HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Antagen av kommunfullmäktige

2 En folkhälsopolicy Malmö växer. Befolkningen ökar för tjugofjärde året i rad. Malmö förändras och det går fort. Öresundsbron, Malmö Högskola, Turning Torso, Malmö Arena, Västra Hamnen, Nya Hamnen och Citytunneln är sju exempel på den förändringstakt och beslutsamhet som finns i Malmö. Dessa byggnader och de nya sammanhang som de skapat fanns inte för 10 år sedan. Framtiden går att påverka och det är Malmös utveckling från en industristad till en kunskapsstad och förmåga till ekologisk omställning ett bevis på. Politiska beslut påverkar hur Malmö utvecklas, både hur staden växer fysiskt och vilka förutsättningar man har som malmöbo att leva ett gott liv. I dag bor det närmare personer i Malmö och en stor andel av befolkningen är ung. Det är inte alla som är med på den framtidsresa som Malmö gör. Det finns malmöbor som saknar viktiga förutsättningar för hälsa som utbildning, arbete, boende, ekonomi och sociala sammanhang. Malmös folkhälsopolicy sätter fokus just på de strukturella förutsättningarna för hälsa och utmaningen att nå det övergripande nationella folkhälso målet: Skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Med den beslutsamhet som finns i Malmö med bland annat uppkomsten av sju nya landmärken för Malmö och den ekologiska omställningen, finns det kapacitet för att förbättra livsvillkoren för alla malmöbor, mot visionen Hela Malmö. Stadens arbete behöver nu inriktas mot en ur alla aspekter hållbar stad. Miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet behöver integreras för att ömsesidigt stärka varandra. Det innebär att sätta fokus på den sociala hållbarhetsdimensionen så att Malmö kan fortsätta att växa till en hållbar stad. Policyn ska vara vägledande för det arbetet. Välfärdsredovisningen visar att nivån på hälsan generellt har förbättrats. Däremot har fördelningen av den goda hälsan inte förbättrats utan tvärt om försämrats. Förutsättningar för hälsa går att påverka eftersom den har sin grund i förhållanden som människors växer upp i, lever och åldras i och i de system som vi använder för att hantera sjukdomar. 2

3 Investera i folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för en befolknings hälsotillstånd och omfattar både nivå och fördelning av hälsa. Folk hälsoarbetet är ett långsiktigt arbete som syftar till att skapa förutsättningar för livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Utgångspunkten för Malmö stads folkhälsoarbete är det övergripande folkhälsomålet skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor och de elva prioriterade målområden som riksdagen fastställt. 1 Delaktighet och inflytande 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 10 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Läs mer på sidan 7. Malmö stads folkhälsoarbete De elva målområdena omfattar både livsvillkor och livsstilsfrågor. Det finns i dagsläget ett 40-tal måldokument (strategier, policys, handlingsplaner) i Malmö stad, förutom den årliga budgeten, där det preciseras mål och åtgärder som berör målområdena. Ansvariga för att genomföra insatser och följa upp arbetet ligger på många olika verksamheter inom kommunen. Det behövs inte fler måldokument, men delvis andra mål, aktiviteter och annan uppföljning för att ta sig an Malmös utmaningar. Eftersom folkhälsoläget i Malmö gällande fördelning av hälsa inte förbättras behövs en fokusering på detta i befintliga måldokument och kommande folkhälsoarbete. Kontinuerligt ska uppföljning göras av befintliga måldokument som finns antagna av kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige som berör de elva nationella folkhälsomålområdena. Årligen sammanställs en välfärdsredovisning med ett 40-tal indikatorer som beskriver folkhälso- och välfärds utvecklingen. Utifrån denna görs analyser som resulterar i förslag på utvecklingsområden. Dessa förslag beaktas i planeringsarbete där budgetprocessen är en viktig del. Varje år Bokslut/Årsredovisning Välfärdsredovisning Analys av folkhälsooch välfärdsläget och förlag till prioriteringar av mål/områden Budgetberedning Prioriterade områden Budgetbeslut i kommunstyrelsen Budgetbeslut i kommunfullmäktige Ramar och mål till nämnderna Vart annat år Kartläggning och uppföljning av kommunens olika styrdokument (strategier, policys, planer) som berör de elva nationella folkhälsomålområdena. Föreslå eventuella förändringar. Process över Malmös folkhälsoarbete 3

4 Vision Hela Malmö Visionen är att alla malmöbor har samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Att ha god hälsa är centralt i människors liv. Ju fler malmöbor som mår bra och är friska och ju mer jämlikt fördelad välfärden är desto bättre och mer långsiktig tillväxt och välmående kommun. En positiv utveckling av folkhälsan i Malmö är en förutsättning för en långsiktigt hållbar stad. Syfte Policyn anger inriktning, värdegrund och förhållningssätt till folkhälsoarbetet och ska vara vägledande för styrning och genomförande av aktiviteter som främjar förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Värdegrund Policyns värdegrund vilar på FNs deklaration om mänskliga rättigheter tillsammans med det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I värdegrunden ryms också begreppet empowerment eller egenmakt. Grunden är att främja den enskilda människans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan. Avgränsning Policyn omfattar det handlingsutrymme som Malmö stad har för att åstadkomma bättre folkhälsa för malmöborna. I flera avseenden är det andra aktörer än Malmö stad som kan påverka folkhälsoutvecklingen och beslut fattas på en annan nivå än på den kommunala. Det handlar till exempel om nationella arbetsmarknadspolitiska åtgärder, trygghetssystem, sjukvård etc. Folkhälsopolicyn kan vara vägledande även för samverkan med andra aktörer. 4

5 Sex principer för folkhälsoarbetet i Malmö stad För att förverkliga visionen om Hela Malmö förutsätts agerande på flera nivåer. 1 Systematiskt folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet är en del av samhällsplaneringen och ska i möjligaste mån vara en del i ordinarie arbete. I det systematiska arbetet ingår välfärdsredovisning, analys och förslag till prioriterade områden/ mål i budgetberedningsarbetet, samt kontinuerlig uppföljning av alla kommunens måldokument som berör de elva nationella folkhälsomålområdena. Om utvecklingen kring ett folkhälsoområde går åt fel håll ska det fångas upp. 4 Kvalitet och innovation Malmö stad är en lärande organisation. Organisationen behöver kontinuerligt uppdatering av ny kunskap om främjande och förebyggande metoder. I Malmö stad ska vi i möjligaste mån använda kostnads effektiva och evidensbaserade metoder, men också finna nya innovativa sätt för att påverka hälsoutvecklingen. Samverkan och gränsöverskridande ledarskap kan generera kreativa och innovativa lösningar på folkhälsans utmaningar. 2 3 Bättre analyser varför ser det ut som det gör? Vi behöver nödvändigtvis inte mer kunskap om hälsoläget, men däremot kunskap om varför det ser ut som det gör och vilka konsekvenser det får både gällande hälsoutfall och ekonomiska konsekvenser. Det handlar om att mäta och förstå problemet med jämlikhet i hälsa och bedöma effekterna av olika åtgärder. Analyserna genererar förslag till prioriteringar och åtgärder. Prioritera Folkhälsoarbetet är allas ansvar och allas uppgift. När alla politikområden och verksamheter i Malmö stad konsekvent arbetar för att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor kommer det att få effekt. Det innebär en fokusering på den sociala dimensionen av hållbar utveckling. 5 6 Samverkan och gränsöverskridande ledarskap För att åstadkomma en förändring förutsätts agerande över alla samhällssektorer och alla politikområden. Detta är hela Malmös utmaning och det kommer att krävas samverkan och gränsöverskridande ledarskap mellan förvaltningarna, men också mellan Malmö stad och andra aktörer, både andra samhällsaktörer och aktörer så som förenings-, och näringsliv. Kompetensutveckling För att kunna veta vilka vinster man kan göra med bra förebyggande och hälsofrämjande arbete och prioritera folkhälsoarbete behövs kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om att stärka kompetensen inom och mellan förvaltningar, verksamheter och bland politiker om i vilken utsträckning beslut och olika åtgärder påverkar folkhälsan. 5

6 Organisation Allas ansvar och engagemang Alla förvaltningar och i stort sett alla Malmö stads verksamheter påverkar malmöbornas livsvillkor och förutsättningar för hälsa direkt eller indirekt, på individnivå och/eller på strukturell nivå. Alla de anställda som varje dag möter medborgarna kan bidra till förändring. Det är i dessa möten med förskolebarn, skolelever, föräldrar, försörjningsstödstagare, arbetssökande, funktionshindrade, äldre, boende, trafikanter, parkbesökare, föreningsaktiva, kollegor med flera som vi har möjlighet att göra skillnad. Det är i dessa möten som engagemang, tilltro, respekt, förväntan, krav och intresse kan bidra till förändringsarbetet. Därför är utgångspunkten för folkhälsoarbetet den befintliga organisationen och inställningen att kommunen är en lärande organisation där folkhälsofrågorna är en del av ordinarie verksamhet och utvecklingsarbete. Ansvaret att implementera policyn vilar på alla verksam heter inom Malmö stad. Det finns några huvudaktörer som har som uppgift att säkerställa intentionerna med policyn. Folkhälsorådet Sedan januari 2009 finns det ett folkhälsoråd som utgör den politiska ledningen av folkhälsoarbetet. Rådet är kommunstyrelsens beredande organ och har till uppgift att leda arbetet genom att bland annat följa utvecklingen, sätta mål, prioritera områden och följa utfallet av insatser. Stadskontoret Stadskontoret ansvarar för att bereda ärenden till folkhälsorådet som till exempel att årligen sammanställa välfärdsredovisningen. Det är också stadskontorets uppdrag att koordinera, utvärdera och stödja utvecklingen av folkhälsopolicyn. Kommission När det gäller insatser för ojämlikhet i hälsa och att minska gapet mellan de som har goda förutsättningar för hälsa och de som inte har det krävs ett omfattande förändringsarbete som innebär nya synsätt och arbetsmetoder. Därför tillsätts en kommission. Denna kommissions uppdrag är att gränsöverskridande analysera konsekvenser och kostnader av ojämlikhet i hälsa för Malmö, samt föreslå strategier för att explicit minska ojämlikhet i hälsa. Kommissionen arbetar under en begränsad tid och resultatet av arbetet kan innebära att folkhälsopolicyn och även andra styrdokument kan komma att revideras. Andra viktiga aktörer Ingen enskild aktör kan ensam tackla folkhälsans utmaningar. Malmö stad är beroende av sin omgivning. Mycket viktiga aktörer för både hälso främjande arbete och förebyggande insatser är alla de föreningar, ideella verksamheter och samhällsentre prenörer som finns i Malmö. Närings livet spelar en avgör ande roll liksom hälso och sjukvården, regionala och nationella aktörer. 6

7 De 11 nationella folkhälsomålområdena 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är grundläggande för folkhälsan. Det finns ett tydligt samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framförallt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor som metoder för föräldrastöd och insatser i förskola och skola. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. 4 Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. 5 Miljöer och produkter Målområdet miljöer och produkter är brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Området har delats upp i ett antal delområden; sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) och säkra miljöer och produkter (skadeperspektivet). 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. 7 Skydd mot smittspridning Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En trygg och säker sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. 9 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. 10 Matvanor och livsmedel Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. De övergripande nationella målen för samhällets insatser inom dessa områden är; minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning och minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 7

8 Ordförklaringar Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till både nivå och fördelning av hälsa. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan ska vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Evidensbaserade metoder Den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter. Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. De tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk utveckling är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utveckling är när alla tre dimensioner tillmäts lika stort värde. Den sociala dimensionen sätter människors behov och välbefinnande i centrum. Samhällets värdegrund är demokratisk. Hälsa, delaktighet, rättvis fördelning av makt och trygghet är centrala begrepp. En utveckling utifrån social hållbarhet strävar efter ett samhälle där alla människor, oavsett kön, ålder, socioekonomisk, etnisk eller kulturell tillhörighet har samma möjlighet att ta del av och vara delaktig i samhället. Jämlik, jämlikhet Att alla människor har samma rättigheter, möjligheter och skyldig heter inom alla väsentliga områden i livet. Levnadsvanor Motions- och matvanor, alkohol-, sex och tobaksvanor etc. Livsvillkor Samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållanden som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Exempel är utbildning, ekonomi, anknytning till arbetsmarknaden och sociala nätverk. Lärande organisation Kännetecknas av ett ständigt lärande för alla, med en hög grad av ansvar och initiativtagande och att det är lätt att ta till sig, utveckla och föra vidare kunskap samt en förmåga att förändra sig och tillämpa kunskaper och insikter. Man söker inom den lärande organisationen ständigt efter nya eller bättre arbetsformer, metoder, rutiner och strategier. Bild: Colourbox Tryck: CA Andersson AB, Malmö Form: Sven Eighteen Stadskontoret tel