Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun"

Transkript

1 Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige , 37

2 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en förutsättning. I kommunfullmäktiges målprogram för är hållbar utveckling ett av de mest centrala utvecklingsmålen för att främja en hälsosam och god livsmiljö. Utgångspunkten tas i de nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen. Policyn för socialt hållbar utveckling inriktar sig på att omsätta de nationella folkhälsomålen på lokal nivå som en del i att uppnå kommunens övergripande mål för en hållbar utveckling. Generellt är invånarnas självrapporterade hälsa i Bjuvs kommun lika bra som i övriga Skåne och Sverige som helhet. Det finns dock en rad utmaningar som kommunen står inför. Den psykiska ohälsan är hög bland den vuxna befolkningen, valdeltagandet samt utbildnings- och inkomstnivån ligger lågt och sjukdomar som har ett nära samband med våra levnadsvanor ligger betydligt högre än i riket. Det är också en hög andel av invånarna som upplever en otrygghet och ett utanförskap i kommunen. Det finns stora förutsättningar i Bjuvs kommun att tillsammans vända dessa trender. Kommunen ligger i en expansiv Öresundsregion med pendlingsavstånd till både arbets- och utbildningsmöjligheter på nära håll. Det finns ett utbud av varierade boendemiljöer och närhet till god barnomsorg, skola och äldreomsorg skapar trygghet. Tillgången till rekreations- och grönområden är stort och föreningslivet erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Redan idag pågår ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete inom kommunens olika verksamhetsområden. Policyn syftar till, att genom gemensamma utgångspunkter och förutsättningar, att skapa en ram för arbetet för en socialt hållbar utveckling och god folkhälsa i Bjuvs kommun. I policyn anges inriktning och övergripande målsättningar för arbetet samt en beskrivning över de utmaningar som är centrala för en positiv utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun. Till policyn kopplas en handlingsplan för socialt hållbar utveckling, som löper under en period av fyra år i taget, och som syftar till att omsätta den övergripande visionen och målen i policyn till konkreta handlingar och åtgärder. 2

3 Socialt hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt värna om mänskliga, sociala och fysiska resurser på ett sätt som säkerställer att våra barn och framtida generationer har möjlighet att leva ett gott liv. En hållbar utveckling omfattar tre dimensioner: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till att skapa stabila och sunda ekonomiska förhållanden i hela samhället. Den sociala och miljömässiga hållbarheten har konkretiserats genom riksdagens beslut om 11 nationella folkhälsomål och 16 miljökvalitetsmål. Mål för folkhälsan 11 områden 16 miljökvalitetsmål En utveckling som går mot en social hållbarhet sätter människors behov och välbefinnande i centrum. Ett samhälle som byggs på en demokratisk värdegrund där hälsa, delaktighet och trygghet sätts i fokus utifrån ett långsiktigt perspektiv och där alla oavsett kön, ålder, socioekonomisk, etnisk eller kulturell tillhörighet har samma möjligheter att ta del av och vara delaktiga i samhället. För att lägga grunden för en socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun är de elva nationella folkhälsomålen centrala. I folkhälsomålen ingår även det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Även ett effektivt trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet, som syftar till att invånarna ska känna trygghet, en tillit till andra människor och samhällsinstitutioner samt trivas i Bjuvs kommun, är av stor betydelse för en socialt hållbar utveckling. 3

4 De elva nationella folkhälsomålen utgör grunden för arbetet Det övergripande nationella målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utifrån det övergripande målet har elva nationella målområdena utarbetats. Målområdena utgår från hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa eller ohälsa. För att kunna inta ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv är det en förutsättning att fokusera på hälsans bestämningsfaktorer snarare än att fokusera på sjukdomar och hälsoproblem. Det gör att problemen och sjukdomarna kan motverkas innan de uppstår. Målområdena bygger på de bestämningsfaktorer som visat sig ha störst betydelse för folkhälsan och är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet kan också relateras till flera av folkhälsomålen, såsom ekonomisk och social trygghet (mål 2), trygga och goda uppväxtvillkor (mål 3), sunda och säkra miljöer (mål 5) och minskat bruk av alkohol och droger (mål 11). Även mål 1 delaktighet och inflytande har en tydlig koppling till tillit och upplevelsen av trygghet i samhället. 4

5 Övergripande vision Den övergripande visionen för Bjuvs arbete med socialt hållbar utveckling ligger i linje med målsättningen för den nationella folkhälsopolitiken och regeringens mål för det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet. Visionen är att: Bjuvs kommun ska vara en trygg kommun att leva i där alla har förutsättningarna att uppnå en god hälsa och välbefinnande på lika villkor Sex prioriterade områden Utifrån en kartläggning över hälsoläget i Bjuvs kommun, som sammanställts i rapporten Folkhälsoprofil Bjuvs kommun 2009, har sex prioriterade områden särskilt identifierats som kommunen behöver arbeta mer aktivt med för att uppnå en socialt hållbar utveckling. De sex prioriterade områdena för det gemensamma arbetet för socialt hållbar utveckling är: 1. Delaktighet och inflytande 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar 3. Alkohol, tobak, narkotika och andra droger 4. Fysisk aktivitet 5. Goda matvanor 6. Trygga och säkra miljöer 5

6 Perspektiv som ska genomsyra arbetet med de 6 prioriterade områdena I strävan mot visionen är det viktigt att följande perspektiv beaktas och genomsyrar arbetet med de sex prioriterade områdena: Fokus på barn och unga: Det har visat sig att goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar har en stark effekt på hälsotillståndet i befolkningen och en tydlig utjämnande effekt på sociala skillnader i hälsa. Levnadsvanor och beteenden befästs också till stor del i unga år. Barn och unga bör därför särskilt prioriteras i arbetet för en socialt hållbar utveckling. Identifiera ekonomiskt och socialt utsatta grupper: Grupper som är särskilt utsatta bör identifieras inom varje planerad insats för att skapa en jämlik hälsa i Bjuvs befolkning. Generellt förbättras levnadsvanorna i Sverige samtidigt som de sociala skillnaderna består. En utmaning för folkhälsoarbetet är att minska de sociala klyftorna istället för att förstärka dem. Insatser inom folkhälsoområdet måste därför planeras så att de inte endast når ut till dem som kanske behöver dem minst. Jämställdhetsperspektiv: Även ett jämställdhetsperspektiv bör genomsyra arbetet med att förverkliga policyns intentioner. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Inom varje insats ska därför kvinnors och mäns olika villkor belysas, analyseras och beaktas. Mångfaldsperspektivet: Mångfaldsbegreppet tar sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567). Lagen fastställer att lika rättigheter och möjligheter ska främjas oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ur ett mångfaldsperspektiv lyfts olikheter fram som något eftersträvansvärt och som en tillgång för individen och samhället. Ett synsätt som även ska genomsyra arbetet med att förverkliga policyns intentioner. Helhetssyn på hälsa: Genomförandet av policyn ska utgå från ett helhetsperspektiv på hälsa. Bestämningsfaktorerna inom de olika målområdena samverkar och påverkar hälsan i växelverkan och en insats inom ett område kan ha påverkan på flera av de andra målområdena. På så vis kan ett stuprörstänkande undvikas och arbetet får större synergieffekter. 6

7 Prioriterat område 1. Delaktighet och inflytande Samhällen med lågt valdeltagande där få människor känner mening med att engagera sig i föreningsliv eller till att försöka påverka samhällsutvecklingen kännetecknas av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet och inflytande i samhället är därför ett av de viktigaste målen att prioritera för att uppnå en god folkhälsa. Särskild vikt bör läggas vid att främja social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns, ungdomars och äldres möjligheter och inflytande och delaktighet i samhället. Det är också viktigt att arbeta för en ökad jämställdhet som skapar förutsättningar för män och kvinnor att delta i samhällslivet på lika villkor. Mål för det prioriterade området: 7

8 Prioriterat område 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för hälsa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Framförallt finns det ett samband mellan psykisk ohälsa, men även en ökad risk för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, ökad alkoholkonsumtion och tobaksbruk. Arbetet inom målområdet kräver insatser på strukturell nivå, såsom ett socialförsäkringssystem som täcker väsentliga risker, utbildningsmöjligheter under olika perioder av livet, en skola som skapar förutsättningar för alla elever att nå kunskapsmålen, en samhällsplanering som bidrar till trygga miljöer och sociala tjänster av hög kvalitet, men även insatser som främjar sociala mötesplatser i samhället för olika åldersgrupper. Mål för det prioriterade området: *Emotionellt stöd innebär att individen upplever att det finns stöd från närstående för att klara livets stress och problem. *Praktiskt stöd innebär att individen har närstående att vända sig till för att få praktiskt stöd vid sjukdom eller andra besvärliga situationer i livet. 8

9 Prioriterat område 3. Alkohol, tobak, narkotika och andra droger Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle är viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. Förutom att begränsa tillgänglighet på både alkohol, tobak och narkotika så krävs mer fokus på andra metoder för att minska alkohol och tobakskonsumtionen bland annat genom att inrikta sig på att förändra attityder och normer kring alkohol och tobak, motverka utvecklingen av den psykiska ohälsan och påverka föräldrars inställning till barn och ungdomars alkohol- och tobakskonsumtion. En annan viktig grupp att nå är gravida kvinnor och småbarnsföräldrar där tobaksavvänjande insatser erbjuds de som röker under graviditet och småbarnsåren. I det förebyggande arbetet mot narkotika är det betydelsefullt att minska nyrekryteringen till missbruk och stärka individens motståndskraft att lockas in i drogkulturer och missbruk genom att skapa integration och delaktighet, trygga uppväxtvillkor och en väl fungerande skola och arbetsmarknad. Mål för det prioriterade området: 9

10 Prioriterat område 4. Fysisk aktivitet Det finns starkt vetenskapligt stöd för ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och god hälsa. Fysisk aktivitet minskar risken för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar, diabetes (typ II), depression, benskörhet, vissa former av cancer samt har en främjande effekt på psykiskt välbefinnande och hälsa. När det gäller utövandet av fysisk aktivitet finns betydande sociala skillnader. Därför är det angeläget med en god idrottspolitik som stärker alla människors möjligheter att utöva idrott och motion. Särskilt betonas vikten av fysisk aktivitet i förskola och skola, stimulans till friluftsliv, en samhällsplanering där grönområden prioriteras, ökad fysisk aktivitet under arbetstid samt till och från arbetet. Även fysisk aktivitet för äldre bör prioriteras. Genom att vara fysiskt aktiv bygger den äldre upp en reservkapacitet som underlättar dagliga aktiviteter, främjar självständighet och skyddar vid sjukdom. En viktig del i arbetet för att främja äldres fysiska aktivitet är att skapa stödjande miljöer, såsom mötesplatser för olika aktiviteter, samt att utbudet av fysiska aktiviteter varierar så att de kan anpassas efter de äldres individuella kapacitet. Mål för det prioriterade området: 10

11 Prioriterat område 5. Goda matvanor Goda matvanor har en avgörande betydelse för hälsan. I allt fler länder håller övervikt på att utvecklas till ett dominerande problem. Nästan 10 procent av den vuxna befolkningen är överviktig och andelen överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt, vilket sannolikt beror på att vi rör på oss mindre än tidigare och att vi äter en felaktigt sammansatt kost med alltför stort energiinnehåll. Övervikten följer ett mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Äldre har däremot identifierats som en riskgrupp när det gäller undervikt och bör därför också särskilt uppmärksammas under detta målområde. Viktigt är att medborgarnas kunskaper om samband mellan kost och hälsa ökar. Det är också viktigt med ett folkhälsoperspektiv på livsmedelspolitiken vars mål är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Mål för det prioriterade området: Med goda matvanor avses här de rekommendationer från Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket som är rådande. 11

12 Prioriterat område 6 Trygga och säkra miljöer En viktig bestämningsfaktor för hälsan är att få känna sig trygg i sin vardag. För att kunna känna sig säker i sin hemmiljö och i andra miljöer är det viktigt att det brottsförebyggande arbetet verkar för trygga och säkra miljöer. Det brottsförebyggande arbetet i kommunen sker både genom social brottsprevention som genom goda levnadsvillkor minskar individers benägenhet att begå brott och situationell brottsprevention som minskar individers möjlighet att begå brott. Det trygghetsfrämjandearbetet syftar till ökad tillit mellan människor och till samhället samt öka toleransen för olikheter. Mål för det prioriterade området: 12

13 Styrdokument Nedan presenteras de styrdokument som är centrala i arbetet för en social hållbar utveckling i Bjuvs kommun: Lokala Målprogrammet för Bjuvs kommun Bjuvs kommuns handikapplan Regionala Regionala folkhälsostrategin för Skåne Nationella Strategiska utmaningar en vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling (Skr. 2005/06:126) En förnyad folkhälsopolitik (Prop. 2007/08:110) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (Prop. 2010/11:47) Allas vårt ansvar ett nationellt brottsförebyggande program (Ds 1996:59) FN s Barnkonvention FN s konventioner om mänskliga rättigheter 13

14 Aktörer Nedan presenteras viktiga aktörer i arbetet för en socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun: Lokala Kommunen Andra lokala samhällsaktörer såsom näringslivet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, primärvården, polisen, psykiatrin, Skåneidrotten, de ideella organisationerna samt föreningslivet Regionala Region Skåne Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Nationella Statens Folkhälsoinstitut (FHI) Brottsförebyggande rådet (Brå) Sveriges kommuner och landsting (SKL) 14

15 Uppföljning och revidering Rådet för socialt hållbar utveckling ansvarar för att följa upp arbetet med utgångspunkt i policyns intentioner. 1 Uppföljningen fokuserar på vilka åtgärder som vidtagits inom de olika prioriterade områdena samt i vilken utsträckning hänsyn har tagits till de sex prioriterade områdena i de olika förvaltningarnas mål, planering och fortlöpande verksamhet. För att följa utvecklingen inom området i kommunen kommer indikatorer för arbetet sammanställas i ett välfärdsbokslut varje år som integreras i det kommunala boksluts- och budgetarbetet. Välfärdsboksluten kommer också att ligga till grund för nya prioriteringar inom området. Policyn för socialt hållbar utveckling har inget slutdatum. Kommunstyrelsen initierar en översyn av policyns aktualitet i början av varje mandatperiod eller när indikatorer tydligt pekar på att det finns behov av omprioriteringar. 1 Under förutsättning att förslaget på ny organisation antas i KF. I annat fall är det brottsförebyggande rådet (Brå) och folkhälsorådet som utser arbetsgrupper enligt den organisation som för tillfället föreligger. 15

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Nämndens namn den dag månad årtal x Reviderad: Nämndens namn den dag månad årtal x Giltig t.o.m: Den dag månad årtal Ansvarig ägare:

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Ängelholms Folkhälsoplan

Ängelholms Folkhälsoplan Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 DEL 1 - INLEDNING Hållbar utveckling myntades av Lester Brown i början av 1980talet och nådde den internationella arenan genom Brundtlandrapporten i FN 1987. Brundtlandkommissionens

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län KS-2011/764

Folkhälsopolicy för Uppsala län KS-2011/764 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-08-09 Kommunstyrelsen Folkhälsopolicy för Uppsala län KS-2011/764 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun 2016-2020 Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Programmet ska vara vägledande för nämnder och förvaltningar

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016-2019 TMRA KOMMUN Kommufedningskontoret 2015 -to- 15 Dnr. Dpl. Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Folkhälsoplan för Kristinehamns kommun

Folkhälsoplan för Kristinehamns kommun Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman johan.ohman@kristinehamn.se PLAN 2016-03-08 1(12) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Folkhälsoplan för Kristinehamns kommun Dokumenttyp Plan Dokument-ID

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer