Remiss Regional folkhälsomodell

Transkript

1 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete och vad som påverkar befolkningens hälsotillstånd har förändrats sedan regionen bildades. En trend är att folkhälsoarbetet har gått från fokus på levnadsvanor till livsvillkor. Livsvillkor är samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållande som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Människor i Sverige lever allt längre och blir allt friskare, men hälsan är ojämlikt fördelad. WHO:s hälsostrategi Hälsa 2020 beskriver detta och betonar vikten av en ändamålsenlig ledning, styrning och samverkan mellan centrala samhällsaktörer. VGR har i kraft av att vara en region, med ansvar för flera områden där befolkningens hälsotillstånd kan påverkas, potential att nyttja möjligheterna inom så väl det offentliga som civila samhället. I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till folkhälsokommittén (FHK) som därmed fick ansvaret för att genomföra uppdraget. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från folkhälsokommitténs sekretariat, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och folkhälsoplanerare i kommunerna. Syfte Förslaget till folkhälsomodell syftar till att förbättra organisering och samverkan och på det sättet få ett effektivare folkhälsoarbete. Folkhälsomodellen De som har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbetet i dag kan delas in i tre domäner; regional nivå, delregional nivå och lokal nivå. Folkhälsomodellen ger följande förslag inom respektive domän: Regional nivå (regionstyrelsen, folkhälsokommittén) Folkhälsokommittén ska även fortsättningsvis vara underställd regionstyrelsen. Folkhälsokommitténs uppdrag och mandat ska tydliggöras. Folkhälsokommittén ska fortsatt vara pådrivande i det regiongemensamma folkhälsoarbetet och arbeta med strategisk och långsiktig utveckling inom området.

2 sida 2 Delregional nivå (hälso-och sjukvårdsnämnderna) Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska ha ett fortsatt uppdrag för det lokala folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier och kommunernas politiska ledning ska ha regelbundna dialoger med utgångspunkt från folkhälsoavtalen. Folkhälsomedel som används i samverkan med kommunerna ska redovisas på ett enhetligt sätt. Tydliggöra uppdraget och utveckla incitament för hälso- och sjukvårdens utförare, t ex primärvården och tandvården, för att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ska skapa strukturer för likvärdigt stöd till lokala folkhälsoplanerare. Stödet ska utgå ifrån lokala behov. Lokal nivå (kommunerna) Folkhälsoavtalen ska ha en regiongemensam bas som ska kompletteras utifrån lokala behov. Förslag till regiongemensam bas: - folkhälsoavtalen ska delfinansieras mellan kommun och region - minst en strategisk tjänst för folkhälsoarbete ska finnas i kommunen/stadsdelen - tjänsten ska organisatoriskt vara centralt placerad i kommunen - tvärsektoriellt råd eller motsvarande ska finnas i kommunen/stadsdelen - verksamhetsplan ska upprättas för folkhälsoområdet - uppföljning ska ha en regiongemensam bas och genomföras årligen - folkhälsomedlen ska ge möjlighet till att finansiera tillfälliga tjänster vid implementering eller liknande Regelbunden samverkan ska ske på chefsnivå mellan primärvård, tandvård och den kommunala verksamheten. Detta kan vara i folkhälsoråd/tvärsektoriella råd eller andra befintliga strukturer. Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Etablera regelbundna möten mellan Folkhälsokommittén och Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Folkhälsokommittén ska ingå i Beredningen för hållbar utveckling, så att folkhälsoperspektivet ingår i arbetet med den sociala dimensionen för hållbar utveckling. Etablera en styrgrupp på tjänstemannanivå för regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Styrgruppen ska bestå av cheferna från tillväxt och utveckling och hälso- och sjukvård. Styrgruppen ska ledas av

3 sida 3 folkhälsochefen. Styrgruppens uppgift är att hantera övergripande strategiska folkhälsofrågor. Följande uppgifter är av betydelse för ett gemensamt, strategiskt och effektivt folkhälsoarbete i Västra Götaland: - Ta fram långsiktiga planer för VGR - Verka för tydliga och uppföljningsbara mål - Ta fram underlag och indikatorer för att mäta befolkningens hälsa över tid - Samordna uppföljningen för folkhälsoarbetet - Ta fram förslag till regiongemensamma satsningar - Utveckla modeller för att investera i folkhälsa och social hållbarhet - Kontinuerlig kompetensutveckling för politiker och tjänstemän - Spetskompetens som stöd till det lokala folkhälsoarbetet Samverkan inom folkhälsoområdet externt Möjliggör för en flexiblare representation av Västra Götalandsregionen i Samordningsförbundens styrelser. FHK ska etablera en samverkansgrupp med den idéburna sektorn, med representanter från regionala och delregionala aktörer. Remissfrågor 1. Utvärderingen framhåller att det behövs ett förtydligande av folkhälsokommitténs mandat och uppdrag. Anser ni att det är relevant och att förslaget kan leda till det? Munkedals kommun instämmer i att det behövs ett förtydligande av folkhälsokommitténs mandat och uppdrag för att arbetet ska kunna få effekt i organisationen och i regionen. I bakgrunden till detta remissvar beskrivs hur VGR i kraft av att vara en region har möjlighet att påverka både det offentliga såväl som civila samhället, och därför behöver man ha ett strukturerat, sammanhållet och långsiktigt folkhälsoarbete. Folkhälsokommittén behöver rätt mandat och uppdrag i organisationen för att kunna driva detta arbete. Samarbetet med kommunerna i dessa frågor bör också underlättas om detta genomförs så att vi med rätt mandat och uppdrag kan arbeta åt samma håll. Eftersom det uttryckligen anges i förslaget att folkhälsokommitténs uppdrag ska tydliggöras borde förslaget rimligtvis kunna uppnå önskat resultat.

4 sida 4 2. Utvärderingen framhåller att det behövs en ökad samverkan mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Anser ni att förslaget kan leda till en ökad samverkan och ett effektivare folkhälsoarbete? Munkedals kommun anser att förslaget rimligtvis bör kunna leda till ökad samverkan då det specifikt anges att regelbundna möten ska etableras mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ett bra samarbete mellan dessa grupper är en bra grundförutsättning för ett effektivare folkhälsoarbete. 3. Regionstyrelsen beredning för hållbar utveckling arbetar med strategiska frågor för långsiktig utveckling av Västra Götaland. Anser ni att folkhälsoområdet bidrar till den strategiska utvecklingen av Västra Götaland? Munkedals kommun anser att folkhälsa i allra högsta grad är ett område som bidrar till den strategiska utvecklingen av regionen. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för samhällets utveckling och ekonomiska tillväxt. En välmående befolkning är en förutsättning för ett lyckat arbete i såväl kommun som region. Strategisk planering för en långsiktig utveckling av regionen bör därför definitivt innefatta folkhälsoområdet. 4. Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och externa samverkansparter såsom samordningsförbud och idéburna sektorn gynnar folkhälsoområdet. På vilket sätt gynnas folkhälsoarbetet i Västra Götaland av en ökad strukturerad samverkan mellan parterna? Munkedals kommun ställer sig något frågande till hur en samverkan med samordningsförbund skulle kunna se ut och fungera i praktiken. Samordningsförbunden har idag ett rehabiliteringsfokuserat uppdrag och folkhälsoarbete handlar om arbete ur ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. För att en samverkan ska kunna få effekt behöver parterna i samordningsförbunden även ha ett främjande och förebyggande uppdrag i sina respektive organisationer och mandat att arbeta med detta i samordningsförbunden. Munkedals kommun ställer sig dock positiv till förslaget om samverkan med den idéburna sektorn. En ökad strukturerad samverkan mellan dessa parter kan göra att man lättare når ut till målgrupper, samt att där finns personella, så väl som andra resurser att driva ett framgångsrikt folkhälsoarbete gemensamt.

5 sida 5 Övriga kommentarer: Utöver svar på angivna remissfrågor skulle Munkedals kommun vilja förmedla att vi ser positivt på ansatsen att skapa en regiongemensam grund för det lokala arbetet ute i kommunerna för att skapa tydlighet och legitimitet, samt likvärdiga förutsättningar i arbetet. Vi anser också att det är bra att det förtydligas i avtalen att folkhälsomedlen ska ge möjlighet att finansiera tillfälliga tjänster. Munkedals kommun tillämpar särskilda konsekvensbeskrivningar i alla tjänsteskrivelser som skrivs i kommunen, vilket innebär att alla beslut ska analyseras utifrån vilka konsekvenser de får inom olika områden. Ett av områdena som alltid ska konsekvensbeskrivas är folkhälsa, vilket gör att alla beslut i kommunen prövas utifrån effekter på folkhälsan. Munkedals kommun skulle vilja dela med sig att detta arbetssätt till regionen som ett sätt att implementera folkhälsoperspektivet i alla beslut och processer. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi 2. Miljö 3. Folkhälsa Förslaget till folkhälsomodell kan få en positiv inverkan på folkhälsan i kommunen och regionen genom att effektivisera folkhälsoarbetet. För att kunna bedriva ett framgångsrikt folkhälsoarbete behövs struktur och tydlig organisering, vilket förslaget strävar efter att uppnå. 4. Facklig samverkan enligt FAS Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna remissyttrandet som svar till Västra Götalandsregionen. Catharina Sundström Folkhälsoutvecklare Tillväxt- och kulturenheten Johanna Hallqvist Enhetschef Tillväxt- och kulturenheten Beslutet expedieras till: Västra Götalandsregionen