Hälsa på lika villkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa på lika villkor"

Transkript

1 Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström Rapport nr A :2

2 A :2 ISSN: -2 ISBN: X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM

3 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD SAMMANFATTNING Hälsa Vårdkontakt och läkemedel Levnadsvanor Sociala relationer INLEDNING METOD OCH MATERIAL Bortfall Material BESKRIVNING AV REDOVISNINGSGRUPPER.... RESULTAT Fysisk hälsa Allmänt hälsotillstånd Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen Nedsatt rörelseförmåga "Frisk" senaste månaden Tandhälsa Dålig tandhälsa Inte sökt tandläkare trots behov Orsaker till att inte söka tandvård vid behov Psykisk hälsa Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Stress Nedsatt psykiskt välbefinnande Självmordstankar Självmordsförsök Vårdkontakt och läkemedel Vårdkontakt senaste tre månaderna Avstått från att köpa medicin på recept de senaste tre månaderna.... Levnadsvanor Fetma Stillasittande fritid...

4 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR..3 Fysiskt aktiva (I genomsnitt 3 minuter eller mer per dag)..... Äter lite frukt och grönsaker (1,3 gånger per dag eller mer sällan) Dagligrökare Dagligsnusare Använder tobak dagligen Riskabla alkoholvanor Riskabla spelvanor.... Sociala relationer Otrygg Fysiskt våld Hot om våld..... Emotionellt stöd Praktiskt stöd Socialt deltagande Saknar tillit Kränkande behandling... 9

5 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Förord Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har genomförts åren och. I denna rapport redovisas resultat från undersökningen år. Här redovisas hur svaren på några av frågorna fördelade sig efter kön, ålder, sysselsättning, socioekonomi, utbildning, födelseland och ekonomisk situation. En mer total redovisning av i stort sett samtliga frågor finns på vår hemsida under den röda knappen Folkhälsoenkät. Där finns också resultat från undersökningen. I början av år 7 planeras en mer fullständig rapport om undersökningarna åren. Gunnel Boström

6 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1. Sammanfattning 1.1 Hälsa Knappt 7 procent av svenska folket i åldrarna 1 år uppgav att de hade bra hälsa medan 7 procent uppgav att de hade dålig hälsa. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga hade 32 procent av kvinnorna och 2 procent av männen. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen hade 1 procent av kvinnorna och procent av männen. Det var 22 procent av kvinnor och 1 procent av män som hade nedsatt rörelseförmåga. Bland kvinnor uppgav procent att de varit friska senaste månaden och bland män var motsvarande andel 31 procent. Drygt procent uppgav att de hade dålig tandhälsa och cirka procent hade inte uppsökt tandläkare trots behov. Den absolut vanligaste orsaken till att inte ha besökt tandläkare var ekonomiska skäl, vilket cirka 7 procent av dem som inte sökt tandläkare trots behov uppgav som orsak. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var vanligast bland kvinnor 1 29 år. Även andra tecken på psykisk ohälsa var vanligare i denna grupp, såsom stress, nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar och självmordsförsök. Både fysisk och psykisk ohälsa var betydligt vanligare bland de ekonomiskt utsatta. Personer med låg inkomst, de som saknade kontantmarginal eller varit i ekonomisk kris hade i betydligt större utsträckning fysisk och psykisk ohälsa än höginkomsttagare, dem med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris. 1.2 Vårdkontakt och läkemedel Ungefär hälften av befolkningen i åldrarna 1 år hade haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna ( procent av kvinnorna och procent av männen). Det var procent av kvinnorna och männen som avstått från att köpa medicin som de fått på recept. Detta var betydligt vanligare bland dem med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång. Det var en betydligt större andel kvinnor och män som avstått från att köpa medicin på recept bland låginkomsttagare, de som saknade kontantmarginal eller varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris.

7 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Levnadsvanor Fetma var lika vanligt bland kvinnor och män (11 respektive 12 procent). Ju kortare utbildning desto större andel hade fetma. Fetma var också betydligt vanligare bland ekonomiskt utsatta grupper än bland dem som inte var utsatta. En lika stor andel kvinnor och män (1 procent) uppgav att de var mest stillasittande på fritiden. Fysiskt aktiva var 3 procent av kvinnorna och procent av männen. i åldersgruppen år var minst fysiskt aktiva ( procent) och män 1 29 år mest (7 procent). Fysisk aktivitet var mindre vanligt bland ekonomiskt utsatta grupper än bland dem som inte var utsatta. Det var 37 procent av männen och 19 procent av kvinnorna som åt lite frukt och grönsaker (i genomsnitt 1,3 gånger per dag eller mer sällan). Ju kortare utbildning, desto större andel kvinnor och män åt lite frukt och grönsaker. En betydligt större andel kvinnor och män som var ekonomiskt utsatta åt lite frukt och grönsaker än bland dem som inte var ekonomiskt utsatta. Andelen dagligrökare var 17 procent bland kvinnorna och procent bland männen. Fyra procent av kvinnorna och 22 procent av männen snusade dagligen. Att röka eller snusa dagligen var betydligt vanligare bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Riskabla alkoholvanor hade procent av kvinnorna och 1 procent av männen. Bland de yngsta, 1 29 år, var det 27 procent av kvinnorna och 3 procent av männen som hade riskabla alkoholvanor. Riskabla alkoholvanor följer inte det gängse mönstret som övriga ohälsosamma levnadsvanor, speciellt inte för kvinnor. med hög inkomst och som hade kontantmarginal var riskkonsumenter i större utsträckning än kvinnor med låg inkomst och som saknade kontantmarginal. Det var 2 procent av kvinnorna och procent av männen som hade riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor var vanligast bland yngre män och äldre kvinnor. Riskabla spelvanor var vanligare bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. 1. Sociala relationer Det var fyra gånger så vanligt bland kvinnor att ha avstått från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad som bland män. Det var betydligt vanligare att ha avstått från att gå ut ensam bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var vanligare bland män än bland kvinnor att ha blivit utsatt för fysiskt våld. Det var däremot något vanligare bland kvinnor än bland män att ha blivit utsatt för hot om våld. Det var vanligare att ha blivit utsatt för

8 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR fysiskt våld eller hot om våld bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var vanligare att sakna emotionellt och praktiskt stöd bland män än bland kvinnor. För män var det vanligare att sakna emotionellt stöd bland arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna än bland yrkesarbetande. Lågt socialt deltagande var vanligare bland män än bland kvinnor. Lågt socialt deltagande var betydligt vanligare bland äldre än bland yngre. Det var betydligt vanligare med lågt socialt deltagande bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. En fjärdedel av kvinnor och män saknade tillit till andra människor. Det var betydligt vanligare att sakna tillit bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. hade i större utsträckning än män blivit utsatta för kränkande behandling (27 respektive procent). Det var betydligt vanligare att ha blivit utsatt för kränkande behandling bland kvinnor och män som varit ekonomiskt utsatta än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta.

9 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 9 2. Inledning Här redovisas uppgifter från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) som gjordes i mars maj. För andra gången har en rikstäckande enkätundersökning om folkhälsa genomförts. Undersökningen Hälsa på lika villkor är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges landsting/regioner. Med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) har en enkät skickats ut till dels slumpmässigt utvalda personer över hela landet, dels till ytterligare 3 personer i Jönköping, Dalarna, Kalmar, Västra Götaland och Blekinge. Totalt var svarsfrekvensen cirka 3 procent ( 2 personer). I april 3 beslutade riksdagen om nya folkhälsomål för Sverige. FHI fick i uppgift att följa upp folkhälsopolitiken och ge underlag för olika hälsosatsningar. För att kunna göra detta måste man veta hur befolkningen mår i dag och sedan följa upp hur hälsan och dess bestämningsfaktorer förändras över tid. Målet för Sveriges folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Hälsa på lika villkor var också rubriken för enkäten, som innehöll 7 frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa, tandvård, vårdutnyttjande och läkemedel. Andra frågor gällde levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehöll också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer. Här redovisas resultaten av ett urval av de frågor som enkäten tar upp. Resultaten redovisas under rubrikerna fysisk hälsa, tandhälsa, psykisk hälsa, vårdkontakt och läkemedel, levnadsvanor och sociala relationer. De flesta frågorna i enkäten redovisas också på FHI:s hemsida under rubriken Folkhälsoenkät (röd knapp i högra spalten). Här finns också resultaten från undersökningen och frågeformulär som använts de olika åren. På hemsidan finns också ett dokument 1 som beskriver frågornas bakgrund och kvalitet och en rapport 2 från års undersökning. Av tabell 1 framgår hur stora urvalen var och vilken svarsfrekvens som erhölls. 1 Boström G, Nykvist K. Bakgrund till enkätfrågorna i den nationella folkhälsoenkäten. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Boström G, Nykvist K. Levnadsvanor och hälsa de första resultaten från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.

10 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Tabell 1. Urval och svarsfrekvens i den nationella folkhälsoenkäten för landsting/regioner och det nationella urvalet. Landsting/region Urval 3 Svarsfrekvens (%) Jönköping, Blekinge 1 1, Kalmar 21 3, Dalarna, Västra Götaland 2 2, Nationellt 9 99,3 Totalt 39 2, 3. Metod och material Urvalen till års nationella folkhälsoenkät drogs i februari mars från befolkningsregistret bland personer i åldern 1 år. Det nationella urvalet var ett slumpmässigt urval i hela befolkningen 1 år. Tilläggsurvalen i Blekinge, Kalmar och Dalarna var också slumpmässiga urval i respektive område. Urvalen i Västra Götaland och Jönköping var stratifierade för kommun och i vissa fall kommundelar. Sista dagarna i mars skickades frågeformuläret ut successivt till urvalspersonerna. Det var samma frågeformulär som skickades ut till alla deltagare, men de landsting som deltog med tilläggsurval hade ett eget missivbrev som följde med enkäten. Under perioden april juni pågick datainsamlingen. I början av september fick FHI och respektive landsting de avidentifierade svarsfilerna. Till dessa hade vissa registerdata förts, såsom ålder, kön, civilstånd, födelseland, individinkomst, hushållsinkomst och utbildningsnivå. Genom SCB:s försorg beräknades kalibreringsvikter för varje individ. Denna kalibreringsvikt räknar dels upp de svarande till befolkningsnivå, dels ingår justering för bortfallet. De hjälpvariabler som användes för att justera för bortfallet var ålder, kön, utbildning, födelseland, civilstånd, inkomst och storstad. De målvariabler som hjälpvariablerna testades mot var allmänt hälsotillstånd, ängslan, oro eller ångest, värk, stillasittande fritid, frukt och grönsakskonsumtion, inte dagligrökare, riskkonsumenter av alkohol, har kontantmarginal och är socialt deltagande. Hjälpvariabeln storstad har bara använts för urvalen i Västra Götalandsområdet och för det nationella urvalet. 3 Detta urval summerar till mer än 3 personer som angivits ovan. Orsaken är att de 2 73 personer från det nationella urvalet som bor i deltagande län här räknas dubbelt, både i det län där de bor och i det nationella urvalet. Frågeformuläret ligger på FHI:s hemsida,

11 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 11 För att FHI ska kunna redovisa jämförbara data för de deltagande landstingen har SCB för det totala materialet (nationella plus tilläggsurvalen) beräknat kalibreringsvikter som gör detta möjligt och samtidigt ta fram nationella data utifrån det totala materialet. 3.1 Bortfall Bortfallet varierade något mellan de olika urvalen och det var störst i det nationella (39,9 procent) och minst i Dalarna (3,2 procent). Totalt var bortfallet 37,2 procent. I bortfallet återfanns en större andel män än kvinnor (tabell 2). Tabell 2. Bortfallets fördelning efter kön i de olika urvalen. Urval Totalt Nationellt,2 3,1 39,7 Jönköping,9 31,2 3, Västra Götaland 3, 33,2 37, Kalmar 39 31,9 3, Dalarna, 29, 3,2 Blekinge 3, 31, 3,2 Det var också vanligare att yngre fanns i bortfallet (tabell 3). Tabell 3. Bortfallets fördelning efter ålder i de olika urvalen. Urval 1 29 år 3 år år år Nationellt 7,, 3 29, Jönköping 1,9,2 33, 29,2 Västra Götaland, 3, 3,7 29, Kalmar 3,2 39,9 33, 27, Dalarna 3,1, 3,9 3,2 Blekinge 7,2 2 3, 3,1 Speciellt stort var bortfallet bland yngre män (3 procent). Bortfallet var också större bland personer med kort utbildning jämfört med dem med lång (tabell ). Tabell. Bortfallets fördelning efter utbildning i de olika urvalen. Urval Kort Mellanlång Lång Nationellt 3,1 3, 29, Jönköping 39,2 3, 22 Västra Götaland 1,7 3,2 29, Kalmar 3,2 32, 2, Dalarna 3, 32 23,3 Blekinge 1 3, 2,9 Ju kortare utbildning, desto större var bortfallet. Bortfallet var minst bland personer födda i Sverige (tabell ).

12 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 12 Tabell. Bortfallets fördelning efter födelseland i de olika urvalen. Urval Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa Nationellt 37,,,, Jönköping 3,9 7,3,,1 Västra Götaland 3,2 37,1 3,1, Kalmar 3,9 2,,2 9,1 Dalarna 3,, 3, 1, Blekinge 3, 2,1 9,3 9, Det var nästan genomgående så att bortfallet var större ju längre bort från Sverige urvalspersonen var född. Sammanfattningsvis var bortfallet större bland män, unga, personer med kort utbildning och födda utomlands. Speciellt stort var bortfallet bland unga män och personer födda utanför Norden, där över hälften återfanns bland bortfallet. Mer information om undersökningen finns på (röda knappen "Folkhälsoenkät") där Statistiska centralbyråns tekniska rapport från undersökningen går att läsa. 3.2 Material Totalt var det 2 personer som besvarade enkäten, 1 män och 21 kvinnor. De svarande redovisas efter kön och ålder i tabell. Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och ålder. Oviktat år 3 år år år Totalt 1,3 22,1 37, 2, (1) 17, 23, 3,1 22,9 (21) Totalt 17, 22,9 3, 23,7,1 (2) I tabell 7 redovisas de svarande efter kön och ålder men här har kalibreringsvikten använts. Tabell 7. Andel (procent) svarande efter kön och ålder. Kalibrerat år 3 år år år Totalt,7 27,3 3,1 17,9 19,7 2, 33,2 21,1 Totalt,2 2, 33, 19, I tabell redovisas de svarande efter utbildning. Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och utbildning. Kalibrerat. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Totalt 2, 32,9 1,7,7 31,9 17, Totalt 1, 32, 1, 99,9 De svarandes fördelning efter kön och födelseland redovisas i tabell 9.

13 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Tabell 9. Andel (procent) svarande efter kön och födelseland. Kalibrerat. Sverige Övriga Övriga Utanför Totalt Norden Europa Europa,7 3,3,,,7,1,7, 99,9 Totalt,7 3,7,2, Alla resultat som inte redovisas åldersuppdelade är åldersstandardiserade. Alla körningar har gjorts i SAS version.. Beskrivning av redovisningsgrupper De redovisningsgrupper som används här är kön, ålder, sysselsättning, socioekonomi, utbildningsnivå, födelseland och ekonomisk situation. De åldersgrupper som redovisas är: 1 29 år, 3 år, år samt år. Sysselsättning redovisas i grupperna: yrkesarbetande, ålderspensionär, arbetslös, förtidspensionär och långtidssjukskrivna. Socioekonomi redovisas i grupperna: arbetare, lägre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå eller högre, egna företagare, lantbrukare samt de som inte kunde klassificeras. Utbildningsnivå redovisas enligt: kort, mellanlång och lång utbildning. Kort utbildning har personer som gått högst 11 år i skolan, motsvarande folkskola, grundskola, realskola, flickskola, tvåårigt gymnasium eller yrkesskola. Medellång utbildning har personer som gått 12 1, år i skolan, motsvarande 3 år i gymnasiet och mindre än 1 högskolepoäng. Lång utbildning har personer med minst 1 år i skolan, motsvarande 1 högskolepoäng eller mer. Födelseland redovisas efter födda i Sverige, födda i övriga Norden, födda i övriga Europa samt födda utanför Europa. Till gruppen födda i övriga Europa räknas också de personer som är födda i forna Sovjetunionen. I gruppen som är född utanför Europa ingår de som är födda i Asien, Afrika, Nordamerika, Oceanien samt Sydamerika. Ekonomisk situation redovisas genom låg inkomst kontra hög inkomst, saknar kontantmarginal kontra har kontantmarginal samt har varit i ekonomisk kris kontra har inte varit i ekonomisk kris. Låg inkomst har de som har en årlig hushållsinkomst som understiger 1 7 kronor och hög inkomst har de med en årlig hushållsinkomst som överstiger 17 kronor. Saknar kontantmarginal gör de som på frågan: "Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 1 kronor, skulle du klara det?" svarat nej. De som på denna fråga svarat ja bedöms ha kontantmarginal. De som på frågan: "Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att

14 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m? " svarat ja, vid flera tillfällen anses ha varit i ekonomisk kris. De som på samma fråga svarat nej anses inte ha varit i ekonomisk kris. I alla jämförelser med resultaten från års enkät är det åldrarna 1 år som jämförs då enkäten år skickades ut till ett urval av befolkningen 1 år. I övrigt redovisas alla resultat år för åldrarna 1 år, utom för utbildningsnivå där vi redovisar åldrarna 1 7 år (utbildningsregistret är fullständigt för alla upp till 7 år). Hur de svarande fördelar sig i olika redovisningsgrupper redovisas i tabell. Tabell. Andel (procent) av de svarande i olika redovisningsgrupper. Kalibrerade värden (N= 2). Totalt Sysselsättning Yrkesarbetande 7,3 1,,3 Ålderspensionär 1,7 22,1, Arbetslös,1,, Förtidspensionär,,, Långtidssjuk 1, 2, 2,2 Socioekonomisk grupp Arbetare,,9 3,7 Lägre tjänstemän,3 1, 1, Mellan&högre tjänstemän 33, 32, 33,1 Egna företagare, lantbrukare 3,7 1,7 2,7 Ej klassificerbara,,,2 Utbildningsnivå Kort utbildning 2,1,3 1,2 Mellanlång utbildning 33,2 32,2 32,7 Lång utbildning 1,7 17, 1,1 Födelseland Sverige,7,,7 Övriga Norden 3,3,1 3,7 Övriga Europa,7,7,2 Utanför Europa,,, Ekonomisk situation Låg inkomst 19,3 2, 23, Hög inkomst 22,1 1,9, Saknar kontantmarginal 21, 2, 2,9 Har kontantmarginal 79, 71,2 7,1 Varit i ekonomisk kris, 12, 11, Inte varit i ekonomisk kris 2, 7,,2

15 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1. Resultat.1 Fysisk hälsa.1.1 Allmänt hälsotillstånd De som på frågan: Hur bedömer Du ditt allmänna hälsotillstånd? svarat: Mycket bra eller bra redovisas här ha bra hälsa och de som svarat dåligt eller mycket dåligt redovisas ha dålig hälsa. Bra hälsa Det var 9 procent av männen och 7 procent av kvinnorna i åldersgruppen 1 år som uppgav att de hade bra hälsa. Vid en jämförelse med undersökningen så visade det sig att andelen kvinnor 1 år med bra hälsa hade ökat något (från till procent) år 3- år - år - år 1- år Figur 1. Andel som rapporterat att de har mycket bra eller bra hälsa i olika åldersgrupper, 1 år,. i alla åldrar, utom i åldrarna 3 år, hade generellt sämre hälsa än män. Andelen personer med bra hälsa minskade med ökande ålder (figur 1). Vid jämförelse av personer med olika sysselsättning så visade det sig att störst andel med bra hälsa fanns bland de yrkesarbetande. Lägsta andelen med bra hälsa fanns bland långtidssjukskrivna och förtidspensionärer.

16 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 2. Andel som rapporterat att de har mycket bra eller bra hälsa efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Ju längre utbildning desto större andel hade bra hälsa (figur 2). För kvinnor minskade andelen med bra hälsa ju längre från Sverige de var födda. Bland män återfanns minsta andelen med bra hälsa bland dem som var födda i övriga Norden och utanför Europa. Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Ekonomisk kris Ej ekonomisk kris Figur 3. Andel som rapporterat att de har mycket bra eller bra hälsa efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var en betydligt mindre andel kvinnor och män som rapporterade bra eller mycket bra hälsotillstånd bland dem som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem som hade hög inkomst, kontantmarginal och inte varit i ekonomisk kris (figur 3). Den minsta andelen personer med bra eller mycket bra hälsa återfanns bland dem som varit i ekonomisk kris.

17 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 17 Dålig hälsa år 3- år - år - år 1- år Figur. Andel som rapporterat att de har dålig eller mycket dålig hälsa i olika åldersgrupper, 1 år,. Andelen personer med dålig hälsa ökade med åldern (figur ). Dålig hälsa rapporterades i minst utsträckning av män och kvinnor som yrkesarbetade (3 respektive 3 procent). Dålig hälsa var vanligast bland långtidssjukskrivna kvinnor och män ( respektive 1 procent) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel som rapporterat att de har dålig eller mycket dålig hälsa efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Ju längre utbildning desto mindre andel hade dålig hälsa (figur ). Bland kvinnor födda utanför Norden fanns en betydligt större andel med dålig hälsa än bland dem födda i Sverige. Bland män återfanns största andelen med dålig hälsa bland dem som var födda i övriga Norden och utanför Europa.

18 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Låg inkomst 12 Hög inkomst Saknar kontantmarginal 12 1 Har kontantmarginal Ekonomisk kris 1 19 Ej ekonomisk kris 1 2 Figur. Andel som rapporterat att de har dålig eller mycket dålig hälsa efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. En betydligt större andel kvinnor och män rapporterade dålig eller mycket dålig hälsa bland dem som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och varit i ekonomisk kris än bland dem som hade hög inkomst, kontantmarginal och inte varit i ekonomisk kris. Störst andel personer med dålig eller mycket dålig hälsa återfanns bland dem som varit i ekonomisk kris (figur )..1.2 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga De som på frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? svarat Ja och på följdfrågan: Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? svarat Ja, i någon mån eller ja, i hög grad redovisas här ha långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga år 3- år - år - år 1- år Figur 7. Andel som har långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga i olika åldersgrupper, 1 år,. Andelen personer med långvarig sjukdom som medför nedsatt arbetsförmåga ökade stadigt med ökande ålder (figur 7).

19 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 19 Det var betydligt vanligare med nedsatt arbetsförmåga bland män och kvinnor som var långtidssjukskrivna eller förtidspensionärer än bland yrkesarbetande. Det var vanligare med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga bland personer i arbetaryrken än bland tjänstemän. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga var också vanligare bland dem med kort än bland dem med lång utbildning. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga var betydligt vanligare bland kvinnor födda utanför Norden och bland män födda i övriga Norden och utanför Europa än bland svenskfödda. Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Ekonomisk kris Ej ekonomisk kris Figur. Andel som har långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Personer som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och varit i ekonomisk kris rapporterade betydligt oftare att de hade en långvarig sjukdom som begränsade arbetsförmågan än dem som var höginkomsttagare, hade kontantmarginal eller inte varit i ekonomisk kris (figur ). Knappt hälften av kvinnorna som varit i ekonomisk kris hade en långvarig sjukdom som begränsade arbetsförmågan..1.3 Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen Med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen menas de som hade svåra besvär av värk i skuldror, nacke eller axlar och/eller ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias och/eller värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. Det var procent av männen och 1 procent av kvinnorna i åldrarna 1 år som hade svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen år. Andelen kvinnor, 1 år, med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen minskade (från 22 till 1 procent) mellan åren och.

20 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR år 3- år - år - år 1- år Figur 9. Andel som har svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen i olika åldersgrupper, 1 år,. Andelen personer med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen ökade stadigt med ökande ålder (figur 9). Dessa besvär var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Det var betydligt vanligare med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen bland män och kvinnor som inte var yrkesarbetande än bland yrkesarbetande. Det var vanligare med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen bland personer i arbetaryrken än bland tjänstemän Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel som har svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen var betydligt vanligare bland dem med kort utbildning än bland dem med lång (figur ).

21 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur 11. Andel som har svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen var betydligt vanligare bland kvinnor födda utanför Norden och män födda utanför Sverige än bland svenskfödda (figur 11). Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal 11 1 Ekonomisk kris 21 3 Ej ekonomisk kris Figur 12. Andel som har svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen förekom mest bland kvinnor som saknade kontantmarginal och varit i ekonomisk kris (29 respektive 3 procent) (figur 12). Det var betydligt vanligare med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen bland män och kvinnor som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem som hade kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris.

22 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Nedsatt rörelseförmåga De som på frågan: Kan du springa en kortare sträcka (cirka meter)? svarat nej redovisas här ha nedsatt rörelseförmåga år 3- år - år - år 1- år Figur. Andel som har nedsatt rörelseförmåga i olika åldersgrupper, 1 år,. Andelen personer med nedsatt rörelseförmåga ökade med ålder (figur ). Dessa besvär var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Det var betydligt vanligare med nedsatt rörelseförmåga bland kvinnor och män som inte yrkesarbetade än bland dem som yrkesarbetade. Det var också vanligare med nedsatt rörelseförmåga bland kvinnliga arbetare än bland tjänstemän. Dessa problem var också vanligare bland manliga arbetare än bland tjänstemän på mellannivå eller högre. Nedsatt rörelseförmåga var betydligt vanligare bland män och kvinnor med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång. Nedsatt rörelseförmåga var vanligare bland kvinnor födda utanför Sverige än bland svenskfödda. Dessa besvär var också vanligare bland män födda utanför Europa än bland män födda i Sverige. Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Ekonomisk kris Ej ekonomisk kris Figur 1. Andel som har nedsatt rörelseförmåga efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat.

23 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 23 Det var betydligt vanligare med nedsatt rörelseförmåga bland kvinnor och män som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem som hade kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 1)..1. "Frisk" senaste månaden De som på frågorna: Om du tänker på din kroppsliga hälsa, hur många dagar den senaste 3 dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (på grund av sjukdom, kroppsliga besvär eller skador)? och Om du tänker på din psykiska hälsa, hur många dagar den senaste 3 dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (t.ex. på grund av stress, nedstämdhet eller oro)? svarat inga dagar redovisas här som "friska". Det var 31 procent av männen och procent av kvinnorna som rapporterade att de varit "friska" den senaste månaden år 3- år - år - år 1- år Figur 1. Andel som varit "friska" senaste månaden i olika åldersgrupper, 1 år,. Andelen personer som varit "friska" den senaste månaden ökade med åldern vilket kan tyckas vara anmärkningsvärt (figur 1).

24 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 1. Andel som varit "friska" senaste månaden efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Inga skillnader fanns mellan grupper med olika lång utbildning (figur 1). Låg inkomst 1 22 Hög inkomst 2 32 Saknar kontantmarginal 21 Har kontantmarginal Ekonomisk kris 9 1 Ej ekonomisk kris Figur 17. Inga dagar med ohälsa under de senaste 3 dagarna efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att ha varit "frisk" de senaste 3 dagarna bland kvinnor och män som var höginkomsttagare, hade kontantmarginal och inte varit i ekonomisk kris än bland dem som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris (figur 17).

25 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2.2 Tandhälsa.2.1 Dålig tandhälsa De som på frågan: Hur tycker du att din tandhälsa är? svarat ganska dålig eller mycket dålig redovisas här ha dålig tandhälsa. Drygt procent av befolkningen hade dålig tandhälsa. Tandhälsan försämrades något med ålder. Andelen män med dålig tandhälsa ökade mellan åren och. Yrkesarbetar 9 9 Ålderspensionär 11 1 Arbetslös Förtidspensionär Långtidssjukskrivna 22 3 Figur 1. Andel som hade dålig tandhälsa efter sysselsättning, 1 år,. Åldersstandardiserat. De yrkesarbetande hade bäst tandhälsa (figur 1). En fjärdedel av manliga och en femtedel av kvinnliga förtidspensionärer och arbetslösa hade dålig tandhälsa. Alla grupper utom kvinnliga ålderspensionärer hade, en statistiskt säkerställd, större andel med dålig tandhälsa än yrkesarbetande. Manliga arbetare hade en betydligt sämre tandhälsa än tjänstemän på mellannivå eller högre. i arbetaryrken hade dålig tandhälsa i betydligt större utsträckning än tjänstemän.

26 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 19. Andel som hade dålig tandhälsa efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Dålig tandhälsa var vanligare bland korttidsutbildade än bland dem med längre utbildning (figur 19). födda utanför Norden och män födda utomlands hade betydligt sämre tandhälsa än dem födda i Sverige. Låg inkomst 1 2 Hög inkomst 7 Saknar kontantmarginal 29 Har kontantmarginal 7 9 Ekonomisk kris 2 33 Ej ekonomisk kris Figur. Andel som hade dålig tandhälsa efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att ha dålig tandhälsa bland kvinnor och män som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem som hade kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur ).

27 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Inte sökt tandläkare trots behov De som på frågan: Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård? svarat ja redovisas här som inte sökt tandläkare trots behov år 3- år - år - år 1- år Figur 21. Andel som inte sökt tandläkare trots behov i olika åldersgrupper, 1 år,. Det var vanligast att ha haft behov av tandläkare men inte sökt bland dem som var yngre än år (figur 21). Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var vanligare bland kvinnor som var arbetslösa, förtidspensionerade och långtidssjukskrivna än bland kvinnor som yrkesarbetade. Detta var också vanligare bland manliga arbetslösa och förtidspensionärer än bland yrkesarbetande män. Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var mindre vanligt bland kvinnliga och manliga ålderspensionärer än bland dem som yrkesarbetade. Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var vanligare bland kvinnliga och manliga arbetare än bland tjänstemän. Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var vanligare bland kvinnor med kort utbildning än bland kvinnor med mellanlång eller lång utbildning. Det var vanligare bland män med kort eller lång utbildning att inte ha sökt tandläkare trots behov än bland män med mellanlång utbildning. Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var vanligare bland kvinnor och män födda utomlands än bland svenskfödda.

28 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Ekonomisk kris Ej ekonomisk kris Figur 22. Andel som inte sökt tandläkare trots behov efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt bland kvinnor och män som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem som hade kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 22)..2.3 Orsaker till att inte söka tandvård vid behov Ekonomiska skäl 72 Drar mig för att gå Hade inte tid Besvären gick över 12 Annan orsak Figur 23. Andel som uppgav olika orsaker till att inte söka tandvård fast de ansett sig vara i behov av vård, 1 år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Den vanligaste orsaken till att inte besöka tandläkare trots behov var ekonomiska skäl (figur 23). Denna orsak var vanligare bland kvinnor än bland män.

29 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 29.3 Psykisk hälsa.3.1 Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest De som på frågan: Har du ängslan, oro eller ångest? svarat ja, svåra besvär redovisas här. Andelen kvinnor med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest minskade något mellan åren och år 3- år - år - år 1- år Figur 2. Andel som rapporterat att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest i olika åldersgrupper, 1 år,. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var vanligast bland kvinnor 1 29 år (figur 2). i alla åldrar hade oftare svåra besvär av ängslan, oro eller ångest än män. Andelen personer med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var minst bland män år. Arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest i betydligt större omfattning än de yrkesarbetande. Bland kvinnor var besvär av ängslan, oro eller ångest vanligare bland arbetare och egna företagare, lantbrukare än bland tjänstemän på mellannivå eller högre. Det var vanligare med dessa besvär bland manliga arbetare än bland tjänstemän och egna företagare, lantbrukare.

30 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 2. Andel som rapporterat att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var vanligare bland kvinnor och män med kort utbildning än dem med lång (figur 2). Det var en större andel kvinnor födda i övriga Europa som hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest än bland svenskfödda kvinnor. födda utomlands hade dessa besvär i större omfattning än svenskfödda män. Låg inkomst 12 Hög inkomst 1 3 Saknar kontantmarginal 9 11 Har kontantmarginal 3 Ekonomisk kris 1 19 Ej ekonomisk kris Figur 2. Andel som rapporterat att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest bland kvinnor och män som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem med hög inkomst, med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 2).

31 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Stress De som på frågan: Känner du dig för närvarande stressad? Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad. svarat ganska mycket eller väldigt mycket redovisas här. Andelen kvinnor som rapporterade att de känner sig ganska eller mycket stressade minskade något mellan åren och år 3- år - år - år 1- år Figur 27. Andel som rapporterat att de känner sig ganska eller mycket stressade i olika åldersgrupper, 1 år,. Stress var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män (figur 27). Yngre personer var mer stressade än äldre speciellt tydligt var detta bland kvinnorna. Arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna var stressade i betydligt större omfattning än de yrkesarbetande. Stress var mindre vanligt bland manliga egna företagare, lantbrukare än bland arbetare. Stress var mindre vanligt bland män med mellanlång eller lång utbildning och kvinnor med lång utbildning än bland dem med kort Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur 2. Andel som rapporterat att de känner sig ganska eller mycket stressade efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat.

32 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 32 Stress var betydligt vanligare bland kvinnor utanför Norden och män födda utomlands än bland svenskfödda (figur 2). Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Ekonomisk kris Ej ekonomisk kris Figur 29. Andel som rapporterat att de känner sig ganska eller mycket stressade efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att känna sig ganska eller mycket stressad bland kvinnor och män som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem med hög inkomst, med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 29)..3.3 Nedsatt psykiskt välbefinnande Självskattat psykiskt välbefinnande GHQ12 (General Health Questionnaire) är ett frågeinstrument som utgörs av 12 frågor som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Instrumentet är fokuserat på avbrott i den normala funktionen snarare än ett livslångt karakteristikum. GHQ12 är utformat för att mäta två huvudsakliga problem: oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya fenomen av distressing karaktär. På var och en av de 12 frågorna ges poäng för bra psykiskt välbefinnande eller 1 för dåligt psykiskt välbefinnande. Som mest kan den svarande få 12 poäng och som minst poäng. Vi har här valt brytpunkten för psykiskt välbefinnande vid summan 3 poäng vilket betyder att de som hade 2 poäng hade bra psykiskt välbefinnande och de som hade 3 12 poäng hade nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen kvinnor som rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande minskade något mellan åren och.

33 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR år 3- år - år - år 1- år Figur 3. Andel som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12, cut off 3) i olika åldersgrupper, 1 år,. Nedsatt psykiskt välbefinnande var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män (figur 3). Yngre personer hade nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning än äldre speciellt tydligt var detta bland kvinnorna. Minsta andelen män och kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande fanns bland ålderspensionärer. I övrigt hade arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna nedsatt psykiskt välbefinnande i betydligt större omfattning än de yrkesarbetande. Det var vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor och män som inte kunde klassificeras och kvinnliga egna företagare och lantbrukare än bland kvinnliga arbetare. Nedsatt psykiskt välbefinnande var vanligare bland kvinnor med lång utbildning och mindre vanligt bland dem med mellanlång utbildning än bland kvinnor med kort. med kort utbildning hade nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning än män med mellanlång eller lång utbildning Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur 31. Andel som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12, cut off 3) efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat.

34 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Nedsatt psykiskt välbefinnande var betydligt vanligare bland kvinnor födda utanför Norden och män födda utanför Sverige än bland svenskfödda (figur 31). Låg inkomst 2 2 Hög inkomst 17 Saknar kontantmarginal 2 29 Har kontantmarginal 1 Ekonomisk kris 3 37 Ej ekonomisk kris Figur 32. Andel som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12, cut off 3) efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att rapportera nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor och män som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem med hög inkomst, med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 32)..3. Självmordstankar De som på frågan: Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? svarat ja, en gång eller ja, flera gånger redovisas här år 3- år - år - år 1- år Figur 33. Andel som en eller flera gånger haft självmordstankar i olika åldersgrupper, 1 år,. Själsmordstankar var vanligare bland kvinnor än bland män (figur 33). Yngre personer hade självmordstankar i betydligt större utsträckning än äldre. Arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna hade haft självmordstankar i betydligt större omfattning än de yrkesarbetande.

35 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Det var vanligare att ha haft självmordstankar bland manliga arbetare än bland tjänstemän. För kvinnor fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan socioekonomiska grupper. Självmordstankar var vanligare bland män med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur 3. Andel som en eller flera gånger haft självmordstankar efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat. Självmordstankar var vanligare bland kvinnor födda utanför Norden och män födda utanför Europa än bland svenskfödda. Låg inkomst Hög inkomst 11 9 Saknar kontantmarginal 1 Har kontantmarginal 9 12 Ekonomisk kris 27 3 Ej ekonomisk kris Figur 3. Andel som en eller flera gånger haft självmordstankar efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att en eller flera gånger haft självmordstankar bland kvinnor och män som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem med hög inkomst, med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 3).

36 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3.3. Självmordsförsök De som på frågan: Har du någon gång försökt ta ditt liv? svarat ja, en gång eller ja, flera gånger redovisas här år 3- år - år - år 1- år Figur 3. Andel som en eller flera gånger försökt ta sitt liv i olika åldersgrupper, 1 år,. Självmordsförsök var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män (figur 3). Yngre personer hade försökt ta sitt liv i större utsträckning än äldre speciellt tydligt var detta bland kvinnorna. Det var betydligt vanligare bland arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna att ha försökt ta sitt liv än bland yrkesarbetande. Det var vanligare att ha försökt ta sitt liv bland kvinnor som var egna företagare, lantbrukare och mindre vanligt bland manliga lägre tjänstemän än bland arbetare. Annars fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan socioekonomiska grupper Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 37. Andel som en eller flera gånger försökt ta sitt liv efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Självmordsförsök var vanligare bland kvinnor och män med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång (figur 37).

37 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur 3. Andel som en eller flera gånger försökt ta sitt liv efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat. Självmordsförsök var vanligare bland kvinnor och män födda utanför Europa och män födda i Norden än bland svenskfödda (figur 3). Låg inkomst 7 7 Hög inkomst 2 2 Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal 2 Ekonomisk kris 1 Ej ekonomisk kris 2 1 Figur 39. Andel som en eller flera gånger försökt ta sitt liv efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att en eller flera gånger försökt ta sitt liv bland kvinnor och män som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem med hög inkomst, med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 39).

38 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3. Vårdkontakt och läkemedel..1 Vårdkontakt senaste tre månaderna De som på frågan: Har du under de senaste tre månaderna haft kontakt med sjukvården. Gäller egna besvär eller sjukdom. svarat ja redovisas här. Andelen kvinnor och män som hade haft vårdkontakt de senaste 3 månaderna hade ökat något mellan åren och år 3- år - år - år 1- år Figur. Andel som rapporterat att de hade haft kontakt med sjukvården de senaste 3 månaderna i olika åldersgrupper, 1 år,. i alla åldrar hade oftare haft kontakt med sjukvården än män (figur ). Andelen personer som haft kontakt med sjukvården ökade åldern. En större andel kvinnor och män som var ålderspensionärer, förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna hade haft kontakt med sjukvården än bland dem som yrkesarbetade. Arbetslösa kvinnor hade haft vårdkontakt i större utsträckning än yrkesarbetande kvinnor. Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper var små. Bland män fanns en något större andel som haft vårdkontakt bland tjänstemän på mellannivå eller högre än bland arbetare. Bland kvinnor fanns en något mindre andel som haft vårdkontakt bland tjänstemän på mellannivå eller högre och bland egna företagare, lantbrukare och en större andel bland dem som inte kunde klassificeras än bland dem i arbetaryrken.

39 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 1. Andel som rapporterat att de hade haft kontakt med sjukvården de senaste 3 månaderna efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Det var nästan lika vanligt att ha haft vårdkontakt oavsett utbildningens längd (figur 1). med mellanlång utbildning har dock haft vårdkontakt i något mindre utsträckning än dem med kort utbildning. Det var vanligare att ha haft vårdkontakt bland dem som är födda utomlands än bland svenskfödda. Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal 9 Har kontantmarginal 3 1 Ekonomisk kris 9 Ej ekonomisk kris Figur 2. Andel som rapporterat att de hade haft kontakt med sjukvården de senaste 3 månaderna efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. En större andel kvinnliga låginkomsttagare och kvinnor och män som saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris hade haft kontakt med sjukvården än bland höginkomsttagare, dem med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 2).

40 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR..2 Avstått från att köpa medicin på recept de senaste tre månaderna De som på frågan: Har du de senaste tre månaderna avstått från att köpa medicin som du fått recept på? svarat ja redovisas här. Andelen kvinnor och män som avstått från att köpa medicin på recept hade ökat mellan åren och år 3- år - år - år 1- år Figur 3. Andel som hade avstått från att köpa medicin på recept i olika åldersgrupper, 1 år,. Det var minst vanligt att äldre personer år avstått från att köpa medicin på recept (figur 3). Det var en större andel kvinnor och män som avstått att köpa medicin på recept bland arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna än bland yrkesarbetande. Det var mindre vanligt att ha avstått från att köpa medicin bland kvinnor och män som var tjänstemän på mellannivå eller högre och bland manliga lägre tjänstemän än bland dem i arbetaryrken. Det var vanligare att avstå från att köpa medicin bland kvinnliga egna företagare, lantbrukare än bland kvinnor i arbetaryrken. 7 2 Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel som hade avstått från att köpa medicin på recept efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat.

41 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Ju kortare utbildning, desto vanligare var det att inte köpa medicin på recept (figur ) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur. Andel som hade avstått från att köpa medicin på recept efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat. och män som var födda utomlands hade i större utsträckning avstått från att köpa medicin på recept än svenskfödda (figur ). Låg inkomst 7 Hög inkomst Saknar kontantmarginal 12 Har kontantmarginal Ekonomisk kris 19 Ej ekonomisk kris 1 2 Figur. Andel som hade avstått från att köpa medicin på recept efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var en betydligt större andel kvinnor och män som avstått att köpa medicin på recept bland låginkomsttagare, dem som saknar kontantmarginal och varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur ).

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten

Resultat från folkhälsoenkäten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 11 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Västra Götaland,

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Andel (%) kvinnor 16-84 år med ingen, någon eller några dagars fysisk och/eller psykisk ohälsa* i Jönköpings län och riket 5 Åldersstandardiserade värden. Källa:

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike Utsatt för fysiskt våld län och rike 1 8 6 4 Andel (%) och 16-84 år som blivit utsatta för fysiskt våld** i Jönköpings län och riket 25 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Fördjupning av resultat från vårdbarometern och den nationella folkhälsoenkäten Hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Levnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike

Levnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike Andel (%) och 16-84 år som äter frukt & grönt 5 ggr/dag eller mer i Jönköpings län och riket 5 (Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens

Läs mer

Tandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike

Tandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike Andel (%) och 16-84 år som avstått tandläkarvård, trots behov, i Jönköpings län och riket 5 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?,

Läs mer

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr 00599/14 13 mars 15 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,

Läs mer

Folkhälsorapport 2007

Folkhälsorapport 2007 Folkhälsorapport 27 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Fördjupning av resultat från vårdbarometern och den nationella folkhälsoenkäten Hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2006 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2005 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut,

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. www.lio.se/fhvc. Linköping November 2007

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. www.lio.se/fhvc. Linköping November 2007 Rapport 2007:4 Hälsa på lika villkor en jämförelse mellan Östergötland och riket Linköping November 2007 Helen Axelsson Elin Eriksson Lotta Fornander www.lio.se/fhvc Hälsa på lika villkor - en jämförelse

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Folkhälsan i Umeå kommun

Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2006 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

2. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?

2. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? Hälsa 1. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1 Mycket bra 2 Bra 3 Någorlunda 4 Dåligt 5 Mycket dåligt 2. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? SCB 12002 Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2012 Instruktioner: Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför tänka på att: Använda

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2010 Folkhälsocentrum 2(44) Dnr:LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands

Läs mer

Hälsa / vård på lika villkor

Hälsa / vård på lika villkor Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska

Läs mer