BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING"

Transkript

1 BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande och prioriteringar (artikel 4) Information om barnkonventionen (artikel 42) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) Oktober 2012 Susann Swärd Rättighetsfokus

2 Barnets bästa (Art. 3) Barnets bästa är en av de artiklar i barnkonventionen som har fått störst genomslagskraft i svensk lag. De flesta offentliga myndigheter utgår från någon form av prövning av barnets bästa när de tar beslut, utvecklar projekt eller skapar verksamhetsplaner m.m. som berör barn och ungdomar. Artikel 3 är tydlig på att alla åtgärder som rör barn ska beakta barnets bästa i främsta rummet. Det innebär att barnets bästa alltid ska övervägas som en av många faktorer som är av vikt när vi tar beslut kring barn och ungdomar. Hur vet man vad som är barnets bästa? Barnets bästa är inte en personlig reflektion utifrån en moralisk magkänsla om vad som känns som bäst för barnet för just den person som sitter med ärendet. Det är snarare ett ställningstagande utifrån ett antal uppsatta kriterier. Det innebär att en bedömning om vad som är barnets bästa ska komma fram till någorlunda samma resultat oberoende av vem som gör bedömningen. För att komma fram till vad som är barnets bästa kan man ställa sig ett antal frågor: Vad är barnets bästa utifrån aktuell forskning (grunden för evidensbaserad verksamhet), rådande praxis och beprövad erfarenhet i det här specifika beslutet, projektet, handlingsplanen m.m.? Vad tycker de berörda barnen är deras bästa i den här frågan, enligt artikel 12? Vad är barnets bästa utifrån principen om icke-diskriminering och likvärdiga villkor, enligt artikel 2? Vad är barnets bästa utifrån barnets rätt till utveckling till sin fulla potential, i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar, med hänsyn till barnets hela livssituation, enligt artikel 6? Vad är barnets bästa på både kort och lång sikt? Så långt det är möjligt ska barnets bästa vara vägledande för beslutet. Om man finner att det finns andra faktorer som väger tyngre eller om barnens bästa inte kan genomföras (på grund av man t.ex. saknar ekonomi, personal eller kompetens) ska man förklara detta i beslutet. Symbolen för barnets bästa (artikel 3) är tummen upp. Tummen upp är en positiv symbol som tydliggör att det är barnets bästa som ska vara ledande. Genom att göra tummen upp säger man att något är bra, och barnets bästa är att beakta vad som blir bäst ur barnets perspektiv.

3 Åsiktsfrihet och rätt att göra sig hörd (Art. 12) Artikel 12 ger alla barn och ungdomar rätt att uttrycka sina åsikter i alla beslut som rör dem. Denna rätt gäller såväl i familjen, skolan, fritidsaktiviteten som i mer formella beslut som fattas av olika offentliga aktörer. Att lyssna på vad barnet tycker i en fråga som berör dem ställer krav på att vuxna lyssnar och reflekterar över hur barnets åsikter kan tillåtas påverka beslutet, projektet, handlingsplanen etc. Här är det viktigt att poängtera att barnets rätt att uttrycka sina åsikter inte innebär att barnet har rätt till självbestämmande. Det handlar istället om barnets rätt att få berätta sina åsikter innan beslutet är taget, och få sina åsikter tillmätta betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Man måste vara tydlig med att berätta för barnet om vad det är för beslut som barnet ska vara delaktig i, hur beslutsprocessen ser ut, dvs. vem som har beslutsmakt och vilken roll barnet har i beslutsprocessen. Dessutom bör man återkoppla till barnet om vilket beslut man har tagit och hur man har resonerat kring barnets åsikter. Barns rätt att vara delaktiga i beslut som berör dem är en rättighet och ingen skyldighet. Barn har inget ansvar att vara delaktiga i beslutsprocessen, utan kan delta utifrån eget intresse. Barnet får inte utsättas för något hinder eller påverkan som kan hindra barnet att uttrycka sig fritt. Alla barn ska ges rätt att fritt uttrycka sina åsikter och få dem beaktade, utifrån artikel 2 om rätten att inte diskrimineras. Det innebär att barnets språk, bakgrund, status eller funktionsnedsättning inte får minska respekten för barnens rätt att uttrycka sig. Det måste finnas information anpassat för barnet, samt möjlighet att använda nödvändig teknik eller tolkar. Utifrån ålder och mognad Barnet har rätt att få sina åsikter tillmätta betydelse utifrån ålder och mognad. Det innebär att man måste överväga barnets ålder och mognad när man ska besluta om hur stor betydelse ett barns åsikter ska ha i en viss fråga. Begreppet mognad är inte definierat i barnkonventionen. Det handlar om förmågan att förstå och bedöma vilka konsekvenser den aktuella frågan medför för barnet. Det innebär att beslutsfattare har ett ansvar för att ge barnet tillräcklig information och förklara utifrån barnets perspektiv vilka frågor som berörs i ärendet. Barnkonventionen sätter inga specifika åldersgränser för barnets betydelsefulla deltagande i att fatta beslut utan hänvisar till barnets fortlöpande utveckling av sina förmågor. Barnets förmåga att skapa en egen uppfattning i frågan blir därför central för hur mycket vikt barnets deltagande får i beslutsprocessen. Även små barn har egna åsikter om frågor som är relevanta för dem själv och deras närmaste miljö. Med stigande ålder och mognad kan barnets självbestämmande och omfattningen av frågor som barnet kan bilda egna åsikter om utvidgas. Symbolen för åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) är pekfingret. Pekfingret används för att kalla någon till sig, att locka någon att komma med och vara delaktiga. Pekfingret får inte användas för att uppmanande peka på någon, all delaktighet ska ske på barnets villkor.

4 Icke-diskriminering och rätt till likvärdiga villkor (Art. 2) Grundtanken i barnkonventionen är att alla barn har lika värde och samma rätt till alla rättigheter i barnkonventionen. Detta inkluderar jämställdhet mellan pojkar och flickor och ställer krav på att barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor där t.ex. postnummer, kön och bakgrund inte påverkar deras rätt till likvärdig hälso- och sjukvård. Omvänt gäller att inget barn får diskrimineras på någon grund och detta innefattar barnets, föräldrars eller vårdnadshavares: - ras - hudfärg - kön - språk - religion - politiska eller annan åskådning - nationella, etniska eller sociala ursprung - egendom - funktionsnedsättning - börd eller ställning i övrigt Detta ska ses som en illustration och inte som en komplett lista, man får vara observant på alla former av diskriminering som kan drabba barn. Positiv särbehandling Icke-diskrimineringsprincipen utesluter inte positiv särbehandling. Det är snarare vanligt att man måste göra kompletterande åtgärder för att minska eller eliminera orsaker som bidrar till att cementera diskriminering. Alla barns rätt till likvärdiga villkor innebär att offentliga aktörer kan behöva fokusera på vissa grupper som är särskilt utsatta för att även dessa ska ha en grundläggande möjlighet att uppnå sina rättigheter på samma sätt som andra barn. Symbolen för icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) är långfingret. Långfingret associeras ofta negativt med fuck you och är en varningsklocka att inte diskriminera något barn på någon grund. Det negativa blir en påminnelse att garantera att alla barn respekteras och växer upp under likvärdiga villkor.

5 Prioritering och ansvar (Art. 4) Staten har delegerat ansvar för barnkonventionen till kommuner, landsting och andra offentliga aktörer på regionalt och lokalt plan. Att prioritera och ta ansvar för barnets rättigheter kräver en politisk vilja och att barn ges utrymme i budget och verksamhetsplaner. Genomförandet är den process då man vidtar åtgärder för att säkerställa att alla rättigheter i konventionen förverkligas för alla barn. Åtagandet under denna artikel kräver att verksamheten är barnrättsbaserad, från planering, beslut till verkställande och uppföljning, t.ex. genom att använda en barnrättsbaserad beslutprocess, göra barnkonsekvensanalyser samt barnbokslut. Symbolen för prioriteringar och ansvar (artikel 4) symboliseras av ringfingret. Ringfingret är det finger vi sätter förlovnings- och vigselringen på, och symboliserar ett åtagande, ett ansvar och ett löfte. Vi har ett ansvar att utgå från barnkonventionen i allt vårt arbete. Det är vårt löfte till barnen att vi tar vårt ansvar för att respektera och möjliggöra deras rättigheter. Information om barnets rättigheter (Art. 42) Artikel 42 lyfter fram att barn och vuxna har rätt att få information om kunskap om barnkonventionen och vilka rättigheter barn har. Alla som arbetar med och för barn måste lära sig om barnkonventionen både i formell utbildning och i verksamhetsanpassad tillämpning. Skolan har ett särskilt ansvar för att barn lär sig att förstå, respektera och omsätta barnkonventionen i deras vardag. Det kräver att lärare måste lära ut om barnkonventionen på ett praktiskt, systematiskt och integrerat sätt i utbildningen. Symbolen för information om barnets rättigheter symboliseras av lillfingret. På teckenspråket betyder lillfingret bokstaven i, som förknippas med information Barn (och vuxna) måste få information och kunskap om barnets rättigheter som de kan omsätta i sin vardag.

6 Rätt till liv, överlevnad och utveckling (Art. 6) Den grundläggande rättigheten till liv garanteras under artikel 6, liksom rätten till överlevnad och utveckling i största möjliga utsträckning. Konceptet kring överlevnad och utveckling i största möjliga utsträckning är viktig för implementeringen av hela barnkonventionen. Detta eftersom barnets utveckling är ett holistiskt begrepp som inkluderar många artiklar som tillsammans bidrar till den personliga utvecklingen. Det finns även artiklar som lyfter fram föräldrars och familjens nyckelroll för barnets utveckling, samt statens och offentliga aktörers skyldighet att stödja dem. Barnkonventionens förord lyfter fram familjen som den naturliga miljön för tillväxt och välmående för alla dess medlemmar, speciellt barnen och den erkänner att barn bör växa upp i en familjemiljö i en atmosfär av lycka, kärlek och förståelse, för barnets fulla och harmoniska utveckling av hans eller hennes personlighet. De artiklar som handlar om skydd mot alla former av övergrepp och utnyttjande är viktiga för att garantera maximal överlevnad och utveckling. Varje barns inneboende rätt till liv och överlevnad Det är statens och offentliga aktörers ansvar att skydda liv genom att t.ex. öka livslängden, minska spädbarns- och barndödligheten, bekämpa sjukdomar och se till att det finns tillgång till rehabiliterande hälsovård, lämplig näringsrik mat och rent dricksvatten. Kortfattat kan man säga att staten och offentliga aktörer har en skyldighet att avstå från avsiktliga handlingar som tar barns liv och se till att det finns åtgärder som skyddar liv. Detta inkluderar att arbeta förebyggande för att minska antalet barnolyckor samt minska barns självmordsförsök och självmord, liksom att förebygga barns psykiska ohälsa. Rätt till utveckling Begreppet utveckling handlar inte enbart om att förbereda barnet för att utvecklas till att bli vuxen. Det handlar om att erbjuda barnet bästa möjliga förutsättningar för barndomen, eftersom barnets liv levs i nuet. Staten och offentliga aktörer är skyldig att skapa en miljö som möjliggör överlevnad och maximal utveckling av barnet till dess fulla potential, och inkluderar fysisk, mental, spirituell, moralisk, psykologisk och social utveckling, på ett sätt som respekterar den mänskliga värdigheten och förbereder barnet för ett individuellt liv i ett fritt samhälle. Många av artiklarna i barnkonventionen lyfter fram statens och offentliga aktörers ansvar för barnets utveckling. De artiklar som relaterar till hälsa (art. 24), skälig levnadsstandard (art. 27), utbildning (art. 28 och 29) samt lek, vila och fritid (art. 31) är nödvändiga för att garantera en maximal utveckling av barnet. Lika viktiga för barnets utveckling och överlevnad är artiklarna som ser till att barnet skyddas från alla former av övergrepp (art. 19, 32-39). Symbolen för rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) symboliseras av handflatan. Man kan symboliskt vända och vrida på handen för att se barnet från olika håll, få nya perspektiv. Att se till barnets hela livssituation är också att överväga om man bör samverka med någon.

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Introduktion till BARNRÄTTSHANDEN

Introduktion till BARNRÄTTSHANDEN Introduktion till BARNRÄTTSHANDEN Varför en barnrättshand? Det är viktigt att finna olika knep som gör att man kommer ihåg viktiga barnrättsprinciper i sitt möte med barn och unga, samt när man tar beslut

Läs mer

Barnrättsbaserat arbete

Barnrättsbaserat arbete Barnrättsbaserat arbete Varför ett barnrättsbaserat arbete? Alla som jobbar med eller för barn inom offentlig verksamhet har ett delegerat ansvar att utgå från barnkonventionen. Även föräldrar och vårdnadshavare

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Barnkonventionen i Jönköpings län Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Sofia Lager Milton FoU-ledare Barn och unga FoU-rum Yvonne Linden Andersson Utvecklingsledare/samordnare FoU-rum

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom samhällsplanering och miljö Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Ärendenummer: Summering av beslutsärendet: Barnrättsbaserad beslutsprocess Ärendenamn: Definition av vilka barn som berörs av detta beslut: Åtagande och ansvar (artikel 4) Tar vi det här beslutet på rätt

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Handbok för praktisk tillämpning av barnkonventionen i Jönköpings kommun. Stadskontoret

Handbok för praktisk tillämpning av barnkonventionen i Jönköpings kommun. Stadskontoret Handbok för praktisk tillämpning av barnkonventionen i Jönköpings kommun Stadskontoret Jönköpings kommun Oktober 2012 Första upplagan Ansvarig projektledare: Lena Lück, demokratisamordnare, Jönköpings

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom förskolan och skolan Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk

Läs mer

Introduktion till BARNRÄTTSBORDET

Introduktion till BARNRÄTTSBORDET Introduktion till BARNRÄTTSBORDET Varför ett barnrättsord? Det är viktigt att finna olika knep som gör att man praktiskt och konkret kan använda sig av viktiga barnrättsprinciper när man tar beslut som

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Barnrättsbaserat beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning för sedan

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för personal inom förskola och skola

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för personal inom förskola och skola Barnombudsmannen i Uppsala Drottninggatan 8 753 10 Uppsala www.boiu.se boiu@boiu.se 018 69 44 99 Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för personal inom förskola och skola Se först filmen om

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Människorättssbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Varför ett människorättsbaserat beslutsunderlag? Sverige har skrivit på de grundläggande människorättsdokumenten

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit juridiskt bindande

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter

Människorättssbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Människorättssbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av mänskliga rättigheter Varför ett människorättsbaserat beslutsunderlag? Sverige har skrivit på de grundläggande människorättsdokumenten

Läs mer

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl. Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.se Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Stat Landsting SKL överenskommelse

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Handläggare:... Dnr:... Ärende:...

Handläggare:... Dnr:... Ärende:... BARNCHECKLISTA Ansvarig... Handläggare:... Dnr:... Ärende:... Sverige har tillsammans med nästan 200 andra länder anslutit sig till Förenta Nationernas Barnkonvention, vilket slår fast att alla barn och

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar Barnombudsmannen i Uppsala Drottninggatan 8 753 10 Uppsala www.boiu.se boiu@boiu.se 018 69 44 99 Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar Se först

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Lika värde. en kompisbok. Lika värde. baserad på Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Lika värde. en kompisbok. Lika värde. baserad på Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. BA N b a s e ra d p å O NVTI R Lika värde artikel 2 Barnkonventionen gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Mänskliga rättigheter i klassrummet Mänskliga rättigheter i klassrummet Vem gäller det? Är det en mänsklig rättighet att få vara med på skolkortet? Konventionen om barnets rättigheter Artikel 3.1 barnets bästa i främsta rummet 3.3 personalens

Läs mer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio. Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Plan för tillgänglighet och delaktighet Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och

Läs mer

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen Inriktningsdokument 2017-05-29 Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen KS 2015/1309 Beslutat av kommunfullmäktige den 29 maj 2017. Ett inriktningsdokument beskriver den långsiktiga

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Barnkonventionen och kulturen

Barnkonventionen och kulturen Barnkonventionen och kulturen - En översikt av artikel 13, 17 och 31 Susann Swärd Rättighetsfokus www.rattighetsfokus.se Maj 2013 Källor: FN:s Kommitté för barnets rättigheter samt UNICEF 1 Yttrandefrihet

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800)

Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800) Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800) - Exempel på hur barnkonventionen reflekteras i skollagen RÄTT TILL UTBILDNING (ART. 28)... 2 SKOLDISCIPLIN (ART. 28)... 3 SYFTE MED UTBILDNINGEN (ART.

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Barnkonventionen Barnrättsperspektiv Barns behov. Fotbollens spela, lek och lär. Praktik

Barnkonventionen Barnrättsperspektiv Barns behov. Fotbollens spela, lek och lär. Praktik Barnkonventionen Barnrättsperspektiv Barns behov Fotbollens spela, lek och lär Praktik Peter Brusvik Utbildningsavdelningen Inriktning barn och ungdomsfotboll Spelarutbildning Tränarutbildning Projekt

Läs mer

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun 2016 Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Stadsbyggnadsnämnden Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun Förslag

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 163 2013-10-01 2012/573 POLITISKT PROGRAM FÖR ARBETE MED FRÅGOR KRING FUNKTIONSHINDER Politiskt

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer