På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Transkript

1 På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp WHO 1946 HÄLSA Hälsa är att ha ett överskott i förhållande till vardagens krav Peter Hjort FOLKHÄLSA Uttryck för befolkningens hälsotillstånd. God folkhälsa innebär såväl en god hälsa som en jämlikt fördelad hälsa i befolkningen Tvådimensionellt hälsoperspektiv HÄLSA är en resurs för individen medan FOLKHÄLSA är ett mål för samhället Folkhälsogruppen Medicinsk/ professionell bedömning Frisk Sjuk Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Blir lättare frisk? Blir lättare sjuk? 1

2 20 OR Upplevd hälsa: God Ej god 23.7 Hälsans bestämningsfaktorer Antal riskfaktorer Bearbetning av original av Göran Dahlgren och Margret Whithead 1991 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Det finns ett samband mellan folkhälsa och tillväxt i ett samhälle SALUTOGENT PERSPEKTIV hälsa som utgångspunkt PATOGENT PERSPEKTIV sjukdom som utgångspunkt HEALTH PROMOTION hälsofrämjande HEALTH PREVENTION förebyggande arbete FÖREBYGGANDE Det som minskar risken för ohälsa RISKFAKTORER 2

3 HÄLSOFRÄMJANDE Det som gör att man mår bra och behåller hälsan FRISKFAKTORER Aaron Antonovsky, Hälsans mysterium KASAM - känsla av sammanhang Meningsfullhet Hanterbarhet Begriplighet Nationella folkhälsomål 2003 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett övergripande mål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen ELVA MÅLOMRÅDEN 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 3

4 8. Trygg och säker sexualitet 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett narkotika- och dopingfritt samhälle samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling folkhälsan, delmål 1 Främja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper Utveckla sjukdomsförebyggande insatser i hälso- och sjukvården Utveckla hälsofrämjande insatser i hälso- och sjukvården folkhälsan, delmål 2 Främja en jämlik hälsoutveckling i befolkningen. Bidra genom aktiv kunskapsförmedling Aktivt medverka i befolkningsinriktat hälsoarbete folkhälsan, delmål 3 Främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen folkhälsan, delmål 4 Använda hälsoorientering som strategi för en effektivare hälso- och sjukvård Uppföljning genom hälsobokslut 4

5 Mäta hälsa - går det? Traditionellt: produktivitetsmått, t ex antal besök, vårddagar, ekonomiska redovisningar. Kompletteras med: kvalitetsmått, t ex patienttillfredsställelse och service. Nu/framtid: även mätning av hälsorelaterad livskvalitet (t ex EQ5D, SF36) och generellt hälsotillstånd (Hur skulle du vilja beskriva din egen hälsa?) Hälsoläget i Sverige Hög medellivslängd (män 78,8 år, kvinnor 82,7 år) Låg spädbarnsdödlighet Minskad dödlighet i cancer och hjärtkärlsjukdomar MEN.....det finns stora utmaningar Sämre psykisk hälsa - allt fler sover dåligt och är nedstämda Kraftigt ökande ohälsotal - 15% av den arbetsföra befolkningen jobbar inte p g a sjukdom Minskande fysisk aktivitet och ökande övervikt en hotande folkhälsobomb Den högsta alkoholkonsumtionen på mer än 100 år och Det syns ingen påtaglig minskning av hälsoskillnader (t ex kön, klass, etnisk bakgrund). Den ojämlika hälsan kvarstår alltså. Gunnar Ågren, Folkhälsoinstitutet, september 2005 Exempel: År 2000 dagligrökte 15% av kvinnor (18-79 år). Av ensamstående kvinnor, år med barn, dagligrökte 45%. År 2000 berusningsdrack 13% av kvinnor (18-79 år) en gång i månaden eller oftare. Motsvarande siffra för ensamstående kvinnor, år med barn, är 25%. Liv och Hälsa 2000, Uppsala län fler exempel Det är en betydligt större andel av de män och kvinnor som klarar kontantmarginalen (att inom en vecka skaffa fram kr vid oförutsedda utgifter) som uppger att man mår bra jämfört med dem som inte klarar kontantmarginalen. 20% av de som uppger att de mår dåligt har tre eller flera av följande riskfaktorer: klarar ej kontantmarginalen, daglig rökning, ingen regelbunden motion och fetma. Bland dem som mår bra är motsvarande siffra 4%. Liv och Hälsa 2004, Uppsala län 5

6 Strategier i folkhälsoarbetet 1. Individnivå 2. Gruppnivå (utsatta grupper) 3. Befolkningsnivå 4. Arenaperspektiv Den preventiva paradoxen Den huvudsakliga grunden för hälso-och sjukvården är det individuella mötet Utmaningen är att tänka om och tänka nytt för att både arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att både arbeta individinriktat och befolkningsinriktat MÖTET VERKTYG SAMVERKAN internt externt Litteraturtips På väg mot en mer hälsofrämjande hälso-och sjukvård, Sammanfattning av utredningsunderlag, proposition, riksdagsbeslut, indikatorförslag och exempel på tillämpning, Statens Folkhälsoinstitut. Recept för ett friskare Sverige, en översikt av den svenska folkhälsopolitiken, Statens Folkhälsoinstitut. Hälsans mysterium, Antonovsky Aaron, Natur och Kultur 2003 Hälsoarbete, Ewels, L & Simnett, I, Studentlitteratur 2005 Grundläggande folkhälsovetenskap, Pellmer, K & Wramner, B., Liber