Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Transkript

1 Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! Sid 1

2 Syfte med dagen att öka kunskapen om vikten av att beakta ett barnperspektiv i samhällsplaneringen. att visa på lärande exempel för praktisk tillämpning inom området Sid 2

3 Program för dagen Inledning och presentation Block 1 - Bakgrund - teori kring hälsa, folkhälsa, samhällsplanering och barns rättigheter Folkhälsa - en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Suzanne Nilsson, Statens folkhälsoinstitut Vad är en hälsosam samhällsplanering? Chatrine Höckertin, Statens folkhälsoinstitut Paus med en kort bensträckare Barnperspektiv och barnens perspektiv, Suzanne Nilsson, Statens folkhälsoinstitut Lärande exempel 1: Barnkonsekvensanalys, Thomas Larsson, Vägverket Lunch Block 2 - Lärande exempel - hur omsätter vi kunskapen i praktisk handling? Reflektioner och frågor från förmiddagen Lärande exempel 2: Barnkartor i GIS, Poa Collins och Anna Sääf, Täby kommun Gruppdiskussioner och kaffe Paneldebatt - summering av dagens diskussioner Hur går vi vidare? Avslutning Sid 3

4 Folkhälsa en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Innehåll: Statens folkhälsoinstitut roll och uppdrag Den nationella folkhälsopolitiken; mål och målområden Definitioner och begrepp kopplat till hälsa Ånge 3 mars 2010 Suzanne Nilsson, utredare avdelningen för barns och äldres hälsa Sid 4

5 Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt förebygga sjukdomar och skador 1. vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier för folkhälsoarbetet 2. ansvara för nationell uppföljning av faktorer som påverkar utvecklingen av hälsotillståndet (bestämningsfaktorer) och utvärdera insatser inom folkhälsopolitikens målområden 3. Ansvara för övergripande tillsyn av alkohol, narkotika, tobak och hälsofarliga varor Sid 5

6 Målgrupper för vår verksamhet Tjänstemän och beslutsfattare som arbetar både praktiskt och strategiskt med folkhälsofrågor på kommuner, landsting och regioner. Vi vänder oss också till frivilligsektorn och andra myndigheter Sid 6

7 Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Prioriterade grupper: - Ålder, kön, personer med funktionsnedsättning, socioekonomisk, etnisk och sexuell tillhörighet Sid 7

8 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen ska nås genom elva målområden Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Sid 8

9 Delaktighet och inflytande i samhället Bestämningsfaktor demokratisk delaktighet diskriminering jämställdhet socialt deltagande Indikator valdeltagande självupplevd index socialt deltagande Sid 9

10 Hälsa några definitioner Ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykisk och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet (WHO 1948). Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för att må bra, klara av sin vardag och kunna förverkliga sina personliga mål (Nordenfelt, 1991). Hälsa uppkommer då individen upplever en känsla av sammanhang (Aaron Antonovsky, 1991) Vad är hälsa för dig? Sid 10

11 Hälsokorset - hälsans olika dimensioner Bild: Eriksson 1984/Rydqvist och Winroth Sid 11

12 Sid 12

13 Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert) Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället Sid 13

14 Folkhälsoarbete Systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukvårdsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen Tvärsektoriella insatser som sker i samverkan mellan olika aktörer t ex mellan kommunens olika organ och landstingets hälso- och sjukvård Sid 14

15 Hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande arbete är den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den Källa: WHO Ottawa charter Sid 15

16 Sid Sid 16 16

17 Viktiga punkter om folkhälsoarbetet Huvuddelen av arbetet görs lokalt och regionalt Regeringen bedömer att det skett en kraftig utveckling av det regionala och lokala arbetet Regioner, landsting och länsstyrelser har viktiga roller på regional nivå Viktigt att folkhälsoarbetet är sektorsövergripande Viktigt är att det är evidensbaserat och att resultaten utvärderas Sid 17

18 Barnperspektiv och barnens perspektiv är det någon skillnad? Suzanne Nilsson, utredare vid avdelningen för barns och äldres hälsa Sid 18

19 Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Prioriterade grupper: - Ålder, kön, personer med funktionsnedsättning, socioekonomisk, etnisk och sexuell tillhörighet Sid 19

20 VAR FINNS BARNEN? Patient Brukare Elev Konsument Anhörig Besökare Individ Resurs? Medborgare Sid 20

21 Hälsa - en mänsklig rättighet barnen är en del av mänskligheten BARNETS RÄTT VUXNAS ANSVAR SKYDDA = TILLGODOSE = PROVIDE DELAKTIGHET = PARTICIPATION PROTECTION Sid 21

22 Varför behövs en konvention om barnets rättigheter? Ny syn på barnet som subjekt Barndomen har ett värde i sig själv och är ingen transportsträcka till vuxenlivet Barn behöver särskilt skydd och är beroende av vuxna Sid 22

23 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlig 1989 INLEDNING 54 ARTIKLAR 1 genomförandeartikel (art 4) 4 huvudprinciper (art 2,3, 6, 12) 36 sak artiklar 13 artiklar om övervakning och anslutning Sid 23

24 Fyra huvudprinciper Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som berör honom eller henne Sid 24

25 På vilket sätt ställer barnkonventionen krav? Artikel 4 om barnkonventionens genomförande ställer krav på förändrade arbets- och beslutsprocesser inom myndigheters, kommuners och landstings olika verksamheter Sid 25

26 Vilka krav finns på ett förändrat arbetssätt? Kartläggning och datainsamling Prövningar av barnets bästa Aktiva prioriteringar Samarbete och helhetssyn Former för barns inflytande Information och utbildning Sid 26

27 Metoder Barnkonsekvensanalys Checklistor Barnbokslut Barnbudget Nöjt barn-index Ungdomsråd Sid 27

28 Barnen experter på sin egen miljö Sid 28

29 Barns och ungas synpunkter Årsrapport: Röster som räknas (2006) Sid Sid 29 29

30 VAD INNEBÄR ETT BARNPERSPEKTIV? VAD INNEBÄR ETT BARNPERSPEKTIV? Perspektiv = betraktelsesätt, synvinkel eller aspekt Vuxnas barnperspektiv; den enskildes syn på barn, barndom och barndomens villkor Samhällets barnperspektiv; det generella barnperspektivet i ett samhälle som avspeglas t ex i lagstiftning, normer, praxis Barnets perspektiv; varje barns syn på sitt eget liv och sin omvärld Sid 30