Inspektion av förskolorna Slingan - Svartviksslingan 53 Tangen - Svartviksslingan 89 Galaxen - Johannnesfredsvägen 27 Bromma stadsdel

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen dnr /2014 Enheten för förskolesamordning Förskoleinspektörer Åsa Algott Inga-Lill Hjerpe Lindgren Inspektion av förskolorna Slingan - Svartviksslingan 53 Tangen - Svartviksslingan 89 Galaxen - Johannnesfredsvägen 27 Bromma stadsdel januari 2014 Utbildningsförvaltningen Enheten för förskolesamordning Hantverkargatan 3A Box Stockholm Telefon asa.algott@stockholm.se stockholm.se

2 Sida 2 (9) Innehåll Innehåll... 2 Uppdrag och genomförande... 3 Tillvägagångssätt... 4 Beskrivning av förskolorna... 4 Sammanfattande analys... 6 Inspektionens bedömningar i förhållande till kvalitetsindikatorn. 8

3 Sida 3 (9) Uppdrag och genomförande Syftet med inspektion av kommunala förskolor i Stockholm är att bidra till att säkra att alla förskolor når upp till minst godtagbar nivå inom de områden som omfattas av inspektionen, samt även att lyfta fram goda exempel på hög kvalitet som kan stimulera både de inspekterade förskolorna och andra förskolor att utveckla verksamhetens kvalitet. Inspektion av kommunala förskolor i Stockholm genomförs primärt med utgångspunkt i stadens kvalitetsindikator för förskolans verksamhet. Områden som omfattas av inspektionen är pedagogisk miljö och material, skapande verksamhet och olika uttryckssätt, barns språkliga och kommunikativa utveckling, barns matematiska utveckling samt naturvetenskap och teknik. Inspektionen omfattar även kvalitetsindikatorns roll i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Indikatorn anger sex kvalitetsnivåer inom de fem områdena, där nivå 3 motsvarar den lägsta nivån som är godtagbar ur ett tillsynsperspektiv. Det innebär att nivå 3 motsvarar de tillsynskriterier som utbildningsförvaltningen använder sig av som lägsta godtagbara nivå vid tillsynsinspektion av fristående förskolors pedagogiska verksamhet och miljö. Nivå 5 beskriver läroplanens intentioner. Kvalitetsindikatorns olika områden ska besvaras utifrån en skala med kriterier för sex nivåer från 1 6. I denna inspektionsrapport anges främst om inspektörerna bedömer att förskolornas kvalitet inom respektive område inte når upp till nivå 3, eller om kvaliteten befinner sig på nivå 5 eller 6. Det innebär att om kvaliteten ligger på nivå 3 eller 4 kommenteras vanligen inte det. Inspektionen har en tydlig formativ 1 utformning, vilket bland annat innebär att stor vikt läggs vid att, utöver den skriftliga rapporten, även ge förskolornas ledning en muntlig återkoppling. Stockholm stads kvalitetsindikator bifogas inspektionsrapporten. Uppdrag och genomförande 1 Den information som framkommer i bedömningen har som syfte att stärka barnets lärande och är framåtsyftande

4 Sida 4 (9) Tillvägagångssätt Inspektörerna genomför uppdraget genom att granska arbetslagens självvärderingar läsa dokument som ingår i enhetens kvalitetsarbete intervjua förskolechef och biträdande förskolechef intervjua personalrepresentanter besöka verksamheter Inspektionen avslutas med återkopplande samtal ett med förskolechefen och biträdande förskolechefen samt ett med avdelningschefen. Resultatet från inspektionen sammanställs därefter i en rapport som lämnas till förskolechefen och till avdelningschefen. Beskrivning av förskolorna Inspektionen omfattar sammanlagt sju avdelningar fördelade på förskolorna Slingan, Tangen och Galaxen i Bromma stadsdelsnämndsområde. De inspekterade förskolorna ingår i Alvik förskoleenhet som består av fem förskolor med totalt tretton avdelningar. Två av de inspekterade förskolorna är belägna i flerfamiljshus och den tredje förskolan bedriver verksamhet i en äldre friliggande byggnad. Förskolorna har egna gårdar samt närhet till natur och grönområden. Förskoleenheten leds av en förskolechef som har det yttersta ansvaret för verksamheten. Förskolechefen beskrev att de olika ledningsuppdragen har fördelats mellan henne och den biträdande förskolechefen. Dock deltar både förskolechefen och biträdande förskolechefen vid genomförandet av medarbetarsamtalen och på förskolornas arbetsplatsträffar. En skriftlig delegationsordning är upprättad. Enhetens ledningsgrupp består av förskolechefen, den biträdande förskolechefen och en samordnare från varje förskola i enheten. Ledningsgruppen möts en gång per månad och har två utvecklingsdagar per år. Tillvägagångssätt Utvecklingsgruppen består av enhetens samtliga förskollärare vilka även är avdelningsansvariga. Uppdraget innebär att leda förskolans pedagogiska forum och att ansvara för den pedagogiska verksamheten. Förskolornas mötesstruktur består av

5 Sida 5 (9) avdelningsmöten, arbetslagsmöten, husmöten samt egna och gemensamma reflektionsmöten. Inom enheten finns även olika nätverk för intern kompetensutveckling och all personal ingår i grupper med olika uppdrag. Arbetslagen har tid avsatt för möten, planering samt individuella och gemensamma reflektionstillfällen. Förskoleenheten har formulerat ett årshjul benämnt Pedagogisk utvecklingsorganisation som beskriver enhetens mötesorganisation. Organisationen och mötesstrukturerna ger all personal förutsättningar att delta i kvalitetsarbetet inom förskoleenheten. De inspekterade förskolornas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet kännetecknas av det fortsatta arbetet med stadsdelsområdets gemensamma uppföljningsmodell. Arbetet ska synliggöra och följa hur barns lärande och utveckling sker och hur verksamheterna bidrar till detta. Inspektörerna har tagit del av enhetens och stadsdelens styrdokument. I förslaget till verksamhetsplan för 2014 beskrivs enhetens prioriterade mål för året, bland annat att arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna inom- och utomhus fortsätter samt arbetet med att bedöma i vilken utsträckning verksamheterna stödjer barns utveckling och lärande. Personalen beskrev att de följer upp verksamheten genom egna och gemensamma reflektioner, reflektionsprotokoll, projektvalsbeskrivningar, veckobrev och fotografier. Inspektörerna har tagit del av skriftlig dokumentation som till viss del synliggör barns lärande. Förskolornas pedagogiska miljöer är till stor del genomtänkta utifrån läroplanens olika målområden och materialet är överskådligt placerat så att det finns tillgängligt för barn i alla åldrar. Tillgängligheten begränsas dock till viss del på några avdelningar av höga bord och stolar. Det finns även andra skillnader i de pedagogiska miljöernas utformning, bland annat gällande tillgången till rikligt och varierat material för bygg- och konstruktionslek samt i vilken utsträckning miljön upplevs som kreativ och utmanande. Beskrivning av förskolorna Vid personalintervjuerna framkom att de pedagogiska miljöerna till viss del utformas utifrån ett genusperspektiv och att personalen provar sig fram. Vidare beskrevs att barngruppens

6 Sida 6 (9) intressen och ålder påverkar planeringen av verksamhetens innehåll och miljö. Den dagliga verksamheten utmärks av att barnen får ta del av aktiviteter och upplevelser som till stor del är relaterade till lärandeuppdraget. Vissa aktiviteter återkommer regelbundet i verksamheterna. Inspektörerna har tagit del av få exempel på dokumenterade planeringar eller strategier som beskriver på vilket sätt verksamheten utformas i syfte att bidra till barns utveckling och lärande i förhållande till läroplanens målområden. Det finns dokumentation i form av bilder i förskolornas miljöer vilka används för att visa verksamhetens innehåll för föräldrar och till reflektion med barnen om genomförda aktiviteter. Alla barn på förskolan har en egen pärm som följer med barnen under åren på förskolan. Inspektörerna har tagit del av skriftlig dokumentation i barnens pärmar som till stor del beskriver aktiviteter i arbetet på förskolan. De inspekterade förskolorna skapar förutsättningar för föräldrars inflytande och samverkan främst genom föräldramöten, utvecklingssamtal och föräldraråd. Föräldrar får även information om verksamheten via veckobrev. Personalens deltagande i stadens PIM 2 - satsning har bidragit till mer enhetliga veckobrev i enheten. Sammanfattande analys De inspekterade förskolorna utmärks av en lugn atmosfär och en syn på barn som nyfikna individer. Förskolechefen har och tar det yttersta ansvaret för det pedagogiska utvecklingsarbetet som till stor del leds av den biträdande förskolechefen bland annat genom handledning. Inspektörerna ser positivt på ledningens system för enhetens kvalitetsarbete och för att skapa delaktighet. Förskolornas pedagogiska miljöer är till stor del genomtänkta utifrån läroplanens olika målområden. Inspektörerna bedömer att arbetslagen bör ges tillfälle att under ledning diskutera hur miljöns utformning och material kan utvecklas för att i högre grad utmana och stödja samtliga barns utveckling och lärande. Sammanfattande analys 2 Praktisk It och Mediakompetens

7 Sida 7 (9) Tillgången till barnböcker på svenska varierar mellan de inspekterade förskolorna. Personalen på en av de inspekterade förskolorna beskrev att de organiserat läsgrupper utifrån barnens olika åldrar och erfarenheter. Personalen poängterade även vikten av att föra samtal med barnen i samband med sagoberättandet. Inspektörerna ser mycket positivt på detta och bedömer att liknande arbetssätt vid högläsning stödjer barns språkutveckling och läsförståelse. Personalen gav exempel på mångfaldsarbetet och hur barnen ges förutsättningar att utveckla sitt modersmål. Det är inspektörernas uppfattning att förskolorna bör dokumentera sina strategier och arbetssätt för att bättre kunna följa upp och synliggöra resultatet av arbetet med barns språkutveckling och barns flerspråkighet. Inspektörerna har tagit del av miljöer för skapande och olika uttrycksformer som visar hur dessa kan ge förutsättningar för kreativitet och utmaningar. Barns matematiska utveckling gynnas främst genom de miljöer som erbjuds för byggande och konstruerande och i projektarbeten. Inspektörerna menar dock att arbetet kan utvecklas genom att matematiska begrepp fördjupas och integreras i projektarbeten och i barnens lek. Verksamhetens arbete med naturvetenskap har en nära koppling till djur och natur. Vid intervjuer med personal gavs exempel på aktiviteter främst kopplade till arbetet med djur. Inspektörerna bedömer att personalen har ambitionen att ge barnen inflytande. Vid intervjuer med personalen på en av de inspekterade förskolorna gavs exempel på hur barnen varit delaktiga i att skapa aktivitetsmiljöer utomhus. All personal bör ges tillfälle att diskutera vad ett reellt inflytande för barn i olika åldrar kan innebära och hur det ska förverkligas i verksamheten i enlighet med läroplanens uppdrag. Inspektörerna bedömer att personalen efterfrågar föräldrarnas åsikter och att dessa tas tillvara i verksamheten. Genom att erbjuda ett antal olika aktiviteter och forum skapar personalen förutsättningar för föräldrars inflytande och samverkan. Sammanfattande analys Vid intervjuer med personalen framkom att stadsdelsområdets gemensamma uppföljningsmodell har underlättat arbetet med uppföljning och utvärdering. Inspektörerna har tagit del av

8 Sida 8 (9) exempel på reflektionsprotokoll. Vid längre samtal med personalrepresentanter framkom att pedagogerna i efterhand konstaterat vilka av läroplanens målområden som funnits med i de projekt som genomförts. Inspektörerna bedömer att läroplanens mål bör tydliggöras i all planering och utveckling för att barnen ska ges möjlighet att utveckla alla de förmågor som uttrycks i läroplanen. Indikatorns funktion i kvalitetsarbetet Förskolechefen har ett övergripande ansvar för förskolans kvalitetsarbete och i detta ingår Stockholms stads kvalitetsindikator. Syftet med kvalitetsindikatorn är att den ska fungera som ett av flera underlag för utvärdering av verksamhetens resultat i förhållande till läroplanens mål. För att utgöra grund för en sådan utvärdering krävs vidare diskussion och analys av de avdelningsvis genomförda självvärderingarna. Förskolorna genomför avdelningsvis en självvärdering av den egna verksamhetens kvalitet med hjälp av stadens kvalitetsindikator två gånger per år. Inspektörerna har tagit del av förskolornas senast genomförda avdelningsvisa självvärderingar från november Resultaten från dessa omfattar kvalitetsnivåerna tre till fem. Vid tiden för inspektion hade arbetslagens självvärderingar inte följts upp av ledningen eller diskuterats avdelningarna emellan. Inspektörerna menar att resultaten från självvärderingarna bör diskuteras internt i förhållande till läroplanens mål och värdegrund för att fortsättningsvis bli ett mer meningsfullt verktyg för utvärdering av förskolornas måluppfyllelse. Inspektionens bedömningar i förhållande till kvalitetsindikatorn Inspektörernas bedömningar av förskolornas verksamheter i förhållande till kvalitetsindikatorns områden och nivåer grundar sig på förskolornas dokumentation, intervjuer med förskolechefen och den biträdande förskolechefen samt personalrepresentanter och verksamhetsbesök på förskolornas avdelningar. Inspektionens bedömningar i förhållande till kvalitetsindikatorn

9 Sida 9 (9) Om verksamheten bedrivs på ett sätt som motsvarar nivå 1 eller 2 måste åtgärder sättas in och en handlingsplan formuleras för att höja kvaliteten i förhållande till läroplanens krav. Vid inspektionen framkom inte något område där verksamheten bedrivs på ett sätt som motsvarar nivå 1 eller 2 i Stockholms stads kvalitetsindikator. Arbetslagens egna självvärderingar anger att verksamheterna bedrivs på nivåerna tre till fem enligt stadens kvalitetsindikator. Inspektörerna bedömer att resultaten från arbetslagens självvärderingar till viss del är realistiska. För att självvärderingens resultat ska bli ett meningsfullt verktyg bör återkopplingen från ledningen fortsättningsvis ske i nära anslutning till utvärderingstillfället. Vid intervjuer med ledningen framgick att självvärderingarnas resultat kommer att följas upp vid medarbetarsamtalen i början av året. Enligt inspektörernas sammantagna bedömning bör de inspekterade förskolornas verksamheter utvecklas inom följande områden: Kvalitetsarbetet Kopplingen till läroplansmålen sker i efterhand, pedagogerna konstaterar vilka mål som funnits med i genomförda projekt. Pedagogerna bör värdera och analysera verksamheten utifrån samtliga mål att sträva mot för att barnen ska ges möjlighet att utveckla alla de förmågor som uttrycks i läroplanen. Dokumentationen bör utvecklas för läroplanens alla områden och i högre grad användas som underlag för reflektioner och diskussioner. Pedagogiska miljöer Arbetslagen bör definiera innebörden av begrepp kopplade till läroplanens målområden som exempelvis rikligt och varierat samt utmanande och kreativ miljö Inspektionens bedömningar i förhållande till kvalitetsindikatorn