Riktlinje - Roller och ansvar

Transkript

1 Riktlinje - Roller och ansvar n Barn- och utbildningsförvaltningen

2 LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Riktlinje Roller och ansvar i förskolan Inledning Vid Luleå kommuns förskolor arbetar flera yrkeskategorier framförallt förskollärare och barnskötare. Denna riktlinje har fokus att förtydliga roller och ansvar i förskolan och de förutsättningar som de båda yrkesgrupperna behöver i sitt arbete för att skapa god kvalitet för barn och verksamhet. Ett antal ledstjärnor har utgjort grunden för arbetet: Luleås förskolor ska kännetecknas av dialog och goda samtal Luleås förskolor når framgång genom teamarbete, där arbetslagets personal med olika erfarenheter och kompetenser arbetar tillsammans för barnens utveckling och lärande. Alla i arbetslaget ska vara delaktiga i planering och uppföljning. Förskolläraren har ett särskilt och uttalat ansvar för undervisningens innehåll och att säkerställa kvalitetet i den samma. Styrdokument Skollagen Denna riktlinje baserar sig på Skollagen 2 kap. 13,14 och 15 Huvudmän och ansvarsfördelning och förskolans Läroplan (Lpfö 98, rev 2010) och konkretiserar skrivningar gällande undervisning och ansvar för barnens utveckling och lärande. Skollagen 2 kap reglerar att det är förskollärare med legitimation som är behöriga att bedriva undervisning i förskolan, och att de är ansvariga för undervisningen, samt vilka andra personalgrupper som får finnas i förskolan. I Luleå har andra personalgrupper tolkats att i första hand omfatta barnskötare. Läroplanen I den förtydligade och kompletterade läroplanen för förskolan tydliggörs att det är förskolläraren som är ansvarig för barnens utveckling och lärande men också arbetslaget gemensamma ansvar i arbetet med barnen. Roller och ansvar i Luleå kommuns förskolor, uppdrag och definitioner Förskollärares uppdrag att ansvara för undervisningen *) på förskolan och tillsammans med barnskötare bedriva undervisningen. att ansvara för att arbetet i förskolan sker i enlighet med målen i förskolan

3 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) att ansvara för planeringen* av undervisningen och vidareutveckla den tillsammans med kollegor Förskollärare som medverkar i VFU eller som mentorer har också ett tydligt kollegialt uppdrag. Barnskötares uppdrag att tillsammans med förskollärare omsätta förskolans läroplan i praktiken och stötta barnen i deras lärande genom lek och omsorg att tillsammans med förskollärare genomföra undervisningen i förskolan att planera* och förbereda den dagliga verksamheten och vidareutveckla den tillsammans med kollegor Arbetslagets uppdrag Förskollärare och barnskötare har ansvaret för att följa det i läroplanen framskrivna ansvaret för var och en i arbetslaget samt Att följa de normer och värden som anges i läroplanen Pedagogisk utvecklingstid Pedagogisk utvecklingstid kan bland annat innehålla: Tid för arbete som ger kvalitet i undervisningen och skapar ett mervärde för det enskilda barnet, barngruppen och undervisningen. Tid för förskollärare för att ta ansvar för undervisningen, det pedagogiska innehållet och för att det målinriktade arbetet främjar varje barns utveckling och lärande. Ska spegla varje förskollärares och barnskötares uppdrag och ansvar. Ska kopplas till undervisningsansvaret, arbetslagets gemensamma uppdrag och typer av uppdrag och arbetsuppgifter som finns i verksamheten. Den pedagogiska utvecklingstiden ska primärt användas för att: Planera undervisningen mot konkreta mål, bestämma hur grad av måluppfyllelse ska följas upp och utvärderas, dokumentera skeenden, processer och uppnådda resultat. Analysera verksamhetens resultat och bedöma dokumenterade kunskaper, vidta åtgärder och förbättringar. Planera, analysera och sammanställa resultat av utvecklingssamtal. Utveckla verksamheten genom att delta i och använda kunskaper man fått via olika utbildningsinsatser ex. läsa forskning, delta i fortbildning och *kollegialt lärande. ns gemensamma tidsbank för pedagogisk utvecklingstid För att främja hög kvalitet i verksamheten och en god arbetsmiljö för medarbetare framräknas pedagogisk utvecklingstid vid varje förskola som en gemensam tidsbank motsvarande 5-6 timmar i veckan/medarbetare. Tim-tiden läggs i en bank per förskola och kan fördelas olika mellan personal utifrån ansvar och uppdrag.

4 LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (5) En del av denna tid ska vara kontinuerligt fastställd i schema för förskollärare såväl som barnskötare. En annan del fördelas utifrån förskollärares och barnskötare olika ansvar för undervisning och uppdrag. Denna tid kan planeras in i det veckovisa schemat men kan också planeras in utanför, t ex exempel vid de fyra stängningsdagarna eller vid annan tidpunkt då verksamheten så tillåter. Förskolechef och medarbetare ska tillsammans definiera vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras i den schemalagda pedagogiska utvecklingstiden. Fördelning av tiden görs i samverkan och beslutas av förskolechef Kontinuerligt fastställd pedagogisk utvecklingstid För förskollärarnas uppdrag ska av den för förskolan gemensamma tidsbanken: - lägst 4 timmar i genomsnitt/vecka fastställas i schema. - för deltidsanställd är tiden lägst motsvarande den aktuella sysselsättningsgraden - tiden benämns fast pedagogisk utvecklingstid (F-PUT) För barnskötares uppdrag ska av den för förskolan gemensamma tidsbanken: - lägst 2 timmar i genomsnitt/vecka fastställas i schema. - för deltidsanställd är tiden lägst motsvarande den aktuella sysselsättningsgraden - tiden benämns fast pedagogisk utvecklingstid (F-PUT) Not: Arbetslagets gemensamma tid för reflektion ska också schemaläggas. Vid många förskolor genomförs denna planering genom att arbetslag avlöser varandra. Kvarstående pedagogisk utvecklingstid i tidsbanken - De timmar som återstår i tidsbanken sedan den kontinuerligt i schema fastställda pedagogiska utvecklingstiden lagts ut är rörlig över tid och fördelas utifrån varje enskild förskollärares uppdrag och kompetens och varje enskild barnskötares uppdrag och kompetens. - Den nyttjas för uppföljning, utvärdering och utveckling av undervisningen, planering, för/efterarbete, dokumentation, gemensam reflektion, kompetensutveckling som att läsa forskning, delta i fortbildning samt kollegialt lärande. - Tiden benämns rörlig pedagogisk utvecklingstid (R-PUT) - Tiden kan också planeras in vid de fyra stängningsdagarna eller vid annan tidpunkt då verksamheten så tillåter. Undantag Om det uppstår akuta situationer som inte kan förutses, vid till exempel vikariebrist eller om förskolan på grund av sin storlek har svårt att kontinuerligt ha ett fastställt schema för pedagogisk utvecklingstid kan förskolechef besluta om tillfälliga avvikelser från riktlinjen.

5 LULEÅ KOMMUN Dnr 4 (5) Om förskolechef beslutar om tillfällig avvikelse t ex. att schemalagd pedagogisk utvecklingstid inte kan tas ut, är huvudregeln att den pedagogiska utvecklingstiden inte kan ackumuleras eller sparas. Prioritering av arbetsuppgifter gör medarbetaren med stöd av förskolechef. Undervisning * Undervisning definieras som målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. *Planering Planering sker med olika syften. Förskollärarens planering ska i första hand vara strategisk och didaktisk, dvs avse undervisningens innehåll med koppling till forskning och metoder för uppföljning, utvärdering och utveckling. Barnskötarens planering ska i första hand vara operativ, dvs avse genomförande av den dagliga undervisningen. *Kollegialt lärande Det kollegiala lärandet ska stötta barns trygga relationer, lek och kommunikation samt ge stöd för att utveckla en bred bas som gör förskolan tillgänglig för alla barn. En viktig framgångsfaktor är att förskollärare tillsammans analyserar och utvärderar undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter och på andra sätt kritiskt granska sitt eget och varandras arbete. Kollegialt lärande sker också inom arbetslaget, som består av barnskötare och förskollärare. Där ansvarar förskollärare till exempel för arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla undervisningen och förskolans kvalitet. Kollegialt lärande skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning och för en utveckling av professionen. Genom att träffa andra lärare och kollegor i arbetslaget för att tolka, diskutera och reflektera över vars och ens uppdrag skapas förutsättningar för lärande och utveckling för barnen och verksamheten. Denna riktlinje fastställs att gälla från 1 augusti 2017