såväl förskolechef som personal anser det vara svårt att få föräldrarna engagerade. "Vi försöker ju få föräldrarna att hjälpa till", "det är inte så lätt". Personalen beskriver att de exempelvis frågat föräldrarna om de kan få sånger som de kan sjunga i förskolan och tips vad de kan hämta på internet. Endast en förälder har bidragit med något sådant, enligt personalen. Vid observationer noteras att det är mycket sällan som andra språk än svenska används. Vid ett tillfälle då barnen är på väg ut sjunger några barn "row, row, row your bout". En vuxen uppmärksammar detta genom att säga "nu sjöng ni på engelska". På promenaden en stund senare tar en vuxen och några barn upp sången igen. För övrigt noteras inga tillfällen då personalen använder annat språk eller exempelvis frågar barnen om ord på deras modersmål. Barnen kommunicerar inte mycket med varandra på andra språk. Personalen uppger att om det finns barn som pratar samma modersmål kan de leka med varandra och kommunicera på modersmålet. "Vi hindrar inte det, så länge de inte utestänger andra". Såväl förskolechef som personal uppger också att de kan använda flerspråkiga barn då de kommunicerar med föräldrar som har ett språk de inte förstår, exempelvis vid inskolningar. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckeng? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns visst material som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och personalen använder på olika sätt detta och också tillfälligt material, exempelvis den mat de äter. Materialet är inte anpasssat och personalen använder inte miljö och material för att stödja barnens språkutveckling i modersmålen och andra språk. Skolinspektionen konstaterar vid kartläggning av miljö och material att det finns material som, beroende på hur det används, kan stimulera barnens utveckling i det svenska språket. Ett svenskt alfabet med bilder finns uppsatt och

9 Beslut och verksamhetsrappprl 11(14) klockor av papp med de siffersymboler som skrivs i Sverige. Det finns i det närmaste inget som synliggör att de flesta barn är flerspråkiga och att barnen har olika kulturella bakgrunder. Det finns exempelvis inte alfabet eller siffersymboler från andra språk. På de fåtal bilder som finns uppsatta som exempelvis dagens aktiviteter står texten på svenska. Eftersom personalen just nu satsar på konstruktion finns det endast fåtal spel och pussel framme, uppger de. Dessa och övrigt lekmaterial avspeglar en svensk kontext. Böcker, CD-skivor och liknande är enbart på svenska. Språkkort med tecken som stöd finns men inte uppsatt så det är synligt för barnen. Personalen uppger i intervjun att språkkort är något de önskar mer av. Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan inte har allt material som de skulle vilja ha och behöver. "Jag vill också att vi ska hitta lättillgängliga verktyg". I intervjuerna framkommer att förskolan har ett närliggande bibliotek som de framöver ska besöka för att låna böcker, bland annat på flera språk. Personalen uppger att de tidigare haft böcker på andra språk men att de har gått sönder eftersom barnen inte är rädda om dem. "Vi behöver arbeta med respekt för böcker." Vidare uppger personalen att det funnits lappar med exempelvis "välkommen" på andra språk men att dessa tagits ner i samband med renovering. I förskolan finns flera surfplattor men de används sällan för språkutvecklande arbete, enligt personalen. Anledningen uppges vara att det är dåligt nätverk och problem med uppkoppling till Internet. Personalen uppger vidare att de gärna vill utveckla IT mer eftersom de menar att det finns mycket som är bra. "Appar och program på UR till exempel". Barnen har, enligt personalen, blivit tillfrågade vad de önskar sig för material och har då fått klippa ut bilder från svenska leksakskataloger. "Men sedan har vi inte gjort mycket mer". Vid matsituationer observeras att det som finns på bordet används för att stimulera språket. Som tidigare nämnts har personalen dock olika förhållningssätt. Det kan handla om att barnen får frågor om vad det är för mat och får själva be om olika saker medan det motsatta också observeras att barnen tilldelas mat samtidigt som den vuxne benämner vad det är. I en lekobservation noteras att ett barn kommer fram till en av de vuxna och visar en bild. Den vuxne ställer frågor om bilden och barnet beskriver "sin familj" som hen ritat. "Det ser

10 Beslut och verksamhetsrapport 12 (14) ut som en bäbis", säger den vuxne. "Har ni en bäbis?" barnet svarar "ja, men den är stor nu". Därefter frågar den vuxne vidare och väntar in så barnet får tid att tänka. Den vuxne upprepar och bekräftar det barnet sagt.

11 Beslut och verksamhetsrapporl 13(14) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.1 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det kan annars finnas risk för att det negativt påverkar utvecklingen av övriga kunskaper i förskola och längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7 21 kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

12 Beslut och verksamhetsrapport 14 (14) Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.