Folkhälsopolitiskt. program

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsopolitiskt. program"

Transkript

1 Folkhälsopolitiskt program 1

2 2

3 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända tills något händer. Hälsa betyder olika saker för olika människor. Att vara fri från sjukdom är för de flesta ett tecken på hälsa. Den som inte kan klara av vardagens olika påfrestningar kan emellertid uppleva ohälsa, även utan att ha någon definierbar sjukdom. Den som har något funktionshinder kan uppleva sviktande hälsa i olika situationer. Den som inte har naturlig tillhörighet till vårt samhälle etiskt eller kulturellt kan uppleva olika svåra situationer som ohälsa. För landstinget som demokratisk institution är det viktigt att arbeta för att säkerställa allas rätt till hälsa och ett gott liv så långt som möjligt. En grundförutsättning i detta är att alla medborgare ska ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller om man har en annan etnisk och kulturell bakgrund än den som flertalet svenskar har. Landstingsfullmäktige har i ett folkhälsopolitiskt program, ett handikappolitiskt program och ett intergrationspolitiskt program lagt fast hur landstinget som samhällsinstitution och hur vi som anställda ska förhålla oss i olika situationer. Det är allas vår utmaning och det bör vara vår ambition att leva upp till de mål fullmäktige har lagt fast. Sture Andersson landstingsdirektör 3

4 Hälsa och demokrati Målen för hälso- och sjukvården är en god hälsa för hela befolkningen och en vård på lika villkor. Alla ska ha lika möjlighet till en bra vård med hänsyn till landstingets prioriteringar och resurser. Kulturell tillhörighet, kön, ålder, utbildningsnivå, bostadsort, social ställning eller förmåga att betala får inte påverka. Hälsa Hälsa är något som vi eftersträvar och vill bibehålla. Det finns många definitioner av eller försök att beskriva vad hälsa är. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa något annat och mer än att vara fri från sjukdom. Många har sökt efter en definition som rymmer insikten om att individens sätt att förhålla sig till sina omständigheter spelar roll för hälsan. Olika levnadsförhållanden och ålder gör att man uppfattar hälsa och sjukdom på olika sätt. Det gäller både hur individen själv och dennes omgivning uppfattar situationen. Hälsa kan då definieras som människors förmåga att klara de påfrestningar som livet ger. Hälsans bestämningsfaktorer De faktorer i individens omgivning som påverkar hälso- och sjukdomsutvecklingen kallas hälsans bestämningsfaktorer (se illustration på nästa sida). Dessa faktorer påverkar och samspelar med varandra. Ålder, kön och arv är faktorer som vi normalt inte kan påverka. Vi föds med olika motståndskraft mot sjukdomar. Barns vuxenkontakt, tillgången till socialt stöd och socialt nätverk har betydelse för individens självförtroende, självbild och sociala förmåga. Syftet med de nationella målen för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det fastslås att det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som beskriver strukturella faktorer och levnadsvanor. Demokrati Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkmakt. Ett demokratiskt samhälle är byggt på humanism och rättvisa och en övertygelse om att alla människor har lika värde. Alla ska kunna kräva sin rätt att delta i samhällets frågor, men det ska vara frivilligt att göra det. Demokrati förutsätter att varje individ har möjlighet till delaktighet och inflytande. Det innebär att alla ska ha lika rätt och samma möjligheter i samhället. Alla måste också kunna ta del av information och göra sig hörda. Samhället bör byggas med insikten om att alla människor är lika värda och att mångfald berikar. De mänskliga rättigheterna är universella. Med detta menas att en kränkning mot en mänsklig rättighet är en kränkning oavsett var i världen den begås. Var och en ska ges möjlighet att växa som människa tillsammans med andra, ha makt över sitt liv och bli sedd som en person. 4

5 Hälsans bestämningsfaktorer Samband mellan hälsa, individ och samhälle Som grund för välfärdssamhället har demokratin avgörande betydelse för folkhälsan. Att kunna påverka och att ha inflytande utgör inte bara demokratins grund utan också den egna hälsans grund. Forskning visar att personer som upplever livet som begripligt, hanterbart, meningsfullt och känner möjlighet att påverka sin situation klarar påfrestningar bättre än andra. Känsla av sammanhang och delaktighet utgör därmed en viktig grund för människors hälsa. De stora förbättringarna i folkhälsan har i huvudsak åstadkommits genom breda samhällsförändringar och inte genom medicinska insatser. Det är därför viktigt att alla aktörer i samhället verkar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. 5

6 6

7 Folkhälsan är allas ansvar Ett folkhälsopolitiskt program är en gemensam strategi för att främja hälsan. Programmet vill synliggöra faktorer som påverkar hälsan hos länets befolkning och belysa möjligheter till förbättring. Mot bakgrund av kvinnors och mäns olika livsvillkor, livsstil och biologi är ett genusperspektiv viktigt i allt folkhälsoarbete. Hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) är ett verktyg för att få med hälsoaspekten i politiska beslut. I en hälsokonsekvensbeskrivning beskrivs vilka eventuella effekter som olika beslut kan få på människors hälsa. Vi vet att det är många faktorer som påverkar folkhälsan. Sociala nätverk, levnadsvanor, utbildning, kultur och livsmiljö har stor inverkan. Detta gör folkhälsan till allas ansvar. Landstinget Kronoberg och kommunerna i länet har ett övergripande ansvar för kronobergarnas hälsa. Med hjälp av det folkhälsopolitiska programmet kan vi, tillsammans med övriga aktörer, agera kraftfullt och komplettera varandras insatser. Viktigt är också att individen har kunskap om vad man själv kan göra för att påverka den egna hälsan och må bra. Syftet är: att skapa förutsättningar för kronobergarna att bibehålla eller förbättra hälsan att kommunerna och landstinget ska samverka och utifrån programmet ta fram lokala folkhälsoplaner att klarlägga hur folkhälsofrågor av gemensamt intresse ska initieras och hanteras 7

8 8

9 Det övergripande syftet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. De elva nationella målen är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Det folkhälsopolitiska programmet för Kronobergs län fokuseras på fem områden utifrån de elva nationella målen. De fem prioriterade områdena är: delaktighet och inflytande i samhället trygga och goda uppväxtvillkor ökad hälsa i arbetslivet en mer hälsofrämjande hälso-och sjukvård levnadsvanor (mål 8, 9, 10 och 11) Från dessa områden har mål tagits fram som är viktiga ur ett livscykelperspektiv, det vill säga för: barn och ungdom vuxna äldre Målen är mätbara och möjliga att följa upp med utgångspunkt från den barn- och ungdomsenkät och befolkningsenkät som genomförts i vårt län samt annan befintlig statistik. 9

10 10

11 1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet, demokrati och jämställdhet i samhället och i vardagen skall vidareutvecklas. Synpunkter från medborgare och de som brukar landstingets och kommunernas tjänster ska användas i planering och verksamhetsutveckling. Respekt för de mänskliga rättigheterna och goda bemötanden stärker relationerna mellan människor och samhälle. En avgörande faktor för att skapa och upprätthålla hälsa är människans känsla av sammanhang och möjlighet att påverka sitt liv. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter att vara delaktiga inom alla väsentliga områden i livet. Det är viktigt att stödja fortsatt samverkan och delaktighet genom till exempel pensionärsråd, handikappråd och brukarråd inom landstingets och kommunernas verksamheter. Ungdomar behöver ha inflytande över sin vardag för att få ökad kunskap och personlig kompetens. Vardagsmakt är att kunna påverka sin situation i skolan, delta i utveckling på jobbet och att kunna påverka planering av vårdinsatser. Delaktighet hänger nära samman med demokrati. Det innebär att politikens arbetsformer har betydelse för människans hälsa, inte bara de politiska besluten. Vad ska uppnås? Medborgarnas inflytande stärks genom att enskilda kronobergare ges möjlighet att framföra sina åsikter i skolan, på arbetsplatsen och till olika myndigheter. Medborgardialogen inom landstinget är en viktig del i det politiska arbetet. Förslag på åtgärder Landstinget, kommunerna, näringslivet och föreningarna arbetar aktivt med att ge medborgarna möjlighet till delaktighet och inflytande. Landstingets politiska utskott arbetar med att utveckla och fördjupa medborgardialogen och skapa mötesplatser. 11

12 12

13 2. Trygga och goda uppväxtvillkor Barn har samma människovärde som vuxna men är mer sårbara. Därför behöver barn särskilt stöd och skydd. FN:s barnkonvention ska vara vägledande inom alla samhällsområden. FN:s barnkonvention slår fast att barnets bästa alltid ska komma i första hand. Avgörande betydelse för hälsa på jämlika villkor är att ge alla barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar för en god uppväxt. Barn och ungdomars psykiska hälsa har försämrats under senare år. Vi vet att barns hälsoförutsättningar skiljer sig åt i olika samhällsgrupper. Till exempel är låg fysisk aktivitet och rökning vanligare bland barn som växer upp i familjer med begränsade ekonomiska och sociala resurser. Eftersom barn inte själva kan välja sin uppväxtmiljö, är det viktigt att samhället så långt det är möjligt kompenserar för dessa skillnader. Vidare är föreningslivet ett viktigt komplement för att förbättra och utveckla barns sociala villkor. Det är också viktigt att samhällets resurser kommer alla till del oavsett kön, religion eller ursprung. Vad ska uppnås? Föräldrarollen uppmärksammas och stärks. Barn och ungdomars psykiska hälsa förbättras Förslag på åtgärder Landstinget och kommunerna bygger ut föräldrautbildningen så att föräldrarna blir säkrare i sin roll och kan ge barnen en trygg och säker uppväxt. Landstinget och kommunerna samarbetar i arbetet med att skapa hälsofrämjande miljöer och skolor för barn och ungdomar. 13

14 14

15 3. Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslivet förändras i en riktning som underlättar för människor att kombinera arbete och familjeliv. Särskilt viktigt är att uppmärksamma utsatta gruppers hälsa och arbetsvillkor. Ett hälsofrämjande arbetsliv är till fördel för tillväxt och utveckling. Förvärvsarbete är en av de viktigaste grunderna för god hälsa. För de flesta människor har ett arbete stor betydelse för försörjning, identitet och social samvaro. Möjlighet till kompetensutveckling, delaktighet, ansvar, friskvård och god arbetsmiljö bidrar till att främja hälsa i arbetslivet. Det har också visat sig öka produktiviteten och kvaliteten i arbetslivet. En osäker arbetsmarknad, varsel, besparingar och omorganisationer, har ökat kraven i arbetslivet och skapat otrygghet för många. Den arbetsrelaterade hälsoutvecklingen är oroande eftersom långtidssjukskrivningarna har ökat såväl i riket som i Kronoberg. Ohälsotalet ökar främst bland kvinnor. Vad ska uppnås? Antal långtidssjukskrivna minskar. Fokus sätts på orsakerna till stressrelaterade sjukdomar och då särskilt de utsatta gruppernas situation. Hälsofrämjande arbetsplatser ses som en naturlig del i arbetslivet. Förslag på åtgärder Landstinget medverkar till att åtgärder vidtas för att minska ohälsan. Landstinget, kommunerna och näringslivet samarbetar för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. 15

16 16

17 4. En mer hälsofrämjande hälso-och sjukvård Hälso- och sjukvården arbetar för en helhetssyn på människan. Hälsokonsekvensbeskrivningar ska kunna göras inför politiska beslut. Hälso- och sjukvårdens möjligheter att främja hälsa vid sidan av att lindra och bota sjukdom är långt ifrån utnyttjade. Sjukvården har med sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen en nyckelroll i folkhälsoarbetet. Arbetet behöver bli mer hälsoinriktat, vilket innebär en förskjutning mot en helhetssyn på människan och en övergång till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. Konsekvenserna för hälsan ska kunna belysas innan politiska beslut fattas i kommuner och landsting. Det innebär att förslagen bedöms utifrån hur de påverkar hälsan och situationen för de mest utsatta. Dessa bedömningar kan göras på flera sätt. En metod är s.k. hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB). HKB kan bidra till att: sätta folkhälsofrågorna på den politiska dagordningen minska den ojämlika hälsan vitalisera det politiska arbetet På lång sikt skall hälsokonsekvenserna kunna bedömas i planer och politiska beslut inom alla samhällssektorer. Vad ska uppnås? Ett hälsofrämjande synsätt genomsyrar hela hälso- och sjukvården. Hälsokonsekvensbeskrivningar skall kunna göras inför komplexa politiska beslut. Förslag på åtgärder Landstinget och kommunerna arbetar aktivt för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Kompetensen hos egen personal och andra hälsoaktörer ökar genom fortsatt utbildning. Landstinget skall i samverkan med kommunerna och länsstyrelsen kunna verka för att politiska beslut som kan tänkas påverka människors hälsa föregås av hälsokonsekvensbeskrivningar. 17

18 18

19 5. Levnadsvanor (innefattar trygg och säker sexualitet, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor samt minskat bruk av tobak och alkohol och ett samhälle fritt från narkotika och doping). Folkhälsoarbetet ska öka kunskapen om betydelsen av att välja en hälsofrämjande livsstil och stärka människors förutsättningar att påverka sin livssituation. Vår livsstil påverkas av våra livsvillkor. Det betyder att ekonomi, arbetslöshet, utbildning, socialt nätverk, boende och miljö påverkar hälsan. Kultur och fritidsaktiviteter har i huvudsak positiva hälsoeffekter. Det finns en tydlig skillnad i kulturvanorna mellan olika grupper i samhället. Folkhälsoarbetet ska inrikta sig på att stärka människors kontroll över sin livssituation. Ingen ska sakna information och kunskap om vad människor själva kan göra för att öka den egna hälsan och må bra. En lustfylld, trygg och säker sexualitet som inte möter fördomar, diskriminering, tvång eller våld är en hälsofrämjande källa till glädje och kraft. Samtidigt förekommer sexuella trakasserier, sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Ungdomar behöver vuxenstöd för en harmonisk utveckling som inte leder till risktagande eller destruktiva sexualitetsmönster. Värdet av fysisk aktivitet när det gäller att förebygga sjukdom har väl dokumenterats under senare år. Fysisk aktivitet kan påverka en rad sjukdomar och ohälsotillstånd på ett positivt sätt. Det är viktigt att stärka alla människors möjlighet att utöva idrott och fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet i skolan och förskolan är angeläget och att alla barn blir delaktiga i ämnet idrott och hälsa. Friluftsliv bör stimuleras både genom stöd till folkrörelser och bättre samhällsplanering. Goda matvanor har en avgörande betydelse för hälsan. Övervikt håller på att utvecklas till ett stort folkhälsoproblem som följs av ökad risk för olika sjukdomar. Det är viktigt att kronobergarnas kunskaper om sambanden mellan goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsa ökar. Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. Viktiga mål i det tobaksförebyggande arbetet är att motverka ungdomars tobaksdebut och att understödja rökavvänjning. Sedan slutet av 1990-talet har det skett en snabb konsumtionsökning av alkohol. Överkonsumtion av alkohol är en av de största riskfaktorerna för sjukdom, olycksfall och våld. Det är en viktig uppgift att minska berusningsdrickandet, begränsa ungdomars alkoholdrickande och motverka alkoholkonsumtion i samband med arbete, graviditet och trafik. Det är mycket angeläget att ungdomar inte provar eller använder narkotika och motsvarande beroendeframkallande medel. Ambitionen bör vara ett narkotikafritt Kronoberg. 19

20 20

21 Vad ska uppnås? Den lustfyllda sexualiteten bejakas och antalet aborter och sexuellt överförbara infektioner minskar. Den fysiska aktiviteten ökar i alla åldersgrupper. Matvanorna förbättras hos hela befolkningen och antalet överviktiga minskar. Färre barn och ungdomar börjar röka och antalet rökare i alla åldersgrupper minskar. Ungdomars alkoholdebut senareläggs och den totala alkoholkonsumtionen i samhället minskar. Förslag på åtgärder Landstinget arbetar tillsammans med olika aktörer med information och kampanjer för en positiv sexualitet och för att antalet aborter och sexuellt överförbara infektioner minskar. Landstinget och kommunerna verkar tillsammans för att barn och ungdomar är mer fysiskt aktiva i vardagen. Landstinget använder sig av fysisk aktivitet på recept (FaR) inom närsjukvården. Landstinget samarbetar med olika organisationer för att människor långt upp i åldern är fysiskt aktiva. Landstinget uppmärksammar risken med övervikt hos barn redan på barnavårdcentralen. Landstinget arbetar tillsammans med kommunerna så att barn och ungdomar får kunskap om bra och hälsosam mat. Landstinget erbjuder, i samarbete med olika aktörer, hjälp och stöd till de som redan är överviktiga. Landstinget arbetar aktivt tillsammans med olika aktörer för att barn och ungdomar inte ska börja röka. Landstinget tillhandahåller rökavvänjning till de som vill sluta röka. Landstinget arbetar aktivt med olika aktörer för att fördröja ungdomars alkoholdebut, minska den totala alkoholkonsumtionen och uppnå ett narkotikafritt samhälle. Landstingets information om alkoholens skadeverkningar utökas. 21

22 22

23 23

24 Arbetsgrupp Ester Petersson (s) folkhälsoutskottet Gerd Lansler (kd) folkhälsoutskottet Ulla-Britt Storck (s) folkhälsoutskottet Roger Carlsson (fp) folkhälsoutskottet Göran Schultz (v) folkhälsoutskottet Lars-Erik Svensson (s) folkhälsoutskottet Kjell Gustafsson (c) vuxenutskottet Ers. Lars-Erik Karlsson (c) vuxenutskottet Lena Karlsson (c) barn- och ungdomsutskottet Göran Andersson (c) äldreutskottet Britt-Marie Falk, uppdragsavdelningen Gunnel Håkansson, uppdragsavdelningen Vill du ha fler ex av den här broschyren? Ring Dessa riktlinjer är antagna av landstingsfullmäktige

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016. Foto: Sara Marklund

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016. Foto: Sara Marklund Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016 Foto: Sara Marklund Norsjö kommun - en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ Folkhälsan i Norsjö kommun Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2008-2010 Norsjö, en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Protokoll från sammanträde med folkhälsoutskottet

Protokoll från sammanträde med folkhälsoutskottet Kansliavdelningen, Annika Lundgren 2005-06-14 FU 5/05 Protokoll från sammanträde med folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 14 juni kl. 9.00-15.00 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet, Ledningsenheten,

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Uppdragsavdelningen, Justerat 2009-02-24 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Handlingsplanen är antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 Dokumentet ska omprövas under 2014 Ansvarig är kommunstyrelsen 2 Innehåll Bakgrund...3

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 2 april 2013 kl. 9.00 12.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Ledningsenheten 2008-02-26 FU 2/08 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2008-03-06. Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl. 09.00 12.

Ledningsenheten 2008-02-26 FU 2/08 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2008-03-06. Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl. 09.00 12. 1 (6) Ledningsenheten Uppdragsavdelningen, Justerat 2008-03-06 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2011

Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Hjo kommun Verksamhetsplan 2011 Innehåll Folkhälsorådet... 1 Hjo kommun... 1 Verksamhetsplan 2011... 1 Inledning... 3 Folkhälsan ett samhällsansvar... 3 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Folkhälsorådet...

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Blicka framåt framtiden är inom räckhåll! Genom att formulera en önskebild när det gäller kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och barnmorskors

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Policy för folkhälsa i Salems kommun

Policy för folkhälsa i Salems kommun Policy för folkhälsa i Salems kommun Inblick i folkhälsan Hälsa och ohälsa är ett radarpar som påverkar människor i alla åldrar i Sverige och världen. Den positiva utvecklingen av folkhälsan som kan skönjas

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer