Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid förskolan Humlan belägen i Botkyrka kommun

2 Beslut och verksamhetsrapponl 1(10) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid förskolan Humlan belägen i Botkyrka kommun, fungerar väl. Förskolechefen har god kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet genom att hon rör sig i lokalerna och genom direkta kontakter med personalen. För att hålla sig informerad om verksamheten och hur det pedagogiska arbetet fortskrider tar hon även del av den pedagogiska dokumentationen. Hon nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Linder sin tid på förskolan har hon exempelvis stärkt samarbetet mellan personalen på de olika avdelningarna, arbetat med genusfrågor och aktivt arbetat för att utveckla verksamheten utifrån dess behov och förutsättningar som att lära barnen det svenska språket. Förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet och ger personalen möjligheter till kompetensutveckling. Förskolechefen får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Hon ges möjlighet att ta del av huvudmannens stödfunktioner vilket skapar förutsättningar att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet.

3 2(10) Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef/beslutsfattare it y 4,1044 Lit a Aschan Utredare/Föredragande

4 3(10) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande sam erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Förskolan Humlan som är belägen i Botkyrka kommun ingår i detta projekt. Huvudman för förskolan Humlan är Botkyrka kommun. Förskolechefen vid förskolan Humlan ansvarar för en förskola med totalt 25 anställda. Förskolan består av åtta avdelningar med totalt omkring 143 barn mellan 1 och 5 år. Förskolan Humlan besöktes den 9 och 10 juni Ansvariga inspektörer har utredare Litza Aschan och utredare IngaLill Svensson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

5 4(10) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Detta får hon genom att röra sig i lokalerna och se pågående verksamhet, även genom direkta kontakter med personalen, genom återrapportering kring verksamheten från personalen samt genom att ta del av pedagogisk dokumentation. Förskolechefen får kännedom om den pedagogiska verksamheten genom att besöka avdelningarna och kontakter med förskolans personal samt genom att ta del av dokumentation Förskolechefen uppger att hon skaffar sig kunskap om förskolans verksamhet genom att hon rör sig mycket inom förskolans lokaler och bland personalen. "Jag vill se dem arbeta nära barnen" säger hon. Förskolechefen uppger att hon har kunskap om den pedagogiska verksamheten genom sin närvaro i den pedagogiska verksamheten men också genom att hon närvarar vid personalens planering. Hon tar del av avdelningarnas dokumentation kring barnens utveckling och lärande samt avdelningarnas planering av verksamheten. Hon närvarar och leder möten, bland annat pedagogiskt forum en gång i veckan där hon lyfter olika pedagogiska frågor. Av intervjuerna med personalen framkommer att mycket av förskolechefens tid går åt till möten med byggherrarna eftersom förskolan byggs om samtidigt som det bedrivs verksamhet. De uppger att de träffar sin chef under till exempel arbetsplatsträffen och pedagogisk forum. Därutöver uppger de att förskolechefen besöker avdelningarna och ger feedback. Vidare uppger de att förskolechefen alltid kommer in när de ber henne om stöd.

6 5(10) 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Under sin tid på förskolan har hon exempelvis stärkt samarbetet mellan personalen på de olika avdelningarna, arbetat med genusfrågor och aktivt arbetat för att utveckla verksamheten utifrån dess behov och förutsättningar som att lära barnen det svenska språket. Förskolechefen arbetar för att skapa en god arbetsmiljö och en god pedagogisk verksamhet. Som beskrevs inledningsvis i rapporten har förskolechefen en bra bild av den verksamhet som bedrivs på Humlans förskola. Förskolechefen uppger, vilket också bekräftas av personalens utsagor under intervjuerna, att förskolan när hon tillträdde sin tjänst var nio olika enheter. Hon insåg att hon behövde arbeta med att utveckla samarbetet och skapa en god kultur mellan förskolans personal. Förskolechefen och personalen uppger att situationen är bättre nu även om det av Skolinspektionens enkät framträder enstaka röster om dålig arbetsmiljö. Att förskolan genomgår en totalrenovering ger förskolechefen och personalen möjlighet att diskutera och stärka förskolans pedagogiska miljö, där språk och kommunikation är en bärande pelare. Förskolechefen berättar att alla inskrivna barn har ett annat modersmål än svenska. "Vårt mål är att barnen lär sig svenska, därför är det av största vikt att vi arbetar språkutvecklande". Förskolechefen uppger vidare att "språket är paraplyet, sedan arbetar man med matte i skogen och naturkunskap och med ord och begrepp". Det framkommer att man på förskolan använder sig av olika metoder för att stödja barnens språkutveckling till exempel har förskolechefen initierat sagoläsning varje dag under lunchen. Jämställdhetsarbetet i fokus i och med ombyggnationen Förskolechefen uppger också att ombyggnationert har satt fokus på jämställdhetsfrågan på arbetsplatsen. Det blev tydligt för all personal säger hon, "kvinnor jobbar med barn och män jobbar med bygge". Förskolechefen berättar att de på förskolan bland annat arbetar med att genom sagoläsning och drama tydliggöra genusskillnader för barnen och föräldrarna. Då kan en personal klä ut sig, Sara blir Sören och läser med inlevelse för barnen.

7 Beslut och verks4mhetsrapport 6(10) Till exempel nämndes ett tillfälle där personalen under ett föräldramöte dramatiserade en saga och diskuterade genusfrågor därefter. Förskolechefen lyfter värdet av att ha en god dialog med föräldrarna, för att bland annat "släta ut de största kulturkrockarna". Kvalitetsarbetet är ett hjälpmedel för att utveckla verksamheten Varje enhet har en plan för löpande uppföljning under verksamhetsåret. Personalen följer upp sin verksamhet utifrån uppsatta läroplansmål och lämnar dokumentationen till förskolechefen. I slutet på verksamhetsåret sammanfattar förskolechefen verksamhetens uppföljning och gör en analys av målen tillsammans med personalen. Hon uppger vidare att på förskolan bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete och att hon analyserar verksamhetens måluppfyllelse tillsammans med personalen och att denna analys sedan skickas in till huvudmannen. Förskolechefen arbetar med barn i behov av stöd Förskolechefen beskriver att arbetet med barn i behov av särskilt stöd kan se olika ut och beror på barnens olika behov. Personalen har i uppdrag att analysera barnens behov av stöd och därefter informera förskolechefen om eventuella stödbehov. För att lättare upptäcka barn i behov av stöd har personalen delats in i mindre grupper med ett visst antal barn som de ansvarar för. Förskolechefen avsätter mycket tid för ombyggnation av lokalerna Förskolechefen, som tidigare nämnts, ansvarar för en förskola med totalt nio avdelningar men en avdelning är stängd för renovering. Förskolechefen uppger att i planeringen av avdelningen ingår också pedagogiska diskussioner om detaljer som ska gynna det enskilda barnet och det pedagogiska arbetet, exempelvis hur skötrummet ska planeras för att skydda barnets integritet. Att förskolechefen för tillfället lägger mycket tid på renoveringen och att det blir mycket mindre tid för enskilda pedagogiska samtal framkommer tydligt under intervjuerna och av den enkät som Skolinspektionen har lämnat ut under granskningsdagarna.

8 Beslut och verksamhetsrappork 7(10) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen, trots enkätsvaren, i mycket hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att planera och att reflektera över förskolans verksamhet samt initierar till utbildningsinsatser. Förskolechefen erbjuder kompetensutveckling för att säkerställa kompetensen på avdelningen Förskolechefen uppger att hon vid behov delegerar arbetsuppgifter till personal, som har tillräcklig kompetens och erfarenhet. På förskolan arbetar 19 barnskötare och sex förskollärare. Förskolechefen och personalen berättar att Botkyrka kommun uppmuntrar och beviljar personalen betald kompetensutveckling. Till exempel uppger förskolechefen att icke utbildad personal fått gå delar av en barnskötarutbildning. I samarbete med Södertörns högskola har personal fått läsa in en förskollärarutbildning. Personalen uppger att de kan ta del av olika kompetensutvecklingsinsatser om de kan motivera behovet för förskolechefen. Förskolechefen uppger att hon stötar alla som vill fortbilda sig. Detta uppmuntras även av huvudmannen. Förskolechefen uppger också att flera förskollärare just nu går på ledarskapsutbildningen, "Hur jag får med mig mitt arbetslag". Som nämns ovan är det fler barnskötare än förskollärare på förskolan. Det för med sig att en förskollärare har två avdelningar som hon är pedagogiskt ansvarig för. Förskolechefen uppger att "ställer jag krav på dem att de ska vara ledare måste de få förutsättningar också". Förskolechefen ger personalen tid och förutsättningar för att utveckla den pedagogiska verksamheten Av intervjuerna med personalen framkommer att förskolechefen uppfattas som en kompetent pedagogisk ledare som eftersträvar att ge sin personal goda förutsättningar att driva och utveckla förskolans verksamhet. De har tid för planering, uppföljning och utvärdering av sitt arbete. Personalen uppger att de får stöd i form av kompetensutveckling, vikarier vid behov och stöd med det systematiska kvalitetsarbetet. De uppger att förskolechefen hjälper dem att bryta ner läroplansmålen så att de kan följa upp sitt arbete och synliggöra barns lä-

9 8(10) rande. "Hon gjorde en mall så det blev tydligt för oss hur vi ska arbeta". De uppger också att förskolechefen alltid tar sig tid att lyssna när de "har kört fast". De uppger att de får tips av förskolechefen på hur de ska göra för att gå vidare i arbetet med barnen eller i kontakten med vårdnadshavarna. I intervjuer beskriver personalen sin ledare som tydlig, lyssnande och stöttande. Samtidigt uppger en stor del av personalen i enkätsvaren det motsatta. Inte alla i personalen upplever att de får förutsättningar för att utveckla det pedagogiska arbetet Skolinspektionen har genomfört en enkät och i kommentarsfältet uppger personalen att de har för lite tid för planering och att det vid personalbrist kan gå flera veckor innan de får tillfälle till planering och reflektion. Vidare uppger de att de förväntas "göra pedagogisk dokumentation men har dåligt med förutsättningar för det både vad gäller tid och kunskap". De uppger också att pedagogisk ledning saknas på de avdelningar där det saknas förskollärare. Av intervjuerna med förvaltningschefen framkommer att det inte funnits klagomål på förskolechefen i kommunens personalenkät. Det har heller inte framkommit klagomål från fackligt håll uppger förvaltningschefen. Det finns således två bilder av hur personalen upplever de pedagogiska förutsättningarna på förskolan Humlan, 58 procent är nöjda medan 42 procent uppger sig inte få tillräckliga förutsättningar. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad, får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Hon ges möjlighet till att ta del av huvudmannens stödfunktioner vilket skapar förutsättningar att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen har en tydlig struktur för kommunikation med huvudmannen Utifrån intervjuer med förskolechefen och ansvarig tjänsteman i kommunen framkommer att det finns en tydlig struktur för kommunikation i form av olika

10 9(10) möten. I kommunen finns 35 förskolechefer som träffas varje tisdag. Förskolecheferna är indelade i olika fokusgrupper med olika uppdrag. Förskolechefen för Humlans förskola ingår i en fokusgrupp som arbetar med lokaler. Utöver dessa möten träffas förskolechefen och förvaltningschefen vid behov på eget initiativ. Nämndens ordförande uppger att han deltar i resultatdialoger som grundar sig på verksamheternas kvalitetsredovisningar. Varje förskola har en kontaktpolitiker uppger nämndens ordförande. Dessa besöker sina förskolor tre gånger under en mandatperiod. Dialoger förs utifrån förskolornas verksamhetsplanering och medarbetarenkäter. Stödfunktioner i huvudmannens organisation underlättar för förskolechefen att leda den pedagogiska verksamheten Förskolechefen uppger att tisdagsträffarna tar mycket tid och att hon bättre behövs på sin förskola där ombyggnationen tar mycket av hennes pedagogiska tid, den tid som hon kan ägna till sin personal och arbetet på avdelningarna. I verksamhetsredogörelsen som förskolechefen skickat in till Skolinspektionen uppger förskolechefen att hon har ett dåligt stöd från huvudmannen med att leda förskolans pedagogiska arbete. När Skolinspektionen ber förskolechefen att förtydliga sitt behov uppger hon att hon är klar över sitt uppdrag. Hon behöver inget stöd men att hon saknar huvudmannens engagemang och intresse för sin arbetssituation. Utifrån intervjuer med förskolechef, ansvarig tjänsteman och huvudman framgår det att det finns olika stödfunktioner i huvudmannens organisation. Det finns en ekonom som förskolechefen träffar varje månad för uppföljning av verksamheten. Därutöver finns administratörer på central nivå som hanterar fakturor och bistår förskolechefen när det gäller barnplaceringar. Vid rekrytering finns kommunens HR (human resources) som stöd med exempelvis annonsering men erbjuder även annat stöd i personalfrågor. Den administrativa tjänstemannen uppger att hon "håller med om att hålla i en ombyggnad samtidigt som man är pedagogisk ledare är inte optimalt". Den administrativa tjänstemannen uppger också att hon frågat förskolechefen vilken sorts stöd hon vill ha men att förskolechefen vill ansvara för byggnationen.

11 10 (10) Vidare uppger hon att kommunen förbereder med förskolechefens hjälp ett koncept som kommunen ska använda sig av i framtiden vid ombyggnationer. Här uppger tjänstemannen att förskolechefen varit föredömlig. Huvudmannen begär in statistik över barngruppens storlek och sammansättning Förskolechefen uppger att huvudmannen begär in statistik över barngruppens storlek och sammansättning. Vidare uppger förskolechefen att barnkonsekvens analyser inte har genomförts tidigare inför beslut som rör barnen. Dock har den nya förvaltningschefen lyft fram barnkonsekvensanalyser och dessa kommer att genomföras när det blir aktuellt till exempel vid ombyggnationer. Huvudmannen har till Skolinspektionen skickat en mall som ska ligga till grund för barnkonsekvensanalys. Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod