Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Transkript

1

2 Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

3 Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. * Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Utdrag ur Regeringsformen (SFS 1974:152) 1 kap. 2 första och andra stycket (ändrad i o m SFS 2010:1408)

4 Vad är hälsa för dig? Vad är det som gör att just du mår bra, när mår du som allra bäst? Res dig upp och diskutera med den som sitter mitt emot dig i 2 minuter!

5 Hälsans bestämningsfaktorer

6 Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsa bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete är systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Begreppet innefattar hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning.

7 Folkhälsa är politik Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen!

8 Nationella målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet Livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer Levnadsvanor 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

9 Jämlik hälsa Skillnaderna i hälsa är systematiska dvs vissa grupper har sämre hälsa än andra Skillnaderna genereras av samhälleliga processer snarare än biologiska Skillnaderna uppfattas som orättvisa eftersom samhälleliga processer är påverkbara

10 Bidragande orsaker till ojämlikhet Dålig läs- och skrivkunnighet Låg utbildningsnivå Låg social rörlighet Ökade inkomstskillnader Låg tillit till andra människor, social stress

11 Ojämlik hälsa Som politiker kan du påverka: - institutioner - processer Gynnas/missgynnas grupper i samhället? Politisk vilja att prioritera? 07d1008df6/public_show

12 Samtalsfrågor Hur ser ni på politikens uppgift att påverka livsvillkor och levnadsförhållanden så att medborgarna kan göra kloka levnadsval? Från utanförskap till innanförskap, hur kan politiken bidra till ökad jämlikhet i hälsa?

13 Vad kan vi göra åt folkhälsan? Strategiskt arbete Prioriteringar Perspektiv

14 Strategiskt arbete

15 Roller Politisk nivå VAD-frågor Vision och inriktning Resurser Ansvar och uppdrag Uppföljning NÄR-frågor Ekonomi Prioritering över tid Tjänstemanna nivå HUR-frågor Metod Arbetssätt Utvärdering VEM-frågor Förvaltning Verksamhet Insatser

16 Prioriteringar Främjande/förebyggande Individ-/samhällsnivå Livscykel-/arenaperspektiv Strategiskt-/operativt perspektiv För att kunna prioritera måste vi ha koll på statistik och särskilda behov i kommunen!

17 Perspektiv Resursfördelning

18 Viktiga målgrupper Barn och unga Unga äldre Funktionsnedsatta Invandrare

19 Tre principer för handling: 1. Förbättra vardagslivets villkor Closing the gap in a generation 2. Motverka orättvis fördelning av makt, pengar och resurser 3. Mät problemet, utvärdera åtgärder, bredda kunskapsbasen

20 Investera i hälsa Samhällsplanering Utbildning Sociala investeringsfonder

21 - Vi ser för lite till orsakernas orsak (till ohälsa) och har en tendens att överbetona enbart de uppenbara orsakerna, som till exempel levnadsvanor.

22 Samtalsfrågor Hur beaktas folkhälsoperspektivet i den kommunala beslutsprocessen? Målkonflikter mellan olika intressen och kortsiktiga / långsiktiga resultat. Hur finansieras långsiktiga kommunövergripande insatser? Årsbudget, nämndbudget, mandatperiod, andra tar hem vinsten. Var ligger skillnaderna i politisk profilering mellan partierna i folkhälsofrågorna?