Avdelningen Snäckan har 32 inskrivna barn varav 15 barn är flerspråkiga. På avdelningen arbetar tre förskollärare och två barnskötare.

Transkript

1 3(14) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Korallen med Skara kommun som huvudman ingår i urvalet av förskolor. Förskolan korallen besöktes den september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Monica Axelsson och Anna Gabrielsson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Under besöket genomförde Skolinspektionen observationer på avdelningen Snäckan samt intervjuade förskolechefen, arbetslaget på Snäckan samt en fokusgrupp bestående av personal från avdelningen Skutan. Bakgrundsuppgifter om förskolan Korallen Förskolan Korallen har Skara kommun som huvudman och är belägen i utkanten av Skara centrum. Förskolan har totalt 47 inskrivna barn varav 21 barn är flerspråkiga. På förskolan förekommer 13 olika språk bland barnen, utöver svenska. Barnen på förskolan Korallen är fördelade på två avdelningar; Skutan och Snäckan. På Skutan är barnen i åldern 1-2 år och på Snäckan 2-5 år. Avdelningen Snäckan har 32 inskrivna barn varav 15 barn är flerspråkiga. På avdelningen arbetar tre förskollärare och två barnskötare. På förskolan tjänstgör sammanlagt 8 personer på heltid, varav fem är förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också artsva-

2 4(14) rar för ytterligare två förskolor, pedagogisk omsorg samt familjecentral med öppen förskola. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för att flerspråkiga barns språkutveckling. Vissa ansatser till utvecklingsarbete föreligger, och både förskolechef och personal är medvetna om behovet av utveckling. Dock saknar förskolan gemensamma mål och riktlinjer för arbetet med att omsätta uppdraget i den dagliga verksamheten. Framförallt gäller detta uppdraget att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i modersmålen. En arbetsplan är framtagen, som också innefattar flerspråkighet, men planen är inte förankrad hos personalen. Förskolechefen uppger att det på huvudmannanivå finns "mål om interkulturalitet, att lära nytt i mötet med kulturer". Detta redovisas i förskolans årliga kvalitetsredovisning under rubriken Likabehandling. Under den rubrik i kvalitetsredovisningen som avser särskilt stöd finns ett avsnitt avseende Språkfrämjande arbete i flerspråkig miljö. Här redovisas bland annat arbetssätt som personalen använder sig av samt konstateras att "tillgången på flerspråkig personal är obefintlig". På förskolan saknas gemensamma mål och riktlinjer för uppdraget att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Dock finns en arbetsplan som vid Skolinspektionens besök är reviderad av förskolechefen och föreligger i form av arbetsmaterial. Under rubriken Språkmiljöer i förskolan beskriver förskolechefen hur förskolans arbete med språkutveckling bedrivs eller är tänkt att bedrivas, både generellt och med avseende på flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen berättar att innart hon skrev planen försökte hon skaffa sig en bild

3 5(14) av hur personalen arbetar. Med anledning av olika utbildningssatsningar (matematik, ledarskap och Marte Meo) är arbetsplanen tillfälligt vilande. Personalen säger i intervju att de behöver sätta sig in i arbetsplanen "och koppla till hur vi gör i verkligheten". Personalen berättar dock att även om de inte använder arbetsplanen som ett stöd för sitt arbete, så "bollar de med varandra och försöker ta till sig tips". De säger också att förskolechefen är "duktig på att ge oss input, ge oss papper med info". Personalen uttrycker det som att förskolechefen "sått ett frö". Förskolechefen uttrycker själv att hon "puffar" för frågan. Vidare att frågan om flerspråkighet ibland tas upp på APT, dock inte på ett systematiskt sätt. Både personal och förskolechef berättar i intervjuer att man på förskolan arbetar språkutvecklande utifrån gemensamma arbetssätt, till exempel Babblarna och Före Bornholm. Personalen bedömer dock att det behöver bli tydligare hur de ska arbeta med barnens olika modersmål. Förskolechefen bekräftar att personalen främst är inriktade på att barnen ska lära sig svenska. När det gäller kartläggning av flerspråkiga barns behov, förutsättningar och intressen uppger förskolechefen att detta inte görs men är något som förskolan borde utveckla. Personalen menar dock att viss kartläggning sker i den dagliga kontakten med föräldrar, "då får vi en dialog som vi bygger ihop med hemmet. Då kan vi också få fatt på vad som är barnens intresse". Enligt personalen genomförs också ett inskolningssamtal med vårdnadshavare för barn som ska börja på förskolan. Samtalet dokumenteras. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Viss uppföljning och kompetensutveckling genomförs inom det generellt språkutvecklande arbetet, men inte med inriktning mot uppdraget arbeta med just flerspråkiga barns språkutveckling. De modersmålsstödjare som finns används inte för att stödja personalen i deras arbete med att uppmuntra flerspråkighet.

4 Beslut och vwksamheterappc.,nk: 6(14) Kompetens och kompetensutveckling Den kompetensutveckling som erbjudits personalen på förskolan har enligt förskolechefen handlat om "andra kulturer". En medarbetare från en annan förskola har delgett personalen kunskaper från kursen Flerspråkighet och interkulturalitet inom Förskolelyftet. Vidare uppger förskolechefen att personalen tagit del av Skolverkets stödmaterial Flera språk i förskolan, dock utan att arbeta aktivt med materialet, samt "även tips på Skolverkets hemsida". Personalen har också fått lyssna till en föreläsning av rektor för Internationella klassen (nyanlända i Skara kommun) och en modersmålslärare i grundskolan. Föreläsningen hade rubriken "Att vara nyanländ i ett annat land och det landet är Sverige". Personalen bekräftar förskolechefens beskrivning av arbetet med kompetensutveckling och tillägger att de också gått en "bemötandeutbildning, det kom nog in lite där också" samt att flera av dem fått utbildning i tecken som stöd. Vidare säger personalen att de har nytta av utbildningen i Matte Meo även när det gäller arbetet med flerspråkighet, "att jobba med samspel och benämning". När det gäller frågan om förskolans kompetens att arbeta med flerspråkighet säger förskolechefen att förskolan har en grundläggande kompetens när det gäller arbetet med barns språkutveckling. Däremot behövs enligt förskolechefen ytterligare kompetensutveckling för att personalen ska förstå uppdraget med flerspråkighet och känna sig trygga i arbetet med detta. Personalen ser också behov av kompetensutveckling när det gäller att hitta verktyg för arbetet med flerspråkighet. Förskolan har ingen flerspråkig personal utifrån de språk som förekommer i barngrupperna, bortsett från engelska. Däremot finns flerspråkig personal med finska som modersmål. Enligt förskolechefen saknar förskolan kompetens i de aktuella språken på förskolan. Kommunen har anställt modersmålsstödjare, tidigare kallades de kulturbryggor. Förskolechefen menar att de behövs som stöd för barnen och för personalens kommunikation med föräldrarna. I nuläget har förskolan tillgång till en modermålsstödjare i arabiska, och engelska klarar personalen själva, men både förskolechef och personal säger att det behövs modersmålsstödjare i fler språk. Enligt personalen används modersmålsstödjama främst i samband med inskolning.

5 Beskr1 och verkses-nbets.rappont 7(14) Övriga förutsättningar Personalen har enligt förskolechefen avsatt två timmar varje vecka för gemensam reflektion och planering i arbetslaget. Reflektionsprotokoll från dessa möten lämnas in till förskolechefen, men ännu har inte flerspråkighet varit ett dokumenterat reflektionsämne. Personalen menar dock att om det uppstår problem, så pratar de om detta under reflektions- och planeringstiden. De bestämmer själva vad som ska tas upp under mötestiden. Personalen säger att det kan behövas mer tid för planering när förskolan nu fått många flerspråkiga barn. Detta för att kunna hitta olika arbetssätt, till exempel hur man kan använda digital teknik. Förskolechefen säger att frågan om hur personalen använder sin planeringstid också kan vara en fråga om prioritering. Förskolechefen uppger att hon får sin bild av hur verksamheten fungerar genom att lyssna på personalen i vardagen, vid APT och genom att ta del av reflektionsprotokollen från arbetslagen. Men också genom att vara i verksamheten. På förskolan finns också en arbetslagsledare och en kvalitetspedagog, som förskolechefen regelbundet gör avstämningar med. Personalen berättar att de varje kvartal lämnar in redovisningar till förskolechefen, "då lämnar vi in långa noveller, utgår från våra mål". Vidare säger personalen att "språkutveckling i allmänhet finns med där men inte flerspråkighet". När det gäller resursfördelning uppger förskolechefen att Korallen inte erhåller några extraresurser med anledning av att förskolan har flerspråkiga barn, utöver ett bidrag för tolkkostnader (två tkr). Hur resurserna fördelas på förskolan Korallen avgörs utifrån antalet barn och deras ålder samt eventuella behov av särskilt stöd. Förskolechefen utgår inte från flerspråkighet bland barnen när det gäller att fördela barn mellan avdelningar och grupper. Hon menar dock att det är en viktig aspekt att beakta och att hon därför skulle behöva kartlägga verksamheten. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Personalen

6 Beslut och verksarnhe.. '2.pporl 8(14) skapar i den dagliga verksamheten rika möjligheter för barnen att utifrån sina förutsättningar, behov och intressen kommunicera samt använda och utveckla sitt svenska språk. Personalen utmanar också barnens språkutveckling så att de erövrar nya kunskaper och färdigheter. Iakttagelser från intervjuer Personalen uppger i intervju att de är nära barnen, även i den fria leken inomhus och utomhus. För att stödja barnens språkutveckling säger personalen att de använder tecken och bilder, är noga med att ha ögonkontakt med barnen samt att bekräfta och benämna det barnen försöker uttrycka. I matsituationer och i tamburen ges enligt personalen tillfälle att möta det enskilda barnet, "vi påtalar orden hela tiden istället för att bara göra jordning en portion". Personalen säger att de försöker se till att det inte är så många barn i hallen samtidigt eller vid matbordet samt att de delar in barnen i mindre grupper till exempel när de arbetar med Babblarna. Personalen berättar att de använder lådcyklar för att komma ut med barnen och byta miljöer, vilket ger goda möjligheter till olika samtalsämnen med barnen och mellan barnen. Detta genom att barnens intresse får styra vad de ska stanna och titta på. "Vi fotar och tar hem och tittar för att återknyta till det vi sett". Då används förskolans bildprojektor. Som ytterligare exempel på arbetssätt och metoder för arbetet med språkutveckling nämner personalen Före Bornholmsmodellen och Babblarna. Före Bornholmsmodellen hjälper dem att tillsammans med barnen åskådliggöra en saga på flera olika sätt utöver att bara läsa den, till exempel med bilder och musik. Personalen säger att Babblarna hjälper barnen att identifiera och använda de olika ljuden, särskilt de barn som "inte har så mycket språk". Att trumma ljud (stavelser) är enligt personalen också ett sätt för barn att få uttrycka sig. När det gäller barn som har kommit längre i sin språkutveckling, säger personalen att de pratar mycket med barnen och ibland skriver lite bokstäver med dem samt pratar om bokstäverna på mjölkpaketen vid lunchen. Vidare att de inte använder lika mycket kroppsspråk i kommunikationen med dessa barn och försöker variera sitt eget språk, till exempel med längre meningar. Men också att de ger barnen tid att tänka och talutrymme, "vi kan inte prata på för

7 Beslut och verksamhetssuppor2 9(14) mycket". Samtidigt uttrycker personalen att de är medvetna om att de kan behöva utveckla sitt arbete med att utmana de barn som kommit längre i sin språkutveckling, "vi koncentrerar oss nog mer på de barn som inte har språket än". Förskolechefen uppger att personalen arbetar språkutvecklande genom att använda ett expansivt språk, till exempel säga "den röda pennan" istället för "den" samt använda öppna frågor. Vidare säger förskolechefen att personalen försöker vara närvarande i barnens lek. Som exempel nämner hon när en vuxen och några barn byggde en kulbana. Den vuxne var med i byggandet och pratade med barnen om det de gjorde. "Hur gör vi här då, prova den, fråga Kalle, hur rullar de här kulorna?". På fråga om hur personalen arbetar för att utmana de barn som kommit längre i sin språkutveckling, säger förskolechefen att de utmanar med skriftspråket men "kanske inte just nu, vi är ju i början på terminen". Iakttagelser från observationer Skolinspektionens observationer bekräftar till stor del den bild som personal och förskolechef i intervjuer ger av det språkutvecklande arbetet. En stor del av tiden används för fri lek utomhus och personalen är då nära barnen, uppmärksammar dem och samtalar med dem. Ett yngre barn åker länge rutschkana och ser till slut lite trött ut. En personal lyfter upp barnet och säger "Är du lite snurrig? Efter att ha åkt rutschkana? Gungeligung...". Ett barn kastar en boll och får studs på den. En personal kommenterar detta, "oj va bra, bollen kom tillbaka". De barn som leker affär får frågor om vad som finns i affären och vad varorna kostar. I sandlådan sjunger personal och barn en rörelsesång. Vid ett tillfälle under fri lek inomhus har ett barn klätt ut sig och leker Pippi Långstrump. En personal låtsas inte känna igen barnet men säger sedan "Men det är ju [barnets name". Tillsammans pekar de ut olika delar av ansiktet och benämner dem. Vid en aktivitet läser en personal en saga om Petters getter och använder små figurer som illustrerar sagan. Barnen får fylla i texten med rimord, ställa frågor samt känna på de olika figurerna. Vid ett annat tillfälle läser en personal ur en bok som handlar om att säga stopp (säga nej). Personalen använder bilder och ställer frågor som barnen kan svara på. Alla barnen verkar engagerade i läsning och samtal. Lässtunden avslutas med att barnen får tillverka stoppskyltar genom att rita av handen på ett papper eller måla handen och göra avtryck på

8 ESS C(0,h 10 (14) pappret samt sätta bilden på en glasspinne. Slutligen får ett par barn hjälp med att skriva sina namn. Vid en aktivitet med Babblarna får de yngsta barnen delta på olika sätt; genom att svara på frågor, klappa stavelser på en trumma, sjunga och gunga med i musiken. "Vad gör Totte?", frågar en personal till en bild av Totte som sågar. "Delar" svarar ett barn. "Ja, delar med en såg", kommenterar personalen, som ofta uttyder, upprepar och benämner det som barnen säger eller försöker säga. I tamburen tar personalen emot barnen i små grupper och ger dem uppmärksamhet en i taget. Frågor ställs till barnen och resonemang förs om vilka kläder som kan vara lämpliga att ha på sig. Ibland får barnen hjälp på ett lekfullt sätt, till exempel sjunger en personal på melodin Broder Jakob: "...På med höger doja. På med vänster doja...". Om barnen säger fel rättas de inte men får höra rätt version. Till exempel säger ett barn "nu komde jag" och personalen svarar "ja nu kom du". Även under måltiderna tar personalen vara på möjligheten att benämna det som ska ätas. När barnen erbjuds knäckebröd får de frågan om de vill ha ljust eller mörkt bröd. Personal och barn pratar om olika färger på grönsakerna och de letar olika former, till exempel runda (som tallriken). Vid några tillfällen får barnen berätta vad de gjort tidigare under dagen och barnens initiativ till samtal ta tillvara genom att personalen ställer följdfrågor. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjlighet för de flerspråkiga barnen att använda modersmålet i den dagliga verksamheten. Med undantag för engelska är flerspråkiga inslag som aktivt stödjer barnens modersmål sällan förekommande, trots att det i barngruppen finns relativt många flerspråkiga barn. Personalen har en positiv inställning till barns flerspråkighet på individnivå men utvecklar inte en flerspråkig miljö för alla barn i barngruppen. Föräldrarna involveras sällan i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen uppger i intervju att de tycker att det är spännande med barnens olika modersmål. Vidare att det är viktigt att vara öppen och nyfiken. Samtidigt

9 Beslut och verksamhetsrappon 11(14) säger de att det är nytt för dem att ha många flerspråkiga barn i verksamheten, "vi är inte långt framme än, vi behöver få syn på var vi står". Förskolechefen bekräftar att personalen är intresserade, nyfikna och tar ansvar för arbetet med flerspråkighet. Förskolechefen säger dock att "vi behöver mer kompetens att tänka att det är ett värde att vara flerspråkig". Detta kommer till uttryck när personalen i intervju säger om ett barn att "hen pratar ju så bra svenska så vi ser inte hen som flerspråkig". Förskolechefen menar att även barn med svenska som modersmål ska vara delaktiga i en flerspråkig miljö. Personalen tycker dock att det är svårt att hitta balansen mellan arbetet med språkutveckling i svenska respektive modersmål. "Var går gränsen, hur mycket ska vi ta in?". Förskolechefen säger att personalen lär sig vissa ord på de olika modersmålen och använder dem ibland. Vid vissa tillfällen får barnen sjunga på olika språk eller dansa till musik från andra kulturer. Enligt förskolechefen används föräldrarna sällan som resurs i arbetet med flerspråkighet. Dock säger personalen att de nyligen fått "bokpåsar" på olika språk, som föräldrarna kan låna hem. "Vi poängterar hur viktigt det är att de använder modersmålen hemma". Personalen uppger också att de vid behov tar hjälp av föräldrarna för att skriva barnens namn på modersmålet intill den namnskylt som personalen sätter upp vid barnets kapphylla i tamburen. Personalen berättar också att de tar hjälp av barnen och "kan _fråga vad till exempel jacka heter på det språket". Vidare att barnen vid måltider kan "få säga ord på sitt språk" och att "till Lucia har vi sjungit någon sång på andra språk". Under Skolinspektionens observationer förekommer det flerspråkiga inslag vid några få tillfällen. Vid ett par måltider blir det samtal om vad till exempel potatis och morot heter på olika språk. Under en fruktstund frågar en personal "vad heter äpple på ditt språk?". Engelska, som är ett av modersmålen i barngruppen, används dock vid ett flertal tillfällen, till exempel vid en aktivitet med Babblarna. Då blandas svenska och engelska.

10 Beslut CCh verksāmhetvrappert 12 (14) Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Framförallt gäller detta språkutvecklingen i svenska. Den språkliga mångfald som finns i barngruppen återspeglas dock inte i förskolans miljö och material. Olika slags material för lek, konstruktion och skapande finns tillgängliga för barnen i olika rum och används av personalen i deras samspel med barnen. I ett rum finns till exempel affär och hem-vrå. I ett annat rum finns lego och annat byggmaterial. Barnen har tillgång till olika spel och pussel. Böcker finns tillgängliga för barnen. På väggen i ett rum finns QR-koder uppsatta, som barnen kan använda för att lyssna på sagor, både på svenska och andra språk. Bokstäver och siffror exponeras på flera ställen. Bland annat på en magnettavla, som barnen enligt personalen gärna använder. När Skolinspektionen besöker förskolan är det påfallande tomt på väggarna. Det finns få spår av barnens skapande till exempel. Enligt personalen beror det på att "terminen" precis har börjat. Vad som kommer upp på väggarna beror på vad barnen är intresserade av. Som framgår av tidigare avsnitt i denna rapport använder personalen språkutvecklande material med anknytning till Babblarna och Före Bornholmmodellen: böcker, gestaltande figurer, bilder och musik. Vid en aktivitet med Babblarna visas bilder på en ipad. Den miljö och det material som Skolinspektionen observerar representerar huvudsakligen det svenska språket eller används i en svenskspråkig kontext. Personalen uttrycker både i intervjuer och självskattning att de behöver utveckla miljön så att den synliggör och uppmuntrar barnens alla språk. De beskriver det som att de är "i en insamlingsfas". Genom biblioteket har förskolan dock tillgång till böcker och bokpåsar på olika språk. Personalen har tankar om att göra en affär eller ett café och involvera föräldrar för att till exempel kunna skriva ordet affär på flera olika språk. Vidare vill personalen köpa in appar, för

11 Beslut och verksamhetsrappoke 13 (14) att med hjälp av dessa i större omfattning kunna arbeta med barnens olika språk. I dagsläget använder förskolan en app med djur. "Då kan man trycka på en katt och så säger den katt på arabiska. Vi har också testat en app med sånger som vi lyssnar på". Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden) Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

12 Beslut och verksarnheter:::po'l: 14 (14) inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om försko- Ian medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.