Välfärdsbokslut Utdrag: Goda levnadsvanor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor"

Transkript

1 Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor

2

3 Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildning Inkomst Barnfattigdom Arbetslöshet Utländsk bakgrund Ohälsotal 1.2 Allmänt hälsotillstånd Medelålder och medellivslängd Självskattad hälsa Nedsatt välbefinnande 2 Delaktighet, inflytande och gemenskap 2.1 Delaktighet i samhället och social gemenskap Valdeltagande Socialt deltagande Trygghet i den offentliga miljön Tillit Kränkande behandling 2.1.6Tankar på självmord 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 3.1 Villkor för föräldraskap Fördelning av föräldraledighet Deltagande i föräldragrupper Andel barn i förskola Barns tandhälsa 3.2 Tillhörighet och trivsel Barn och ungas trivsel i skolan Psykisk hälsa bland unga Andel elever som uppnår målen i år Ungas framtidstro 4 Goda levnadsvanor 4.1 Fysisk aktitet Fysisk aktivitet minst 3 minuter per dag 4.2 Matvanor Konsumtion av frukt och grönsaker 4.3 Tobak Använder tobak dagligen Tobak bland ungdomar Rökning bland gravida 4.4 Alkohol Frekvent berusningsdrickande vuxna Ungdomars alkoholkonsumtion 4.5 Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Lungcancer KOL - Kronisk obstruktiv lungsjukdom Hjärtinfarkt 5 Åldrande med livskvalitet 5.1 Vitalitet och aktiv livsstil Socialt deltagande Nedsatt välbefinnande Hemtjänst Pension 5.2 Trygg närmiljö Fallskador Avstår från att gå ut på grund av rädsla Reflektera gärna! Karta över prognosområden Referenser Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

4 Inledning Definition av hälsa: Hälsa är att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna klara sina personliga livsmål. Vår vision: Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och etablera goda levnadsvanor. Gott liv i Mölndal! MÅL OCH INRIKTNING FÖR FOLKHÄLSOARBETET Gott liv i Mölndal Vision, fyra fokusområden och inriktningsmål fastställdes av kommunstyrelsen 29 och finns beskrivna i skriften Gott liv i Mölndal. 1 Detta är ett välfärdsbokslut en sammanställning av siffror och fakta som tillsammans ger en bild av mölndalsbornas levnadsvillkor och hälsa. Sammanställningen lyfter fram faktorer som har betydelse för både hälsan i stort och för hur den fördelas i befolkningen. Syftet med välfärdsbokslutet är att ge stöd i planering och i beslut om till exempel fördelning av resurser. Välfärdsbokslut som görs regelbundet kan ge en bild av utvecklingen över tid. Rapporten består av fem kapitel, ett för vart och ett av de fokusområden som är prioriterade i folkhälsoarbetet. Därutöver finns ett avsnitt om Förutsättningar för god hälsa på lika villkor. I varje kapitel presenteras indikatorer, fakta och statistik. Indikatorerna är kopplade till de mål som finns för varje fokusområde. De fyra fokusområdena är: Delaktighet, inflytande och gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Hel rapport och delar Välfärdsbokslutet finns i en fullständig version med alla fem kapitel. Varje kapitel finns också som en självständig rapport för tillfällen då det passar bättre. Till kapitel 1 finns en förklarande karta sist i rapporten. Materialet finns att hämta på stadens hemsida (www.molndal.se). Källor och referenser Uppgifterna i rapporten kommer dels från olika offentliga register och myndigheter, till exempel Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Skolverket, dels från enkäter genomförda bland ungdomar och vuxna. Enstaka uppgifter bör tolkas med viss försiktighet. Vid jämförelser över tid bör fokus vara på att se trender och mönster snarare än mindre förändringar. Mera information Sammanställningen är gjord vintern 211/212 av Maria Karlsson och Linn Malmer, båda folkhälsovetare samt Hillevi Funck, folkhälsoplanerare inom kommunledningskontoret, Mölndals stad. Vi svarar gärna på frågor om materialet. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

5 Sammanfattning Förutsättningar för god hälsa på lika villkor I Mölndal är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan hög i jämförelse med länet och riket. Arbetslöshet och ohälsotal är samtidigt lägre, men det finns skillnader mellan olika områden inom staden och mellan kvinnor och mäns villkor. En av de mest ekonomiskt utsatta grupperna är ensamstående kvinnor med hemmavarande barn. Delaktighet, inflytande och gemenskap En majoritet av mölndalsborna är socialt aktiva och valdeltagandet är högt. Samtidigt anger 15 procent ett lågt socialt deltagande. Detta är vanligast bland äldre över 65 år. Många ensamstående män och även unga män saknar emotionellt stöd. Nästan en fjärdedel av befolkningen har svårt att lita på andra. Detta gäller framför allt kvinnor, dels de unga, år, dels de äldre över 65 år. Trygga och goda uppväxtvillkor Fler pappor än genomsnittet i riket tar ut föräldradagar. En majoritet av ungdomarna i åk 8 trivs bra eller mycket bra i skolan. Andelen som uppnår målen i alla ämnen i åk 9 varierar mellan skolorna i staden. Det är fler flickor än pojkar som uppnår målen samtidigt som det är fler pojkar än flickor som känner sig förväntansfulla inför framtiden. Flickorna uppger psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. Goda levnadsvanor En majoritet av mölndalsborna är fysiskt aktiva. Samtidigt är mer än varannan man överviktig och många 14-åringarna når inte upp till rekommenderad mängd fysisk aktivitet per dag. Vi är tobaksfria i högre utsträckning än genomsnittet i länet och rökningen har minskat bland både kvinnor och män. Berusningsdrickandet är vanligare bland män än bland kvinnor och högst i åldrarna 2-29 år. Bland ungdomar har andelen som aldrig druckit alkohol eller varit berusade ökat och färre blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Åldrande med livskvalitet Många äldre har högre allmän pension än genomsnittet i regionen. En lägre andel äldre än i riket och länet har hemtjänst. Andelen kvinnor som vårdats på sjukhus på grund av fallskada har minskat, samtidigt som fallskadorna har ökat något bland männen. Runt 12 procent i gruppen över 65 år har ett nedsatt välbefinnande. Bland de äldre uppger 37 procent ett lågt socialt deltagande och många uppger att de har avstått från att gå ut på grund av rädsla. Reflektera gärna! Sist i rapporten finns frågor som stöd för reflektion och diskussion. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

6 Befolkningen Reflektera gärna! Befolkningens hälsa och välfärd är ett resultat av många skilda faktorer. Livsvillkor och levnadsvanor hos den enskilda individen påverkar möjligheterna till en god hälsa. Det gör också samhälleliga förutsättningar såsom arbetsmarknad, infrastruktur och sjukvård. Både offentliga insatser och insatser från den privata och frivilliga sektorn har betydelse. För att bevara och förbättra hälsoläget i Mölndals stad krävs ett fortsatt långsiktigt och strategiskt arbete av alla berörda parter. Stämmer bilden? Stämmer resultaten överens med din bild av välfärd och hälsa i Mölndal? Vilket/vilka fokusområden anser du är viktigast att arbeta med? Vilka indikatorer kan du och den verksamhet där du är aktiv vara med och påverka? På vilka arenor är det viktigt för kommunen att bedriva arbete för att förbättra hälsan i befolkningen? Arbetar Mölndals stad generellt sett främjande och förebyggande eller genomförs insatserna i sena skeden, när destruktiva vanor, beteenden och mönster redan har uppstått? Hur kan du bidra till att Välfärdsbokslut 211 sprids och används som ett underlag för planering och beslut? Idéer och tankar? Har du idéer och tankar kring Välfärdsbokslutet? Har uppgifterna skapat nyfikenhet på mera fakta? Hör gärna av dig! Folkhälsoplaneraren, Mölndal stad tel Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

7 4. Goda levnadsvanor Våra levnadsvanor har stor betydelse för vår hälsa. Individen väljer sitt sätt att leva, medan samhället kan skapa goda förutsättningar och miljöer som stödjer och underlättar hälsosamma val. Goda levnadsvanor grundläggs i tidiga åldrar. En socialt hållbar utveckling kräver att vi väljer vanor som ger balans i livet och som motverkar vällevnadssjukdomar. Ohälsosamma levnadsvanor är idag vanligare bland personer med kortare utbildning och svagare ekonomi. Barn som lever i utsatta familjer löper t.ex. 13 procent högre risk för övervikt än andra barm. INDIKATORER kopplade till målen: Fysisk aktivitet: Fysisk aktivitet minst 3 min per dag Matvanor: Konsumtion av frukt och grönsaker Tobak: Använder tobak dagligen Rökning bland gravida Alkohol: Frekvent berusningsdrickande vuxna Ungdomars alkoholkonsumtion Livsstilssjukdomar: Övervikt och fetma Lungcancer KOL Hjärtinfarkt Mål: Barn, ungdomar och vuxna ska ha förutsättningar, kunskap och förmåga att välja en hälsosam livsstil Fler ska vara fysiskt aktiva Barns uppväxt ska vara fri från negativa konsekvenser av tobak och alkohol och ska vara helt fri från droger Fysisk aktivitet Kroppen fungerar bäst när den är regelbundet fysiskt aktiv, och en alltmer stillasittande tillvaro medför ökad risk för sjukdom. Att vara fysiskt aktiv motsvarande rask promenad minst 3 minuter per dag, gärna 6, har positiva effekter på den fysiska såväl som den psykiska hälsan. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i åldern 5 till 17 år är fysiskt aktiva, med måttliga till hög intensitet, minst 6 minuter, men gärna 9 minuter per dag. Vuxna som varit fysiskt aktiva som barn är mera benägna att motionera även i vuxen ålder Fysisk aktivitet minst 3 minuter per dag Aktuell situation vuxna I genomsnitt är två tredjedelar av de vuxna i Mölndal aktiva minst 3 minuter varje dag. Männen i Mölndal var 211 mer aktiva än kvinnorna i staden och även mer aktiva än genomsnittet bland män i länet. Motsvarande undersökning 27 visade precis tvärt om. Då var kvinnorna mer fysiskt aktiva än männen och även mera aktiva än genomsnittet i länet. Skillnaderna är relativt små, men det förändrade mönstret kan vara värt att notera. En tredjedel av dem som inte uppnår 3 min aktivitet per dag anger att de behöver hjälp för att komma igång med detta. Diagram 24: Andel (%) som är fysisk aktiva minst 3 min/dag, år Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 211. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

8 Diagram 25: Andel (%) flickor respektive pojkar i år 8 som är fysiskt aktiva minst 6 minuter per dag Pojkar Flickor Källa: Hälsosamtal skolhälsovården med stöd av FHI:s elevhälsoenkät, 211 Aktuell situation ungdomar I Mölndal är det stor skillnad mellan hur mycket flickor och pojkar rör sig. Skolhälsovårdens hälsosamtal i år 8 visar att 45 procent av pojkarna når upp till den dagliga rekommendationen, jämfört med 28 procent av flickorna. Även den nationella undersökningen Skolbarns hälsovanor 29/1 visar att pojkar i 13-årsåldern är mer fysiskt aktiva än flickor i 13-årsåldern. En majoritet av både pojkar och flickor kommer alltså inte upp i den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per dag. 4.2 Matvanor Mat är avgörande för vår hälsa, utveckling och välbefinnande. Förskolan och skolan har möjlighet att på ett naturligt och positivt sätt främja bra matvanor som en del av en hälsosam livsstil hos våra barn. Diagram 26: Andel (%) som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger/dag, år Källa: Hälsa på lika villkor 211 Diagram 27: Andel (%) pojkar och flickor som äter frukt och grönsaker minst en gång per dag, åk Män Kvinnor Samtliga Pojkar Mölndal Grönsaker Regionen Frukt Flickor Källa: Hälsosamtal skolhälsovården med stöd av FHI:s elevhälsoenkät, 211 Lågt intag av frukt och grönsaker är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den sjunde största orsaken till för tidig död i befolkningen i höginkomstländer. Rekommendationen för vuxna är att äta 5 gram frukt och grönsaker per dag. Livsmedelsverket rekommenderar att ungdomar äter lika mycket, vilket motsvarar t.ex. tre frukter och två rejäla nävar grönsaker varje dag Konsumtion av frukt och grönsaker Aktuell situation - vuxna Andelen mölndalsbor som äter frukt och grönsaker minst tre gånger per dag är förhållandevis hög, men har minskat något senaste året och låg 211 på 24 procent. Andelen som äter frukt och grönsaker minst tre gånger per dag är högre bland kvinnorna än bland männen, 31 procent jämfört med 17 procent. Andelen mölndalsbor som äter mycket frukt och grönsaker är något högre än genomsnittet i Västra Götaland Aktuell situation tonåringar årskurs 8 Andelen åringar som äter grönsaker dagligen är större än andelen som äter frukt dagligen. En förklaring kan vara att tonåringarna äter grönsaker i samband med skollunchen. Det är också en större andel flickor än pojkar som äter frukt och grönsaker dagligen. Resultaten stämmer väl överens med dem i Skolbarns hälsovanor 29/1. Det är dock svårt att veta om de unga når den rekommenderade mängden frukt och grönsaker, eftersom eleverna i undersökningarna inte har angett hur mycket de äter utan hur ofta. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

9 4.3. Tobak Tobaksrökning är den största enskilda riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Snus ger mindre hälsorisk än rökning, men skapar ett starkare nikotinberoende och är inte ofarligt. De flesta tobaksanvändare grundlägger sitt beroende i tonåren då tobak exempelvis bidrar till identitetsskapande. Det är ovanligt att ungdomar över 19 år börjar röka. Statistiken avspeglar stora skillnader i tobaksanvändning beroende på socioekonomiska förhållanden. Rökning är vanligare bland personer med kortare utbildning, bland elever på yrkesinriktade program i gymnasieskolan och bland personer födda utanför Sverige. Bland personer med sjukoch aktivitetsersättning samt bland arbetslösa är andelen rökare mer än dubbelt så hög som genomsnittet i befolkningen. De senaste åren har en positiv utveckling skett med en minskad andel rökare, både bland vuxna och bland ungdomar, men fortfarande dör 7 personer i Sverige varje år till följd av rökning. Diagram 28: Andel (%) som använder tobak dagligen, år Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor Använder tobak dagligen Aktuell situation vuxna Andelen som använder tobak dagligen har minskat bland både män och kvinnor sedan 27 och är nu 26 procent av männen respektive 13 procent av kvinnorna. Män och pojkar använder alltså tobak i större utsträckning än kvinnor och flickor. Mölndalsborna är tobaksfria i högre utsträckning än genomsittet i Västra Götaland. Rökning är vanligast bland kvinnor och snusning bland män, 11 procent av kvinnorna röker dagligen jämfört med 9 procent av männen. Andelen rökare har minskat sedan 27 i hela landet. Andelen dagligrökare är lägre än genomsnittet i Västra Götaland. Högst andel rökare finns i åldrarna år. Många som röker eller snusar vill gärna sluta. Ca 15 procent av snusarna och drygt 2 procent av rökarna vill ha stöd. Diagram 29: Andel (%) dagligrökare i den vuxna befolkningen Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 211. Diagram 3: Andel (%) av dagligrökare och dagligsnusare som vill sluta samt behov av stöd Behöver stöd för att sluta snusa av dagligsnusarna Vill sluta snusa av daglig snusarna Behöver stöd för att sluta röka av dagligrökarna Vill sluta röka av dagligrökarna Mölndal Västra Götaland Källa: Hälsa på lika villkor 211 Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

10 Diagram 31: Andel (%) som aldrig rökt respektive som röker dagligen, åk Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Aldrig provat Röker dagligen Källa: Ungdomsenkäten Läget 24, 28 och Tobak bland ungdomar Aktuell situation Andelen som aldrig provat att röka har ökat sedan 24 och är nu 7 procent bland pojkarna och 73 procent bland flickorna i årskurs 8 (14-åringar). I gymnasieskolornas år 2 har 45 procent aldrig provat. Endast ett fåtal i årskurs 8 röker dagligen, men en svag ökning syns sedan 24. I gymnasieskolornas år 2 är det däremot runt 14 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna som röker dagligen. En ökning har skett bland pojkarna. Snus används framför allt av pojkar i gymnasieålder. På Mölndals gymnasieskolor snusar runt 1 procent av pojkarna dagligen. Diagram 32: Andel rökande mödrar vid inskrivning till mödravårdcentral Mölndal Västra Götaland Riket Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Rökning bland gravida Att vara rökfri under graviditeten och under barnets första levnadsår ger goda förutsättningar för en god framtida hälsa. Rökning under graviditeten ökar risken för exempelvis plötslig spädbarnsdöd och ökad sjuklighet hos barnet i framtiden genom att de flesta skadliga ämnen som finns i cigarettrök överförs till fostret via moderkakan. Aktuell situation Andelen rökande blivande mödrar i Mölndal var 4,5 procent under åren Andelen har minskat över tid och är dessutom lägre i jämförelse med både riket (6,8 %) och Västra Götaland (7, %). Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

11 4.4. Alkohol Alltför hög alkoholkonsumtion ökar risken för psykisk ohälsa exempelvis i form av depression, ångest och sömnstörningar, liksom fysiska skadeverkningar, till exempel högt blodtryck, ökad risk för hjärtinfarkt och stroke, liksom för cancer. En hög alkoholkonsumtion ökar även risken för olycksfall, dödsfall och våld. En femtedel av alla patienter i akutsjukvården har alkoholproblem och omkring 4 procent av patienterna i den psykiatriska sjukvården. Alkoholkonsumtionen bland vuxna ökade drastiskt i samband med ändrade införselkvoter i mitten av 199-talet. Under senaste åren har konsumtionen minskat något, framförallt bland unga män och är nu, år 21, knappt 9,5 liter ren alkohol per invånare och år (15 år och äldre). Vin står för den största konsumtionsdelen Frekvent berusningsdrickande bland vuxna Aktuell situation vuxna Berusningsdrickande 1 är vanligare bland män än bland kvinnor, 14 procent respektive 8 procent. Berusningsdrickandet är som högst i de lägre åldrarna, 2-29 år för att sedan avta med stigande ålder. Sedan 27 har berusningsdrickandet varit oförändrat bland männen, men minskat något bland kvinnorna. Männen ligger strax under genomsnittet i länet och kvinnorna i nivå med genomsnittet Ungdomars alkoholkonsumtion Aktuell situation Trenden är genomgående positiv. Andelen ungdomar i årskurs 8 som inte dricker alkohol och/eller aldrig har varit berusade har ökat, både bland pojkar och bland flickor. 45 procent har aldrig druckit alkohol. Av andelen som smakat alkohol har allt fler aldrig varit berusade. Denna andel ökade under perioden , framför allt bland flickorna, från 42 till 64 procent, men också bland pojkarna, från 62 till 76 procent. Det är dock fortfarande fler flickor än pojkar som berusningsdricker någon gång i månaden eller oftare, 8 procent av de flickor som testat alkohol jämfört med 4 procent av pojkarna. Att fler flickor än pojkar berusningsdricker kan bero på att flickor ibland umgås med äldre killar och då kommer i kontakt med alkohol tidigare än jämnåriga pojkar. Av eleverna i Mölndals gymnasieskolor berusningsdricker 1 procent varje vecka och 3 procent varje månad. Det är ingen större skillnad mellan flickors och pojkars vanor. Diagram 33: Andel (%) som frekvent berusningsdricker, år Källa: Hälsa på lika villkor 211. Diagram 34: Andel (%) ungdomar i åk 8 som aldrig druckit alkohol, aldrig har druckit sig berusade samt som dricker sig berusade en gång per månad eller oftare Män Kvinnor Samtliga Mölndal 42 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Källa: Ungdomsenkäten Läget 27 och Aldrig druckit alkohol Aldrig varit berusad Regionen Berusad någon gång i månaden eller oftare 64 Bland ungdomar är den generella trenden i landet att allt fler tonåringar säger nej till alkohol och att allt färre har testat. Samtidigt finns en liten grupp unga som dricker ofta och relativt mycket. 1. Uppgifterna i diagrammet baseras på frågan hur ofta man druckit så mycket alkohol att man varit berusad. Två gånger per månad eller oftare klassas som frekvent berusningsdrickande. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

12 Diagram 35: Andel med övervikt och fetma (BMI >25) år 211, år Källa: Hälsa på lika villkor, 211 Diagram 36: Andel 4-åringar med undervikt, normalvikt, övervikt och fetma år 211. Gäller hela Södra Bohuslän. Anna Melin Andersen, leg dietist Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Centrala BHV teamet Södra Bohuslän 4.5. Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Ett BMI (body mass index) över 25 klassas som övervikt och ett BMI på över 3 klassas som fetma. Fetma är en betydande riskfaktor för ett flertal sjukdomar såsom diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Barn som är överviktiga eller har fetma i unga år löper stor risk att behålla sin övervikt i vuxen ålder, vilket medför en rad riskfaktorer. Aktuell situation vuxna Andelen med övervikt och fetma bland kvinnor i Mölndals stad är oförändrad sedan 27, medan den ökat något bland männen. Mer än varannan man har övervikt eller fetma. Fetma är vanligare i högre åldrar. Andelen i Mölndals stad är något lägre än genomsnittet i Västra Götaland. Aktuell situation barn och ungdomar Barnhälsovården mäter och väger alla barn och det värde som används för jämförelser är BMI vid 4 års ålder. I Mölndal ligger 16 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna över gränsen för normalvikt. Samtidigt väger 3 procent av 4-åringarna under det normala. 2 Källa: Barnhälsovården Södra Bohuslän. Diagram 37: Dödlighet i lungcancer per 1 inv. 15 år Undervikt Övervikt Fetma Mölndal Regioen Riket Mölndal Regionen Riket pojkar % flickor % totalt % Män Kvinnor Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Lungcancer Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Drygt 3 5 svenskar får diagnosen varje år. Forskningen visar att rökning är den främsta orsaken till sjukdomen. Nio av tio som utvecklar lungcancer är aktiva rökare eller har tidigare rökt. Insjuknandet speglar rökvanorna för 2-4 år sedan, eftersom det tar lång tid att utveckla sjukdomen. Insjuknande i lungcancer ökar med stigande ålder. Aktuell situation I Mölndal är dödligheten i lungcancer per 1 invånarer i samma nivå som riket och regionen. Män drabbas i högre utsträckning än kvinnor. Framför allt på grund av att män rökte i högre utsträckning än kvinnor för ett par decennier sedan. Dödligheten är högst i åldrarna 65 år och äldre och färre än 4 procent är under 5 år när de får diagnosen. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

13 KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den femte vanligaste dödsorsaken i världen. I Sverige beräknas upp emot 7 personer vara drabbade, men många av dem har ännu inte sökt hjälp. Oavsett i vilket stadie av sjukdomen man befinner sig så finns det hjälp att få. Svårare KOL ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, avmagring, benskörhet och depression. Det är vanligen rökare som drabbas av KOL, men även arbetsmiljö, luftföroreningar och ärftliga faktorer orsakar sjukdomen. Aktuell situation Dödligheten i KOL är högre i Mölndal än i Västra Götaland och i riket, både för kvinnor och för män. Det är något fler män än kvinnor som drabbas. KOL är en av de få faktorer där siffrorna för Mölndal visar på en sämre hälsa än i länet och riket. Diagram 38: Dödlighet i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) per 1 inv år samt 65 - år ,8,5 14,9 Kvinnor Män Kvinnor Män Mölndal Regionen Riket Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt ingår i samlingsbegreppet hjärt- och kärlsjukdomar som omfattar sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen. Andra exempel är åderförkalkning, blodpropp och stroke. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Nära 9 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka. Höga blodfetter och rökning är de största riskfaktorerna, men även fetma, lågt nivå av fysisk aktivitet samt lågt intag av frukt och grönt. Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat betydligt i hela landet under de senast 2-3 åren, framför allt beroende på ökad kunskap inom sjukvården. Diagram 39 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) per 1 inv. 15 år Mölndal Regionen Riket Män Kvinnor Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Aktuell situation Dödligheten på grund av hjärtinfarkt är något lägre i Mölndal jämfört med Västra Götaland och riket, för både kvinnor och för män. Män är dock överrepresenterade. Hjärtinfarkterna ökar med stigande ålder, vilket bland annat kan kopplas till en större andel rökare och en större andel med fetma i högre åldrar. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

14

15 Referenser Källor finns angivna löpande intill varje diagram och tabell. Fakta och övriga uppgifter till rapportens olika kapitel har hämtats från: Centrala Barnhälsovården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folktandvården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folkhälsopolitisk rapport 21, Framtidens folkhälsa allas ansvar, Statens folkhälsoinstitut (R21:16) Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 211, Västra Götalandsregionen (211) Skolhälsovårdens hälsosamtal åk 8, inom ramen för medverkan i Statens folkhälsoinstituts pilotprojektet Elevhälsoenkäten, Ungdomsenkäten Läget?, Mölndals stad 27 och 211 Registerdata har hämtats från: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Skolverket Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

16 Mölndals stad Folkhälsorådet molndal.se

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Mölndals stad Välfärdsbokslut 2011. Fullständig version

Mölndals stad Välfärdsbokslut 2011. Fullständig version Mölndals stad Välfärdsbokslut 211 Fullständig version Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 353 90-94 9 358 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Tid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 266 90-94 6 403 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 29 150 90-94 29 519 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 440 90-94 28 652 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 958 90-94 23 152 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 564 90-94 2 665 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ulr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 592 90-94 11 902 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer