Hälsa på lika villkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa på lika villkor"

Transkript

1 Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström

2 Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning Tandhälsa Sociala relationer

3 Inledning Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har genomförts åren till och med. I denna sammanställning redovisas resultat från undersökningen år. Här redovisas hur svaren på några av frågorna fördelade sig efter kön, ålder, sysselsättning, socioekonomi, ekonomisk situation, utbildning och födelseland. En mer total redovisning av i stort sett samtliga frågor finns på webbplatsen Där finns också resultat från undersökningarna, och. Katarina Paulsson

4 Resultat från nationella folkhälsoenkäten - Levnadsvanor Övervikt Undervikt, normalvikt, övervikt och fetma Undervikt 1 Normalvikt Övervikt Fetma 11 1 Andel i olika BMI-grupper (%) Figur 1. Andel med undervikt, normalvikt, övervikt och fetma, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Undervikt och normalvikt var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Övervikt var mycket vanligare bland män än bland kvinnor. Fetma var vanligare bland kvinnor än bland män. Övervikt Andel med övervikt (%) Figur. Andel med övervikt ( BMI<), 1- år ( 1- år), -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut.

5 hade övervikt i större utsträckning än kvinnor. Några andra statistiskt säkerställda skillnader fanns inte i andelen personer med övervikt mellan åren. Ålder Andel med övervikt (%) år - år - år - år 1- år Figur. Andel som har övervikt ( BMI<) i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. i alla åldrar hade övervikt i större utsträckning än kvinnor. Andelen överviktiga kvinnor och män ökade med ålder fram till år. Sysselsättning Yrkesarbetar Arbetslös Sjuk/aktivitetsersättning 1 1 Långtidssjukskriven Andel med övervikt (%) Figur. Andel med övervikt ( BMI<) efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader i övervikt fanns mellan personer med olika sysselsättning.

6 Socioekonomi Andel med övervikt (%) Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm Figur. Andel med övervikt ( BMI<) efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader i övervikt fanns mellan personer i olika socioekonomiska grupper. Ekonomisk situation Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Låg inkomst Hög inkomst Andel med övervikt (%) Figur. Andel med övervikt ( BMI<) efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader i övervikt fanns mellan personer som var ekonomiskt utsatta och dem som inte var utsatta.

7 Utbildning Andel med övervikt (%) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel med övervikt ( BMI<) efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. med lång utbildning var överviktiga i mindre omfattning än dem med mellanlång och kort utbildning. Inga statistiskt säkerställda skillnader i övervikt fanns mellan kvinnor med olika utbildningslängd. Födelseland Andel med övervikt (%) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur. Andel med övervikt ( BMI<) efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel män födda i övriga Norden hade övervikt jämfört med svenskfödda män. Inga statistiskt säkerställda skillnader i övervikt fanns mellan kvinnor födda i olika delar i världen.

8 Fetma Andel med fetma (%) Figur. Andel med fetma (BMI ), 1- år ( 1- år), -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Fetma var vanligare bland kvinnor än bland män år. Andelen kvinnor med fetma var större år i jämförelse med åren och. Ålder Andel med fetma (%) år - år - år - år 1- år Figur. Andel med fetma (BMI ) i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Fetma var vanligare bland kvinnor än bland män i åldrarna - år. Andelen kvinnor och män med fetma ökade med ålder fram till år.

9 Sysselsättning Yrkesarbetar 1 Arbetslös 1 1 Sjuk/aktivitetsersättning Långtidssjukskriven Andel med fetma (%) Figur 11. Andel med fetma (BMI ) efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Bland kvinnor och män fanns en betydligt större andel med fetma bland dem med sjuk-/aktivitetsersättning än bland yrkesarbetande. Socioekonomi Andel med fetma (%) Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm Figur 1. Andel med fetma (BMI ) efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Bland kvinnor och män i arbetaryrken fanns en större andel med fetma än bland dem i tjänstemannayrken på mellannivå eller högre.

10 Ekonomisk situation Saknar kontantmarginal 1 Har kontantmarginal 11 Låg inkomst 1 1 Hög inkomst 1 Andel med fetma (%) Figur 1. Andel med fetma (BMI ) efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Fetma var vanligare bland kvinnor och män med låg inkomst än bland dem med hög inkomst. Det var också vanligare med fetma bland kvinnor som saknade kontantmarginal än bland kvinnor som hade kontantmarginal. Utbildning Andel med fetma (%) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 1. Andel med fetma (BMI ) efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Fetma var vanligare bland män med kort utbildning än bland män med mellanlång utbildning. Bland kvinnor var fetma vanligare bland dem med kort utbildning än bland dem med lång.

11 Födelseland Andel med fetma (%) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 1. Andel med fetma (BMI ) efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel kvinnor födda i övriga Europa hade fetma jämfört med svenskfödda kvinnor. Inga statistiskt säkerställda skillnader i fetma fanns mellan män födda i olika delar i världen.

12 Stillasittande fritid Andel med stillasittande fritid (%) Figur 1. Andel med mest stillasittande fritid, 1- år ( 1- år), -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Andelen män och kvinnor med stillasittande fritid var oförändrad under perioden -. Ålder Andel med stillasittande fritid (%) år - år - år - år 1- år Figur 1. Andel med mest stillasittande fritid i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel män, - år än män 1- år, uppgav att de var mest stillasittande på fritiden. Det var vanligare med stillasittande fritid bland kvinnor i åldern - år än bland kvinnor i åldern 1- år.

13 Sysselsättning Yrkesarbetande 1 Arbetslös 1 1 Sjuk/aktivitetsersättning Långtidssjukskriven Andel med stillasittande fritid (%) Figur 1. Andel med mest stillasittande fritid efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Både bland kvinnor och män fanns en större andel med stillasittande fritid bland dem med sjuk-/aktivitetsersättning än bland yrkesarbetande. Bland arbetslösa kvinnor var det också vanligare med stillasittande fritid än bland yrkesarbetande kvinnor. Socioekonomi Andel med stillasittande fritid (%) Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm Figur 1. Andel med mest stillasittande fritid efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Bland män i arbetaryrken fanns en större andel stillasittande än bland tjänstemän på mellannivå eller högre. Bland kvinnor i arbetaryrken och lägre tjänstemannayrken fanns en större andel med stillasittande fritid än bland kvinnliga tjänstemän på mellannivå eller högre.

14 Ekonomisk situation Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal 1 Låg inkomst 1 Hög inkomst 11 1 Andel med övervikt (%) Figur. Andel med mest stillasittande fritid efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Både bland kvinnor som bland män var det en större andel med stillasittande fritid bland dem som saknade kontantmarginal och hade låg inkomst än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Utbildning Andel med stillasittande fritid (%) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 1. Andel med mest stillasittande fritid efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. med kort utbildning var i större utsträckning stillasittande än män med mellanlång och lång utbildning. Bland kvinnor med kort utbildning fanns det en större andel som var stillasittande än bland kvinnor med lång utbildning.

15 Födelseland Andel med stillasittande fritid (%) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur. Andel med mest stillasittande fritid efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En betydligt större andel kvinnor och män födda utanför Norden var stillasittande jämfört med dem födda i Sverige.

16 Fysiskt aktiva (I genomsnitt minuter eller mer per dag) Andel fysiskt aktiva, minst min/dag (%) Figur. Andel fysiskt aktiva, 1- år ( 1- år), -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En något mindre andel kvinnor och män var fysiskt aktiva i genomsnitt minuter per dag år än år. År var det vanligare bland män än bland kvinnor att vara fysiskt aktiv minst minuter per dag. Ålder Andel fysiskt aktiva, minst min/dag (%) 1- år - år - år - år 1- år Figur. Andel fysiskt aktiva i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Bland män minskade andelen fysiskt aktiva med ålder fram till år. Bland unga kvinnor, 1- år, var en större andel fysiskt aktiva än bland kvinnor i åldern - år. Det var vanligare bland män i åldrarna 1- år och - år att vara fysiskt aktiva än bland kvinnor i samma ålder.

17 Sysselsättning Yrkesarbetande Arbetslös 1 Sjuk/aktivitetsersättning Långtidssjukskriven Andel fysiskt aktiva, minst min/dag (%) Figur. Andel fysiskt aktiva efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel fysiskt aktiva fanns bland kvinnor som yrkesarbetade och var långtidssjukskrivna än bland kvinnor som var arbetslösa och hade sjuk-/aktivitetsersättning. Yrkesarbetande och arbetslösa män var fysiskt aktiva i större utsträckning än män med sjuk-/aktivitetsersättning. Socioekonomi Andel fysiskt aktiva, minst min/dag (%) 1 Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm Figur. Andel fysiskt aktiva efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det fanns en större andel fysiskt aktiva kvinnor bland tjänstemän på mellannivå eller högre än bland kvinnor i arbetaryrken. Inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan män i olika socioekonomiska grupper.

18 Ekonomisk situation Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Låg inkomst Hög inkomst 1 1 Andel fysiskt aktiva, minst min/dag (%) Figur. Andel fysiskt aktiva efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Såväl bland kvinnor som bland män var det en större andel fysiskt aktiva bland dem som hade kontantmarginal än bland dem som saknade kontantmarginal. Bland kvinnor med hög inkomst var det också vanligare att vara fysiskt aktiv än bland kvinnor med låg inkomst. Utbildning Andel fysiskt aktiva, minst min/dag (%) 1 Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel fysiskt aktiva efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. med lång utbildning och män med mellanlång och lång utbildning var fysiskt aktiva i större utsträckning än dem med kort utbildning.

19 Födelseland Andel fysiskt aktiva, minst min/dag (%) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur. Andel fysiskt aktiva efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En mindre andel kvinnor födda utanför Europa och män födda i övriga Norden var fysiskt aktiva jämfört med dem som var födda i Sverige.

20 Matvanor Frukt och grönsaker 1, ggr/dag el. mer sällan 1 ggr/dag eller oftare 1 ggr/dag eller oftare 1 Andel som äter frukt och grönsaker (%) Figur. Andel som äter frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan, gånger per dag eller oftare och gånger per dag eller oftare, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. åt betydligt oftare frukt och grönsaker än män. Det var dock endast 1 procent av kvinnorna och procent av männen som åt frukt och grönsaker gånger per dag eller oftare (motsvarar det nationella målet). Äter frukt och grönsaker gånger per dag eller oftare Andel som äter frukt och grönsaker ggr/dag eller oftare (%) Figur. Andel som äter frukt och grönsaker gånger per dag eller oftare, 1- år ( 1- år), -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader fanns i andelen som äter frukt och grönsaker gånger per dag eller oftare mellan åren.

21 Äter frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan Andel som äter frukt /grönsaker 1, ggr/dag (%) Figur 1. Andel som äter frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan, 1- år ( 1- år), -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader fanns i andelen kvinnor och män som äter frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan mellan åren. Ålder Andel som äter frukt /grönsaker 1, ggr/dag (%) år - år - år - år 1- år Figur. Andel som äter frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En betydligt större andel män än kvinnor i alla åldrar uppgav att de åt frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan. Det var en större andel kvinnor och män äldre än år som åt frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan än bland dem i åldern 1- år.

22 Sysselsättning Yrkesarbetande 1 Arbetslös 1 1 Sjuk/aktivitetsersättning 1 1 Långtidssjukskriven Andel som äter frukt/grönsaker 1, ggr/dag (%) Figur. Andel som äter frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det var en större andel bland kvinnor och män som var arbetslösa och hade sjuk-/aktivitetsersättning som åt frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan än bland dem som yrkesarbetade. Socioekonomi Andel som äter frukt /grönsaker 1, ggr/dag (%) 1 Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm Figur. Andel som äter frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel kvinnor och män i arbetaryrken åt frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan jämfört med dem i tjänstemannayrken på mellannivå eller högre.

23 Ekonomisk situation Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal 1 Låg inkomst Hög inkomst Andel som äter frukt /grönsaker 1, ggr/dag (%) Figur. Andel som äter frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Såväl bland kvinnor som bland män var det en större andel som åt frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan bland dem som saknade kontantmarginal och hade låg inkomst än bland dem som inte varit i ekonomiskt utsatta. Utbildning Andel som äter frukt /grönsaker 1, ggr/dag (%) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel som äter frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Ju kortare utbildning desto större andel kvinnor och män åt frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan.

24 Födelseland Andel som äter frukt /grönsaker 1, ggr/dag (%) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur. Andel som äter frukt och grönsaker 1, gånger per dag eller mer sällan efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan personer födda i olika delar av världen.

25 Tobaksrökning Dagligrökare, röker då och då, före detta dagligrökare och aldrig rökt dagligen Dagligrökare Röker då och då Fd dagligrökare 1 Aldrig rökt Andel tobaksrökare (%) Figur. Andel som röker dagligen, då och då, före detta dagligrökare och de som aldrig rökt dagligen, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel kvinnor än män var dagligrökare men det var vanligare att röka då och då bland män än bland kvinnor. Det var vanligare bland kvinnor än bland män att aldrig ha rökt dagligen. Dagligrökare Andel som röker dagligen (%) Figur. Andel dagligrökare, 1- år(för år, 1- år), -. Åldersstandardiserade värden. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Andelen dagligrökare hade minskat med fyra procentenheter för kvinnor mellan åren och. Den ökning som syns bland kvinnor år var inte statistiskt säkerställd.

26 Ålder Andel som röker dagligen (%) år - år - år - år 1- år Figur. Andel dagligrökare i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel kvinnor än män i åldern 1- år respektive - år uppgav att de rökte dagligen. Sysselsättning Yrkesarbetar 11 1 Arbetslös 1 Sjuk-/aktivitetsers. Långtidssjukskriven 1 Andel som röker dagligen (%) Figur 1. Andel dagligrökare efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det fanns en större andel dagligrökare bland kvinnor och män som hade sjuk- /aktivitetsersättning än bland yrkesarbetande.

27 Socioekonomi Arbetare 1 1 Lägre tjm 1 Mellan&högre tjm 1 Andel som röker dagligen (%) Figur. Andel dagligrökare efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. i arbetaryrken var dagligrökare i större utsträckning än tjänstemän och kvinnliga arbetare och lägre tjänstemän var dagligrökare i större utsträckning än kvinnliga tjänstemän på mellannivå eller högre. Ekonomisk situation Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal 1 Har kontantmarginal Andel som röker dagligen (%) Figur. Andel dagligrökare efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Såväl bland kvinnor som bland män var det en större andel som rökte dagligen bland dem som saknade kontantmarginal och hade låg inkomst än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta.

28 Utbildning Andel som röker dagligen (%) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel dagligrökare efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Ju kortare utbildning desto större andel kvinnor och män var dagligrökare. Drygt var femte kvinna och knappt var femte man med kort utbildning var dagligrökare jämfört med knappt var tionde kvinna respektive var tjugonde man med lång utbildning. Födelseland Andel som röker dagligen (%) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur. Andel dagligrökare efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En betydligt större andel män och kvinnor födda i övriga Europa var dagligrökare jämfört med svenskfödda män och kvinnor.

29 Snusning Dagligsnusare, snusar då och då, före detta dagligsnusare och aldrig snusat dagligen Snusar dagligen Snusar då och då 1 Fd dagligsnusare 1 Aldrig snusat Andel snusanvändare (%) Figur. Andel som snusar dagligen, då och då, fd dagligsnusare och de som aldrig snusat dagligen, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En betydligt större andel män än kvinnor snusade dagligen, då och då eller var före detta snusare. Det var procent av kvinnorna som aldrig snusat dagligen. Dagligsnusare Andel som snusar dagligen (%) 1 1 Figur. Andel dagligsnusare, 1- år (för år, 1- år), -. Åldersstandardiserade värden. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En mindre andel män snusade dagligen år jämfört med åren -.

30 Ålder Andel som snusar dagligen (%) år - år - år - år 1- år Figur. Andel dagligsnusare i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En betydligt större andel män än kvinnor i alla åldrar uppgav att de snusade dagligen. Minst andel dagligsnusare fanns i åldern - år. Sysselsättning Yrkesarbetar Arbetslös Sjuk-/aktivitetesers. 1 Långtidssjukskriven 1 1 Andel som snusar dagligen (%) Figur. Andel dagligsnusare efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan olika sysselsättningsgrupper.

31 Socioekonomi Arbetare Lägre tjm 1 Mellan&högre tjm 1 1 Andel som snusar dagligen (%) Figur. Andel dagligsnusare efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. i arbetaryrken snusade dagligen i betydligt större utsträckning än tjänstemän på mellannivå eller högre. Ekonomisk situation Låg inkomst 1 Hög inkomst 1 Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal 1 1 Andel som snusar dagligen (%) Figur 1. Andel dagligsnusare efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan ekonomiskt utsatta och dem som inte varit ekonomiskt utsatta.

32 Utbildning Andel som snusar dagligen (%) 1 Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel dagligsnusare efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Bland män med kort och mellanlång utbildning var det vanligare att snusa dagligen än bland män med lång utbildning. Födelseland Andel som snusar dagligen (%) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur. Andel dagligsnusare efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En betydligt mindre andel män födda utanför Norden snusade dagligen jämfört med män födda i Sverige.

33 Använder tobak dagligen Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) Figur. Andel som röker och/eller snusar dagligen, 1- år (för år, 1- år), -. Åldersstandardiserade värden. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En mindre andel män rökte och/eller snusade dagligen år jämfört med år. Ålder Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) år - år - år - år 1- år Figur. Andel som röker och/eller snusar dagligen i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En betydligt större andel män än kvinnor i alla åldrar uppgav att de rökte och/eller snusade dagligen. Störst andel som rökte och/eller snusade dagligen fanns i åldern - år.

34 Sysselsättning Yrkesarbetar 1 Arbetslös Sjuk-/aktivitetsers. Långtidssjukskriven Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) Figur. Andel som röker och/eller snusar dagligen efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel kvinnor med sjuk- eller aktivitetsersättning använde tobak dagligen jämfört med kvinnor som yrkesarbetade. Socioekonomi Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm 1 1 Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) Figur. Andel som röker och/eller snusar dagligen efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. i arbetaryrken rökte och/eller snusade dagligen i större utsträckning än tjänstemän. Kvinnliga tjänstemän på mellan eller högre nivå rökte och/eller snusade dagligen i mindre utsträckning än kvinnliga lägre tjänstemän och kvinnliga arbetare.

35 Ekonomisk situation Låg inkomst Hög inkomst 1 Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal 1 Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) Figur. Andel som röker och/eller snusar dagligen efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Såväl bland kvinnor som bland män var det en större andel som rökte och/eller snusade dagligen bland dem som saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst än bland dem som hade kontantmarginal eller hade hög inkomst. Utbildning Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel som röker och/eller snusar dagligen efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Ju kortare utbildning desto större andel kvinnor och män rökte och/eller snusade dagligen.

36 Födelseland Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) 1 1 Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur. Andel som röker och/eller snusar dagligen efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader fanns i daglig tobaksanvändning mellan män respektive kvinnor födda i olika delar av världen.

37 Miljötobaksrök Andel som utsatts för miljötobaksrök (%) Figur 1. Andel som utsatts för miljötobaksrök, 1- år (för år, 1- år), -. Åldersstandardiserade värden. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större minskning av andelen personer som blivit utsatta för miljötobaksrök ägde rum mellan åren och. En stor del av denna minskning förklaras av förbudet att röka på restaurang, café eller bar som trädde i kraft sommaren. På café, restaurang eller bar Andel som utsatts för miljötobaksrök på restaurang etc (%) Figur 1a. Andel som utsatts för miljötobaksrök på café, restaurang eller bar, 1- år (för år, 1- år), -. Åldersstandardiserade värden. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En betydande nedgång i andelen som utsatts för miljötobaksrök syntes mellan åren och.

38 I hemmet Andel som utsatts för miljötobaksrök i hemmet (%) Figur 1b. Andel som utsatts för miljötobaksrök i hemmet, 1- år (för år, 1- år), -. Åldersstandardiserade värden. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Bland både män och kvinnor var det en mindre andel som utsatts för miljötobaksrök i hemmet år - jämfört med år. På arbetet Andel som utsatts för miljötobaksrök på arbetet (%) Figur 1c. Andel som utsatts för miljötobaksrök på arbetet, 1- år (för år, 1- år), -. Åldersstandardiserade värden. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Andelen kvinnor som exponerats för miljötobaksrök var mindre år än. utsattes mindre för miljötobaksrök åren - jämfört med år.

39 Ålder Andel som utsatts för miljötobaksrök (%) år - år - år - år 1- år Figur. Andel som utsatts för miljötobaksrök i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det var betydligt vanligare bland yngre kvinnor och män än bland äldre att ha varit utsatt för miljötobaksrök. Det var också vanligare att ha varit utsatt bland män - år än bland kvinnor i samma ålder. Sysselsättning Yrkesarbetar 1 Arbetslös 1 Sjuk-/aktivitetsers. 1 Långtidssjukskriven 1 1 Andel som utsatts för miljötobaksrök (%) Figur. Andel personer som utsatts för miljötobaksrök efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Den fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan män respektive kvinnor i olika sysselsättningskategorier.

40 Socioekonomi Arbetare 1 Lägre tjm 1 Mellan&högre tjm 1 1 Andel som utsatts för miljötobaksrök (%) Figur. Andel som utsatts för miljötobaksrök efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. i arbetar- och lägre tjänstemannayrken hade varit utsatta för miljötobaksrök i betydligt större utsträckning än manliga tjänstemän på mellannivå eller högre. Det var vanligare bland kvinnliga arbetare att ha varit utsatt för miljötobaksrök än bland kvinnor i tjänstemannayrken. Ekonomisk situation Låg inkomst 1 Hög inkomst 1 1 Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal 1 1 Andel som varit utsatt för miljötobaksrök (%) Figur. Andel som utsatts för miljötobaksrök efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Såväl bland kvinnor som bland män var det en större andel som utsatts för miljötobaksrök bland dem som saknade kontantmarginal och hade låg inkomst än bland dem som hade kontantmarginal och hög inkomst.

41 Utbildning Andel som utsatts för miljötobaksrök (%) 1 1 Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel som utsatts för miljötobaksrök efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Ju kortare utbildning desto större andel kvinnor och män hade varit utsatta för miljötobaksrök. Födelseland Andel som utsatts för miljötobaksrök (%) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur. Andel som utsatts för miljötobaksrök efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel män födda i övriga Europa och kvinnor födda utanför Sverige hade varit utsatta för miljötobaksrök jämfört med svenskfödda.

42 Använt cannabis Senaste månaden,, Senaste året 1 Någon gång i livet Andel som använt cannabis (%) Figur. Andel som använt cannabis, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare bland män än bland kvinnor att ha använt cannabis någon gång i livet samt den senaste månaden. Använt cannabis senaste 1 månaderna Andel som använt cannabis det senaste året (%) Figur. Andel som använt cannabis senaste 1 månaderna, 1- år, -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det var alla år vanligare bland män än bland kvinnor att ha använt cannabis senaste 1 månaderna.

43 Ålder Andel som använt cannabis under det senaste året (%) 1 1 1,1,1 1- år - år - år - år 1- år Figur. Andel som använt cannabis senaste 1 månaderna i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Unga kvinnor och män, 1- år hade använt cannabis i större utsträckning än dem som var äldre. Andelen män som använt cannabis var större än andelen kvinnor i samtliga åldersgrupper. Sysselsättning Yrkesarbetande Arbetslös 1 Sjuk/aktivitetsersättning Långtidssjukskriven 1 Andel som använt cannabis det senaste året (%) Figur 1. Andel personer som använt cannabis senaste 1 månaderna efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan cannabisanvändning och sysselsättning.

44 Socioekonomi Andel som använt cannabis de senaste 1 månaderna (%) 1, Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm Figur. Andel som använt cannabis senaste 1 månaderna efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader i cannabisanvändning fanns mellan de socioekonomiska grupperna. Ekonomisk situation Saknar kontantmarginal 1 Har kontantmarginal 1 Låg inkomst Hög inkomst 1 Andel som använt cannabis under det senaste året (%) Figur. Andel som använt cannabis senaste 1 månaderna efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader i cannabisanvändning fanns mellan ekonomiskt utsatta och dem som inte varit utsatta.

45 Utbildning Andel som använt cannabis de senaste 1 månaderna (%) 1,, Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel som använt cannabis senaste 1 månaderna efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga statistiskt säkerställda skillnader i cannabisanvändning fanns mellan olika utbildningsnivåer. Det var vanligare bland män med kort utbildning att ha använt cannabis senaste 1 månaderna än bland kvinnor med motsvarande utbildning. Födelseland Andel som använt cannabis under det senaste året (%) 1 1, Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur. Andel som använt cannabis senaste 1 månaderna efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare att svenska kvinnor och män använt cannabis jämfört med kvinnor födda i övriga Norden och män födda i övriga Norden eller i övriga Europa. Cannabisanvändning var vanligare bland svenska män än bland svenska kvinnor.

46 Alkoholkonsumtion Riskkonsumtion Ej druckit alkohol 1 1 Ej riskkonsumtion Berusad mer än 1 ggr/mån 1 Berusad mer än ggr/mån 1 Andel med olika alkoholkonsumtion (%) Figur. Alkoholkonsumtion, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Andelen män med riskabla alkoholvanor, som varit berusade mer än en gång i månaden samt varit berusade mer än två gånger i månaden var större än motsvarande andel bland kvinnor. Det var vanligare bland kvinnor än bland män att inte ha druckit någon alkohol alls. Riskabla alkoholvanor Andel med riskabla alkoholvanorl (%) Figur. Andel med riskabla alkoholvanor, 1- år, -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Andelen män med riskabla alkoholvanor var större än bland kvinnor alla år. Inga förändringar hade skett mellan åren.

47 Ålder Andel med riskabla alkoholvanor (%) år - år - år - år 1- år Figur. Andel med riskabla alkoholvanor olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Riskabla alkoholvanor var vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldersgrupper. Unga kvinnor och män, 1- år, hade riskabla alkoholvanor i betydligt större utsträckning än dem som var äldre. Sysselsättning Yrkesarbetande 1 Arbetslös 1 1 Sjuk/aktivitetsersättning 11 1 Långtidssjukskriven Andel med riskabla alkoholvanor (%) Figur. Andel med riskabla alkoholvanor efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det var mindre vanligt med riskabla alkoholvanor bland långtidssjukskrivna kvinnor än bland yrkesarbetande eller arbetslösa kvinnor.

48 Socioekonomi Andel med riskabla alkoholvanor (%) Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm Figur. Andel med riskabla alkoholvanor efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det var mindre vanligt med riskabla alkoholvanor bland män i tjänstemannayrken på mellannivå eller högre jämfört med män i arbetaryrken eller tjänstemän på lägre nivå. För kvinnor var det mindre vanligt med riskabla alkoholvanor i tjänstemannayrken på mellannivå eller högre jämfört med kvinnor i tjänstemannayrken på lägre nivå. Ekonomisk situation Saknar kontantmarginal 1 Har kontantmarginal 1 Låg inkomst 1 Hög inkomst 1 1 Andel med riskabla alkoholvanor (%) Figur 1. Andel med riskabla alkoholvanor efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män i riskabla alkoholvanor mellan ekonomiskt utsatta och dem som inte varit ekonomiskt utsatta.

49 Utbildning Andel med riskabla alkoholvanor (%) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel med riskabla alkoholvanor efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Andelen män med riskabla alkoholvanor var större bland män med kort eller mellanlång utbildning jämfört med män med lång utbildning. Andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor var större bland dem med mellanlång utbildning i jämförelse med kvinnor som hade kort eller lång utbildning. Födelseland Andel med riskabla alkoholvanor (%) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur. Andel med riskabla alkoholvanor efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Andelen kvinnor och män med riskabla alkoholvanor var större bland svenskfödda kvinnor och män i jämförelse med dem födda utanför Norden.

50 Spelvanor Andel spelvanor (%) 1 Har spelat senaste året Riskabla spelvanor Figur. Spelvanor, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Riskabla spelvanor var betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Riskabla spelvanor Andel med riskabla spelvanor (%) Figur. Andel med riskabla spelvanor, 1- år ( 1- år), -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Inga förändringar kunde ses mellan åren och.

51 Ålder Andel med riskabla spelvanor (%) år - år - år - år 1- år Figur. Andel med riskabla spelvanor olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare att ha riskabla spelvanor bland kvinnor i åldern - år än bland kvinnor i åldern 1- år. Det var vanligare med riskabla spelvanor bland män än bland kvinnor i alla åldrar. Sysselsättning Yrkesarbetande 1 Arbetslös 1 Sjuk/aktivitetsersättning Långtidssjukskriven 1 1 Andel med riskabla spelvanor (%) Figur. Andel med riskabla spelvanor efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel kvinnor som var arbetslösa och hade sjuk-/aktivitetsersättning hade riskabla spelvanor jämfört med dem som var yrkesarbetande. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i riskabla spelvanor för män med olika sysselsättning.

52 Socioekonomi Andel med riskabla spelvanor (%) 1 Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm Figur. Andel med riskabla spelvanor efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Manliga tjänstemän på mellannivå eller högre hade riskabla spelvanor i mindre utsträckning än arbetare. För kvinnor fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i riskabla spelvanor mellan olika socioekonomiska grupper. Ekonomisk situation Saknar kontantmarginal 1 Har kontantmarginal Låg inkomst 11 Hög inkomst 1 1 Andel med riskabla spelvanor (%) Figur. Andel med riskabla spelvanor efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Såväl bland kvinnor som bland män fanns det en större andel med riskabla spelvanor bland dem som saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst än bland dem som inte varit i ekonomiskt utsatta.

53 Utbildning Andel med riskabla spelvanor (%) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel med riskabla spelvanor efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. Bland män var det vanligare att ha riskabla spelvanor bland dem med kort utbildning än bland dem med lång. Födelseland Andel med riskabla spelvanor (%) 1 Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 1. Andel med riskabla spelvanor efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. En större andel män födda utanför Norden hade riskabla spelvanor jämfört med män födda i Sverige. Ingen kvinna född i övriga Norden uppgav att de hade riskabla spelvanor.

54 Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) Figur 1. Andel med besvär av huvudvärk, 1- år ( 1- år), -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Ålder Andel med besvär av huvudvärk (%) år - år - år - år 1- år Figur. Andel med besvär av huvudvärk i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut.

55 Det var mindre vanligt att ha besvär av huvudvärk bland kvinnor och män i åldersgruppen - år än i övriga åldrar. Sysselsättning Yrkesarbetande 1 Arbetslös Sjuk/aktivitetsersättning Långtidssjukskriven 1 Andel med besvär av huvudvärk (%) Figur. Andel med besvär av huvudvärk efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland långtidssjukskrivna män och män med sjuk-/aktivitetsersättning än bland yrkesarbetande och arbetslösa män. Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor med sjuk-/aktivitetsersättning än bland yrkesarbetande kvinnor. Socioekonomi Andel med besvär av huvudvärk (%) 1 1 Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm Figur. Andel med besvär av huvudvärk efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut.

56 Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor och män i arbetaryrken och tjänstemannayrken på lägre nivå än bland tjänstemän på mellannivå eller högre. Ekonomisk situation Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal 1 Låg inkomst Hög inkomst 1 Andel med besvär av huvudvärk (%) Figur. Andel med besvär av huvudvärk efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland män som var ekonomiskt utsatta än bland män som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var vanligare att ha besvär av huvudvärk bland kvinnor som saknade kontantmarginal än bland kvinnor som hade kontantmarginal. Utbildning Andel med besvär av huvudvärk (%) 1 11 Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel med besvär av huvudvärk efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare att ha besvär av huvudvärk bland män med kort utbildning än bland män med mellanlång eller lång utbildning. Det var mindre vanligt att ha besvär med huvudvärk bland kvinnor med lång utbildning än bland kvinnor med mellanlång eller kort utbildning.

57 Födelseland Andel med besvär av huvudvärk (%) 1 1 Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur. Andel med besvär av huvudvärk efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var mindre vanligt att ha besvär av huvudvärk bland svenskfödda män och kvinnor än bland personer födda utanför Norden.

58 Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (%) Figur. Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 1- år ( 1- år), -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare att besväras av svår ängslan, oro eller ångest bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Ålder Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (%) 1- år - år - år - år 1- år Figur. Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var mindre vanligt att ha svåra besvär av ängslan, oro eller ångest bland kvinnor i åldersgruppen - år än bland kvinnor yngre än år. I åldersgrupperna 1- år och - år fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan män och kvinnor. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan män i olika åldersgrupper.

59 Sysselsättning Yrkesarbetande Arbetslös 1 1 Sjuk/aktivitetsersättning 1 Långtidssjukskriven 1 1 Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (%) Figur. Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest efter sysselsättning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var mindre vanligt att ha svåra besvär av ängslan, oro eller ångest bland yrkesarbetande i jämförelse med övriga sysselsättningsgrupper. Det var mindre vanligt med svåra besvär av ängslan ångest, oro eller bland yrkesarbetande kvinnor än bland arbetslösa kvinnor och kvinnor med sjuk-/aktivitetsersättning. Socioekonomi Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (%) Arbetare Lägre tjm Mellan&högre tjm Figur 11. Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest efter socioekonomi, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan olika socioekonomiska grupperna.

60 Ekonomisk situation Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Låg inkomst Hög inkomst 1 Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (%) Figur 1 Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest efter ekonomisk situation, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare med besvär av ängslan, oro eller ångest bland kvinnor och män som var ekonomiskt utsatta än bland dem som inte var ekonomiskt utsatta. Utbildning Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (%) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 1. Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest efter utbildning, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare att ha besvär av ängslan, oro eller ångest bland kvinnor och män med kort utbildning än bland dem med lång utbildning.

61 Födelseland Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (%) 1 Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 1. Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest efter födelseland, 1- år,. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan personer med olika födelseland.

62 Svåra besvär av trötthet Andel med svåra besvär av trötthet (%) Figur 1. Andel med svåra besvär av trötthet, 1- år ( 1- år), -. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var mindre vanligt med svåra besvär av trötthet bland kvinnor år jämfört med år. hade i större utsträckning svåra besvär av trötthet jämfört med män samtliga år. Ålder Andel med svåra besvär av trötthet (%) år - år - år - år 1- år Figur 1. Andel med svåra besvär av trötthet i olika åldersgrupper, 1- år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare att ha svåra besvär av trötthet bland kvinnor i åldersgruppen - år än bland kvinnor i övriga åldersgrupper. Det var vanligare med svåra besvär av trötthet bland män i åldersgruppen - än bland män i åldersgruppen - år.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike Utsatt för fysiskt våld län och rike 1 8 6 4 Andel (%) och 16-84 år som blivit utsatta för fysiskt våld** i Jönköpings län och riket 25 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Levnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike

Levnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike Andel (%) och 16-84 år som äter frukt & grönt 5 ggr/dag eller mer i Jönköpings län och riket 5 (Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

PM HLV, Hälsa på lika villkor, PM PM HLV, Hälsa på lika villkor, 2004-2014 Trender och utfall under 10 år för indikatorområderna: - Alkohol och droger - Fysisk aktivitet - Kroppsvikt - BMI - Tobak - Kost - Ansamling av levnadsvanor

Läs mer

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Andel (%) kvinnor 16-84 år med ingen, någon eller några dagars fysisk och/eller psykisk ohälsa* i Jönköpings län och riket 5 Åldersstandardiserade värden. Källa:

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Lägesrapport om livsstilsfrågor

Lägesrapport om livsstilsfrågor LIVSSTILSRAPPORT 28 Lägesrapport om livsstilsfrågor www.fhi.se A 28:5 LIVSSTILSRAPPORT 28 Lägesrapport om livsstilsfrågor STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT A 28:5 ISSN: 1653-82 ISBN: 978-91-7257-578-3 REDAKTÖR

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Fördjupning av resultat från vårdbarometern och den nationella folkhälsoenkäten Hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Levnadsvanor Lägesrapport 2009 Levnadsvanor R 2010 : 03

Levnadsvanor Lägesrapport 2009 Levnadsvanor R 2010 : 03 Levnadsvanor Lägesrapport 2009 Levnadsvanor Lägesrapport 2009 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND, R 2010:01 ISSN: 1651-8624 ISBN: 978-91-7257-670-4 REDAKTÖR: CECILIA WADmAN OMSLAGSFOTOGRAFI: PHOTOS.COM

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

FOLK HÄLSO. rapport GOTLAND

FOLK HÄLSO. rapport GOTLAND FOLK HÄLSO rapport GOTLAND 2005 Förord Folkhälsa har avgörande betydelse för människors livskvalitet, tillväxten och samhällsekonomin. I Gotlands kommuns vision för framtiden ingår att samhället präglas

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Folkhälsorapport 2007

Folkhälsorapport 2007 Folkhälsorapport 27 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Fördjupning av resultat från vårdbarometern och den nationella folkhälsoenkäten Hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Tandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike

Tandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike Andel (%) och 16-84 år som avstått tandläkarvård, trots behov, i Jönköpings län och riket 5 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?,

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Levnadsvanor. Lägesrapport 2010. www.fhi.se A 2010:13

Levnadsvanor. Lägesrapport 2010. www.fhi.se A 2010:13 Levnadsvanor Lägesrapport 2010 www.fhi.se A 2010:13 A 2010:13 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-746-6 LEVNADSVANOR 3 Innehåll FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 SUMMARY... 6 INLEDNING... 7 Metod och statistik...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2005?

Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2005? 0_landst_halsa_omslag Black Cyan Magenta Yellow Front 1 0-- :1: -- sidan 0 sidan 0 www.vgregion.se/nfhe www.vgregion.se/nfhe (logo) Logo VGR Logo VGR Omslagsfotografi: Nordic Photos; Arnaldur Halldorsson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Åre kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten

Resultat från folkhälsoenkäten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 11 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Västra Götaland,

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2010 Folkhälsocentrum 2(44) Dnr:LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län Sammanfattning Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län 2 I november 2015 presenterade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län. Folkhälsorapport

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

ANTECKNINGAR från sammanträde med Partille Folkhälsoråd 22 februari 2012

ANTECKNINGAR från sammanträde med Partille Folkhälsoråd 22 februari 2012 ANTECKNINGAR från sammanträde med Partille Folkhälsoråd 22 februari 2012 Närvarande: Stefan Svensson Partille kommun, ordförande Ann Panzar Hälso- och sjukvårdsnämnden, vice ordförande Eva Carlsson Partille

Läs mer

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer Umeå kommun 2016-12-06 Folkhälsoindikatorer 2016 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Liv & hälsa i Mellansverige 2012

Liv & hälsa i Mellansverige 2012 Liv & hälsa i Mellansverige 12 Resultat från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor? Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Innehåll Inledning... sida

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer