Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Borås kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Parkgårdens förskola, Borås kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1(15) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefen på Parkgårdens förskola, Borås kommun, säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen säkerställer att uppdraget om att medverka till flerspråkiga barns språkutveckling är tydliggjort och förankrat i verksamheten. Förskolechefen säkerställer vidare att det finns tid och former för planering samt informations- och erfarenhetsutbyte gällande arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen erbjuder barnen möjligheter att i den dagliga verksamheten möta och använda olika kommunikativa uttrycksformer. Personalen uppmuntrar flerspråkighet och verkar för hemmets delaktighet i barnens språkutveckling. Miljön är även utformad för att stimulera språkutveckling hos de flerspråkiga barnen. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen och personalen behöver i högre grad använda kartläggningen, som görs vid mottagandet på förskolan, av barnens erfarenheter, kunskaper och intressen i syfte att bättre kunna anpassa utbildningen till barnens behov. Personalen behöver utveckla arbetet med att stödja de äldre flerspråkiga barnens språkutveckling både i det svenska språket och i modersmålet under barnens fria lek. Personalen behöver i högre grad utnyttja förskolans miljö och material i syfte att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling såväl i svenska som i modersmålet.

3 2(15) Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet senast 21 februari 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 21 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Box 156, Lund Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dm :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Ulrika Rosengren Utredare/Föredragande

4 3 (15) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Parkgårdens förskola, Borås kommun, ingår i urvalet av förskolor. Parkgårdens förskola besöktes den 1 och 2 november 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Ulrika Rosengren och Litza Aschan. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Parkgårdens förskola Parkgårdens förskola är en kommunal förskola som är belägen centralt i Borås. Förskolan har en storavdelning med två underavdelningar för barn i åldern 1-3 år (Harmonin respektive Lyckan) samt en storavdelning med två underavdelningar med barn i åldern 4 år (avdelning Viljan) respektive 5 år (avdelning Glädjen). På förskolan är totalt 43 barn inskrivna varav 30 barn är flerspråkiga. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för två närliggande förskolor. Personalen består av 4 legitimerade förskollärare (3,75 % tjänst), 1 barnskötare (0,75 % tjänst) samt 5 personer utan svensk pedagogisk utbildning (4,5 % tjänst) varav en pedagog med utländsk barnskötarutbildning. Eftersom det är höstlov vid Skolinspektionens besök är många barn lediga och underavdelningarna Viljan och Glädjen är sammanslagna. Skolinspektionens observationer och intervjuer omfattar därför hela storavdelningen. På storav-

5 4(15) delningen är totalt 27 barn inskrivna varav 18 barn är flerspråkiga. På storavdelningen arbetar 2 förskollärare, 1 barnskötare, 1 barnskötare med utländsk utbildning och en outbildad vikarie. En personal är flerspråkig. Under besöksdagarna är i genomsnitt 15 barn i åldrarna tre till sex år närvarande, varav 9 barn är flerspråkiga. Intervjuer genomfördes med förskolechef, 3 personer ur arbetslaget, fokusgrupp med 2 personer från annan avdelning samt 2 personer med ett särskilt ansvar för det språkutvecklande arbetet på förskolan, Utöver detta intervjuades en extern person med ansvar för utveckling av arbetet med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling i kommunens förskolor. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen säkerställer att uppdraget om att medverka till flerspråkiga barns språkutveckling är tydliggjort och förankrat i verksamheten. Förskolechefen tillsammans med personalen sätter upp utvecklingsområden utifrån läroplansmål som utvärderas. Förskolechefen använder även kommunens riktlinjer för hur arbetet med att medverka till flerspråkiga barns språkutveckling ska organiseras, planeras och genomföras. Kartläggning av barnens behov, intresse, bakgrund och erfarenheter genomförs men används dock inte alltid i planeringen av verksamheten. Förskolechefen och personal diskuterar uppdraget Fokusgruppen, arbetslaget och förskolechefen uppger i intervjuerna att de diskuterar uppdraget att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling i olika konstellationer.

6 5(15) Förskolechefen berättar att hon tillsammans med personalen har diskuterat varför uppdraget med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling är viktigt. Fokusgruppen berättar att personalen på planeringsdagarna diskuterar vad läroplanen innebär för dem och vad som behövs utvecklas i verksamheten. Förskolechefen och fokusgruppen berättar att personalen sätter upp mål för verksamheten som följs upp i januari och juni. De språkansvariga på förskolan berättar att i år finns arbetet med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling i modersmålen med i verksamhetens handlingsplan. Förskolechefen berättar att hon aktivt uppmuntrar personalen att både enskilt och gemensamt reflektera över sitt arbete. Arbetslaget berättar att de på planeringsdagen, strax före Skolinspektionens besök, bland annat reflekterade kring sitt förhållningssätt när det gäller hur man lyfter olika högtider i verksamheten med barnen. Förskolechefen säger att efter en föreläsning gällande språkutvecklande arbetssätt reflekterade hon tillsammans med personalen bland annat kring vilket talutrymme barnen ges under samlingarna. Kommunens utvecklare tillhandahåller lättillgängligt material kring flerspråkighet Förskolechefen uppger i intervjun att det tidigare varit svårt att veta vilket stöd förskolorna kunnat få från kommunen när det gäller flerspråkighet, men att kommunens nya organisation gör att det är tydligare och också enklare att vända sig till kommunen för att få stöd. I intervjun berättar kommunens samordnare av arbete med flerspråkighet att hon har i uppdrag att uppdatera och arbeta fram en kommungemensam språkplattform. Den av kommunen inskickade språkplattformen innehåller både teori och rutiner kring flerspråkighet och mottagande av flerspråkiga barn. Den är precis klar och ska implementeras i alla kommunens förskolor under kommande läsår, uppger kommunens samordnare. Kommunsamordnaren berättar vidare att hon strävar efter att i språkplattformen tillhandahålla färdigt material, t.ex. kartläggningsdokument, QRkoder med lämpliga sagor och sånger på olika språk. I intervjuerna uppger fokusgruppen och de språkansvariga att all personal har tagit del av kommunens stödmaterial och nyligen diskuterat innehållet på en APT (arbetsplatsträff). De språkansvariga berättar att de använt de nya rutinerna kring språkdomäner en gång och att de redan planerat att använda mer av stöddokumenten vid kommande inskolningar.

7 6(15) Personalen utnyttjar inte kartläggningen av barnens behov, intresse, bakgrund och erfarenheter i planeringen av verksamheten Arbetslaget och fokusgruppen berättar att de vid inskolningar av flerspråkiga barn tar reda på barnens behov, intresse, bakgrund och erfarenheter genom att ställa frågor kring till exempel vilka språk som pratas runt barnet, hur länge barnet bott i Sverige och om de läser böcker hemma. Fokusgruppen säger att informationen används vid utvecklingssamtalen för att tydliggöra barnets utveckling. På frågan om informationen används i planeringen av verksamheten svarar fokusgruppen "Det skulle man kunna, när man går tillbaka och läser vad man skrivit kan man också se hur man kan hjälpa barnen". Enligt fokusgruppen sammanställs informationen numera oftast i ipad hos den person som ansvarar för inskolningen och är inte lätt tillgängligt för förskolechefen eller annan personal på förskolan. Arbetslaget säger att de tidigare haft gemensamma manar vid inskolningen men att arbetet med dessa "dött ut". Arbetslaget uppger vidare att de vid inskolningar kommer att arbeta enligt de nya rutiner som finns i kommunens stöddokument kring flerspråkighet. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen säkerställer att det finns tid och former för planering samt informations- och erfarenhetsutbyte gällande arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen säkerställer att personalen följer upp de flerspråkiga barnens språkutveckling. Både förskolechef och personal söker aktivt efter relevant kompetensutveckling. Kollegialt lärande sker inom förskolan och mellan närliggande förskolor Personalen på förskolan berättar att de har arbetsplatsträff (APT) en gång per månad då man lyfter både praktiska frågor och läroplanens mål, förhållningssätt och utvecklingsbehov. De språkansvariga på förskolan uppger i intervjun att förskollärarna har sex planeringstimmar i veckan då de ofta träffas för samplanering över avdelningsgränserna. Fokusgruppen säger att de, vid de olika träffarna, diskuterar med sina kollegor hur de kan stimulera både det svenska språket och barnens modersmål.

8 7(15) Vid det senaste mötet, säger fokusgruppen i intervjun, tipsade de varandra om lämpliga böcker och QR-koder på olika språk. Förskolechefen berättar att det på förskolan även finns en grupp, bestående av två personer, som har ansvar för verksamhetens språkutvecklande arbete. Cirka två gånger per termin träffar de språkansvariga personal från två närliggande förskolor på nätverksträffar för att diskutera det språkutvecklande arbetet. Utöver det deltar de språkansvariga i Läslyftet, Skolverkets kompetensutvecklingsinsats i språk-, läs- och skrivdidaktik. Nytt arbetssätt kring flerspråkiga barn på väg att implementeras Förskolechefen berättar att förskolan har haft flerspråkiga barn inskrivna i flera år och att personalen därför har stor erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barn i förskolan. Förskolechefen säger vidare att det är svårt att säga att kompetensen är tillräcklig men personalen är nyfiken och vill utveckla sitt arbetssätt och att dessa egenskaper är viktiga när man arbetar med flerspråkiga barn. Förskolechefen berättar att förskolan började arbeta enligt de kommungemensamma rutinerna med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling före sommaren Fokusgruppen och de språkansvariga uppger att arbetssättet fortfarande är nytt för dem. Barnens språkutveckling följs upp med hjälp av TRAS-schema (Tidig registrering av språk) "När vi fyller i den [TRAS1 kan vi se luckor som vi tänker att vi måste jobba vidare med" säger arbetslaget. Arbetslaget säger vidare att de vid utvecklingssamtalen pratar mycket med föräldrarna om hur de samtalar med barnen hemma. Då arbetssättet kring att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling i alla sina språk är nytt har förskolan ännu inte hunnit med att utvärdera arbetssättet, men fokusgruppen berättar att de på kommande planeringsdagar kommer att följa upp hur det nya arbetssättet med flerspråkiga barn fungerar. Kompetensutveckling i normkritiskt arbetssätt viktigt Arbetslaget berättar att de har stor frihet att delta i kompetensutveckling om personalen hittar lämpliga insatser. Förskolechefen, arbetslaget och fokusgruppen berättar att kompetensutveckling kring flerspråkighet hittills bara har gällt enstaka, kortare föreläsningar.

9 8(15) Förskolechefen uppger att mer kompetensutveckling inom flerspråkighet kommer att ske när kommunens gemensamma språkplattform ska implementeras under kommande läsår. Förskolechefen berättar "Här är det väldigt naturligt att arbeta med flerspråkighet, de har haft flerspråkiga barn tidigare men vi behöver rusta personalen... Vidga personalens vyer och tänka annorlunda. När vi tar upp frågan så säger de: Men då får vi göra flaggorna. Vi måste komma förbi det. Det ska vara det naturliga, personalen ska ha vidare och djupare förståelse, inte bara göra utan reflektera över vad det leder till." Förskolechefen säger också att det är viktigt att ge personalen kompetensutveckling i ett normkritiskt arbetssätt. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen stöttar flerspråkiga barns ordförråd, talspråk och kommunikation samt erbjuder barnen möjligheter att i den dagliga verksamheten möta och använda olika kommunikativa uttrycksformer. Personalen utmanar dock sällan barnens språk. Barnen erbjuds flera olika kommunikationsmöjligheter Under Skolinspektionens besök observeras att barnen erbjuds möjligheter att använda olika kommunikativa uttrycksformer. Eftersom det är lovverksamhet uppger arbetslaget att barnen under stor del av dagarna är fria att själva välja aktiviteter. Vid Skolinspektionens besök sysselsätter sig barnen bland annat med att rita, måla och göra pärlplattor. På barnens initiativ används rim, ramsor och sånger vid några tillfällen under Skolinspektionens besök. Vid ett observationstillfälle dansar barnen själva till ett rytmikpass som spelas upp på en dator. På barnens initiativ sätter sig personal ner och läser sagor tillsammans med barnen. Under en kort samling sjunger personalen och läser ramsor tillsammans med barnen.

10 9(15) Personalen bygger upp barnens begreppssfär Personalen försöker fånga upp vad barnen är intresserade av att leka med. Arbetslaget berättar att "Vi hade några barn som var så intresserade av djur och då byggde vi om dockskåpet till djurens värld". Personalen är tydlig och konsekvent med att benämna saker och händelser och det är tydligt att personalen arbetat med att lära barnen matematiska termer och begrepp. Vid en matsituation ber barnet om att få en bit ost, "Jag vill ha osten i en kvadrat!", varpå personalen svarar, "Du kan få den (osten] i en cirkel först". Arbetslaget berättar att de arbetar med abstrakta företeelser med konkreta föremål. Arbetslaget berättar vidare "Vi kan förklara med konkreta föremål, känslokort med glada och ledsna gubbar, "våra flaskor" kan vi förklara tid med - hur lång tid tar det för vattnet att rinna ner? Tidsuppfattning med timer." Personalen utmanar sällan barnens språk. Det är stor variation i hur personalen arbetar med barnens språkutveckling. Exempelvis observeras att personalen ofta inte tar tillvara på möjligheten till att föra utvecklade samtal med barnen. Vidare observeras att personal läser sagor för barnen men inväntar inte barnens respons på text och bilder. Ett exempel på detta är under en observation då personal läser en bok med rim och ramsor och barnen försöker göra bekanta rörelser till ramsorna men detta uppfattas inte av personalen. Vid ett mattillfälle börjar ett barn sjunga men blir snabbt tystat av personalen som vill att barnet ska vara tyst vid matbordet. Strax därpå börjar ett annat barn sjunga "Ja må han leva" eftersom ett av barnen fyller år. Men genast tystar personalen barnet med att säga "Nej, inte nu. På fredag ska vi fira XX". Under Skolinspektionens observationer finns flera exempel på att personalen i den fria leken inte tar tillvara tillfällen att aktivt stimulera och stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling i svenska. Ett exempel är då ett barn byggt en lång "båt" av rektanglar men ingen i personalen tar tillfället i akt att utmana barnet i leken med att ställa frågor kring vad det är för typ av båt eller hur lång båten kan vara. Ett annat exempel är då Skolinspektionens inspektörer vid den fria leken utomhus observerar hur några barn "målar" med vatten på lekställningar. Personalen hjälper barnen att ta fram penslar och hinkar och benämner redskapen men utvecklar inte barnens språk genom att, till exempel, ställa frågor kring barnens målande eller sätta in aktiviteterna i ett vidare sammanhang.

11 10 (15) Barnen får hjälp att gå på styltor men personalen tar inte tillvara tillfällena att samtala kring aktiviteten. Det finns dock även exempel där personalen stöttar barnen i språkutvecklingen under Skolinspektionens observationer till exempel då personalen ställer frågor till barnen kring matematiska begrepp när barnen leker med små bollar. Personalen frågar "Vilken siffra står här?" varpå barnet svarar "3" och stoppar ner det antalet bollar i en tratt. "Vilken siffra står här då" säger personalen och barnet svarar "1" och stoppar ner en boll i tratten. "Hur många bollar ligger i lådan nu?" frågar personalen. Barnet räknar tyst och svarar "4". Personalen svarar uppmuntrande "Bra! 3+1 blir 4". Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen ganska hög grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet och verkar för hemmets delaktighet i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen behöver dock arbeta mer aktivt med att stödja barnens modersmål. Personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet I intervjuer med personalen framgår att personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet. Arbetslaget säger i intervjun att det viktigaste i arbetet med att stötta flerspråkiga barns språkutveckling är bemötandet. Arbetslaget säger, "... visa att det är en tillgång med ett extra språk. Att det är bra med flera språk" och att utvecklingen av modersmålet är viktigt för att lära sig bra svenska. Fokusgruppen säger att arbetet med att stödja barnens modersmål är "... ett jätteviktigt uppdrag. Det är ju deras känslospråk". Förskolechefen säger att det är viktigt att stötta barnens självkänsla och identitet, eftersom utan den vågar de inte använda sitt språk.

12 11(15) Barnens modersmål används sällan i verksamheten Förskolechefen berättar att hon hör personalen fråga barnen vad olika saker heter på barnens modersmål och att hon hör barnen berätta för varandra vad olika saker heter på deras språk. "Det sker inte kontinuerligt, men det händer" säger förskolechefen. Både barn och personal är nyfikna på varandra, berättar förskolechefen vidare. Förskolechefen lyfter även fram att det är viktigt att vara kritisk när man lyfter in sagor och sånger på språk man inte behärskar. Förskolechefen säger "Jag upplever till exempel att Utbildningsradions sida på nätet är säker så att man får fram sånger och sagor som stämmer överens med förskolans värderingar. Men vilka andra resurser på nätet vågar man använda?". Vid Skolinspektionens besök observeras hur TAKK används i viss utsträckning men endast någon enstaka gång hörs personalen använda ord eller meningar på barnens modersmål. Inte heller observeras att sånger eller sagor på andra språk används. Barngrupper organiseras främst efter ålder Förskolechefen berättar i intervjun att barnen är indelade efter ålder i blandade språkgrupper. På frågan om hur personalen tänker kring barngruppernas organisation svarar förskolechefen, "Det finns för- och nackdelar med allt. Vi tycker att alla är lika mycket värda. Skulle vi dela in barnen efter språk skulle det motsägas. Men visst, man skulle kanske få mer stöd av att ha någon som talar samma språk". Även om inte barngrupperna organiseras efter deras modersmål berättar arbetslaget att de emellanåt gör medvetna placeringar av de flerspråkiga barnen. Arbetslaget berättar att de ibland sätter barn med samma språk, men i olika åldrar, tillsammans för att de ska stödja varandras språkutveckling. Arbetslaget säger att "i kommunikationen är de [barnen] mer jämställda" när de placeras tillsammans med andra barn med samma språk även om de har olika ålder och mognad. Förskolechef och personal berättar att det finns planer på att strukturera verksamheten så att flerspråkig personal får utrymme för att till exempel läsa sagor för barn med samma språk, men att detta inte hunnits med ännu. Personalen ser samarbetet med hemmet som viktigt Alla intervjugrupper på förskolan uppger att det är viktigt att ta vara på samarbetet med föräldrarna. "Det känns som de [föräldrarna] växer när de får hjälpa till", säger de språkansvariga.

13 12(15) Fokusgruppen lyfter fram att samarbetet med hemmet är viktigt så att föräldrarna stödjer barnens modersmål genom att prata det hemma. Arbetslaget berättar att de har planer på att arbeta med tema för att engagera föräldrarna i barnens språkutveckling och säger "Det ger barnen en trygghet att vi accepterar deras kultur. Det stöttar dem i deras språkutveckling". Förskolechefen berättar att det finns flera flerspråkiga föräldrar i föräldrarådet och att man därigenom kunnat får hjälp med ordlistor på barnens språk. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad utformar miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Även om det finns rikligt med språkutvecklande material och språkstimulerande miljö på förskolan så används materialet sällan för att stimulera och utmana barnens språk både i svenska och i barnens modersmål. Förskolan har rikligt med material som kan användas språkutveeklande Generellt har förskolan rikligt med material som kan inbjuda och uppmuntra till samlek, kommunikation och samtal kring olika språk och erfarenheter. Vid tiden för Skolinspektionens besök är avdelningarna Viljan och Glädjen nyligen omorganiserade och personalen är i gång med att organisera förskolans material på nytt sätt. Det är tydligt att tanken är att de olika rummen ska få olika fokus men att allt inte är färdigt ännu. Arbetslaget berättar "Vi vill göra olika rum, musikhörna, matematik och teknikhörna där vi fokuserar mer kring ett område. Sista året har det hänt mycket med våra miljöer. Det är mer struktur nu. Sakerna står på sin plats nu vilket gör jättemycket. Leksaker står framme nu. Barnen kan se vad som finns. Förut fanns det [materialet] i förrådet". I alla rum är materialet lätt tillgängligt för barnen och förskolans miljö är inredd så att den inspirerar barn till lek och kommunikation. I trappan är trappstegen numrerade med siffror skrivna i avbildningar av barnens fötter och i ett av rummen finns en stor matta med en världskarta. Det finns böcker väl synliga på flera olika språk och dockor/bildbrickor som representerar människor från olika delar av världen. Det finns även lådor med material, lånat från kommunens bibliotek, med böcker bland annat kring könsroller med normkritiskt förhållningssätt. Arbetslaget berättar att de just nu gör lådor med olika världsdelar som tema.

14 13(15) I dessa ska bland annat finnas exempel på hus, vad man äter, djur och dockor från olika kulturer. "Man kan komma långt med det material som man har om man arbetar medvetet", säger arbetslaget i intervjun. På några olika ställen (hallen, toaletten) sitter bilder med tecken (TAKK) uppe som används i verksamheten och i hallen finns en plansch med "Hej" på olika språk. Utöver dessa exempel är den dokumentation som sitter på väggarna enbart på svenska. Vid inskrivningssamtalen görs dock vid vissa tillfällen ordlistor med viktiga ord på barnens språk. "De [språklistornal hamnar på väggen... Just nu hittar du inte det men tidigare hade vi det" uppger de språkansvariga som tillägger att det är för att de håller på att organisera om verksamheten. Under Skolinspektionens besök utnyttjades dock materialet sällan för att stimulera och utmana barnens språk vare sig i svenska eller i barnens modersmål. Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden) Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7

15 14 (15) Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömnings område 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget 2 1 kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

16 15(15) Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.