PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

Transkript

1 Kommunledningskontoret Sara Anderhov PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel Möller Närvarande: Eslövs kommun Cecilia Lind, KS, ord. Henrik Wöhlecke, KS, v. ordf. Lesley Holmberg ers. KS Tony Hansson, VoO Kerstin Brinck, ers. SoT Fredrik Lundström, GoV Peter Sahlén, KoF Christine Melinder, AoF Lars Lindkvist, BoF Sven-Olov Wallin, GoV Hans Andersson, MoS Johnny Roj, MoS Hanna Mann, VoO Magnus Månsson, Klk Peter Juterot, Klk Åsa Mikkelsen, Klk Elsa von Friesen, Klk Sara Anderhov, Klk Handikappföreningarna POMS/Närpolisen Göthe Roth Inger Isaksson Snezana Krisanovic Wivian Holmberg Ingemo Hellgren Mats G Odestål

2 Räddningstjänsten Kärråkra vårdcentral Försäkringskassan Ungdomsmottagningen Anita Ström Åsa Löfkvist 1. Mötet öppnas Efter en gemensam lunch hälsade ordförande Cecilia Lind alla välkomma, och förklarade mötet öppnat. 2. Justerare utses Henrik Wöhlecke utsågs att justera dagens protokoll. 3. Lokalt systematiskt folkhälsoarbete Inledningsvis presenterade Sara Anderhov arbetsmetodik för lokalt systematiskt folkhälsoarbete. Folkhälsa betecknar befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa ska inte bara vara så bra som möjligt, den ska vara jämlikt fördelad också. Den största utmaningen inom ramen för folkhälsoarbetet är att klyftorna i hälsa ökar. Detta ligger väl i linje med kommunens satsning på den sociala ekonomin. Vår hälsa påverkas i positiv eller negativ bemärkelse av en mängd bestämningsfaktorer som på olika sätt, och på olika nivåer, samspelar med varandra. Några faktorer, så som vårt genetiska arv, kön och ålder kan vi inte själva påverka. Andra faktorer uttrycks genom våra levnadsvanor och vår livsstil och kan påverkas genom individuella ställningstaganden. Många av hälsans bestämningsfaktorer är av strukturell karaktär och beroende av det samhälle vi lever i. Folkhälsoinstitutet har i Folkhälsopolitisk rapport 2010 grupperat folkhälsans elva målområden i 3 strategiska områden; Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Syftet är att ge ett helhetsperspektiv. Området Goda livsvillkor poängteras som viktigast och är grunden för att folkhälsan ska bli bättre. Med goda livsvillkor kan människor lättare göra egna val som främjar hälsan. Att gå ut skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet. Goda livsvillkor skapar förutsättningar för en bättre hälsa även inom de två andra strategiska områdena. I enlighet med ett av de prioriterade målen för Eslövs kommun under mandatperioden; Långsiktigt och hållbart Eslöv, är ett av kommunledningskontorets uppdrag att ta fram ett så kallat välfärdsbokslut. Ett annat uppdrag som Sara Anderhov fick av Rådet för Hälsa och trygghet den 22 augusti 2010 var att ta fram en plan för revidering av den befintliga folkhälsopolicyn Det goda livet. Dessa uppdrag går hand i hand och kännetecknar ett systematiskt folkhälsoarbete. Ett systematiskt folkhälsoarbete går i stort

3 ut på att folkhälsoinvesteringar är baserade på kunskap om den faktiska hälsosituationen i kommunen och att insatser följs upp och utvärderas. Ett välfärdsbokslut är en metod för styrning och uppföljning som beskriver hur verksamheterna och levnadsvillkoren utvecklas ur ett välfärdsperspektiv. Välfärdsbokslutet bör årligen redovisas i samband med de ordinarie budget- och bokslutsprocesserna och på så vis bli ett kompletterande mått till de ekonomiska. Välfärdsbokslutet bygger på en kartläggning av hälsoläget i kommunen. Med hjälp av kartläggningen kan kommunens svagheter, styrkor och utvecklingsområden identifieras och blir på så vis ett viktigt beslutsunderlag för prioriterade målgrupper och målområden. 4. Presentation Kartläggning av folkhälsan i Eslövs Sara Anderhov, Hanna Mann och Peter Juterot presenterade, utifrån folkhälsans elva målområden, ett urval av nyckeltalen från kartläggningen av folkhälsan i Eslövs kommun. Målområde 1- Delaktighet och inflytande i samhället Andelen röstande i riksdags-, landstingsfullmäktig- och kommunfullmäktigvalen har sedan valen 2002 och 2006 ökat markant i Eslöv. Valdeltagande i Eslöv låg år 2010 dock fortfarande på en lägre nivå i förhållande till riket. Jämfört med LUPP 2006 är det en större andel ungdomar idag som inte vet vart de ska vända sig om de vill påverka något i Eslöv. 40 % av åttondeklassarna och 30 % av gymanasieungdomarna vill vara med och påverka frågor som rör Eslöv. Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Det finna ett samband mellan lågutbildade och ohälsa. Utbildningsnivån är starkt relaterad till människors sociala position förekom det fler med förgymnasial och gymnasial utbildning i Eslöv jämfört med Skåne och riket. Däremot är andelen med eftergymnasial utbildning lägre i Eslöv. Förvärvsarbete är inte bara den viktigaste källan till inkomst och försörjning, det är en viktig bas för identitet, socialt liv och delaktighet i samhället. I åldern år förvärvsarbetade år % av befolkningen i Eslövs kommun, vilket är något mer jämfört med riket och Skåne. Arbetslöshet utgör en allvarlig risk för ohälsa. 5 % av kommuninvånarna i Eslöv i åldern år var år 2010 arbetslösa, vilket är 1 % mer jämfört med Skåne och riket. Däremot är arbetslösheten 1 % lägre i Eslöv för åldersgruppen år. Till familjer med låga inkomster räknas familjer med en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. 39 % av de ensamstående med hemmavarande barn faller inom ramen för familjer med låga inkomster. Detta kan jämföras med de övriga familjesammansättningarna med hemmavarande barn där endast 12 % räknas till familjer med låga inkomster. Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Barnfattigdomsindexet belyser andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Barn som växer upp i socioekonomiskt svaga familjer har i allmänhet sämre hälsa. I

4 Eslöv befann sig år % av barnen i åldern 0-17 år i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Motsvarande siffra för barnen med utländsk bakgrund var 29 %. Siffrorna tyder således på att barn med utländsk bakgrund har det betydligt svårare ekonomiskt än barn med svensk bakgrund. Enligt LUPP 2009 verkar de flesta av Eslövs unga trivas bra i skolan och med livet i största allmänhet. Trötthet under dagarna och sömnbesvär på nätterna verkar vara vanligt förekommande bland ungdomarna. Det framgår tydligt att tjejerna mår sämre än killarna, och värst utsatta verkar tjejerna i årskurs 8 vara. Det finns ett samband mellan graden av utbildning och hälsa. VT 2010 var 83 % av ungdomarna behöriga till de nationella programmen på gymnasieskolan, jämfört med 86 % i Skåne och 88 % i riket. Det är pojkarna, med en behörighet på 78 %, som drar ner snittet för Eslöv. 91 % av ungdomarna med utländsk bakgrund födda i Sverige, jämfört med 85 % av ungdomarna med svensk bakgrund var motsvarande period behöriga. 53 % av ungdomarna med föräldrar som endast har förgymnasial utbildning, 73 % av ungdomarna med föräldrar som har gymnasial utbildning och hela 91 % av ungdomarna som har föräldrar med eftergymnasial utbildning var behöriga till de nationella programmen. Siffrorna tyder på att föräldrarnas utbildningsnivå spelar en väsentlig betydelse för ungdomarnas skola. Målområde 4 Hälsa i arbetslivet Ohälsotalet, dvs antalet dagar med ersättning per person och år, var år för kvinnor och 29 för män i åldersgruppen år, vilket är något fler dagar jämfört med Skåne och riket. Kvinnor i alla åldersgrupper har fler ohälsodagar än män. Ohälsotalet är högst i åldersgruppen år. Målområde 5 Miljöer och produkter Antalet döda per pga av självmord var under perioden högre för män (2,8) än för kvinnor (1,6). Något fler begår självmord i Eslöv jämfört med Skåne och riket. Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården är med sin specifika kompetens, sin auktoritet och sin stora kontaktyta gentemot befolkningen viktig för den långsiktiga hälsoutvecklingen. I hälsooch sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete spelar primärvården, i det vardagliga mötet med patienterna, en viktig roll. Andelen med bra/gott hälsotillstånd finns i högre grad bland dem med lång utbildning, jämfört med dem med kort utbildning. Män anger bättre hälsa än kvinnorna. Målområde 7 Skydd mot smittspridning Sverige har en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar. Förekomsten har kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå tack var förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete. Det finns dock en internationell hotbild och läget kan snabbt förändras genom det ökande resandet. Ett påtagligt problem i Sverige är ökningen av antibiotikaresistenta bakterier. Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa I takt med att medelåldern för förstföderskor har stigit, har också andelen tonåringar som avslutat graviditeten med abort ökat. Under perioden gjorde 24 per 1000

5 kvinnor i åldern år abort i Eslöv, vilket är något fler än Skåne men något färre än riket. Målområde 9 Fysisk aktivitet Andelen med låg fysisk aktivitet har sedan 2000 minskat i kommunen. Det förekommer något färre med låg fysisk aktivitet i Eslöv i förhållande till Skåne. Omkring hälften av ungdomarna är medlemmar i en idrottsförening. Nästan lika många idrottar på egen hand. Målområde 10 Matvanor och livsmedel Män intar frukt och grönt i betydligt mindre utsträckning än kvinnor. Övervikten och fetman har successivt ökat under perioden 2000 till Fetman har nästan fördubblats sedan år I LUPP 2009 uppger många att de slarvar med sina matvanor. 40 % av ungdomarna, undantaget killar i åk 8, väljer regelbundet att hoppa över frukosten på morgonen. Även lunchen är något som en del, främst i åk 8, väljer bort. Målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Det förekommer fler dagligrökare i Eslöv jämfört med Skåne. Det förekom fler kvinnor (21,4 %) i förhållande till män (15,0 %) som rökte i Eslöv år I Eslövs kommun rökte under perioden ,8 % av mödrarna vid inskrivningen till mödravårdscentralen, vilket är påfallande högre i förhållande till Skåne och riket. Flickorna och pojkarna i åk 9 i Eslövs kommun röker således i något större utsträckning jämfört med snittet för Skåne. Befolkningen i Eslöv har i mindre utsträckning riskabla alkoholvanor jämfört med Skåne. Debutåldern för första fyllan är vid års ålder. Bland ungdomarna som går i årskurs 2 på gymnasiet svarar ungefär 80 % att de någon gång har varit berusade, precis som i övriga Skåne. Bland eleverna i årskurs 2 på gymnasiet har 17 % och 16 % av pojkarna av flickorna provat narkotika. Precis som i årskurs 9 ligger flickorna över Skånesnittet och pojkarna under. 5. Workshop Prioriterade folkhälsoområden för Eslövs kommun Workshopen syftade till att, i samverkan, identifiera och diskutera folkhälsoområden som är särskilt angelägna för Eslövs kommuns folkhälsoarbete. Resultatet av workshopen kommer att bli ett viktigt underlag inför revidering av Eslövs kommuns policy för hälsa och trygghet. Workshopen inleddes med att deltagarna, utifrån sin erfarenhet och kunskap och med utgångspunkt från dagens presentation, fick anteckna angelägna folkhälsoområden på post-it lappar. Post-it lapparna resulterade i åtta folkhälsoområden. Eftermiddagens gruppuppgift gick sedan ut på att deltagarna fick resonera kring varför dessa områden ansågs som viktiga. Dokumentationen i sin helhet bifogas protokollet. Deltagarna identifierade följande områden som särskilt viktiga: Barnfattigdom Delaktighet och inflytande Skola och utbildningsnivå Riskbeteende

6 Kost och motion Psykosocial hälsa Funktionsnedsättning och hälsa Ungdomsarbetslöshet 6. Övrigt Deltagarna lyfte avslutningsvis att de uppskattade arbetsmetoden. De poängterade att de har ett ansvar att vidarebefordra informationen till sina nämnder, föreningar och verksamheter. Anita Ström, Försäkringskassan, lyfte att hon gärna delar med sig av Försäkringskassans kunskap och erfarenhet i sammanhanget. Åsa Löfkvist informerade om att Ungdomsmottagningen i Eslöv har som ambition att bli ett regionalt kunskapscentrum för ungdomar med handikapp. Nästa möte fokuserar ungdomar. 7. Mötet avslutas Ordföranden tackade de närvarande och avslutade mötet. Cecilia Lind Ordförande Henrik Wöhlecke Justerare