Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist"

Roland Abrahamsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

2 Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan ska vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt Folkhälsoarbete Systematiska och målinriktade hälsofrämjande insatser för att åstadkomma en jämlik hälsa för hela befolkningen

3 Det handlar om jämlik hälsa! Regeringen: "Sverige är ett av världens rikaste och mest välmående länder. Trots det finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det är allvarligt men än mer oroande är att dessa skillnader ökar. För att vända utvecklingen har regeringen satt upp som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Nationella kommissionen för en jämlik hälsa: Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Utvecklingen skiljer sig dock påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena För att komma till rätta med hälsoklyftorna måste arbetet bedrivas bredare och mer långsiktigt, med fokus på alla livsområden som är centrala för en jämlik hälsa, inte minst utbildning, arbete och inkomster

4 Det handlar om jämlik hälsa!

5 Livsvillkoren och levnadsvanorna har samband med vår hälsa

6 Lönar sig folkhälsoarbetet?

7 En befolkning med god hälsa är en viktig förutsättning för utveckling och tillväxt lokalt, regionalt och nationellt.. Ökar utbudet av arbetskraft genom fler levnadsår och mindre sjukfrånvaro Mindre av samhällets resurser behöver avsättas till vård och omsorg Ökar människors förmåga att lära sig nya saker och utveckla sin kompetens Produktiviteten och kvaliteten på arbetet ökar Längre livslängd ökar benägenheten att spara för framtida behov Sid 8

8 Samhällsplaneringen är viktig! Social hållbarhet i översiktsplanering, detaljplanering, verksamhetsplanering mm Möjlighet till delaktighet och inflytande för kommuninvånarna genom olika former av dialoger Viktiga faktorer: Boende Samhällsservice Trygghet Tillgänglighet Kollektivtrafik Mötesplatser Grönområden

9 Demografiska utmaningar i länsdelen Hällefors 1990 Hällefors 2000 Hällefors 2016 Lindesberg 1990 Lindesberg 2000 Lindesberg % 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% % Ljusnarsberg 1990 Ljusnarsberg 2000 Ljusnarsberg 2016 Nora 1990 Nora 2000 Nora % 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% %

10 Nyanlända utlandsfödda Migrationsverkets mottagningssystem Anläggningsboende (ABO) Eget boende (EBO) Övrigt boende Totalt HÄLLEFORS LINDESBERG LJUSNARSBERG NORA ÖREBRO Delsumma Antal utlandsfödda kommuninvånare 2015 Norden Övr. Europa Övr. världen Totalt Hällefors Ljusnarsberg Nora Lindesberg

Barn och unga Behörighet % till gymnasiet 2015/16 Flickor Pojkar 100 80 60 Risk-

11 Barn och unga Behörighet % till gymnasiet 2015/16 Flickor Pojkar Risk- och skyddsfaktorer Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro län Riket

13 Psykisk hälsa Behov i norra Örebro län handlingsplan psykisk hälsa 2016 Förebyggande och främjande! Första linjen! Etablerad och effektiv samverkan mellan kommunerna, regionen, föreningsliv

14 100 Barnfattigdom 2014, % Barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Barn totalt i ekonomiskt utsatta hushåll Barnfamiljer med låga inkomster 2014, % Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år

Ej i arbetskraften av kommuninvånarna 20-64 år 2015 Förvärvsfrekvens ca 67 %, ca 870 personer

Förvärvsfrekvens ca 77 %, ca 2 920 personer utanför arbetskraften Förvärvsfrekvens ca 79 %,

15 Ej i arbetskraften av kommuninvånarna år 2015 Förvärvsfrekvens ca 67 %, ca 870 personer utanför arbetskraften Förvärvsfrekvens ca 71 %, ca personer utanför arbetskraften Förvärvsfrekvens ca 77 %, ca personer utanför arbetskraften Förvärvsfrekvens ca 79 %, ca personer utanför arbetskraften Utbildningsnivå Ekonomiska förutsättningar Egen försörjning

16 Hälsosamt åldrande En stor majoritet av de äldre kommuninvånarna finns inte i äldreomsorgen! Stora skillnader mellan olika grupper av äldre! Ojämlikhet i hälsa hänger med Hörnpelarna: Social gemenskap och socialt stöd Meningsfullhet Fysisk aktivitet Goda matvanor

17 SKL: Gör jämlikt gör skillnad Arbetet för ökad social hållbarhet kan inte längre fokusera på lika till alla, utan på att göra skillnad, på att se människors behov och förutsättningar. Det är viktigt med generella insatser, men de måste anpassas så att de bättre motsvarar olika människors behov Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Ge alla barn och unga en bra start i livet Ge alla förutsättningar till egen försörjning Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Ge förutsättningar för ett hälsosamt åldrande

Relevanta dokument

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet