VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007"

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet

2 Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens s. 3 Andel barn och ungdomar -17 år s. 3 som ingår i ett hushåll som ej erhållit socialbidrag Behörighet till gymnasieskolan s Sunda och säkra miljöer och s. 4 produkter Simkunnighet i åk s Hälsofrämjande levnadsvanor s. 4 Andel 19-åringar utan skadade s. 4 tänder Andel barn i åldern 4 år med s. normalvikt Andel vuxna med normalvikt s. Motionsvanor s. FaR förskrivning inom sjukvården s. Tobak s. 6 Alkohol s. 7 i sammanfattning s. 8 Inledning Syftet med välfärdsbokslutet är att ge en bild av hur befolkningens välfärd utvecklas utifrån de elva nationella folkhälsomålen. I Härryda kommun har vi valt att fokusera på fyra målområden i vårt folkhälsoarbete; 1) Delaktighet och inflytande i samhället, 2) Trygga och goda uppväxtvillkor 3) Sunda och säkra miljöer och produkter samt 4) Hälsofrämjande levnadsvanor. (Det sistnämnda är en sammanslagning av fyra målområden; sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, dopning samt spel). Det är inom dessa områden som vi väljer de nyckeltal som skall beskriva välfärden. Nyckeltalen kan jämföras både över tid och med andra kommuner. För att undvika en problemfokuserad analys, presenteras de flesta nyckeltalen utifrån ett positivt synsätt som speglar uppnådda resultat. Folkhälsomål Delaktighet och inflytande i samhället Trygga och goda uppväxtvillkor Sunda och säkra miljöer och produkter Hälsofrämjande levnadsvanor Nyckeltal Valdeltagande Förvärvsfrekvens Andel barn och ungdomar -17 år som inte ingår i ett hushåll som erhållit socialbidrag Behörighet till gymnasieskolan Simkunnighet i åk Andel 19-åringar utan skadade tänder Andel barn i åldern 4 år med normalvikt Andel vuxna med normalvikt Motionsvanor FaR- förskrivning Attityder till tobak Attityder till alkohol 1

3 Självupplevd hälsa På frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? svarar 7 % av Härrydaborna i åldern att de upplever att de mår bra eller mycket bra. I års enkät var motsvarande siffra 72,3 %. Diagram 1. Andel i % som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 26 Andel i % som uppger svaret "Bra" eller "mycket bra" Källa: Hälsa på lika villkor 26 & År 24 uppgav 91 % av eleverna i åk 6-9 att de mår bra eller mycket bra när de fick frågan I allmänhet, hur skulle du säga att du mår?. Motsvarande siffra bland ungdomar i åldern 16-2 år var 88 %. Tre år senare har andelen som uppger att de mår bra eller mycket bra sjunkit med fyra procentenheter bland ungdomarna i åk 6-9. Bland ungdomar 16-2 år har andelen minskat med två procentenheter. (Fritidsvaneundersökningen 24 och ). Diagram 2. Andel elever som uppgett att de mår bra eller mycket bra på frågan I allmänhet, hur skulle du säga att du mår? åk år Källa: Fritidsvaneundersökningen 24 och. Båda enkätundersökningarna visar således att andelen som upplever sin hälsa som bra eller mycket bra har sjunkit. 1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. Delaktiga medborgare är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Delaktigheten kan gälla både allmänna val, social- och kulturell delaktighet, liksom delaktighet i samhällsutvecklingen på olika sätt. Att vara delaktig och känna att man har inflytande har stor betydelse för individens hälsa. Sociala relationer ger individen identitet, trygghet och en känsla av samhörighet. Delaktighet i samhällslivet skapar förutsättningar för en meningsfull vardag Valdeltagande I valet 26 röstade 83, % av de röstberättigade kommuninvånarna i valet till kommunfullmäktige jämfört med rikets genomsnitt 79,4 %. Detta är en ökning med 2, % från föregående val. Även i val till regionfullmäktige och till riksdagen har Härrydaborna ett högt valdeltagande närmare 4 % högre valdeltagande än rikets genomsnitt. Tabell 1. Andel (%) av de röstberättigade som röstat i de olika valen Kommunfullmäktige Regionfullmäktige Härryda Riket Härryda Riket ,9 83, 79,4 8,4 77, 82,6 78,8 Riksdag 83 8,1 8,8 82 Källa: Kommunala basfakta, Folkhälsoinstitutet 2. Trygga och goda uppväxtvillkor Nästan hälften av all ohälsa bland barn går att härleda till de omständigheter som familjen lever under. Utvecklandet av hälsofrämjande insatser för målgruppen barn, ungdomar samt viktiga vuxna i deras 2

4 närmiljöer minskar risken för ohälsa senare i livet. Att ha en god kunskap och beredskap är A och O för att upptäcka och stödja utsatta barn. Förvärvsfrekvens Individens ställning på arbetsmarknaden samt yrkesroll är för många en bas för identitet och självkänsla men även för individens sociala liv med möjlighet till integration och delaktighet, vilket därmed påverkar hälsan. Förvärvsarbetande har generellt sett bättre hälsa än befolkningen i helhet och studier visar på att individer som under en längre tid står utanför arbetsmarknaden har en högre risk för lågt välbefinnande. Diagram 3. Andel arbetslösa Härryda 26 Härryda Riket 26 Riket Arbetslösa inkl. de i åtgärder, i % Öppet arbetslösa i % Källa: Härryda kommun, Sektorn för Samhällsbyggnad Arbetslösheten minskar bland befolkningen mellan 16 och 64 år i kommunen, regionen och riket. Jämfört med föregående år har andelen arbetslösa minskat med 1,3 procentenheter i kommunen. Även i regionen och riket har arbetslösheten minskat. Andel barn och ungdomar -17 år som ingår i ett hushåll som ej erhållit socialbidrag De sociala och ekonomiska villkor som föräldrarna lever under blir också barnens. Skillnader i dessa villkor och i utbildningsnivåer har stor inverkan på människors hälsa. Nästan hälften av all ohälsa kan härledas till de omständigheter under vilka familjen lever. Hälsoproblemen är vanligare bland ekonomiskt utsatta grupper. Andelen barn och ungdomar (-17 år) i Härryda kommun, som ingår i hushåll som inte erhållit ekonomiskt bistånd uppgår till 98 % vilket är en marginell minskning från 26 med,6 %. Diagram 4. Andel barn -17 år som ingår i hushåll som ej erhållit socialbidrag 99 98, 98 97, 2 26 Andel i % Källa: Socialtjänsten Härryda Kommun Behörighet till gymnasieskolan Utbildning är en grundläggande fråga för välfärdsutvecklingen - dels för att individen skall kunna hävda sig i ett framtida samhälle och arbetsliv men också för den personliga utvecklingen. Bristande baskunskaper kan leda till utanförskap i samhället. Härryda kommun har något fler behöriga elever i åk 9 jämfört med länet och riket. Andelen flickor med behörighet har ökat sedan 23/24 med en liten tillbakagång läsåret 2/26 medan pojkarna hade en minskning av andelen med behörighet under läsåret 26/. Över tid är det dock en positiv utveckling. Både lokalt men också nationellt är flickor behöriga i större utsträckning än pojkar. Diagram. Andel elever som uppnått målen i de ämnen som krävs för grundläggande behörighet till nationellt program i gymnasieskolan /24 24/2 2/26 26/ Källa: Skolverket Pojkar Härryda Pojkar Riket Flickor Härryda Flickor Riket 3

5 3. Sunda och säkra miljöer och produkter Miljöns påverkan på hälsan är stor och närheten och tillgången till grönområden skapar förutsättningar för en god hälsa från ung till gammal. Genom att utveckla skadeförebyggande åtgärder skapas säkra uppväxtvillkor, goda arbetsplatser och minskar kostnadseffektivt stora utgifter för olyckor. Kunskap om hälsorisker med olika produkter minskar risken för bl a allergier. Simkunnighet i åk Den vanligaste dödsorsaken bland barn - 6 år är drunkning. En viktig åtgärd som kan förebygga och förhindra drunkningsolyckor är kommunens regelmässiga simtester bland eleverna och den simundervisning som ges till dem som inte uppfyller kraven för simprovet. År 26 ändrades rutinerna för simkunnighet till de nu gällande. För att betraktas som simkunnig skall elever i åk numera klara av att simma 2 meter på djupt vatten, tidigare var kravet 2 meter. Simtestet är obligatoriskt och sker under höstterminen. De elever som inte klarar simprovet får kostnadsfri simundervisning under vårterminen i åk. Andelen som klarade simprovet minskade med tre procentenheter jämfört med året innan, sannolikt är det de ändrade kraven på simkunnighet som är orsaken till minskningen. Diagram 6. Simkunnighet bland elever i åk andel i % Källa: Mål och rutiner för simkunnighet och simundervisning vid Härryda kommuns grundskolor 4. Hälsofrämjande levnadsvanor Folkhälsorådet i Härryda kommun har valt att göra en sammanslagning av fyra olika målområden som omfattar sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor, tobak, alkohol, narkotika samt spel. De levnadsvanor vi har påverkar vår hälsa i stor utsträckning och kan påverkas av individen själv. Det är väl känt att fysisk aktivitet och ökad kunskap om bra kost motverkar olika välfärdssjukdomar. Om vi lyckas minska tobaksbruket, minskar också ett flertal av våra idag största folkhälsoproblem. Genom ett minskat alkoholbruk minskar även risktagande situationer och motverkar både fysiska och psykiska hälsorisker i samhället. Andel 19-åringar utan skadade tänder Tandhälsan är en vanligt förekommande indikator i folkhälsosammanhang eftersom den ger en indikation på hur kostföringen ser ut men också hur man sköter sina tänder. Dålig tandhälsa är ofta en tidig signal om en ogynnsam hälsoutveckling hos barn och ungdomar. Ofta följer tandhälsan den socioekonomiska situationen i samhället och redan i unga åldrar går det att utläsa skillnader. Målet för tandvården är att se till att så många 19 åringar som möjligt går ut i vuxenlivet med friska tänder. En 19-åring utan karies innebär en vinst för sin egen hälsa, sin ekonomi men även för samhällets ekonomi. Diagram 7. Andelen av 19-åringar utan skador pga karies i de permanenta tänderna Mölnlycke Landvetter Hindås S.Bohuslän Källa: Folktandvården Södra Bohuslän

6 En sammanslagning av tandstatusen bland 19-åringar på de tre orterna i kommunen visar att andelen utan skador på grund av karies i de permanenta tänderna är drygt 29 % vilket kan jämföras med 2 då andelen var 3 % och 24 då andelen var drygt 2 %. Andel barn i åldern 4 år med normalvikt I hela västvärlden har barn och ungdomars BMI (värde som beskriver förhållandet mellan längd och vikt) ökat de senaste decennierna. Det finns olika orsaker till den ökande vikten, viktiga faktorer är för lite fysisk aktivitet kombinerat med felaktiga kostvanor. Andelen normalviktiga (BMI 18,-24.9) i åldern 4 år var 86,8 % år års siffror visar 91,1 % och år var 89 % av 4-åringarna normalviktiga. En trolig orsak till den stora förändringen från 2-26 är skillnaden i storlek på statistikunderlag. (2 baserades siffrorna på 41 barn, år 26 baserades beräkningarna på 168 barn och år baserades beräkningarna på 83 barn). Diagram 8. Andel normalviktiga 4-åringar Källa: lokal statistik från BVCmottagningar andel normalviktiga 4 -åringar i % Det är viktigt att främja en normal viktutveckling hos barnen då fetma belastar kroppen så att de system som reglerar kroppens funktioner t ex blodtryck, blodsocker och blodfetter blir överansträngda vilket kan leda till en mängd följdsjukdomar. Andel vuxna med normalvikt I undersökningen Hälsa på lika villkor, framkommer att 4,3 % av kommuninvånarna år har övervikt eller fetma. Detta kan jämföras med året dessförinnan då motsvarande andel var 42 %. Totala andelen överviktiga eller feta i Västra Götalandsregionen var 4,8 % år. Motionsvanor Regelbunden fysisk aktivitet påverkar hälsan bl a genom att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, depression, oro, ångest och ängslan samt övervikt och fetma. Enligt enkätundersökningen Hälsa på lika villkor år 26, framkom att 86,4 % av invånarna år var fysiskt aktiva på sin fritid. Motsvarande siffra år är 87,9 %. Diagram 9. Andel fysiskt aktiva 88, 88 87, 87 86, 86 8, andel fysiskt aktiva, i % 26 andel fysiskt aktiva, i % Källa: Hälsa på lika villkor 26 och I Fritidsvaneundersökningen uppger 84 % av eleverna i åk 6-9 att de motionerar minst två gånger i veckan. Detta är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående mätning som skedde 24. Motsvarande andel bland ungdomar 16-2 år är 7 %, vilket är oförändrat jämfört med Fritidsvaneundersökningen 24. (källa: Fritidsvaneundersökningen 24, ) FaR (fysisk aktivitet på recept) förskrivning inom sjukvården Syftet med FaR arbetet är att långsiktigt öka patienters fysiska aktivitet och därigenom förebygga eller behandla en rad

7 olika sjukdomar. Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Under 24 påbörjades arbetet i Härryda med att förskriva recept på fysisk aktivitet och det är läkarna som har förskrivningsrätt. De vanligaste diagnoserna bland patienter i Härryda som får ett recept på fysisk aktivitet är övervikt, hypertoni (högt blodtryck) och depression. I tabellen nedan kan vi se att antalet expedierade recept har sjunkit från 4 till 26 från år 26 till i Härryda. Minskningen av antalet expidierade recept beror inte på ett minskat behov. Även i Partille har antalet expedierade recept sjunkit. I jämförelsen mellan de tre kommunerna i nämndområdet, bör beaktas att Mölndal har ca det dubbla antalet invånare jämfört med Partille och Härryda. Diagram 1. Antal recept, som expedierats av FaR-samordnare Härryda Mölndal Partille Källa: FaR-utvecklaren i HSN 7 26 På grund av att förskrivningen inte ökat i den takt man tidigare hoppats gjordes under en omorganisation av projektet med ett gemensamt koncept för Härryda- Mölndal-Partille. Man kommer förhoppningsvis att se en förändring av antalet förskrivna recept under Tobak Tobaksbruk är den enskilt största hälsorisken i Sverige och en av de stora orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Rökning är också det största enskilda folkhälsoproblemet som går att förebygga och behandla. Det är t ex vetenskapligt välbelagt att rökning har ett samband med ett 4-tal olika sjukdomar, bl a lungcancer, cancer i andra organ, hjärt- och kärlsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Snus påverkar hälsan genom att snus bl a, precis som cigaretter, innehåller flera cancerframkallande ämnen. Snusningen bidrar även till ökad risk för dödlig utgång av hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom bidrar snusning till skador i munnen. Snusning under graviditet utsätter både mamman och barnet för allvarliga och ökade risker. (Minskat bruk av tobak var står vi idag? Statens Folkhälsoinstitut) I den lokala Fritidsvaneundersökningen 24 uppgav 21 % av eleverna i åk 6-9 att de tycker att det är ok att använda tobak, dvs att röka eller snusa. Bland ungdomar 16-2 år var motsvarande siffra %. Vid års undersökning är attityderna oförändrade bland ungdomarna i åldrarna 16-2 år medan andelen som anser att det är ok att röka eller snusa har ökat med fem procentenheter bland eleverna i åk 6-9. I den lokala Drogvaneundersökningen 23 uppgav 12 % av eleverna i åk 9 att de röker varje eller nästan varje dag. I motsvarande undersökning år uppgav 7 % av eleverna i åk 9 att de röker varje eller nästan varje dag. Motsvarande siffror för elever i åk 2 på gymnasiet är 16 % år 23 och 8 % år. Diagram 11. Andel elever som röker dagligen eller nästan varje dag åk 9 åk 2 Källa: Drogvaneundersökningen 23 och 6

8 I Hälsa på lika villkor år 26, uppgav 13 % av kommuninvånarna, år, att de röker dagligen. Motsvarande siffra för riket som helhet år 26 var 14 %. År angav 16,8 % av kommuninvånarna, år, att de röker dagligen. Diagram 12. Andel dagligrökare Riket Härryda Mölndal Partille Andel dagligrökare i % 26 Andel dagligrökare i % Källa: Hälsa på lika villkor 26 och Jämfört med Partille och Mölndal har Härryda fler rökare och också fler som snusar. 16 % av befolkningen i åldern år uppgav år 26 att de snusar dagligen. Motsvarande siffror för riket som helhet år 26 var 12, %. hade denna grupp minskat till 11,9 %. Diagram 13. Andel dagligsnusare Riket Härryda Mölndal Partille Andel dagligsnusare i % 26 Andel dagligsnusare i % Källa: Hälsa på lika villkor 26 och. Andelen elever i åk 9 som snusar dagligen har inte förändrats sedan 23. Bland elever i åk 2 på gymnasiet har andelen som snusar varje dag eller nästan varje dag sjunkit från 19 % år 23 till 6 %. Alkohol 46 % av eleverna i åk 6-9, år 24, ansåg att det är ok att använda alkohol samtidigt som 84 % av ungdomarna 16-2 år ansåg att det är ok. Vid en jämförelse tre år senare visar det sig att siffrorna är oförändrade för båda åldersgrupperna. I den lokala Drogvaneundersökningen 23 uppgav 23 % av eleverna i åk 9 att de inte dricker alkohol. I års enkätundersökning har denna grupp ökat till 3 %. Det är något fler pojkar än flickor som svarat att de inte dricker alkohol. Bland gymnasieeleverna i åk 2 uppger 16 % i års enkätundersökning att de inte dricker alkohol. Detta är en ökning jämfört med 23 års svar, då endast 8 % uppgav att de ej dricker alkohol. Diagram 14. Andelen elever som inte dricker alkohol åk 9 åk 2 Källa: Drogvaneundersökningen 23 och I enkätundersökningen Hälsa på lika villkor framkommer att 14,8 % av kommuninvånarna i åldern år betecknas som riskkonsumenter avseende alkohol. I samma undersökning år 26 var motsvarande andel 13, % vilket innebär att andelen riskkonsumenter i kommunen har ökat med 1,3 % från föregående år. Andelen riskkonsumenter inom Västra Götalandsregionen är 13,9 % år. Andelen kommuninvånare som har riskabla spelvanor var 3 % år 26. Ett år senare har denna grupp ökat till 4,8 % vilket kan jämföras med Västra Götalandsregionen där andelen med riskabla spelvanor är 7,3 %. 7

9 i sammanfattning Andelen barn som ingår i hushåll som ej erhållit socialbidrag minskade Andelen elever i åk som klarar kriterierna för att anses vara simkunnig minskade Andelen expedierade FaR- recept minskade Andelen dagligrökare i åldern år ökade Andelen elever i åk 6-9 som anser det är ok att nyttja tobak ökade Andelen riskkonsumenter avseende alkohol ökade i kommunen Andelen kommuninvånare med riskabla spelvanor ökade Men. Andelen som röstade i valet 26 ökade jämfört med föregående val, vilket förhoppningsvis speglar en ökad känsla av delaktighet. Andelen arbetslösa minskar Andelen som är behöriga till gymnasieskolan ligger på en fortsatt hög nivå Andelen 19-åringar utan skador i de permanenta tänderna ligger på ungefär samma nivå som år 2 Andelen normalviktiga 4-åringar har ökat sedan 2 Andelen vuxna med normalvikt har ökat Andelen som är fysiskt aktiva på fritiden ökade Andelen snusare minskade Andelen rökare bland ungdomar minskade Andelen ungdomar som inte dricker alkohol ökar 8

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärdsbokslut 2009 MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ. Folkhälsorådet

Välfärdsbokslut 2009 MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ. Folkhälsorådet Välfärdsbokslut 29 MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Folkhälsorådet INNEHÅLL Inledning 4 Bakgrundsfakta om Härryda kommun 4 Resultat 4 Hälsosituation 4 Målområde 1: Delaktighet och

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2013 2014/267 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande... 2 2.1 Valdeltagande... 2 2.2 Elevers uppfattning

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 1 Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val. Hälsoplan 2012-2014 Bakgrund och organisation 1996 bildades ett folkhälsoråd i Eda kommun. I sin nuvarande form har det funnits sedan 1999 och fungerar även som trygghetsråd. Folkhälsorådet består av

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer