FOLKHÄLSORAPPORT 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKHÄLSORAPPORT 2011"

Transkript

1 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN

2 Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden är en utgångspunkt för att nå social hållbarhet. En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha god kännedom om hur befolkningens hälsosituationen ser ut. Det är därför av stor vikt att kartlägga behov och utvecklingsområden i samhället. Detta är en kortversion av en rapport som kartlägger hälsoläget i Eslöv Kartläggningen möjliggör en analys av svagheter, styrkor och utvecklingsområden och avser att vara ett stöd för politiker och tjänstemän att fatta beslut och göra prioriteringar. Folkhälsorapporten gör inga anspråk på att vara heltäckande, utan ska ses som ett underlag för beslut som underlättar människors möjligheter att bibehålla och förbättra sin hälsa. Generellt uppger invånarna i Eslöv att de mår lika bra som invånarna i övriga Skåne och i Sverige som helhet. Men precis som på andra platser står vi i Eslöv också inför en rad utmaningar. En stor andel av eslövsborna upplever att de har ett lågt socialt deltagande, valdeltagande ligger på en lägre nivå än riket, behörigheten till gymnasieskolan ligger lågt, ungdomsarbetslösheten är hög och ensamstående med hemmavarande barn och barn med utländsk bakgrund har det betydligt svårare ekonomiskt än övriga familjer. Vad gäller kommuninvånarnas levnadsvanor är rökning och fetma mer vanligt förekommande jämfört med Skåne och riket. Det finns goda förutsättningar i Eslövs kommun att tillsammans vända dessa trender. Redan idag pågår ett aktivt hälsofrämjande arbete inom kommunens olika verksamheter. Det finns ett utbud av varierade boendemiljöer och närhet till god barnomsorg, skola och äldreomsorg skapar trygghet. Tillgången till rekreations- och grönområden är stort och föreningslivet erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Kommunen ligger dessutom i en expansiv Öresundsregion med pendlingsavstånd till både arbets- och utbildningsmöjligheter på nära håll. Folkhälsorapporten fi nns i sin helhet på (sök på folkhälsorapport).

3 Folkhälsorapport, Eslövs kommun Folkhälsorapporten är en övergripande kartläggning av folkhälsoläget i Eslövs kommunen och ska utgöra en del av underlaget för att skapa ett sammanhållet och målinriktat folkhälsoarbete i Eslövs kommun. Årets folkhälsorapport tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden och bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och de levnadsförhållanden som påverkar hälsa. De första sex målområdena är strukturella och har en avgörande effekt på hälsa även om vi inte direkt förknippar dem med hälsoeffekter. Detta gäller till exempel för inkomst, utbildningsnivå och känsla av deltagande i samhället. De sista fem målområdena innefattar olika livsstilsindikatorer som alkoholkonsumtion, rökning och ett stillasittande liv, som alla har en direkt effekt på hälsan. Folkhälsorapporten visar att nivån på hälsa och välfärd skiljer sig åt mellan olika grupper av befolkningen i Eslöv. Viktiga bakgrundsfaktorer i detta sammanhang är till exempel kön, ålder, utbildningsnivå, etnicitet och inkomst. Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Rätten till delaktighet och inflytande i samhället är viktiga frågor för ett demokratiskt samhälle. Delaktighet och inflytande har även visat sig vara en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Ett gott inflytande ger goda möjligheter att påverka den egna livssituationen, vilket har ett tydligt samband med hälsa. En av de vanligaste indikatorerna för delaktighet i samhället är valdeltagande. I Eslöv har valdeltagandet ökat väsentligt sedan år I förhållande till riket ligger vi dock fortfarande under snittet. Valdeltagande 2010 Riksdagsval Landstingsfullmäktigval Kommunfullmäktigval Eslöv 82,7 79,8 80,3 Sverige 84, ,6 Källa: SCB, Valdeltagande Ett annat mått är hur medborgarna själva upplever sina möjligheter till inflytande på kommunens verksamheter och kommunala beslut. I Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning visar det sig att Eslövsborna upplever brister i framför allt faktorer som förtroende och påverkan. I LUPP (Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken) har ungas upplevelse av delaktighet och inflytande i Eslöv kartlagts. Kartläggningen visar att många ungdomar idag inte vet vart de ska vända sig om de vill påverka något eller tror att det inte spelar någon roll att man försöker. Det är samtidigt många som vill vara med och påverka frågor som rör Eslöv och dem själva. En annan indikator kring delaktighet är i vilken utsträckning individer upplever att de har ett emotionellt och praktiskt stöd i vardagen och känner en social delaktighet (mätt genom andelen aktiva i en förening eller studiecirkel). Idag anger en av tre eslövsbor att de har ett svagt praktiskt stöd och fyra av tio att de har ett svagt emotionellt stöd. Varannan eslövsbo uppger sig ha ett lågt socialt deltagande, vilket är en ökning sedan 2000 och procentuellt högre än genomsnittet för Skåne.

4 Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar I likhet med målområde 1, delaktighet och inflytande i samhället, tillhör ekonomisk och social trygghet en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. En hög sysselsättningsnivå som möjliggör för människor att försörja sig genom eget arbete är grundläggande för ett välfärdssamhälle. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Eslöv har högre andel invånare som gått ut båda grundskolan och gymnasiet i jämförelse med snittet för Skåne och för Sverige som helhet. Andelen med högre utbildning är dock lägre än snittet för både Skåne och Sverige hade 38 procent av kvinnorna och 27 procent av männen i Eslöv eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivå (%), 2010 (25-64 år) Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Eslöv Skåne Sverige Källa: SCB, Utbildningsregistret Att ha ett jobb är en viktig påverkansfaktor för människors hälsa. Med undantag för åldersgruppen år är det i Eslöv en något högre andel av invånarna som har ett jobb jämfört med snittet för Skåne och Sverige var ungdomsarbetslösheten fem procent, vilket är en procentenhet fler jämfört med Skåne och riket. I åldersgruppen var arbetslösheten något lägre i samma jämförelse. Andel öppet arbetslösa, Eslöv Skåne Sverige Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen När det gäller ekonomiska förutsättningar utmärker sig vissa grupper mer än andra. Ensamstående med barn hemma har det exempelvis betydligt svårare ekonomiskt än övriga familjesammansättningar. Familjer med låga inkomster, 2009 Ensamstående utan hemmavarande barn Ensamstående med hemmavarande barn Övriga familjer med hemmavarande barn Pensionärsfamiljer Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning Eslöv Skåne Sverige Källa: SCB, Inkomst- och förmögenhetstatistik

5 Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar har en stark effekt på hälsotillståndet i befolkningen och en tydlig utjämnande effekt på sociala skillnader i hälsa. Levnadsvanor och beteenden befästs också till stor del i unga år. Barnfattigdomsindexet belyser andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Barn som växer upp i socioekonomiskt svaga familjer har i allmänhet sämre hälsa. I Eslöv befann sig 2009 tolv procent av barnen i åldern 0-17 år i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Motsvarande siffra för barnen med utländsk bakgrund var 29 procent. Barnfattigdomsindex (%), år Barn med utländsk bakgrund Barn med svensk bakgrund Barn totalt Eslöv Skåne Sverige Källa: SCB, Inkomst- och förmögenhetstatistik Vårterminen 2010 var 83 procent av ungdomarna i Eslöv behöriga till de nationella programmen på gymnasieskolan, jämfört med 86 procent i Skåne och 88 procent i riket. Andelen behöriga till gymnasieskolan ökade till 83,5 % vårterminen Behöriga till gymnasieskolan (%), VT 2010 Flickor Pojkar Totalt Eslöv Skåne Sverige Källa: Skolverket Enligt LUPP 2009 trivs unga bra i skolan och med livet i största allmänhet. I grundskolan och gymnasiet är det vanligt med sömnbesvär och trötthet under dagarna. Det framgår också tydligt att tjejers psykosociala hälsa (stress, magont, huvudvärk) är sämre än killars. Eslövs kommun kartlägger årligen elevers lust att gå till skolan. För eleverna i årskurs fem minskade lusten från 2010 till 2011, men resultatet ligger fortfarande på samma nivå som I årskurs sju har lusten att gå till skolan ökat markant de senaste åren. Trots detta är lusten att gå till skolan fortfarande något lägre för de äldre eleverna. Målområde 4 Hälsa i arbetslivet Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön är en viktig fråga både för människors hälsa och välbefinnande, men hänger också samman med tillväxt och utveckling i kommunen i stort. Ohälsotalet i Eslövs kommun (antalet dagar med sjukersättning under ett år) är högre än det för Skåne och Sverige. I samtliga åldersgrupper är ohälsotalet högre för kvinnor än för män och allra högst är det i åldersgruppen år.

6 Målområde 5 Miljöer och produkter Målområdet, miljöer och produkter, handlar om vår fysiska omgivning, det vill säga den yttre miljön och den bebyggda miljön. Området innefattar även skadeperspektivet. Fler omkom i Eslöv jämfört med länet och riket på grund av skador alternativt förgiftning under perioden Under motsvarande period begick något fler, fler män än kvinnor, självmord i Eslöv jämfört med Skåne och riket. Brottslighet påverkar inte bara de drabbade, utan medverkar också till oro och otrygghet bland befolkningen. Det sker något färre brott, inklusive våldsbrott (misshandel, mord/dråp, våldtäkt, rån och våld mot tjänsteman), i Eslöv jämfört med Skåne och riket. Anmälda brott per invånare, 2010 Anmälda brott Därav våldsbrott Eslöv Skåne Sverige Källa: Brottsförebyggande rådet Enligt polisens trygghetsmätning har trygghetsindex förbättrats i Eslövs kommun sedan Den upplevda tryggheten i Eslöv är fortfarande något lägre i förhållande till Skånesnittet och till de närliggande kommunerna Hörby, Höör, Kävlinge och Lund. Trygghetsmätning (trygghetsindex), Skåne 2,11 1,89 1,82 1,75 Hörby 2,03 1,97 1,91 1,58 Höör 1,7 1,79 1,73 1,48 Kävlinge 2,06 1,82 1,55 1,61 Lund 1,78 1,48 1,36 1,27 Eslöv 2,06 1,67 1,91 1,85 Källa: Polismyndigheten i Skåne, Trygghetsmätning 2011 Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har en avgörande roll för den långsiktiga hälsoutvecklingen. En speciellt viktig roll har Primärvården med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i det dagliga mötet med patienterna. Den största andelen av de som mår bra finns i störst utsträckning bland de med lång utbildning. Män anger generellt att de mår bättre än kvinnor. I Eslöv är den självskattade hälsan bland män bättre jämfört med Skåne och Sverige, men sämre för kvinnorna. Målområde 7 Skydd mot smittspridning Sverige har en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar. Förekomsten har kunnat hållas på en låg nivå tack vare förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete. En internationell hotbild gör att läget snabbt kan förändras. Ett påtagligt problem är ökningen av antibiotikaresistenta bakterier.

7 Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till en trygg och säker sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. I takt med att medelåldern för förstföderskor har stigit, har också andelen tonåringar som avslutat graviditeten med abort ökat. Under perioden gjorde något fler kvinnor i åldern år abort i Eslöv jämfört med Skåne och Sverige. Målområde 9 Fysisk aktivitet Brist på fysisk aktivitet utgör, enligt Världshälsoorganisationen (WHO), en riskfaktor för en rad olika sjukdomar så som hjärtkärlsjukdomar, diabetes, cancer i tjocktarm och bröstcancer samt benskörhet. I åldersgruppen i Eslövs kommun har andelen som uppger låg fysisk aktivitet minskat, oavsett kön, sedan år Fler män än kvinnor uppger låg fysisk aktivitet. Omkring hälften av ungdomarna är medlemmar i en idrottsförening. Nästan lika många idrottar på egen hand. Låg fysisk aktivitet på fritiden, 2008 (18 80 år) Män Kvinnor Totalt Eslöv 14,6 13,4 14,0 Skåne län 15,6 13,1 14,4 Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät Målområde 10 Matvanor och livsmedel Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet, är positivt för hälsan. Många sjukdomar och en psykisk ohälsa kan förebyggas med hjälp av goda matvanor och fysisk aktivitet. Ohälsosamma matvanor är generellt vanligast bland grupper med låg utbildning och låg inkomst. Likaså visar sig fetma främst hos socioekonomiskt svaga grupper. I Eslöv har fetman nästan fördubblats sedan år Andel (%) med fetma, år Kvinnor Män Totalt Eslöv 18,6 16,4 17,9 Skåne 14,2 14,1 14,2 Riket 12,7 12,0 12,4 Källa: Skl, öppna jämförelser, folkhälsa I LUPP uppger många att de slarvar med sina matvanor. 40 procent av ungdomarna, undantaget killar i åk 8, väljer regelbundet att hoppa över frukosten på morgonen. Många väljer även bort lunchen.

8 Målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Beroendeframkallande medel och spelberoende påverkar hälsan negativt. Riskgrupperna för de olika formerna av missbruk är ofta de samma. Det förekommer fler dagligrökare, fler kvinnor än män, i Eslöv jämfört med Skåne. Daglig rökning, ( %) år Eslöv 20,9 18,2 18,2 Skåne 19,2 17,9 14,7 Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät 2008 Under perioden uppgav något fler än en av tio mödrar vid inskrivningen till mödravårdscentralen att de röker, vilket är betydligt högre i förhållande till Skåne och riket. Flickorna och pojkarna i årskurs nio röker också i större utsträckning jämfört med snittet för Skåne. Andelen i Eslöv med riskabla alkoholvanor är lägre jämfört med Skåne Debutåldern för berusning är år och i årskurs två på gymnasiet svarar ungefär 80 procent att de någon gång har varit berusade, vilket motsvarar situationen i övriga Skåne. 17 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i årskurs två på gymnasiet har någon gång provat narkotika. Precis som i årskurs nio ligger flickorna över Skånesnittet och pojkarna under.

9 Folkhälsoarbete En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och välfärd. I kommunfullmäktiges målprogram för är ett långsiktigt hållbart Eslöv ett av de centrala utvecklingsmålen. Eslövs kommuns policy för hälsa och trygghet ska revideras till ett program för social hållbar utveckling. Programmet ska utgöra en gemensam plattform för kommunens folkhälsoarbete, alkoholoch drogförebyggande arbete, trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete samt ungdomspolitiska arbete. De elva nationella målområdena ligger som grund för kommunens utvecklingsarbete. Några områden är dock, utifrån hälsans ojämna fördelning, särskilt viktiga att fokusera på. I rapporten ser man att flera områden har utvecklats i positiv riktning, men också att det finns flera utvecklingsområden. Det är en angelägen uppgift att förbättra hälsoläget och utjämna skillnaderna i hälsa. Förslag på övergripande målsättning Den övergripande målsättningen för Eslövs kommun arbete för en social hållbar utveckling föreslås vara: Eslövs kommun ska vara en trygg kommun att leva i där alla har förutsättningar att uppnå en god hälsa och välbefinnande på lika villkor. Förslag på genomgående perspektiv Det förekommer tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället, detta är en av de stora utmaningarna för folkhälsoarbetet. För att inte förstärka dessa skillnader måste folkhälsoarbetet utföras så att det också når ut till dem som behöver det mest. På så sätt kan vi minska de sociala klyftorna istället för att förstärka dem. Med utgångspunkt i detta bör tre perspektiv särskilt beaktas; fokus på barn och unga utifrån Barnkonventionens principer, fokus på ekonomiskt och socialt utsatta grupper samt fokus på mångfald och jämställdhet. Förslag på förbättringsområden Folkhälsorapporten påvisar att det finns en del områden som kommunen behöver arbeta mer aktivt med. Utifrån rapporten föreslås följande tre områden med mätbara mål utgöra en utgångspunkt i det fortsatta arbetet:

10 1.Delaktighet, öppenhetoch inflytande Ökatoleransenförolikheter Ökamedborgarnasinflytandegenommedborgardialogoch förbättradkommunikation Motverkaisolering 2.Socialaoch ekonomiska förutsättningar Ökaetableringenpåarbetsmarknadenmedfokuspå ungdomar,nyanländaochfunktionsnedsatta Minskadenegativaeffekternaavbarnfattigdom Ökadenfaktiskaochupplevdatryggheten 3.Barnsochungas uppväxtvillkor Ökabehörighetentillgymnasieskolan Förbättrastödettillbarnochungasomfarillaellerriskerar attfarailla Förbättralevnadsvanornaavseendekost,motionochANTD (alkohol,narkotika,dopingochtobak)ochspelberoende

11 Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post Webb

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 38 229 90-94 37 929 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lju Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 404 90-94 9 623 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ulr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 592 90-94 11 902 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet

Läs mer

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun Ängelholms kommun Kommunledningskontoret Enheten för samhällsplanering och utveckling Folkhälso- och

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer