Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Ulricehamns kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Nitta förskola, Ulricehamns kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning På Nitta förskola är läroplanens uppdrag när det gäller de flerspråkiga barnen väl känt men det språkutvecklande arbetet diskuteras endast generellt utifrån läroplanens uppdrag när det gäller språkutveckling för alla barn. Personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet och betydelsen av att kunna kommunicera på många olika språk. Verksamheten präglas av omsorg och ett respektfullt bemötande men det saknas såväl gemensamma strategier som aktiva insatser för att stimulera och stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling när det gäller det svenska språket. Bland annat behöver kommunikationen utvecklas så att den i större utsträckning utvidgar och utmanar barnen i deras språk- och kunskapsutveckling. Förutom den insats som modersmålsstödjaren bidrar med, saknas det strategier och inslag i den dagliga verksamheten som syftar till att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens utveckling av sina modersmål. Miljö och material har i liten utsträckning språkutvecklande inslag och används inte heller av personalen i syfte att stödja och stimulera barnens språkutveckling. Personalen använder inte heller gruppen som resurs i det språkutvecklande arbetet. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver i större utsträckning säkerställa att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen behöver i större utsträckning skapa förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen behöver i större utsträckning utmana de flerspråkiga barnens språkutveckling så att de erövrar nya kunskaper och färdigheter. 1

3 Beslut och verksam hetsrapport 2(14) detta arbete ingår att i större utsträckning också utforma och använda miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet 17 februari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 19 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Box 156, Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef/beslutsfattare Agn a Ericsson Utredare/Föredragande

4 3 (14) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Nitta i Ulricehamns kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan besöktes den 9 och 10 november 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Agneta Ericsson och Peter Lartdin har varit ansvariga utredare. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om förskolan Nitta Nitta förskola är en kommunal förskola belägen strax utanför Hökerum, en liten by som ligger mellan tätorterna Borås och Ulricehamn. Förskolan har två avdelningar, Alfons med 24 inskrivna barn i åldern 3-5 år och Totte med 13 barn i åldern 1-3 år. Samtliga barn på förskolan är födda i Sverige och talar svenska men cirka 20 procent av barnen är också flerspråkiga. Enligt kommunens riktlinjer kan föräldrar ansöka om modersmålsstöd för barn som är över tre år om modersmålet talas i hemmet. Det externa stödet beviljas om det finns minst fem barn med samma modersmål som ansökt och om det finns lärare/pedagog inom kommunen. På avdelning Alfons har tre av de flerspråkiga barnen modersmålsstöd i engelska 60 minuter, en gång i veckan. Förskolechefen har ansvar för totalt tre förskolor i området. Som en resurs för de tre förskolorna finns också en specialpedagog anställd på en 50 procent tjänst. På förskolan Nitta arbetar åtta personer i barngrupp varav tre är legitimerade förskollärare. En representant från varje avdelning ingår i områdets pedagogiska utvecklingsgrupp. Denna grupp träffas en gång per månad och diskuterar då olika pedagogiska frågor under ledning av förskolechef och specialpedagog. Förskolans huvudman, kommunen, har inte uttalat några prioriterade mål för det språkutvecklande arbetet utan förskolan arbetar utifrån läroplanens uppdrag.

5 4(14) Skolinspektionen besökte avdelning Alfons, avdelningen för de äldre barnen. På denna avdelning finns fyra anställda. Arbetslaget består av en legitimerad förskollärare och tre barnskötare varav en är anställd som resurs. Två av barnskötama har arbetat tillsammans under lång tid och arbetslaget (förutom resurspersonen) har arbetat tillsammans i fyra år. Intervjuer genomfördes med förskolechef, modersmålsstödjare, fokusgrupp som på denna förskola bestod av en representant från förskolans andra avdelning och med arbetslaget på avdelning Alfons. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen har inte tydliggjort förskolans uppdrag när det gäller de flerspråkiga barnen och inte heller tydliggjort hur personalen ska tolka och genomföra uppdraget. Förskolans uppdrag kring barns språkutveckling är känt bland personalen men diskussionerna på förskolan har fokus på ett generellt språkutvecklande arbete och inte särskilt på arbetet med de flerspråkiga barnen. Förskolans uppdrag att stödja flerspråkiga barns språkutveckling behöver förtydligas och förankras Förskolechefen framför i intervjun att språkutveckling är en viktig del i förskolans uppdrag och att många av diskussionerna på förskolan under exempelvis planeringdagar, på arbetsplatsträffar och under reflektionstid handlar om just detta. I intervjun framför arbetslaget att förskolans uppdrag kring språkutveckling "är stort". De säger att "allt är viktigt" och att de, på möten och under reflektionstiden, diskuterar vad som står i litteraturen. De säger också att de hittills har diskuterat ett språkutvecklande arbetssätt generellt utifrån vad som gäller för alla barn och inte haft något särskilt fokus på flerspråkighet. Arbetslaget framför att de har en gemensam bild av uppdraget, att de arbetar språkutvecklande med hela gruppen och lägger stor vikt vid att samtala med och se alla barn. Förskolan saknar strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling

6 5(14) I intervjun nämner förskolechefen exempel på strategier för det språkutvecklande arbetet i förskolan och lyfter fram att barnen erbjuds olika former av kommunikation som bilder, tecken som stöd och att man även kommunicerar med kroppsspråket. Förskolan har också, enligt förskolechefen, många diskussioner kring hur de ska dela upp barnen. Förskolechefen betonar att personalen har större möjligheter att samtala med barnen i smågrupper och tillägger att det finns grundstrategier för gruppindelningen, att man tar hänsyn till barnens olika behov och att de ska fungera tillsammans men att det också sker spontana indelningar. I intervjun lyfter arbetslaget fram de gemensamma stunderna vid samlingar och måltider som exempel på tillfällen då de ger alla en möjlighet att prata. De nämner också att de arbetar med TAKK (tecken som alternativ, kompletterande kommunikation). Syftet med att dela in barnen i mindre grupper är, enligt vad som framgår av dokument och utsagor, att barnen ska bli mer sedda, få möjlighet att utveckla sina språk och känna att de ingår i gruppen. Grunderna för hur barnen delas in, vilket framkommer i intervjun med arbetslaget och i observationerna, är den tidpunkt som barnet kommer till förskolan på morgonen. På fråga om det finns strategier för det språkutvecklande arbetet med de flerspråkiga barnen svarar arbetslaget att de inte arbetar med barnen enskilt och att alla barn ska ges möjlighet att prata vid samlingar och under måltider. Representanten från förskolans andra avdelning nämner, som exempel på strategier, att dagarna har samma struktur, att de pratar mycket med barnen, benämner och använder tecken som stöd. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har planeringstid och tid för reflektion men här har hittills inte frågan om arbetet med uppdraget kring de flerspråkiga barnen prioriterats. Det saknas diskussioner med fokus på arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling och personalen har inte heller erbjudits någon kompetensutveckling inom detta område. Uppdraget har inte heller följts upp specifikt utan ingått i uppföljningen av det generella språkutvecklande arbetet som förskolan gör inom det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefen behöver säkerställa personalens kompetens

7 Beslut: och.v,ukz-urnhst -3.trappor 6(14) Förskolechefen får, enligt intervjun, sin bild av kvaliteten i verksamheten genom att vistas rent fysiskt i verksamheten, genom att stämma av med specialpedagogen och också genom att ibland vara med på personalens reflektionstid eller ta del av deras reflektionsprotokoll. Förskolechefen framför att det finns en gemensam digital samarbetsyta där förskolechefen också kan följa arbetet och tillägger att förskolans pedagoger är kompetenta för sitt uppdrag, att de vill diskutera och föra verksamheten framåt. I intervjun med arbetslaget säger personal att de "behöver veta mer om flerspråkighet" och att de hittills pratat om språkutveckling i allmänhet utifrån vad alla barn behöver. De lyfter fram att förskolechefen är tillgänglig och har en bra bild av hur arbetet fungerar och att de får generell ledning och stöd genom den pedagogiska utvecklingsgruppen där specialpedagogen också har en viktig roll. Den uppfattning som förskolechefen uttrycker i intervjun när det gäller personalens kompetens och hur arbetslaget organiserar, planerar och genomför uppdraget att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling, motsvarar inte det som observationerna visar när det gäller hur verksamheten genomförs. Personalen uttalar behov av kompetensutveckling Av de dokument som skickats från förskolan till Skolinspektionen och av intervjuerna med förskolechef och personal framgår att diskussioner om det språkutvecklande arbetet förs i den pedagogiska utvecklingsgruppen och att specialpedagogen håller i dessa. Här diskuteras också, enligt förskolechefen, litteratur och forskning inom förskolans område. Förskolechefen beskriver att det sker kompetensutveckling inom förskolan genom den pedagogiska utvecklingsgruppen och att det också sker ett kollegialt lärande genom den information och de diskussioner som förs ut till övrig personal på avdelningarna. Förskolechefen framför också, i intervjun och i inskickade dokument, att kompetensutveckling inom området barns språkutveckling, även om det inte sker något riktad insats, ingår som en del i andra kompetensutvecklingsinsatser. I inskickade dokument beskriver förskolechefen att förskolan arbetar med stöd av boken "Flera språk i förskolan" från Skolverket och att personalen också har möjlighet till kollegialt lärande genom att besöka förskolorna inom förskoleområdet. Enligt intervjuerna med arbetslag och representant från förskolans andra avdelning har personalen på förskolan inte haft någon riktad kompetensutveckling med fokus på språkutveckling, varken generellt eller när det gäller språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Utöver diskussionerna i arbetslaget sker det inget kollegialt lärande, uppger arbetslaget, men vid ett tillfälle har någon i personalgruppen varit inbjuden till en annan förskola för att observera samspelet mellan två barn. Arbetslaget framför

8 Beslut och verksam hetsrapport 7(14) också att de skulle behöver mer kompetensutveckling kring flerspråkighet och språkutvecklande arbetssätt. I intervjun framför förskolechefen att det finns möjligheter att fördela vissa ekonomiska resurser inom förskoleområdet utifrån behoven, exempelvis vid stora barngrupper eller många flerspråkiga barn. Uppföljning och utvärdering sker inom det systematiska kvalitetsarbetet 1 intervjun framför förskolechefen, vilket också framgår av den inskickade verksamhetsredogörelsen från förskolan, att uppföljning av det språkutvecklande arbetet sker inom det systematiska kvalitetsarbetet och på de barnkonferenser som genomförs en gång per termin. På dessa konferenser träffar förskolechefen, tillsammans med specialpedagogen, varje arbetslag och följer upp varje enskilt barn. Vid barnkonferenserna följs också eventuellt samarbete med modersmålsstödjare upp för att säkerställa att det finns en dialog mellan förskolans personal och modersmålsstödjarna. I intervjun med arbetslaget framför personal att de behöver arbeta mer med uppföljning och bli mer medvetna om flerspråkighet och upprepar att de hittills diskuterat språket i allmänhet och vad alla barn behöver, de har inte haft något särskilt fokus på flerspråkighet. Den intervjuade representanten från förskolans andra avdelning har ännu inte varit delaktig i eller tagit del av någon uppföljning eller utvärdering av det språkutvecklande arbetet. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Barnen erbjuds till viss del att använda olika kommunikativa uttycksfornier/uttryckssätt. Det sker få vuxenstyrda insatser för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling och samtalen, som sällan fördjupas eller utvidgas, varken stimulerar barnens språkutveckling eller utmanar dem så att de erövrar nya kunskaper och färdigheter i någon större utsträckning. Personalen använder inte barngruppen som en resurs i det språkutvecklande arbetet och inspirerar inte heller de flerspråkiga barnen till att delta i kommunikationen i gruppen. Personalen behöver arbeta mer aktivt och medvetet med språkutveckling I inskickade dokument beskrivs att personalen i det språkutvecklande arbetet använder sig av teckenspråk, bilder, rim och ramsor, att de talar tydligt, är aktiva lyssnare och beskriver/benämner.

9 8(14) I intervjuerna med förskolechefen och med arbetslaget framförs att personalen följer barnen och därigenom ser vad de är intresserade av och att de därefter kan anpassa verksamheten efter det som barnen är intresserade av, oavsett barnens bakgrund. På frågan om hur de arbetar språkutvecklande framför arbetslaget att de lägger stor vikt vid att vara nära barnen, att de är lyhörda och ser vad barnen leker med och är intresserade av. De betonar vikten av att barnen blir förstådda, att de är trygga och vågar prata. De nämner också att de, i syfte att alla ska bli sedda och få talutrymme, delar in barnen i mindre grupper under dagen. I intervjun säger representanten från förskolans andra avdelning att det språkutvecklande arbetet med de yngsta barnen blir annorlunda när barnen inte har hunnit utveckla något språk. Personalen på avdelningen för de yngre barnen samtalar mycket med barnen, benämner, ger barnen många olika ord för samma sak. De använder sig också av olika uttrycksformer, alla sinnen, sånger, musik, böcker, rim och ramsor där det svenska språket tränas. Under de fria aktiviteterna då barnen leker med det som de, enligt arbetslaget, är intresserade av, observeras att personalen huvudsakligen är passiv, övervakande, svarar på barnens frågor eller tar fram material som barnen efterfrågar. Flera av de flerspråkiga barnen leker mest för sig själva, är tysta och får lite uppmärksamhet från personalen. Även om de talar och förstår svenska så observeras att några av de flerspråkiga barnen, vid ett flertal tillfällen, har svårt att finna rätt ord och rätt uttal. Dessa barn får ingen särskild uppmärksamhet av arbetslaget som inte heller gör några aktiva insatser för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Även under utevistelsen, då barnen åker pulka eller gräver i snön, sker det lite samlek och också här intar arbetslaget, med något undantag, främst en passiv, och övervakande roll. Kommunikationen behöver utvecklas så att den i större utsträckning utvidgar och utmanar barnen i deras språk- och kunskapsutveckling Under besöket observeras att personalen finns till hands, de värnar om att ge barnen omsorg, de lyssnar på barnen, de upprepar, benämner och de svarar på barnens frågor. Det varierar till viss del inom arbetslaget, men de samtal som pågår mellan personal och barn består främst av korta "fråga-svar-samtal". Det förekommer att personal svarar med en mera utförlig berättelse men den är oftast i monologform och gör inte barnen delaktiga. När personalen tar initiativ till samtal är det ofta i form av korta, slutna frågor till barnen som det enskilda barnet ofta bara kan svara "ja" eller "nej" på och när barnet svarat går personalen vidare till nästa barn eller nästa arbetsuppgift.

10 9(14) Samtalen som de vuxna tar initiativ till under måltiderna handlar oftast om maten, uppmaningar att äta, tillsägelser om att vara tyst eller frågor om barnen vill ha mer mat och liknande. Vid få tillfällen observeras att personal utvidgar samtalen i syfte att stödja barnens språkutveckling och utmana dem så att de erövrar nya kunskaper och färdigheter. Vid ett av dessa tillfällen börjar samtalet med att ett av barnen undrar över sitt efternamn och personalen berättar att det tidigare var vanligt att pojkarnas efternamn var pappans förnamn och att man lade till "- son". Därefter avslutas samtalet. Vid ett annat tillfälle säger ett barn "jag ska klippa ditt hår" till en av personalen som då protesterar och frågar "vart går man om man ska klippa håret?" varpå barnet svarar "tillfrisören" och därefter avstannar även detta samtal. Generellt använder inte personalen barngruppen som en resurs i det språkutvecklande arbetet, de riktar sig oftast till ett barn i taget och de inspirerar inte eller bjuder in de flerspråkiga barnen till att delta i kommunikationen i gruppen. Få vuxenledda aktiviteter som erbjuder stöd och stimulans till de flerspråkiga barnens språkutveckling Strukturerade aktiviteter observeras i form av fruktstund, språksamling, en rörelseaktivitet och högläsning. Fruktstunderna inleds med en sång och en ramsa, därefter uppmanas barnen att vara tysta och använda TAKK-tecken i stället för att tala. Detta imiebär att kommunikationen begränsas till att barnet visar vilken frukt det vill ha, personal visar "var så god" och barnet visar "tack". Av intervjun med arbetslaget framgår att de inte har diskuterat syftet med att använda TAKK när barnen förstår och talar svenska. De säger att barnen tycker att det är roligt, att de gör sig förstådda när de inte riktigt har talet och att barnen också får en förståelse för att det finns andra språk än det man talar med munnen. Vid språksamlingen leker barnen "Ett skepp kommer lastat" och barnen ska säga saker som börjar på s-ljudet som de tränat på tidigare under veckan. Under den rörelseaktivitet som observeras under en av dagarna får barnen röra sig till direktiv och musik från en CD-skiva. Efter lunchen delas barnen in i grupper och får lyssna på en saga. Gruppen resonerar om bilderna och personalen stannar upp, förklarar olika begrepp och frågar barnen om de förstått. Verksamheten utgår inte från barnens erfarenheter och intressen På frågan om personalens kunskap om barnens intressen, behov och erfarenheter säger förskolechefen i intervjun, att personalen får den informationen av föräldrarna vid inskolningarna där tolk används vid behov. Om familjerna är nyanlända tas den första kontakten genom kommunens mottagning, Välkomsten, där förskolan får information om barnen och familjen.

11 10 (14) Både i dokument och i intervjuer beskrivs hur personalen på förskolan arbetar efter metoden "att följa barnen" och att de, genom att iaktta barnen, ser vad barnen är intresserade av. Därefter kan personalen, framförs det, anpassa verksamheten efter det som barnen är intresserade av oavsett barnens bakgrund, "vi snappar upp vad de leker med". Personalen kan dock inte ge några konkreta exempel på hur de har anpassat verksamheten. Observationer av miljö och aktiviteter under de icke-styrda perioderna visar att barnen väljer aktiviteter utifrån det material som finns i rummen. Det sker ingen diskussion i gruppen om vad barnen skulle vilja göra, utan barnen går iväg på olika håll i rummet. Till något barn, som stannar kvar, föreslår personal, "det lekte du ju med igår". Barnen sätter sig med lego, pussel eller går runt i rummen. Några barn leker "familj" under samtliga ickestyrda perioder under besöket. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad uppmuntrar och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Den verksamhet som barnen erbjuds har inga inslag som har någon anknytning till andra modersmål än svenska. Personalen använder inget annat språk än svenska och de flerspråkiga barnen använder inte sina modersmål i samtal med personal eller med andra barn under de dagar besöket varar. Det finns inga inslag där de flerspråkiga barnen uppmuntras till att tala sina modersmål eller där deras modersmål används och blir en tillgång i verksamheten. Utöver att personalen uppmanar föräldrarna att söka modersmålsstöd för sina barn och att tala sina modersmål med barnen är inte föräldrarna delaktiga eller används som en resurs i den besökta avdelningens språkutvecklande arbete. Personalen uttrycker sig positivt om flerspråkighet I intervjuerna, vilket också framgår av den självskattning som personalen gjort inför Skolinspektionens besök, framför personalen att de har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet och att de ser flerspråkighet som en tillgång. I intervjuerna med förskolechef och personal framförs att det faktum att de flerspråkiga barnen är födda i Sverige och att de kan tala svenska innebär att stödet i modersmålet mera handlar om barnens identitet och självkänsla än om att de behöver modersmålet för att utveckla sitt svenska språk. Arbetslaget lyfter också fram vikten av att visa barnen att det finns andra språk, vilket de berättar att de exempelvis gjorde vid ett tidigare tillfälle, då de pratade om Barnkonventionen i barngruppen.

12 11(14) Personalen behöver arbeta mer aktivt och medvetet Observationerna visar att det, under besöket, inte förekommer några tillfällen då personalen använder barnens språkkunskaper för att kommunicera på andra språk än svenska, vilket också överensstämmer med den bedömning personalen gjort i självskattningen. Förutom modersmålsstödjaren, som under 60 minuter har aktiviteter med de barn på avdelningen som har engelska som modersmål, observeras inga inslag av andra modersmål än svenska i verksamheten. Arbetslaget använder inte något annat språk än svenska och det gör inte heller barnen, varken under de fria eller under de vuxenplanerade aktiviteterna. I intervjun säger representanten från förskolans andra avdelning att de, på avdelningen för de yngre barnen, sjunger sånger på engelska med barnen. Modersmålsstödjaren framför, i intervjun, att modersmålsstödet främst ges i barngruppen genom att modersmålsstödjaren deltar i verksamheten. Det händer också, beroende på aktiviteterna, att barnen får modersmålsstöd enskilt eller i grupp med de barn som har samma modersmål. Modersmålsstödjaren tillägger att det är viktigt att anpassa arbetet till förskolans arbetssätt och att också få med traditioner, kultur, rim och ramsor. Modersmålsstödjaren säger att även förskolans personal använder sig av engelska i form av sånger och rim och ramsor i verksamheten. Personalen kan skapa fler möjligheter för föräldrarnas delaktighet Förskolechefen framför att personalen diskuterar hur de kan ta hjälp av föräldrarna för att stödja barnens modersmål. I verksamhetsredogörelsen beskriver förskolechefen att en av utmaningarna i arbetet är att, i större utsträckning, involvera föräldrarna i arbetet med att stödja barnens utveckling av modersmålet. Av verksamhetsredogörelsen och intervjuerna framgår att förskolans personal har ett inledande samtal med föräldrarna då barnet placeras på förskolan. Då har föräldrarna också möjlighet att fylla i en ansökan om modersmålsstöd. Personalen framhåller att de uppmanar föräldrarna att ansöka om modersmålsstöd och att också tala sina modersmål hemma. I intervjun beskriver representanten från förskolans andra avdelning att de ibland kommunicerar med föräldrarna med hjälp av bilder som de också kan använda i kommunikationen med barnen. Här har personalen också bett föräldrarna översätta en del rutinord till barnens modersmål. Ord som personalen sedan kan använda i samtalen med barnen.

13 12 (14) Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns viss variation av material som är tydligt exponerat och tillgängligt för barnen i deras lek men det finns inga inslag i miljön eller materialet som synliggör olika språk och personalen använder inte miljön eller materialet i någon större utsträckning i ett språkutvecklande syfte i arbetet med de flerspråkiga barnen. Miljö och material saknas för att aktivt kunna arbeta med språkutveckling I intervjun framför förskolechefen att det material som finns på förskolan inte är kopplat till barnens modersmål utan mer till språkutveckling generellt. Personalen kan också använda sig av de digitala möjligheter som finns. Förskolechefen tillägger att "det beror på hur personalen använder materialet". Förskolechefen framför också att det finns mycket material men att inte allt finns framme samtidigt och att personalen har möjlighet att förändra utifrån barnens intressen. Förskolechefen säger att de har, tillsammans på förskolan, reflekterat över vilka områden de behöver utveckla och att böcker på olika språk skulle kunna vara ett sådant. Arbetslaget framför i intervjun att de gör förändringar i miljön utifrån förslag från specialpedagogen. Den miljö som finns nu är utformad utifrån detta, bland annat ska barnen ha möjlighet att spela dockteater. Arbetslaget uppger att de har möjlighet att styra inköpen utifrån de behov som finns, inom budgetens ramar. De lyfter också fram att de skulle behöva avsätta tid för att gå igenom det material som finns och diskutera hur de kan använda det på bästa sätt. Observationerna visar att inredning och tillgängligt material i rummen styr vad barnen gör på olika platser. I det största rummet finns utrymmen för att rita, för att bygga med lego, för att spela, lägga pussel eller för att sitta och läsa en bok. Här finns också en dator som används av barnen vid några tillfällen. Vid några tillfällen observeras att barn använder miljö och material på ett sätt som leder till samtal. Detta sker i de "mamma-barn-lekar" som några flickor leker under stora delar av besöket samt vid ett tillfälle då några barn spelar dockteater med egentillverkade dockor. På förskolan finns också en interaktiv tavla, en så kallad smartboard, som avdelningen främst använder för att se på Kompissatelliten, ett program från Utbildningsradion på temat "hur man är en bra kompis". Detta är ett återkommande inslag i verksamheten Av intervjuerna framgår att varje avdelning på förskolan nu också ska få tillgång till en lärplatta men, vilket

14 Beslut och ve,vksard-g3a3rippo: 13 (14) också framgår av intervjuerna, personalen på förskolan har ännu inte diskuterat hur de ska använda dem. Miljön på avdelning Alfons saknar i stort inslag som inspirerar till språkutvecklande samtal bortsett från att det i varje rum, i olika varianter, finns en mängd alfabet och bokstäver uppsatta på väggarna. Det finns också bilder med symboler över dagens aktiviteter, bilder med TAKK-tecken (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och även teckenspråksalfabetet uppsatt på flera av väggarna. Inte vid något tillfälle observeras samtal som tar sin utgångspunkt i dessa bilder. Inga inslag som visar på flerspråkighet Granskningen av miljö och material på avdelning Alfons visar att det inte finns något i miljön eller i materialet som synliggör olika kulturer eller olika språk. En genomgång av de böcker som finns visar att samtliga är på svenska. Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.1 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

15 14 (14) flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.