Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Habo Montessori AB Förskolechef efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid förskolan Upptäckaren belägen i Habo kommun med Habo Montessori AB som huvudman

2 1(12) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen vid förskolan Upptäckaren har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen tydliggör styrdokumentens mål och personalen har en gemensam bild av hur arbetet med uppdraget ska bedrivas. Det finns möjligheter till kompetensutveckling utefter behov. Arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling dokumenteras och följs upp inom det systematiska kvalitetsarbetet. Personalen stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska genom att skapa meningsfulla sammanhang för språklig interaktion och aktivt stötta flerspråkiga barns ordförråd och kommunikation. Dock omfattas inte alla barn i lika hög utsträckning av det språkstimulerande arbetet som sker i grupp. Vid förskolan uppmuntras flerspråkighet och personalen skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans verksamhet. Förskolans miljö synliggör hela världen och personalen använder materialet aktivt för att stimulera barnens språkutveckling, främst i svenska, men även i barnens modersmål.

3 2(12) Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. På Skolinspektionens vägnar Pena Dahlquist Enhetschef Arma Gabrielsson Utredare

4 3 (12) VerAsamhe2srapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Upptäckaren med Habo Montessori AB som huvudman, ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Upptäckaren besöktes den oktober 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Skolinspektionen har intervjuat förskolechefen, arbetslaget vid avdelningen Nordpolen samt en så kallad fokusgrupp bestående av personal från förskolans andra avdelning. Ansvariga utredare har varit Anna Gabrielsson och Marie Sjöberg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om förskolan Upptäckaren Förskolan Upptäckaren är en fristående Montessoriförskola i Habo kommun som drivs av Habo Montessori AB. Förskolan är centralt belägen i tätorten Habo. Upptäckaren leds av en förskolechef som också arbetar cirka 40 procent i barngrupp vid en av förskolans två avdelningar. Avdelningen Sydpolen har 13 inskrivna barn i åldrarna 1-3 år. Inga av barnen är flerspråkiga. Avdelningen Nordpolen, som är den avdelning Skolinspektionen besökt, har 26 inskrivna barn i åldrarna 3-5 år, varav två flerspråkiga barn. Vid Nordpolen arbetar vid tiden för besöket två förskollärare, en barnskötare och en personal som saknar

5 4(12) utbildning för att arbeta med barn. Avdelningen har också två resurspersoner som arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Förskolan Upptäckaren tillämpar Montessoripedagogik och bedrivs enligt förskolans läroplan (Lpfö 98/16) samt Habo kommuns mål för förskolans verksamhet. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen tydliggör styrdokumentens mål och ser till att förskolan har utarbetade arbetssätt och strategier för arbetet med uppdraget. Personalen har en gemensam bild av hur arbetet med uppdraget ska bedrivas, och de reflekterar regelbundet kring sin inställning till flerspråkighet. Personalens kunskap om uppdraget Förskolechefen uppger i intervju att personalen vid förskolan är medvetna om uppdraget att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Enligt förskolechefen är kunskapen kring uppdraget god, i synnerhet bland förskollärarna. Både personalen och förskolechefen säger i intervjuerna att de tillsammans har diskuterat uppdraget ingående och bland annat använt sig av Skolverkets stödmaterial för att utforma arbetssätt och strategier. Inför Skolinspektionens granskning har förskolechef och huvudman skickat in handlingar som bland annat beskriver hur förskolan arbetar med språkutveckling. I dokumentationen framgår att förskolan har en medveten strategi att både arbeta språkutvecklande i svenska och att föra in andra språk i syfte att "stimulera och uppmuntra nyfikenheten kring olika språk" för alla barn. Förskolan har i dagsläget endast två flerspråkiga barn, men förskolechefen menar att det ändå är viktigt att hela verksamheten genomsyras av flerspråkighet och att "det ska vara okej att prata

6 Beslut och verksamhetsrappor:: 5 (12) alla språk i förskolan". Förskolechefen berättar att hon tidigare arbetat i ett område med en språklig mångfald och att hon delat med sig av sina erfarenheter därifrån till den övriga personalen vid förskolan. Personalens inställning till flerspråkighet Personalen uttrycker i intervju att de är samstämmiga i hur de ser på uppdraget att stödja flerspråkiga barns språkutveckling och beskriver konkreta arbetssätt för det praktiska arbetet med uppdraget. De uppger att de har regelbundna diskussioner kring flerspråkighet och reflekterar över hur deras egen inställning påverkar arbetet. Enligt förskolechefen arbetar förskolan med att "ta in världen i klassrummet, alla bejakar olika kulturer och språk". Personalen uttrycker att de själva upplever att de har ett öppet synsätt och att det viktigaste är att ge barnen möjlighet att språka, oavsett vilket språk som används. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns möjligheter till kompetensutveckling utefter personalens behov och förskolechefen ser till att flerspråkighet inkluderas i diskussioner under personalens gemensamma reflektionstid. Arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling dokumenteras och följs upp både på individnivå och verksamhetsnivå i det systematiska kvalitetsarbetet. Kompetensutveckling Förskolechefen uppger i intervjun att hon anser att förskolans personal överlag har en hög kompetensnivå. Alla fast anställda är förskollärare och flera av dem är också utbildade Montessorilärare. Under tiden för Skolinspektionens granskning är dock två förskollärare Ijänstlediga och ersätts av personal utan förskollärarutbildning. Enligt förskolechefen har alla i personalen "den kompetens som behövs och om vi behöver mer så finns inga hinder från huvudmannen". Personalen uttrycker också att de har den kompetens som behövs i dagsläget, och säger vidare att "när vi har behov av fortbildning tar vi upp det med chefen och ledningen sat-

7 6(12) sar mycket på kompetensutveckling". Förskolechefen säger också att huvudmannen välkomnar initiativ till kompetensutveckling. Eftersom förskolan har få flerspråkiga barn har de inte hittills prioriterat utbildningsinsatser specifikt kring flerspråkighet. Dock har förskolans ena arbetslag genomgått en utbildning i TAKK (Tecken som alternativ kommunikation). Enligt förskolechefen är tanken att de som gått utbildningen ska kunna förmedla sina kunskaper till sina kollegor, som också kommer att erbjudas utbildningen i ett senare skede. Förskolechefen uppger vidare att all personal har tid avsatt för att läsa facklitteratur på arbetstid i syfte att höja kompetensen inom valda områden. Förskolan har också möjlighet att få handledning från kommunens specialpedagoger vid behov. Förskolechefen säger dock att hon är osäker på om det finns modersmålsstödjare i kommunen och om de i så fall har möjlighet att anlita dessa. Reflektion, dokumentation och uppföljning Förskolan har hittills haft få flerspråkiga barn men förskolechefen och personalen uttrycker i intervjuerna en medvetenhet kring vikten av att synliggöra flerspråkighet i förskolans verksamhet. Förskolechefen inkluderar flerspråkighet i de diskussioner som förs kring språkutvecklande arbete under personalens gemensamma reflektionstid och personalen säger att "hon [förskolechefen] driver på det arbetet [arbetet med flerspråkighet] ". Varje reflektionstillfälle dokumenteras i ett reflektionsprotokoll som förskolechefen tar del av och därefter ger återkoppling på. Förskolechefen beskriver i intervju att det språkutvecklande arbetet följs upp inom ramen för förskolans systematiska kvalitetsarbete, och visar utredarna en "analysmatris" som åskådliggör "vart vi ska, vad vi gjort, hur det blev och hur vi går vidare". Enligt personalen följs också de flerspråkiga barnens språkutveckling upp på individnivå genom bland annat kartläggningar och samtal med föräldrar. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen erbjuder barnen möjlighet att möta och använda

8 Beslut och verksamhetsrappc:-'1 7(12) olika uttrycksformer och skapar meningsfulla sammanhang för språklig interaktion. Personalen stöttar också aktivt flerspråkiga barns ordförråd och kommunikation. Dock omfattas inte alla barn i lika hög utsträckning av det språkstimulerande arbetet. Intervjuer med förskolechef och personal Förskolan Upptäckaren är, enligt förskolechefen, en utpräglad Montessoriförskola där personalen arbetar aktivt med språkutveckling i alla aspekter av vardagen. Förskolechefen påpekar i intervjun att "Montessorimaterialet är ju förträffligt, språket är starkt förankrat i allt material" och berättar vidare att Montessoripedagogiken fungerar väl för att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Förskolechefen uppger också att de pratat mycket om hur de lägger upp verksamheten så att pedagogerna kan vara närvarande och prata mycket med barnen eftersom "barnens språk utvecklas i samtalet". Personalen bekräftar det förskolechefen säger och menar att "vi är medvetna om språket hela tiden". De uppger att de arbetar med rim, ramsor, sånger, läsning och tecken som stöd samt att de lägger vikt vid att benämna allt som sker och det som finns.i miljön. Enligt personalen används Montessorimaterialet för att vidga barnens ordförråd och till att arbeta med skriftspråket i många olika aktiviteter. Både förskolechef och personal anser att det språkutvecklande arbetet i svenska gagnar alla barn på förskolan oavsett modersmål. Iakttagelser från observationer Under Skolinspektionens observationer är de flerspråkiga barnen frånvarande under större delen av tiden. Det finns därför få exempel som specifikt belyser hur personalen arbetar med flerspråkiga barn. Observationerna visar dock att det vid förskolan pågår ett aktivt språkutvecklande arbete där personalen stöttar barnens ordförråd, talspråk och kommunikation. Exempelvis noteras under en samling att ett flerspråkigt barn får frågan om vad det är för väder ute och barnet svarar "snöigt". Personalen tittar ut och ifrågasätter om det verkligen är snöigt och ber barnet förklara mer. Barnet funderar och säger att det är "lite snö på taket där". Personalen förklarar då att det är mossa och att den kan vara vit som snö, och flera barn involveras i samtalet som fortsätter kring vad snö och frost är. I samlingarna observeras också flera tillfällen då personalen läser för barnen och uppmuntrar dem att berätta om något de varit med om. Personalen förstärker och upprepar det barnen säger på ett stödjande och vägledande sätt.

9 8(12) De sjunger också regelbundet sånger och ramsar tillsammans. Generellt observeras många situationer där personalen engagerar sig i kommunikation både med det enskilda barnet och med barnen i grupp. Personalen uppmärksammar och bjuder in såväl enspråkiga som flerspråkiga barn till språklig gemenskap. Skolinspektionen noterar dock att personalen inte alltid inkluderar hela barngruppen i de gemensamma aktiviteterna och att alla barn därför inte omfattas fullt ut av det språkstimulerande arbete som sker i grupp. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans verksamhet. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet och arbetar aktivt med att använda ord på olika språk som naturliga inslag i verksamheten. Personalen involverar föräldrar till flerspråkiga barn i arbetet med att stödja barnens modersmål. Intervjuer med förskolechef och personal Förskolechefen uppger i intervjun att "vi är en öppen förskola" och menar att personalen är måna om att "inte låta någon kultur eller språklig inriktning få mer utrymme än andra". Personalen berättar i intervjun att de sedan länge arbetat med att föra in ord på andra språk i samlingar och att de tänker sig att de i framtiden ska introducera fler ord även i andra situationer. De uppger att de har ordlistor med ord på barnens modersmål och att de sjunger sånger på olika språk. De säger också att "det finns massa på nätet att hämta", bland annat appar på olika språk men att de inte arbetat så mycket med det än eftersom de inte har så många flerspråkiga barn. Personalen uttrycker vidare att de försöker använda tecken som stöd och menar att "TAKK berikar ju språket för alla barn" och "om vi skulle få ett barn som inte kan svenska så tänker vi att det är ett hjälpmedel". I intervjun framkommer också att personalen försöker ha ett nära samarbete med föräldrarna, exempelvis genom att involvera dem i att göra ordlistor på modersmålet. Personalen säger sig ha en kontinuerlig dialog med föräldrarna om hur

10 Beslut och verksamhetsrappzr:: 9(12) de arbetar för att stödja barnens språkutveckling, och att de efterfrågar föräldrarnas åsikter om vad som passar för deras barn. Både förskolechef och personal uttrycker i intervjuerna att det är en utmaning att arbeta med flerspråkighet när de har så få barn med annat modersmål än svenska. Förskolechefen menar att det är en brist för barnen som inte får möta mångfalden som finns i övriga samhället. Personalen uttrycker att "det är lätt att glömma bort" att hålla arbetet med uppdraget levande när det nästan bara är barn med svenska som modersmål i verksamheten. Iakttagelser från observationer Skolinspektionens observationer visar att personalen använder ord på olika språk som ett naturligt inslag i samlingar. Exempelvis får barnen svara "ja" på valfritt språk när de ropas upp, och möts då av ett hälsningsord på samma språk från personalen som håller i samlingen. Även i andra situationer noterar Skolinspektionen att personalen bejakar och intresserar sig för användning av andra språk än svenska. Ett exempel är när ett barn noterar en text på en tröja. Texten är på ett annat språk, och personalen och barnet läser tillsammans texten, pratar om uttalet och översätter orden till svenska. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolans miljö synliggör hela världen och personalen använder materialet aktivt för att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Miljö och material är till viss del utformade så att de ger möjligheter att stödja utvecklingen av flerspråkiga barns utveckling i modersmålet. Förskolans miljö Upptäckarens förskola är en Montessoriförskola som är belägen i en före detta polisstation i ett villaområde i Habo. Förskolan inrymmer två avdelningar i var sin del av huset. Lokalerna i avdelningen Nordpolen är rymliga och består av ett stort rum med olika sektioner samt flera mindre rum och ett kök. I en del av det stora rummet är miljön inredd med fokus på hela världen. Här hänger

11 10 (12) världskartor samt en tavla med världens flaggor på väggen. Det finns flera jordglober och pussel med olika världsdelar och vilda djur från samma världsdel. Det finns också mycket material på teman som geografi, natur, historia och urtid. I en annan del av rummet finns läs- och skrivmaterial, ex bokstäver, siffror och böcker, samt en matematikhörna med matematiskt material. I köket finns övningsmaterial för praktiska motoriska övningar, exempelvis att hälla, knäppa knappar och dra dragkedjor. I de mindre rummen finns en hemvrå, ett byggrum med lego, klossar och kaplastavar samt ett målarrum med rit- och målarmaterial. Generellt är miljön inredd så att allt material är placerat synligt och tillgängligt för barnen. Förskolan har en relativt stor gård som används varje dag. Utemiljön är traditionellt utformad med gungor, sandlåda och uteleksaker. Det finns också odlingslådor och en kompost. Under Skolinspektionens observationer av utevistelse noteras att personalen är nära barnen och engagerar sig i deras aktiviteter. Exempelvis krattar barnen löv och gräver i sanden. Personalen deltar och pratar med barnen om vad de gör samt benämner och ställer frågor kring det som sker. Användning av miljö och material Förskolechefen uppger i intervjun att "språket är starkt förankrat i allt material". Hon anser att språket kommer in i allt de arbetar med och att de alltid benämner och pratar kring materialet. Enligt förskolechefen kan samma material användas språkutvecklande på olika nivåer beroende på hur långt barnen kommit i sin språkutveckling. Hon uppger vidare att hela världen syns i mycket av förskolans miljö och material vilket är viktigt för att kunna visa på mångfald när barngruppen är så homogen. Enligt förskolechefen uppmärksammar personalen också olika kulturella högtider över året bland annat genom att laga mat och använda material från andra delar av världen. Personalen säger i intervjun att "Montessorimaterialet är fantastiskt" och att de använder det språkutvecklande som en del i den dagliga rutinen. De berättar att de brukar introducera nytt material i samlingarna och att de sedan arbetar vidare med materialet i andra aktiviteter. De arbetar ofta med att visualisera det de pratar om genom att samtidigt visa olika föremål. Personalen menar dock att om förskolan får ta emot fler flerspråkiga barn skulle de vilja ha mer material på andra språk eftersom befintligt material är mest anpassat till att arbeta med svenska språket.

12 Beslut och verksamhetsrappor,:: 11(12) Exempelvis har de mycket material för skriftspråk, men bara det svenska alfabetet finns representerat i miljön. Förskolan har heller inga böcker på andra språk än svenska, men enligt personalen finns ett bra bibliotek på orten som de kan ta hjälp av om behovet av litteratur på andra språk skulle öka. Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden? Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

13 12 (12) I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.