Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Huvudman Förskolechef efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Förskolan Blå Musslan, belägen i Stenungsunds kommun, med Medborgarskolan som huvudman

2 1(15) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolan Blå Musslan inte i tillräcklig omfattning ger de flerspråkiga barnen möjlighet att utveckla alla sina språk. Förskolechef och personal uttrycker förståelse för uppdraget och vilja att skapa förutsättningar på respektive ansvarsnivå. Miljö och material på förskolan är utformade på ett sätt som ger möjlighet att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling. Förskolan saknar dock strategier för hur personalen ska ta sig an uppdraget att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska och modersmål. Huvudmalmen har tydliggjort uppdraget på övergripande nivå, men uppdraget är inte tillräckligt implementerat och förankrat bland personalen. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden Förskolechefen behöver tydliggöra uppdraget att stödja flerspråkiga barns språkutveckling, utifrån skollag och läroplan samt den plan för arbetet som huvudmannen beslutat om. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling, exempelvis vad gäller planering och uppföljning av arbetet samt kompetensutveckling. Personalen behöver i den dagliga verksamheten ta vara på mötet med det enskilda barnet och barnen i grupp för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling i svenska och modersmålen.

3 2(15) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 19 december 2016 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 19 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelsen skickas per post till Skotinspektionen, Box 2320, Göteborg eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef/beslutsfattare Monica Axelsson Utredare/Föredragande

4 3(15) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Blå Musslan belägen i Stenungsunds kommun med Medborgarskolan som huvudman ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Blå Musslan besöktes den 31 augusti 1 september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Monica Axelsson och Jenny Bergman. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Under besöket genomförde Skolinspektionen observationer på avdelningen Snäckan samt intervjuade förskolechefen, arbetslaget på Snäckan samt en fokusgrupp bestående av personal från avdelningen Korallen. Bakgrundsuppgifter om förskolan Blå Musslan Förskolan Blå Musslan är belägen i tätorten Stora Höga i Stenungsunds kommun och har Medborgarskolan som huvudman. Förskolan har totalt 40 inskrivna barn varav fem barn är flerspråkiga. Barnen på förskolan Blå Musslan är fördelade på tre avdelningar; Korallen, Sjöstjärnan och Snäckan. På Korallen och Sjöstjärnan är barnen i åldern 1-3 år och på Snäckan 3-5 år. På förskolan finns sammanlagt 7,6 heltidstjänster, varav 2 innehas av förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också är verksamhetschef för samtliga förskolor inom Medborgarskolan Region Väst.

5 4(15) Skolinspektionen har under två dagar besökt avdelningen Snäckan, som har 21 inskrivna barn. Fyra av dessa är flerspråkiga. På avdelningen arbetar en förskollärare (heltidstjänst) och tre barnskötare (2,6 heltidstjänst). Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen har inte tydliggjort vad uppdraget innebär och förskolan saknar gemensamma strategier för hur uppdraget ska kunna omsättas i den dagliga verksamheten. Ett övergripande måldokument från huvudmannen finns på plats men är i nuläget inte tillräckligt implementerat och förankrat bland personalen. På huvudmarunanivå finns ett måldokument för arbetet med flerspråkighet, Plan för flerspråkighet i förskolan 2016/2017. Planen innehåller, med utgångspunkt från skollag och läroplan, mål för arbetet på arbetslags-, förskolechefs- och huvudmannanivå. Målen rör åtta olika områden: Organisation och ledning, modersmål - en integrerad del av verksamheten, pedagogiskt förhållningssätt, interkulturellt förhållningssätt, föräldrasamarbete, språkutvecklande arbetssätt, pedagogisk dokumentation samt sagoläsning, berättande och barnböcker. Personalen uppger beträffade planen för flerspråkighet att de inte "djupdykt" i den men att "det är något vi uppmärksammat extra nu och kommer börja jobba med". Personalen säger att det i deras verksamhet inte finns så många flerspråkiga barn och att de därför "inte lagt jättemycket fokus på flerspråkiga barn". Enligt förskolechefen har arbetet med flerspråkighet inte varit prioriterat tidigare, och hon anser att planen behöver implementeras ytterligare på förskolan. Dock uppger förskolechef och personal att språkplaneringssamtal med vårdnadshavare för samtliga flerspråkiga barn genomförs. Som underlag för samtalet används en mall, som hör till planen för flerspråkighet.

6 5(15) Utöver ovan nämnda plan har förskolan inga riktlinjer eller planer för arbetet med flerspråkiga barn. Förskolechefen säger i intervjun att hon tror att personalen förstår varför det är viktigt att arbeta med flerspråkighet. "Vi har diskuterat rätt mycket... att det ligger i tiden med flerspråkighet...att vi är världsmedborgare...att det är positivt att man kan tala flera olika språk". Dock beskriver förskolechefen i verksamhetsredogörelsen till Skolinspektionen arbetet med flerspråkighet som ett utvecklingsområde för förskolan, "oavsett om vi har få barn eller inte på förskolan". Vad gäller förhållningssätt kring flerspråkighet säger förskolechefen att det på förskolan "är positivt att vi är olika, att vi har olika bakgrund och att vi kan tillföra olika saker". Förskolechefen uppger att detta förhållningssätt märks bland am-iat genom att förskolan har nöjda föräldrar. På fråga om de har förutsättningar för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling, säger personalen i intervju att "det här är så nytt- men att de känner sig trygga med att förskolechefen kommer att stödja deras arbete, bland annat med tid för reflektion och planering. "Vi har mycket reflektionstid". Vidare framgår att personalen känner sig mer säkra i arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling i svenska, jämfört med uppdraget att stödja språkutvecklingen i modersmålet. Detta relateras till att man saknar kompetens i de olika språken samt att det förekommer att föräldrar vill att förskolan helt inriktar sig på barnens språkutveckling i svenska. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Generellt finns tid och resurser avsatta på förskolan för kompetensutveckling, planering och kvalitetsarbete. Dessa förutsättningar har hittills inte prioriterats till förmån för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Vissa insatser planeras dock för hösten 2016.

7 6 (15) Kompetensutveckling Förskolechefen uppger att vare sig personalen eller hon själv under de två senaste åren deltagit i kompetensutveckling med inriktning mot arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Någon kartläggning av behovet av kompetensutveckling på förskolan är inte gjord med avseende på flerspråkiga barns språkutveckling. Inför Skolinspektionens granskning har alla i personalen läst Skolverkets stödmaterial (Flera språk i förskolan teori och praktik). "Det (stödmaterialet} behöver vi jobba mer med". Förskolechefen nämner också en uppsats från Malmö Högskola som "pedagogerna nog tyckt varit intressant och rolig att läsa". Huvudmannen har en kompetensutvecklingsplan för 2016, som gäller för samtliga förskolor i den aktuella regionen. Planen omfattar en föreläsning under hösten om flerspråkighet i förskolan. Förskolechefen säger att hon har stora förhoppningar inför denna föreläsning. Personalen bekräftar i intervjuer att de hittills inte deltagit i kompetensutveckling avseende flerspråkiga barns språkutveckling. De känner till den föreläsning som planeras för hösten. Vad beträffar Skolverkets stödmaterial fick arbetslaget på Snäckan härigenom inspiration till att skapa mötesplatser barnen emellan. Personalen berättar att förskolans "affär" under sommaren utvecklats, med bland annat utländska matvaror. Personalen uttrycker överlag det som en utmaning att hitta arbetssätt och material för att möta barnen i deras olika språk. Övriga förutsättningar för personalen På förskolan finns ingen flerspråkig personal. En av förskollärarna på förskolan är behörig att också undervisa i svenska som andraspråk. Detta har kommit till förskolechefens kännedom samma vecka som Skolinspektionen besöker förskolan. Förskolechefen tänker att förskollärararen skulle kunna arbeta med samtliga barn i grupperna men även med enskilda barn för att stödja barnets språkutveckling i svenska. Förskolechefen berättar att personalen varje vecka har tid avsatt för arbetslagsplanering och för planeringstid utifrån att man har olika uppdrag. Hela förskolan har gemensam arbetsplatsträff varje månad. Hittills har arbetet med fler-

8 7(15) språkiga barns språkutveckling inte varit ett prioriterat område på dessa möten men tagits upp vid behov, till exempel när det gäller svårigheter att hitta material på olika språk. Inför kommande arbetsår har flerspråkighet lagts till som en punkt på dagordningen för arbetsplatsträffar respektive möten för planering och reflektion. Vidare uppger förskolechefen att det flera gånger om året ordnas möten mellan huvudmannens olika förskolor i regionen. Några av förskolorna är enligt förskolechefen "mer mömgkulturella", vilket leder till diskussioner om olika arbetssätt utifrån olika förutsättningar. En fråga som enligt personalen nyligen lyfts på gemensam mötestid, är hur den förskollärare som också är utbildad i svenska som andraspråk ska kunna vara en resurs för övriga i personalgruppen. De har inte identifierat behov av specifika insatser men personalen vill ta vara på den kompetens som finns. Förskolechefen uppger att hon får sin bild av hur verksamheten fungerar genom olika möten med personalen och genom uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet samt genom att vara närvarande i verksamheten. Dock är inte arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling, enligt gällande plan från huvudmannen, ännu integrerat i kvalitetsarbetet. Men förskolechefen bedömer utifrån sin bild av verksamheten att det som främst behöver utvecklas, och som upplevs som svårast, är hur personalen ska arbeta med modersmålsstöd när det gäller språk som man inte behärskar. Vidare menar förskolechefen att planen för flerspråkighet behöver följas upp på arbetslagsplaneringen samt APT, och att hon behöver stämma av med personalen hur detta ska dokumenteras. Personalen bekräftar att det inte är fastställt hur de ska följa upp planen för flerspråkighet. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen ger till viss del barnen möjlighet att använda olika kommunikativa uttryckssätt. Personalen uppmärksammar barnen och lyssnar på dem men endast i begränsad omfattning tar personalen till-

9 8(15) vara mötet med det enskilda barnet och barnen i grupp för att stödja och stimulera barnens språkutveckling. Iakttagelser från intervjuer För att ge förutsättningar för kommunikation vill personalen gynna möten barnen emellan och själva vara nära dem. Därför delar de ofta in barnen i grupper, "det blir lättare att gå ner på djupet", säger personalen. Både arbetslaget och förskolechefen uppger i intervjuer att personalen läser för barnen varje dag och sjunger ganska mycket. Vidare berättar personalen att de också arbetar med teater och flartosagor, "vi ska starta med Bockarna Bruse". Personalen säger att det vid läsningen är viktigt att använda bilder, " om något barn har någon fundering kring bilderna, att vi inte bara fortsätter läsa". Personalen menar att de på så sätt kan försöka fånga barnens intressen och prata om det. När det gäller flerspråkiga barns språkutveckling i svenska säger personalen att de inte har några problem, eftersom de inte har några barn "som inte pratar någon svenska alls". Personalens strategi är att själva vara tydliga, låta barnen prata och försöka förstå dem. Men också att återupprepa, "så att de hör rätt ord, så att man inte säger att de sa fel", och att ställa motfrågor. På fråga om vilka strategier som används för att stödja språkutvecklingen i tambursituationer uppger personalen att de använder bilder och pratar och att de försöker ta emot barnen i hallen i mindre grupper. Vid måltider handlar strategierna enligt personalen om att fånga upp det barnen pratar om, "det är bara att spinna vidare och fråga vidare". I den fria leken inomhus säger personalen att de sitter med barnen när de spelar eller "pärlar". Utomhus finns de i närheten av barnen och kan fånga upp det barnen pratar om. Samtidigt säger personalen att i den fria leken utomhus "går vi mer runt och kollar så att det inte händer något". Förskolechefen säger att personalen arbetar mycket med dialog tillsammans med barnen även om hon önskar fler öppna frågor från personalen så att barnen får tänka själv, utmanas att prata och blir mer delaktiga. "Så att det inte blir ja- eller nejsvar". Vidare bedömer förskolechefen att måltider och tambursituationer i större omfattning kan tas tillvara för att stödja barnens språkutveckling.

10 9(15) Samt att personalen skulle kunna vara mer delaktiga i barnens fria lek utomhus. Observationer av fri lek I den fria leken utomhus som Skolinspektionen observerar, följer personalen barnens lek på visst avstånd. Barnen leker själva och de vuxna har en mer övervakande roll än som deltagare i leken. Vid ett tillfälle sker en viss interaktion från personalen, när barnen leker i uteköket. Den vuxne frågar lite senare "vad gör ni här då?" och barnet svarar något om bröd. Den vuxne frågar vad för slags bröd och kommenterar efter svar från barnet, "ah vad gott, det är mitt favoritbröd". I övrigt handlar de vuxnas aktivitet ofta om att uppmärksamma barnens behov av hjälp eller material. En vuxen frågar vid uteköket, "lagar ni mat?" och erbjuder några köksredskap för leken, "här har du grejer". Med "grejer" avses olika köksredskap, som dock inte benämns. Vid ett annat tillfälle i den fria leken utomhus uppmärksammar en vuxen att ett barn verkar vilja ha något, "Vad vill du ha?" Barnet svarar "en sån" och den vuxne svarar "En sån? Ska vi hämta en sån i förrådet?". Väl i förrådet pekar barnet och säger "den" och den vuxne svarar "den här blir ju perfekt". Med "en sån" och "den" avses en skål. I den fria leken inomhus är personalen mer nära barnen och ställer ibland frågor. Ofta är det ja/nej-frågor, men vid några tillfällen ställs frågor som kräver längre svar. Ett barn har byggt "en konstig raket" och den vuxne frågar vad en konstig raket är. När ett barn bygger med duplo frågar den vuxne vilka färger de olika bitarna har. Vid ett annat tillfälle när barnen arbetar med pärlplattor blir det samtal om olika former och den vuxne förstärker det barnen säger, till exempel "runt runt ja". Under pärlandet ställer både barnen och den vuxne frågor om olika saker. Till exempel hur de brukar göra med färdiga pärlplattor, vem som fyller år och vad som ska ske under dagen. Den vuxne vägleder dock inte barnen att hitta svaren utan svarar och förklarar själv. Observationer av måltider och tambursituationer Vid de måltider som Skolinspektionen observerar uppstår visst småprat, men de vuxna pratar oftast med ett barn i taget och inbjuder inte övriga barn att delta i samtalet. En del barn förblir tysta under måltiden. Ofta är det långa stunder påfallande tyst vid borden. Under ett mellanmål pekar ett barn på den

11 10 (15) kanna som står på bordet. Detta uppmärksammas och uttolkas av den vuxne: "Vill du ha smoothie, det är lite svårt att säga, att komma ihåg vad det heter?". Det prat som pågår under måltiderna handlar dock oftast om att hantera mat och dryck, "vill du ha mer soppa", "skickar du vidare", "du kan ju skära jättebra". Barnen initierar en del samtalsämnen, som oftast inte tas om hand av personalen. Ett barn säger sig inte tycka om paprika men däremot "sån blöt som är inuti oliver". "Ja de är goda", säger den vuxne och frågar därpå, "vad gjorde ni ute då?". Ett barn berättar tre gånger att hen har "en liten lös tand" men detta uppmärksammas inte. När barnen ska gå ut för att leka skickas de i omgångar ner till tamburen för toalettbesök och påklädning. Det finns bilder som visar vad barnen ska ha på sig. "Titta på schemat vad du ska ha på dig". Alla uppmanas att gå på toaletten och väntan uppstår därför. Det blir lite rörigt och barnen blir tillsagda att sitta ner på golvet och prata med varandra. De vuxna ger instruktioner till barnen om kläder och toalettbesök men det uppstår inga samtal eller dialoger under tillfället. Observationer av strukturerade aktiviteter Under Skolinspektionens observationer läser personalen för barnen vid några tillfällen. Vid ett tillfälle får barnen i en mindre grupp följa med i boken, UppfinnarJohanna, och titta på bilderna. Barnen lyssnar intresserat och ställer några frågor. De får talutrymme men oftast svarar den vuxne själv och det blir inget samtal om den lästa texten. Vid ett annat tillfälle läser en vuxen Raska på Alfons Åberg för hela gruppen, och sätter under läsningen upp bilder på en flanotavla. Barnen sitter tysta, lyssnar och tittar på bilderna. De verkar intresserade. Dock sker inget samtal om texten, vare sig under läsningen eller efteråt. När en vuxen läser Törnrosa för några barn säger ett barn om spinnrocken, att "vi har en sån i garaget" och på fråga från den vuxne kan barnet berätta att spinnrocken används för att tillverka garn. Därefter avslutas samtalet. Under de två dagar som Skolinspektionen observerar verksamheten används en stor del av varje förmiddag till två gemensamma samlingar. Då är alla barn och vuxna tillsammans i ett rum, de sitter i ring på golvet. En del frågor ställs till barnen, "hur många år fyller du", vilken ny månad är det", "vill du titta efter vii-

12 11(15) ket väder det är". Vid ett tillfälle frågar en vuxen, apropå fruktrester som ska komposteras, varför de komposterar. Då uppstår ett samtal och barnen får berätta om sina komposter hemma. I övrigt utvecklas inte samtal med barnen, eller samtal barnen emellan, under samlingarna. Inte heller under den väntetid som blir före och efter samlingen, när alla barn ska samlas ihop respektive gå iväg till annan aktivitet. Vid samlingarna används olika uttrycksformer så som ramsor, sånger och rörelse. Barnen verkar tycka det är roligt med ramsan "Ronja rider i rasande galopp", särskilt när tempot ökas. Det blir glada miner och skratt. Barnen får också klappa stavelserna i sitt namn, när de ropas upp för att gå iväg till lunch. En del verkar ha knäckt koden, andra inte och då får de hjälp att klappa. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Flerspråkiga inslag förekommer sällan i verksamheten. Dock har både förskolechef och personal ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet, vilket också inbegriper att de vill utveckla föräldrarnas delaktighet i barnens språkutveckling. Personalen uppger i intervjuer att de är "väldigt positiva och nyfikna på andra språk, hur de firar högtider. Vi visar att vi är intresserade". Personalen menar att det för barnens identitet och jag-utveckling är viktigt att arbeta med flerspråkighet. Vidare uttrycker personalen att det är viktigt för de flerspråkiga barnen att få utveckla sitt modersmål, eftersom "det blir en styrka att kunna två språk och något att vara stolt över också". Personalen säger att de hittills inte varit så inriktade på just flerspråkighet, eftersom de inte har så många flerspråkiga barn på förskolan. De har tankar om att kunna laga mat från andra länder, synliggöra med flaggor samt ha en världskarta. Personalen beskriver hur de använder vissa nyckelord på barnens

13 12(15) olika språk, till exempel hej, god morgon och ekorre (anknyter till ekorren Kurre som varje vecka flyttar hem till olika barn och skriver dagbok). När det gäller att använda de olika språk som barnen på förskolan har, säger förskolechefen att "barnen ofta vill anpassa sig till svenskan när de är här". Men också att "de blir stolta när man spelar upp något på deras hemspråk". Förskolechefen säger att hon tror att detta sker "kanske någon gång i veckan" och att arbetet med att stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling är mer utvecklat när det gäller svenska språket, jämfört med barnens modersmål. När det gäller samarbetet med föräldrar uppger personalen att det varierar huruvida föräldrarna vill bidra i förskolans arbete med flerspråkighet. "En mamma har kommit hit och läst" medan en del föräldrar enligt personalen tycker "att barnen ska lära sig svenska här [på förskolan]". Förskolechefen säger att förskolan har väldigt bra samarbete med föräldrarna generellt. De är en resurs när det gäller att översätta ord, "de skiner upp när vi ber om ännu ett ord". Under Skolinspektionens observationer förekommer flerspråkiga inslag i verksamheten mycket sällan. Närmare bestämt vid ett tillfälle, när ett flerspråkigt barn fyller år och firas i samband med samling och fruktstund. Barnet får välja två flaggor, som senare också dukas fram vid lunchbordet. Personalen frågar sedan födelsedagsbarnet om hen vill att de sjunger för hen på engelska och hen svarar ja. De sjunger Happy Birthday och hurrar på engelska. Personalen berättar sedan att de ska höra på en sång (på YouTube), som kommer från det land till vilket födelsedagsbarnet har anknytning. Landet nämns alltså men inte vad språket heter. Därefter får födelsedagsbarnet gå runt och bjuda barn och vuxna på frukt. Personalen är noga med att alla barn ska säga tack. Dock används inte tillfället till att säga tack på olika språk, till exempel på det språk som aktualiserats med anledning av födelsedagsfirandet. Eller till att prata om vad de olika frukterna som bjuds heter på olika språk, eller vilka länder de kommer ifrån. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad utformar miljö och material på ett sätt som ger möjlighet att stödja och

14 13(15) stimulera flerspråkiga barns språkutveckling, främst i svenska. Däremot använder personalen mer sällan miljö och material på ett medvetet sätt för att ge flerspråkiga barn möjlighet att utveckla alla sina språk. Förskolans miljö är inbjudande och erbjuder en variation av material både inomhus och utomhus. Utomhus finns sandlåda, gungor, utekök, cykelbana, hinderbana, kojor av pilbuskar, hopphage, båt, polisbilar, tankstation, rutschkana, stall med hästar samt tillgång till vatten. Inomhus finns material för skapande, konstruktion och rollekar samt olika spel. Bokstäver med bilder (A och apa, till exempel) finns uppsatta i de olika rummen, likaså "ordskyltar" på svenska. Till exempel finns det på en dörr en skylt som anger att detta är just en dörr. Men det finns även inslag i miljö och material som speglar andra språk och kulturer. Exempel på detta är att vardagliga ord på de språk som finns representerade i barngruppen finns uppsatta på väggen i samlingsrummet. Affärsskylten i affären finns översatt till flera språk. I hallen hälsas välkommen med skyltar på flera olika språk. Böcker finns tillgängliga för barnen, med några få undantag är de skrivna på svenska. Flaggor, jordglober, karta och kartbok finns utplacerade på olika ställen. Under Skolinspektionens observationer används en del av materialet aktivt av personalen för att inbjuda till samlek och kommunikation. Detta sker främst vid samlingarna och vid den fria leken inomhus, då barnen bland annat pärlar, spelar spel och bygger med duplo. Den miljö och det material som Skolinspektionen observerat representerar till stor del det svenska språket och används under observationerna av personalen enbart i en svenskspråkig kontext. Både förskolechef och personal betonar vikten av att miljö och material synliggör de olika språken och de länder som barnen eller deras föräldrar kommer ifrån. Användningen sker mer sporadiskt, när barnen ställer frågor, framgår av intervjuer.

15 14(15) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.' Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

16 15(15) språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flersprå- kiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.