Ohälsa vad är påverkbart?

Transkript

1 Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare

2 Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många klassar sin hälsa som dålig Att så stor del av ohälsan är påverkbar dvs, onödig

3 Det övergripande folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

4 Kanske allra viktigast Att inte ha full beslutskontroll påverkar hälsan - tillgänglighet och delaktighet är viktiga hälsofaktorer De med funktionsnedsättning tillhör ofta socioekonomiskt svaga grupper, vilket är en (o)hälsofaktor i sig Inte jämställa med äldre personer

5 Viktiga sociala faktorer som påverkar hälsan (bestämningsfaktorer) Delaktighet och inflytande Kultur Arbete och arbetsförhållanden Bra uppväxtförhållanden Utbildning Ekonomi Tillgång till hälsofrämjande aktiviteter Fysisk miljö

6 Hälsa Mer än avsaknad av sjukdom Självupplevd hälsa förutsäger både för tidig död och ett långt liv bättre än en medicinsk diagnos En viktig indikator på hur vårt samhälle ser ut En förutsättning för en bra samhällsutveckling, inte minst ekonomiskt En viktig mänsklig rättighet och en förutsättning för andra mänskliga rättigheter

7 Hälsa är en mänsklig rättighet Innebär rätt till bästa möjliga påverkbara hälsa Får inte reduceras bara till rätt att erhålla hälsooch sjukvård Huvuddelen av den åtgärdbara ohälsan har samband med sociala bestämningsfaktorer Ansvarskänsla är bra. Men många bestämningsfaktorer ligger utanför individens egen kontroll

8 Mer än 1 miljon människor i åldern år har en funktionsnedsättning Ökar med stigande ålder, ca en halv miljon i åldern år Funktionsnedsättning är inte detsamma som dålig hälsa. Man kan ha både och Ingen schweizisk fällkniv

9 Påverkbart Runt en tredjedel av ohälsan beror inte direkt på funktionsnedsättningen, utan istället på: - kort utbildning - brist på arbete - dålig ekonomi - övervikt - ångest - stress eller - diskriminering Ohälsan är därmed påverkbar om ovanstående faktorer förbättras

10 Elva gånger vanligare med dålig hälsa, 22 % (jämfört med 2 %) Störst var andelen med dålig hälsa bland rörelsehindrade Mindre vanligt med bra hälsa 42 % - (69 %) Vanligare med dålig hälsa bland lågutbildade, de utan kontantmarginal, de med låg inkomst

11 (-) Fler har sjuk/aktivitetsersättning, fler är långtidssjukskrivna (-) Fler har kort utbildning (-) Färre har mellanlång, mycket färre lång utbildning (-) Sämre ekonomisk trygghet, fler saknar kontantmarginal, fler har varit i ekonomisk kris (-) Betydligt färre arbetar (-) Fler låginkomsttagare, färre höginkomsttagare

12 (-) Fler har huvudvärk 40 % - (25 %) (-) Fler har svåra besvär av trötthet 21 - (4 %) (-) Fler har svåra sömnbesvär 15 % - (4 %) (-) Fler har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 14 % - (3 %) (-) Mer vanligt bland dem med kort utbildning, de som varit ekonomiskt utsatta (-) Mer nedsatt psykiskt välbefinnande 31 % - (14 %) (-) Mest bland personer med rörelsehinder. Vanligare med dem som saknar kontantmarginal och bland män med låg inkomst

13 (-) Fler som känt sig mycket stressade 8 % - (2%). Mer vanligt bland personer med rörelsehinder (-) Mer vanligt med självmordstankar 21 % - (11%). Vanligare bland kvinnor och yngre i bägge grupperna (-) Mer vanligt med självmordsförsök (9 % - 3 %). Vanligare bland kvinnor och yngre i bägge grupperna

14 (-) Mer fetma och mer stillasittande (-) Fler daglig rökare (-) Fler utsatta för passiv rökning (-) Mindre frukt och grönt (-) Mer riskabla spelvanor (män) (0) Något färre har riskabla alkoholvanor

15 Hälsoutvecklingen visar att folkhälsan förbättrats i genomsnitt ; ökad medellivslängd, mindre hjärt- och kärlsjuk. De relativa skillnaderna har ökat mellan sociala grupper; högre medellivslängd för högutbildade jmf lågutbildade, bättre psykisk hälsa för äldre jmf yngre För levnadsvanor är det stora skillnader mellan sociala grupper och åldrar

16 En mycket stor del av samhällets samlade ohälsa finns fortfarande hos personer med funktionsnedsättning Ett folkhälsoarbete som utgår från de icke funktionsnedattas och socialt väletablerades behov, kommer därför inte att uppnå det generella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för alla Mer fokus på funktionsnedsättning

17 Folkhälsomålen ur perspektivet funktionsnedsättning

18 Delaktighet och inflytande Ett av de viktigaste målen för handikapppolitiken. Måste uppnås om det folkhälsopolitiska målet ska nås Brister i delaktighet, jämlikhet är viktiga bestämningsfaktorer Bör innefatta att ha kontroll och inflytande över vardagens aktiviteter även om man inte rent praktiskt kan utföra det själv

19 Ekonomisk och social trygghet Relativa inkomsten är en viktig bestämningsfaktor för hälsa, påverkar även social position och status Social trygghet viktig. Ju mer generella och icke-exkluderande, desto mindre diskriminering och stigmatisering En funktionsnedsättning kostar ofta

20 Trygga och goda uppväxtvillkor Barn med funktionsnedsättning har samma rätt till en bra barndom som andra Ofta mycket sjukvård, behandlingar Otillgängliga miljöer funktionshindrar Samhället bör kompensera efter var och ens behov

21 Ökad hälsa i arbetslivet En första förutsättning är att få tillgång till arbetsmarknaden Attityder och tillgänglighet även ur ett icke fysiskt perspektiv Fundera över vilka krav som kan ställas Anpassning i form av tillgängliga lokaler, flexibla arbetstider, assistans, viloplats

22 Sunda och säkra miljöer och produkter Miljön i sin helhet är en viktig tillgänglighetsfråga Ju fler varor och tjänster som är tillgängliga och användbara, desto mindre behov av särskilt anpassade lösningar Speciell innebörd för folk som är överkänsliga eller allergiska

23 En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård Mer kunskap behövs om aspekten funktionshinder Den konkreta tillgängligheten Personalens kunskap om hur funktionsnedsättningen kan påverka den allmänna hälsan Ge information om olika levnadsvanor. Hjälp att förändra levnadsvanor

24 Gott skydd mot smittspridning Information om smittor och hur man skyddar sig. Måste utformas så att alla kan ta del Hälso- och sjukvården har speciellt ansvar för att inte sprida smitta mellan brukare

25 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa En del skador och funktionsnedsättningar kan påverka sexualiteten och sexlivet. Det behövs därför ökad kunskap i hälso- och sjukvården för att personer med funktionsnedsättning ska bli bra bemötta och få god vård, rehabilitering och information. De möts dock fortfarande med mycket osäkerhet och tabun.

26 Fysisk aktivitet Viktigt för alla! Måste finnas praktiskt stöd och hjälp för att komma iväg Idrottshallar och publika gym måste vara tillgängliga Många kan inte idrotta som andra, rörelsehinder, syn, astma, hjärt- och lungsjukdomar, m.m. Vissa har svårt med egna initiativ

27 Goda matvanor och säkra livsmedel Alla måste förstå hur kostvanorna påverkar hälsan Tillgänglig information om vilka matvanor som är lämpliga Många beroende av den offentliga sektorns mat Särskilt viktigt för den som inte kan motionera

28 Minskat bruk av tobak och alkohol Användning av tobak betydligt vanligare än befolkningen i övrigt Lätt att döva chock och smärta med alkohol och tabletter