En god hälsa på lika villkor

Transkript

1 En god hälsa på lika villkor

2 En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. 2 EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR

3 Sjöbo kommun har tagit fram en policy för folkhälsoarbete. Den heter Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun och finns på Den här broschyren berättar på ett enkelt sätt vad som står i policy n. EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3

4 Vad är egentligen hälsa? För många betyder hälsa att vara frisk, att må bra och vistas i en miljö som man trivs i. Hälsan påverkas av många saker, till exempel om du trivs med de människor du har omkring dig och tycker ditt liv har en mening. Hälsan kan också påverkas av ditt arbete, mat, stress, sömn, rökning och alkohol. Hälsa enligt Nationalencyklopedin: ett tillstånd då en människa upplever att hon mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Det innebär alltså inte bara frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning utan att man är frisk och mår bra på alla sätt. Denna syn på hälsa, som bygger på Världshälsoorganisationens tolkning, tar hänsyn till hela människans situation. Ordet hälsa är bildat av ordet hel som betyder lycka. En del talar också om andlig hälsa. Andra menar att för många människor i stora delar av världen handlar hälsa om att ha mat för dagen och att inte drabbas av svåra sjukdomar som malaria, tuberkulos och aids. I vår del av världen handlar hälsa däremot om andra saker att motverka stress, depression och ångest samt vällevnadssjukdomar som fetma och diabetes. I andra delar av världen har man en annan uppfattning. Där ser man till helheten och anser att hälsa är att leva i jämvikt med omgivningen människor, miljö, natur och andlig tillvaro. 4 EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR

5 Folkhälsan omfattar alla aspekter; den psykiska, sociala och fysiska hälsan. Folkhälsoarbete ska främja invånarnas hälsa och verka förebyggande för att hela befolkningen ska få en god och jämlik hälsa. Alla, inte bara de som tillhör riskgrupper, ska ha nytta av folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet ska både skapa förutsättningar och miljöer för god hälsa och förmedla kunskap för att öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Folkhälsoarbete innefattar därför hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Även klimatet påverkar vår hälsa. Förändringar i klimatet ger i allt högre grad effekt på människors levnadsförhållanden: varmare klimat ger mer nederbörd, översvämningar ökar smittspridning och föroreningar ger sämre vattenkvalitet. WHO, uppmanar sina medlemsländer att förbereda sig på att möta klimatförändringarnas hälsokonsekvenser. I Sverige är Statens folkhälsoinstitut den myndighet som ansvarar för folkhälsoarbetet. Socialstyrelsen gör regelbundet rapporter som beskriver befolkningens hälsa. Folkhälsoarbete bedrivs också på regional och lokal, det vill säga kommunal, nivå. EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 5

6 Hälsans bestämningsfaktorer Påverkbart Grundläggande värden Jämlikhet / Jämställdhet Miljö / Samhällsekonomi Hälso-, sjuk- och tandvård m.m. Arbetsmiljö Ej påverkbart Arbetslöshet Boende Trafik Utbildning Jordbruk/Livsmedel Fritid/kultur Tobak Alkohol Narkotika Matvanor Socialt stöd Motion Sociala nätverk Individ Familj Sex och samlevnad Sömnvanor m.m. Barns vuxenkontakter Ålder Kön Arv 6 EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR

7 Hälsans bestämningsfaktorer De faktorer som påverkar folkhälsan kallas hälsans bestämningsfaktorer. En bestämningsfaktor ökar eller minskar risken för ohälsa. Därför är det viktigt att förstå att när man pratar om folkhälsa handlar det inte enbart om att äta rätt och motionera. Som bilden visar är det en mängd olika faktorer som samverkar och varierar; alltifrån levnadsvanor som människan påverkar själv, till social miljö, välfärd, inflytande och delaktighet, tillgång till arbete, utbildning, trygghet, integration m.m. Det är sällan bara en faktor som gör människan frisk eller sjuk. Arv, kön och ålder är faktorer som vi inte kan påverka. Svanström och Haglund modell Hälsans bestämningsfaktorer beskriver att faktorer som påverkar hälsan inom många verksamhetsområden. Modellen visar också vilken bredd folkhälsoarbetet måste ha, lokalt, regionalt och nationellt. Folkhälsorådet Folkhälsorådet består av politiker, representanter från kommunens olika verksamheter, Ungdomsrådet, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, folktandvården, primärvården, Svenska kyrkan och Polisen. Folkhälsorådet är inte beslutande utan rådgivande och agerar aldrig i enskilda ärenden. Folkhälsorådet arbetar för att alla verksamheter ska tänka på folkhälsan i beslut som tas för att på så sätt förebygga ohälsa. Folkhälsorådet har tagit fram en policy för hur folkhälsoarbetet ska bedrivas i Sjöbo kommun. Policyn, vars syfte är att skapa mervärde och tydliggöra rollerna i folkhälsoarbetet, finns på Genom samarbete och kommunikation ska hälsa, livskvalitet och samhörighet hos kommunens invånare förbättras. Med utgångspunkt i de nationella och regionala styrdokumenten ska det kommunala folkhälsoarbetet lyftas. EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 7

8 Sjöbo kommun ska samverka och ta del av den vetenskapliga forskning som bedrivs av Statens folkhälsoinstitut, Länsstyrelsen, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Folkhälsoarbetet ska vara en naturlig del inom alla kommunala verksamheter. Genom att arbeta tillsammans för en god och jämlik folkhälsa i samhället, ökar möjligheten för människor att ta ansvar för sin egen hälsa. I folkhälsoarbete finns också de nationella och regionala målen. De finns för att man ska skapa ett mervärde vid genomförande av insatser. Målsättningen är att: Öka medvetenheten om de faktorer som ger bättre hälsa. Förankra folkhälsoperspektivet i all verksamhet i Sjöbo kommun. Skapa ett förhållningssätt och en samsyn som bygger på ett hälsofrämjande perspektiv. Lokala folkhälso mål Under perioden fram till 2014 har Sjöbo kommun valt att arbeta extra intensivt med barn, ungdomar, unga kvinnor samt äldre. Målgruppen äldre, år med lättare sjuklighet, nås genom Statens folkhälsoinstituts projekt Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Kommunen ska också verka för en etablering av en ungdomsmottagning i Sjöbo kommun. Sjöbo kommun har tagit fram egna målområden som är kopplade till de regionala och nationella målen. Livskvalitet Sjöbo kommuns invånare ska må bra, känna gemenskap och delaktighet och ha en aktiv fritid i en kommun som är öppen för alla oavsett etnisk, kulturell och religiös bakgrund och sexuell läggning. 8 EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR

9 Kunskap Alla ska få uppleva sin skolgång positiv med gott resultat. Förutsättningar ges för ett livslångt lärande. Företagande och arbete Ett positivt företagsklimat ger goda möjligheter till etablering och utveckling av företag och arbetskraft. Det leder till minskad ungdomsarbetslöshet. Infrastruktur Sjöbo kommuns invånare ska uppleva att det bor i en tillgänglig och trafiksäker kommun med goda kommunikationer. Hållbar utveckling Sjöbo kommuns invånare upplever delaktighet genom att aktivt delta i bevarandet och utvecklandet av våra miljö-, natur och kulturvärden. EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 9

10 De elva nationella folkhälsomålen Det övergripande, nationella, folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden ska prioriteras: 1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. 10 EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR

11 Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor bland annat genom föräldrastöd för att förbättra relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. En annan arena är förskola och skola där barnen utvecklar och tränar olika kompetenser, till exempel problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor så som goda kost- och motionsvanor, genomföras i dessa miljöer. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. 4. Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa, utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 11

12 5. Miljöer och produkter Målområdet Miljöer och produkter handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. 6. Hälsofrämjande hälsooch sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. 12 EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR

13 7. Skydd mot smittspridning Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Skydd mot smittspridning ska därför utgöra ett särskilt målområde. 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. 9. Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. De samlade insatserna inom detta område är: ökad fysisk rörelse, mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till arbetet, mer fysisk rörelse under fritiden. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 13

14 10. Matvanor och livsmedel Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 14 EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR