Kursmoment 4 Grundläggande folkhälsovetenskap: Samhälle, miljö och hälsa
|
|
- Lisbeth Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Blekinge Tekniska Högskola Folkhälsovetenskap med inriktning mot samhällsplanering Kursmoment 4 Grundläggande folkhälsovetenskap: Samhälle, miljö och hälsa Tentamensuppgift Ingela Larsson Ht 2009
2 Eftersom designen i denna tentamensuppgift är valfri, har jag valt att göra en berättelse från min egen vardag. I denna berättelse gör jag en sammanfattning och reflekterar samtidigt över innehållet i varje kursmoment. För att få med alla begrepp är inte allt i min berättelse riktigt sant. Eftersom jag under berättelsens gång lägger in mina egna tankar har jag avstått från att på slutet ha egna reflektioner. / i När jag vaknade i morse funderade jag över om jag verkligen skulle gå upp över huvud taget. Kollade vädret och det var ok. Men kroppen den var absolut inte ok. Jag har ont överallt! Just när jag är nyvaken har jag svårt med copingförmågan, det går bättre om några timmar när medicinen har verkat. Jag vet att jag måste komma igång, trots att ryggen värker, är trasig och sned. Jag tänker att detta är något jag måste leva med och jag har ju klarat mig igenom värre saker i livet (Medin och Alexandersson, 2002). Min copingstrategi kan förklaras i ord som att jag hanterar den stress och de krav som problematiken ställer, genom att jag accepterar problemet och att jag dessutom har kommit på egna lösningar för att förändra situationer som jag inte anser mig klara av (Pellmer och Wramner, 2007). Jag tänker att om jag försöker så gott jag kan, så kanske även denna dag blir bra. Jag vet ju att jag har en stark KASAM. I Medin och Alexandersson, (2002) står att en stark KASAM kan ses som ett vaccin mot mental och fysisk sjukdom. Detta är ord som egentligen skrivits av Antonovsky och som jag har svårt att acceptera. Däremot förstår jag meningen med mitt liv och jag ser det som både hanterbart och meningsfullt och när Antonovskys teori istället beskrivs på detta sätt och som något som bidrar och hjälper till att upprätthålla hälsa, håller jag med (Pellmer och Wramner, 2007). Jag försöker använda mig av ett salutogent tankesätt, eftersom detta sätt att tänka leder till hälsa, istället för det patogena tänkandet som gör att om jag tänker på de sjuka delarna i min kropp, blir hela jag sjuk (Janlert, 2000). Jag ligger kvar ännu en stund och funderar lite Vad står då begreppet hälsa egentligen för och har ordet samma innebörd för alla människor? För många betyder det avsaknad av sjukdom och ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, vilket utgör delar av Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer kan förklaras vara det som påverkar människans hälsa. (Pellmer och Wramner, 2007). Jag funderar lite över hur viktigt det är att man ser hälsa som motsats till sjukdom och hur människor borde försöka hålla sig ifrån sjukdom. Utifrån det biomedicinska synsättet är begreppen ohälsa och sjukdom samma sak, medan det humanistiska sättet att se på begreppet sjukdom innefattar individens egen upplevelse av sin sjukdom (Medin och Alexandersson, 2002). När jag tänker på hur jag definierar ordet hälsa så beskriver jag det inte som att man
3 måste ha fullständigt fysiskt, psykiskt eller socialt välbefinnande, för trots att jag inte är frisk har jag ju ändå ett väldigt bra liv. Något som däremot känns som ytterst viktigt är den psykiska balansen och sinnesron och detta är faktorer som jag tror blir viktigare ju äldre man blir. Min ohälsa blir påtaglig när jag känner oro och ängslan över saker som jag inte själv kan råda och bestämma över. Jag har 4 barn som mår bra, jag lever med sambo och djur nära naturen, jag har goda vänner, jag bor bra och jag har ett jobb och arbetskamrater som jag trivs bra med och detta är faktorer som bidrar till att min hälsa är god. På arbetsplatsen, där är vi alla aktörer på en arena (Janlert, 2000), som jag själv har valt och på vilken min arbetsgivare har hjälpt mig med omplacering, så att jag trots allt klarar av att ha mitt arbete kvar. Det som är hälsofrämjande på denna arena (arbetsplatsen) är det som ska påverka människorna (aktörerna) positivt och det sker genom sjukdomsförebyggande åtgärder (Medin och Alexandersson, 2002). Finns det några platser där jag själv deltar i det hälsofrämjande arbetet? Ja, på min arbetsplats, i villaområdet där jag bor och även i mitt eget hem. Här försöker jag att nå målen att på alla sätt förbättra och bevara min hälsa. På arbetsplatsen når jag det genom umgänget med mina arbetskamrater och alla vårdtagare. I villaområdet får jag en annan social del genom mina grannar och i hemmet når jag min mentala, psykiska och fysiska hälsa genom att jag där kan vila fullt ut (Pellmer och Wramner, 2007). Idag måste jag jobba extra mycket med mina uppgifter som jag har på BTH, där jag läser folkhälsovetenskap. Det låter lite krångligt, men betyder egentligen den grund på vilket praktiskt folkhälsoarbete vilar (Pellmer och Wramner, 2007). Att veta att jag har kunskap ger mig styrka. Det är tyvärr synd att min arbetsgivare har svårt med begreppet empowerment. Några av de sjuksköterskor som jobbar på natten har däremot förmågan att ge oss undersköterskor mer tillfällen att klara av uppgifter, som de vet att vi har kapacitet till, och det känns utvecklande (Medin och Alexandersson, 2002). Nu har jag funderat färdigt, dags att gå upp och äta frukost. Min livsstil är att försöka leva ett så hälsosamt liv som möjligt och eftersom levnadsvanorna och livsstilen är det som mest påverkar hälsan så äter jag nyttig mat, röker inte, dricker måttliga mängder alkohol, använder inga droger (mer än mina läkemedel) och jag går långa promenader i skogen med min hund. Inte heller utsätter jag mig för stress och jag tror att detta är livsstilsfaktorer som är hälsofrämjande för mig (Pellmer och Wramner, 2007).
4 Däremot är kanske inte min utomhusmiljö helt bra, eftersom jag bor nära ett pappersbruk. Jag undrar om de beslut som tas av ledningen för företaget verkligen är underbyggda och att begreppet hållbar samhällsutveckling beaktas. Det är ytterst viktigt att alla förstår att sambandet mellan hälsa och miljö är avgörande och att miljö- och hälsobesluten även kan anses positiva på lång sikt (Pellmer och Wramner, 2007). De determinanter (Janlert, 2000) jag tänker på är, var gör fabriken av sitt avfall, hur säker är förvaringen av densamma och är röken de släpper ut verkligen renad i den grad att nästa generation inte behöver ängslas för sjukdom på grund av utsläpp från denna fabrik? Idag måste jag åka in till närmaste stad för att handla, det får nog bli ICA Maxi i Kristinehamn, för de är noga med det hälsofrämjande arbetet, som är bra både för oss som handlar och för dem som jobbar där (Pellmer och Wramner, 2007). Jag läste i tidningen att just denna kedja är föregångare när det gäller att få fram produkter som är bra för folkhälsan. Bland annat har de ett eget eco-sortiment och det är viktigt för mig att veta, att de varor jag köper följer nationella och även internationella insatser när det gäller sjukdomsförebyggande arbete och att företaget ser det viktiga sambandet mellan hälsa och miljö (Pellmer och Wramner, 2007). När två av mina vänner arbetade på ICA stod det klart att företaget satsar mycket på sin personal. Detta betyder att ICA har förstått att ta beakta några av de 11 folkhälsopolitiska målområdena som är: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barn och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet, miljöer och produkter, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, skydd mot smittspridning, sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (Statens folkhälsoinstitut). Jag kan bland mycket annat nämna de starka restriktionerna vid inköp av tobak, öl och att det vid speldisken råder legitimationskontroll. Två andra exempel på att företaget följer arbetet med folkhälsomålen är punkt nr 5 och punkt nr 7 som omfattar miljöer och produkter samt skyddet mot smittspridning. (Alla anställda erbjuds gratis vaccination mot den nya influensan). Företaget bedriver också ett ständigt hälsofrämjande arbete, i form av sjukdomsförebyggande arbete med målgruppsperspektiv, som i detta fall är personalen. Dessa åtgärder har som syfte att inom målgruppen (personalen på arbetsplatsen) stärka motståndskraften och förbättra hälsan. Här gäller alltså både arenaperspektiv och målgruppsperspektiv (Pellmer och Wramner, 2007).
5 På jobbet i natt diskuterade vi om det eventuella beslutet i kommunen om att all rökning på arbetstid skulle förbjudas. De som röker tycker att detta är en kränkning, medan jag som ickerökare ser det som en folkhälsoförebyggande åtgärd. Alla i landet ska genom dessa åtgärder ges förutsättningar att nå en god hälsa (Pellmer och Wramner, 2007). När man tänker på hur människor i andra länder har det och jämför med oss i Sverige så är skillnaderna så stora att det är svårt att göra relevanta jämförelser. Medan vi i landet har problem med att 50 % av männen och 40 % av kvinnorna är överviktiga (Folkhälsorapporten, 2009) svälter andra länders människor. Även barnens övervikt är anmärkningsvärd. Av Sveriges barn är 15 % överviktiga och detta är något som kommer att bli ett framtida problem, ett i-landsproblem. Lindstrand et. al. (2006) hävdar att välfärden i ett land, alltså den ekonomiska situationen, är likartad med hur folkhälsan ser ut. Sverige är ett välfärdsland men ändå tar vi hela tiden pengar från skola, vård och omsorg och detta är inte förenligt med hållbar samhällsutveckling. Men om man ser på globala problem så har vi i Sverige inte alls de problem som finns i till exempel fattiga Afrika, där rent vatten, avlopp och mat för dagen inte är en självklarhet. Jag läste också att antalet personer i Sverige som väljer att vaccinera sina barn mot exempelvis mässling ökar och det känns som om det vore ett steg tillbaka i utvecklingen. På Folkhälsoinstitutets hemsida står att läsa om ett internationellt projekt, nämligen ett Europeiskt hälsoprogram som startats med i huvudsak 3 övergripande mål. Dessa är att förbättra medborgarnas hälsoskydd, att främja hälsa och att minska ojämlikhet i hälsa. Vem bär då ansvaret för att folket i ett land som Sverige mår bra? I en regeringsproposition från 2007 föreslås att kommuner och landsting ska ha det övergripande ansvaret. Barn, unga och äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet (Regeringens proposition 2007/08:110). I olika rapporter tas upp hur befolkningen i landet mår och utvecklas, dvs. hurdan folkhälsan är. Målet för detta arbete är en god folkhälsa, vilket innebär att förutsättningar ska skapas så att hälsoutveckling blir jämlikt fördelad i befolkningen. Detta sker genom förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Det som påverkar folkhälsan är bland annat livsvillkor, levnadsvanor och miljö och under flera decennier har folkhälsan förbättrats. Bland annat har visat medellivslängden har ökat och risken att dö i vissa sjukdomar har minskat. Sverige ligger bland 10 länder i Europa som har lägst dödlighet i alla åldersgrupper, detta gäller för både män och kvinnor. Likaså ligger Sverige bland de länder i världen som har flest antal
6 hälsosamma levnadsår. (Sveriges kommuner och landsting, Öppna jämförelser) De som visar sig må sämst är landets kvinnor, de lågutbildade och socioekonomiskt svaga. Den psykiska ohälsan och våld är ökande folkhälsoproblem (Folkhälsorapporten, 2009). En nationell kartläggning av barns och ungdomars psykologiska hälsa ska under 2009 genomföras i form av en enkätundersökning i åk 6-9 på grund av detta. ( Men vem bestämmer över vad som är en bra och hälsosam livsstil? Det som ansågs nyttigt och hälsosamt för ett antal år sedan kanske nu visar sig vara rent hälsovådligt. Det som känns en viktig hälsoåtgärd för mig kan kanske kännas som en integritetskränkande handling för någon annan och här kommer etikproblematiken in i folkhälsoarbetet. Bedrivs folkhälsoarbete bland landets befolkning för att så många som möjligt ska hålla sig friska under så lång tid som möjligt, för att på så sätt kunna arbeta maximalt och därmed hjälpa landet att utvecklas ekonomiskt? Det har visat sig att vissa beslut har gynnat folkhälsan på ett positivt sätt exempelvis lagen om rökning på offentliga platser. Men om beslut fattas som leder till ett intrång i den personliga integriteten blir det en etisk fråga. Den enskilde har rätt att fritt få bestämma över sig själv, sina tillgångar och handlingar samtidigt som samhället har som skyldighet att informera om vad som innebär hälsorisker och de ska också fatta beslut som skyddar hälsan och detta är två handlingar som omöjligtvis går att förena (Pellmer och Wramner, 2007). Jag avslutar nu detta arbete med ett par meningar ur boken Antonovsky inte Maslow Hur kommer det sig att vissa människor utsatta för samma riskfaktorer som andra förmår upprätthålla hälsa? Jo, eftersom de som har hopp ser en mening med att fortsätta leva.
7 Referenser Backman, J (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: studentlitteratur Folkhälsorapporten (2009) Tillgänglig Janlert, U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm. Natur och Kultur. Lindstrand, A., Bergström, S., Rosling, H., Rubenson, B., Stenson, B., Tylleskär, T., Global Health - An introductory textbook. (2006) Denmark: Narayana Press Medin, J., Alexandersson, K., (2002) Begreppen Hälsa och Hälsofrämjande en litteraturstudie. Studentlitteratur. Pellmer, K., Wramner, B., (2007) Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm. Liber AB. Regeringens proposition 2007/ 08:110 (2007), En förnyad folkhälsopolitik, Tillgänglig Sveriges kommuner och landsting, Statens folkhälsoinstitut, socialstyrelsen (2009) Öppna jämförelser, Tillgänglig Westlund, P., Sjöberg, A. (2005) Antonovsky inte Maslow, - för en salutogen omsorg och vård. Solna. Fortbildningsförlaget.
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merMålarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merKUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar
KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merHur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till
Läs merElva målområden för folkhälsoarbetet
Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande
Läs merMÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Läs merPrioriterade Folkhälsomål
Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs mermötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merFolkhälsoplan.
Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:
Läs merFolkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Läs merHälsopedagogik, Närdistans sommarkurs
1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merMiljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merFolkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun
Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad
Läs merINLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merLandstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST
Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merFolkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merPÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Läs merFolkhälsostrategi
Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15
Läs merRobertsfors folkhälsopolitiskt program
Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige
Läs merI den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.
I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merMotion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merFolkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merPolicy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun
Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merKommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1
Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merTEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,
Läs merPresentation för landstingen norra Sverige Anette Levander
Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merFolkhälsopolitiskt. program
Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merMål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Läs merHälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011
Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merFolkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merEskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015
Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Handlingsplanen är antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 Dokumentet ska omprövas under 2014 Ansvarig är kommunstyrelsen 2 Innehåll Bakgrund...3
Läs merAlingsås folkhälsomål 2019
Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för
Läs merVälfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merFolkhälsopolicy för Uppsala län
Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar
Läs merOmråden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare
VK300S v1.0 040416, Flik 6.4 Folkhälsopolicy Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 6.4 1 (9) Folkhälsopolicy Dokumentnamn Folkhälsopolicy Fastställd KF 2016-11-28, 120. Gäller från och med 2017-01-01.
Läs merHur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merMål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.
Hälsoplan 2012-2014 Bakgrund och organisation 1996 bildades ett folkhälsoråd i Eda kommun. I sin nuvarande form har det funnits sedan 1999 och fungerar även som trygghetsråd. Folkhälsorådet består av
Läs merEtt folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Läs merRegional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1
Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs mer