Huvudmannabeslut för förskola

Transkript

1 Jokkmokks kommun Huvudmannabeslut för förskola efter tillsyn i Jokkmokks kommun Skolinspektionen, Box 3177, Umeå, Besök: Nygatan Telefon: , Fax:

2 2 (9) Tillsyn i Jokkmokks kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Jokkmokks kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Måluppfyllelse och resultat Kommunens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet innehåller en del beskrivningar av hur personalen vid de olika förskolorna arbetar med nationella målen för utbildningen. Huvudmannen bedömer att måluppfyllelsen inom förskolan är hög. Av dokumentationen framgår dock inte hur huvudmannen kommit fram till detta. Det saknas således analyser av varför måluppfyllelsen ser ut som den gör. Av dokumentationen framgår däremot de åtgärder förskolorna ska genomföra för att fortsätta utveckla arbetet inom verksamheten. De åtgärder som anges är att de ska fortsätta arbetet med naturvetenskap och språk, att höstterminen inleds med någon form av värdegrundsaktivitet och att alla förskoleenheter ska vidareutveckla arbetet med likabehandlingsplanen. I övrigt framgår inga åtgärder för utveckling med utgångspunkt i en analys av förskolans resultat av arbetet med utveckling och tärande och värdegrund. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Senaste datum för redovisning 2. Utveckling av utbildningen i förskolan ii Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Skolinspektionens beslut redogör för de brister som framkommit vid tillsynstillfället. Det är dock huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. I detta ligger ansvar för att vidta åtgärder för att rätta till brister närhelst de framkommer.

3 3 (9) Skolinspektionen har inte fått några andra indikationer än att kommunens förskolor generellt erbjuder barnen en pedagogisk verksamhet där lärande och omsorg bildar en balanserad helhet. Däremot framkommer att kvaliteten i förskolorna skiljer sig åt och inte är likvärdig. För att säkerställa att utbildningen inom förskolan i Jokkmokks kommun är likvärdig måste huvudmannen se till att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar bättre. För att kunna bedriva ett funktionellt utvecklingsarbete och rikta resurserna dit de bäst behövs måste huvudmannen ha kunskap om verksamheternas behov. Därför är det av central betydelse att resultaten följs upp och analyseras på så väl enhets- som huvudmannanivå. Utifrån analyserna behöver huvudmannen identifiera behov av förbättringsinsatser och besluta om sådana. Det systematiska kvalitetsarbetet måste också dokumenteras för att en utvärdering av gjorda insatser ska kunna göras i efterhand. Jokkmokks kommun behöver även se till att alla förskolors planer mot kränkande behandling uppfyller lagens krav. De måste exempelvis utgå från varje verksamhets specifika behov och kopplas till konkreta förebyggande åtgärder som ska påbörjas och genomföras under året. Tillsynen har inte visat annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom övriga områden som granskats. Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Jokkmokks kommun att senast den 31 oktober 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Redovisning skickas till adress skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö frifrån kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen

4 4 (9) själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Jokkmokks kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. På huvudmannanivå analysera hur förutsättningar och genomförande påverkat och orsakat resultaten (gäller måluppfyllelsen samt resultatet av arbetet med utveckling och lärande och värdegrundsfrågor). - Utifrån ovanstående analyser identifiera vilka utvecklingsområden som finns och fatta beslut om vilka åtgärder som ska genomföras för att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte genomför ett sådant dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete som enligt skollagen ska ske på huvudmannanivå. Huvudmannen måste se till att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå baseras på analyser av måluppfyllelse och resultat och andra faktorer som kan tänkas påverka måluppfyllelse och resultat. Vidare ska huvudmannen besluta om åtgärder för utveckling med utgångspunkt i de analyser som görs. Alla steg i arbetet ska dokumenteras.

5 5 (9) Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbetena till skollagen framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt (prop. 2009/10:165 s. 306). Skolinspektionen har tagit del av huvudmannens dokumenterade systematiska kvalitetsarbete som kallas Huvudmannens verksamhetsrapport. Rapporten behandlar samtliga skolformer som barn- och utbildningsnämnden ansvarar för. Resultat, analys och åtgärder för utveckling för förskolan beskrivs i liten utsträckning. Det som sedan finns med i huvudmannens dokumentation och som rör utbildningen i förskolan är utdrag ur förskolechefernas rapporter om sina verksamheter. Huvudmannen har inte genomfört några egna analyser av de resultat förskolorna redovisat. Under rubriken resultat och analys av måluppfyllelse förskola finns exempelvis beskrivningar av att man i verksamheten arbetar med sagor, lässtrategier, tidsuppfattning med mera. Det finns också beskrivet att de arbetar med sandoch vattenlek för att barnen ska få en känsla för volym och för vad som flyter eller sjunker. Några resultat av arbetet eller måluppfyllelse kopplat till läroplanens avsnitt om normer och värden och utveckling och lärande framkommer inte och det saknas också en analys av varför resultaten ser ut som de gör. Måluppfyllelsen bedöms vara hög men hur huvudmannen kommit fram till detta framgår inte I intervjuer med personal i förskolan och förskolecheferna framkommer att personalen i förskolan planerar, följer upp och utvärderar verksamheten. De vidtar också åtgärder utifrån de analyser som görs på varje förskoleenhet. Förskolecheferna sammanställer en gång per år en kvalitetsrapport som skickas till huvudmannen. Förskolecheferna redovisar också sina kvalitetsrapporter för barn- och utbildningsnämnden. Förskolecheferna uppger också att det finns mer dokumenterat på varje förskoleenhet avseende resultat i förhållande till läroplanens mål än vad som finns skrivet i verksamhetsrapporten. I den verksamhetsrapport Skolinspektionen tagit del av och som omfattar flera förskolor finns två åtgärder framtagna. Båda åtgärderna hänvisar till arbetet med den verksamhetside kommunen tagit fram för förskolan

6 6 (9) I samtliga intervjuer med personal, förskolechefer, skolchef och nämndens ordförande har det framkommit att det finns stora kvalitetsskillnader mellan kommunens förskolor och att förskolan i Porjus har en stor barngrupp, låg andel utbildad personal och vårdnadshavare som är mer missnöjda än vårdnadshavare vid kommunens andra förskolor. Kvaliteten på utbildningen vid förskolan i Porjus uppges vara lägre än övriga förskolor i kommunen. Trots detta finns inga dokumenterade åtgärder föreslagna i kvalitetsarbetet för att komma tillrätta med denna problematik. Huvudmannen måste, i det fortsatta kvalitetsarbetet, skapa rutiner för hur varje förskolas kvalitetsarbete ska tillvaratas. Det underlag som enheterna lämnar in behöver tillsammans med andra uppgifter som är av vikt för uppföljning och utvärdering av verksamheterna utgöra grunden för det kvalitetsarbete som ska bedrivas på huvudmannanivå. Utifrån de resultat som förskoleenheterna redovisar ska Jokkmokks kommun på huvudmarmanivå analysera hur förutsättningar och genomförande påverkat resultaten, till exempel om och i sådana fall på vilket sätt organisatoriska, ekonomiska, materiella och personella förutsättningar inverkat på verksamheternas arbete. Därefter ska huvudmannen identifiera utvecklingsområden och fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Analysen är en viktig del av det underlag som ska ligga till grund för kommande planering av hur verksamheten ska organiseras och genomföras, till exempel hur uppdrag, resurser och ansvar ska fördelas. Motivering till föreläggande som ingripande Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att avhjälpa bristerna. Anmärkning Skolinspektionen tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Jokkmokks kommun en anmärkning. Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö _fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudinamien analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder.

7 7 (9) När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Jokkmokks kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det inom ramen för utbildningen i förskolan och annan pedagogisk verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn. (6 kap skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. - Se till att planen mot kränkande behandling återspeglar förhållandena i varje enskild verksamhet och innehåller; a) en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts, samt b) konkreta beskrivningar av vilka åtgärder som, utifrån en aktuell kartläggning, ska vidtas för att förebygga och förhindra kränkande behandling vid respektive förskola. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionen bedömer att de planer mot kränkande behandling som Skolinspektionen fått ta del av och som rör förskolor i Jokkmokks kommun inte motsvarar lagens krav då det inte framgår vilka åtgärder som, utifrån en aktuell kartläggning, ska vidtas för att förebygga och förhindra kränkande behandling vid respektive förskola. Av lagen framgår att det inom varje särskild verksamhet ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Som ett led i detta ska det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man avser

8 8 (9) att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas med i efterföljande års plan. I intervju med såväl förskolechefer som personal beskrivs barnen som trygga i förskolorna. Vidare ges exempel på hur personalen aktivt arbetar med förebyggande och åtgärdande insatser i det dagliga arbetet utifrån de behov som finns vid de olika förskolorna. I intervjuer med personal och förskolechefer kan de ge exempel på såväl främjande som förebyggande insatser som genomförs utifrån riskområden som identifierats. Detta indikerar att det bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete på förskolenheterna. Skolinspektionen har tagit del av några förskolors planer mot kränkande behandling. I dessa beskrivs en del allmänt hållna åtgärder som ska vidtas för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Det går i de flesta fall inte att urskilja vilka specifika förutsättningar och riskområden som gäller vid de olika enheterna. Planen mot kränkande behandling ska vara ett redskap i förskolornas arbete med att motverka kränkande behandling. I Planen ska förskolorna utifrån en aktuell kartläggning av verksamheten, dokumentera vilka konkreta åtgärder som ska vidtas för att förebygga och förhindra kränkande behandling i verksamheterna. I intervjuer framkommer att personalen på förskolorna genomför kartläggningar av barnens trygghet och trivsel. Den dokumentation av vilka slutsatser som dragits av kartläggningen är dock i planen mot kränkande behandling bristfällig. De åtgärder som ska vidtas för att förebygga och förhindra kränkande behandling är inte konkreta och därmed också svåra att utvärdera. I planen saknas även en redogörelse över hur förgående års åtgärder har genomförts. Motivering till anmärkning som ingripande Enligt skollagen får Skolinspektionen tilldela huvudmannen en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. I intervju med såväl förskolechefer som pedagogisk personal framkommer exempel på att det vid förskolorna bedrivs ett aktivt arbete för att motverka kränkande behandling. Alla intervjuade är överens om att barnen är trygga och att kränkande behandling ytterst sällan förekommer samt att personalen är medvetna om vilka krav som ställs på dem i de fall att ett barn skulle uppleva sig vara utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Skolinspektionen bedömer mot bakgrund av ovanstående bristerna som mindre allvarliga och tilldelar därför huvudmannen en anmärkning. Skolinspektionen förutsätter att huvudmannen fullgör sina skyldigheter och

9 9 (9) vidtar åtgärder för att rätta till de påtalade bristerna. Någon redovisning behöver inte lämnas till Skolinspektionen. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande systern för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. På Skolinspektionens vägnar im Blombb i(l utsfattare Ulrika Svedmark Föredragande c Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om förskolan i Jokkmokks kommun

10 Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektionen grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

11 Bilaga 2 Fakta om förskolan i Jokkmokks kommun I Jokkmokks kommun finns fem förskolor med nio avdelningar i kommunal regi. Tre förskolor ligger i centralorten, en i Vuollerim och en i Porjus. Det finns totalt 149 barn inskrivna vid kommunens förskolor. I Jokkmokk finns även en samisk förskola som Sameskolstyrelsen enligt avtal med Jokkmokks kommun ansvarar för. Den förskola för vilken Sameskolstyrelsen är huvudman omfattas inte av denna tillsyn. Det samlade ansvaret för förskolorna ligger på kommunens barn- och utbildningsnämnd. Förvaltningen leds av en skolchef. Förskolans verksamhet leds av två förskolechefer. En förskolechef ansvarar för förskolorna i centralorten och förskolan i Vuollerim samt grundskolan i Vuollerim. Ansvarig förskolechef vid enheten i Porjus är tillika rektor för två av kommunens grundskolor, Västra skolan och Porjus skola. Enligt Skolverkets officiella statistik för Jokkmokks kommun år 2015 är andelen barn ett till fem år som är inskrivna i förskola 63 procent, vilket är lägre ärt motsvarande siffror för kommungruppen och riksgenomsnittet som är 82, respektive 83 procent. I intervju med förvaltningschefen framkommer att den låga siffran beror på att de barn som går i den förskola som drivs av Sameskolstyrelsen inte räknas in i kommunens redovisning. Huvudmarmens uppfattning är att andelen barn i förskola i Jokkmokks kommun är betydligt större. Antal inskrivna barn per avdelning var i Jokkmokks kommun 15,3 vilket är lägre än motsvarande siffror i kommungruppen och riket (16,0 respektive 16,7) Antalet inskrivna barn per årsarbetare i förskolan i Jokkmokks kommun (5,1) är högre än i jämförbara kommuner (4,9) och lägre än riket (5,2). Skolverkets statistik visar vidare att andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning ligger i nivå med riket, 44 procent.