Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län"

Transkript

1 Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund...5 Syfte... 5 Beskrivning av målpopulationen... 5 Material och metod... 5 Information från enkäten... 5 Information från register... 5 Datainsamling... 6 Studiepopulation och svarsfrekvens... 6 Definition av variabler... 7 Åldersgrupper... 7 Utbildningslängd och inkomst... 7 Födelseland... 8 Beskrivning av analyser och diagram... 8 Resultat... 9 Allmän och psykisk hälsa... 9 Självskattat allmänt hälsotillstånd... 9 Psykiskt välbefinnande Besvär av ängslan, oro eller ångest Stress Fysisk hälsa Värk i skuldror, nacke eller axlar Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän Huvudvärk eller migrän Trötthet Sömnsvårigheter Symtom av återkommande mag-/tarmbesvär Tinnitus Tandhälsa Övervikt och fetma Levnadsvanor Fysisk aktivitet Stillasittande Konsumtion av frukt och grönsaker Tobaksbruk Alkoholkonsumtion Sammanfattande kommentarer Referenser Bilagor

3 Sammanfattning Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? genomförs varje år av Statens folkhälsoinstitut (FHI). År 2009 deltog Jönköpings län med ett utökat urval för att kunna beskriva hälsoläget bland länets invånare, vilket denna rapport baseras på. Undersökningen genomfördes som en postenkät i kombination med webbenkät och skickades till personer i åldern år i länet. Av dem svarade 7476 st, vilket ger en svarsfrekvens på 53 procent. Enkäten innehöll 77 frågor och i denna rapport presenteras resultat kring hälsa, välbefinnande, tandhälsa och levnadsvanor uppdelat på kön, ålder, socioekonomiska variabler och födelseland. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd används ofta i enkätundersökningar och är en stark prediktor för dödlighet. I Jönköpings län rapporterade 74 procent av männen och 70 procent av kvinnorna bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd. Yngre personer, personer med hög hushållsinkomst och personer med lång utbildning skattade sitt allmänna hälsotillstånd bra eller mycket bra i högre utsträckning än övriga grupper. Psykiskt välbefinnande mättes med instrumentet General Health Questionnaire (GHQ12). Totalt rapporterade 13 procent av männen och 18 procent av kvinnorna nedsatt psykiskt välbefinnande. Det var vanligare bland unga kvinnor, personer med låg inkomst och det fanns tendenser till att det var vanligare bland personer födda utanför Europa. Besvär av ängslan, oro eller ångest rapporterades av 25 procent av männen och 34 procent av kvinnorna och även här var sådana besvär mer vanliga bland unga kvinnor, personer med låg inkomst och personer födda utanför Norden. En relativt stor andel rapporterade fysiska besvär. Cirka 40 procent av männen och 50 procent av kvinnorna angav värk i skulderpartiet, ryggen samt armar eller ben. Det var betydligt mer vanligt bland personer över 45 år. Besvär av värk var vanligare bland individer med låg inkomst och kort utbildning medan det inte fanns några tydliga samband med födelseland. Huvudvärk eller migrän rapporterades av var femte man och var tredje kvinna och det var vanligare bland unga kvinnor. Utbildningslängd var relaterat till förekomst av huvudvärk, med fler drabbade bland personer med kort utbildning, medan motsvarande mönster för inkomstnivå endast fanns för männen. Personer, framför allt kvinnor, födda utanför Norden rapporterade besvär av huvudvärk eller migrän i större utsträckning än övriga. Trötthet och sömnsvårigheter var också relativt vanligt bland länsinvånarna. Trötthet rapporterades av 41 procent av männen och 55 procent av kvinnorna och sömnsvårigheter av 29 procent av männen och 37 procent av kvinnorna. Det fanns ingen åldersskillnad i trötthet medan sömnsvårigheter var vanligare i gruppen över 45 år. Trötthet var relaterad till både utbildningslängd och inkomstnivå med högre förekomst i de lägre socioekonomiska grupperna, medan sömnsvårigheter endast visade samband med inkomstnivå. Tinnitus och tandhälsa var de enda områden där män rapporterade en sämre hälsa än kvinnor. Besvär av tinnitus rapporterades av 22 procent av männen och 12 procent av kvinnorna och det var betydligt vanligare bland män över 45 år. Det fanns inga socioekonomiska skillnader eller skillnader mellan individer födda i olika länder. Bra tandhälsa rapporterades av 71 procent av männen och 78 procent av kvinnorna. Bra tandhälsa var vanligare bland dem med hög inkomst. 3

4 Andel med övervikt (BMI 25 kg/m 2, BMI=vikten i kg/längden i m 2 ) var 53 procent bland männen och 44 procent bland kvinnorna i länet. Motsvarande siffror för fetma (BMI 30 kg/m 2 ) var 12 procent för männen och 14 procent för kvinnorna. Förekomsten var lägst bland dem mellan 16 och 29 år. Det fanns vissa socioekonomiska skillnader. med låg inkomst hade fetma i högre utsträckning än övriga, medan både inkomstnivå och utbildningslängd hade samband med både övervikt och fetma bland kvinnor. Det fanns inget tydligt mönster vad gäller födelseland. När det gäller levnadsvanor rapporterade 65 procent av männen och 63 procent av kvinnorna att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag på minst måttlig nivå. Det fanns vissa åldersskillnader där den yngre gruppen i större utsträckning var fysiskt aktiva i den omfattningen. Personer med hög socioekonomisk status var rapporterade mer fysisk aktivitet. Personer, framför allt kvinnor, födda utanför Europa var fysiskt aktiva på den nivån i lägre utsträckning än personer födda i Sverige. Att sitta stilla mycket är en egen riskfaktor för ohälsa oavsett hur fysiskt aktiv man är för övrigt. Totalt angav 13 procent av männen och 12 procent av kvinnorna att de har en mestadels stillasittande fritid. En större andel av grupperna med låg socioekonomisk status och betydligt fler av dem födda utanför Norden hade stillasittande fritid jämfört med övriga. Mycket få personer svarade att de äter tillräckligt mycket frukt och grönsaker. Endast 14 procent av kvinnorna och fyra procent av männen åt frukt och grönsaker fem gånger, som här används som proxy för 500g frukt och grönsaker, per dag. Tittar man istället på de som åt frukt och grönsaker minst tre gånger per dag ses att 29 procent av männen och 54 procent av kvinnorna åt så ofta. Personer med lång utbildning rapporterade att de äter frukt och grönsaker tre gånger per dag i högre utsträckning än övriga, framför allt bland männen. Det fanns inga skillnader vid indelning efter födelseland. Tobaksbruk och framför allt rökning är den största påverkansbara riskfaktorn för ohälsa. Elva procent av männen och 13 procent av kvinnorna i länet rapporterade att de röker varje dag. Dagligrökning var vanligast i åldersgruppen år, bland personer med låg socioekonomisk status samt bland män födda utanför Norden. När det gäller daglig snusning rapporterades det av 18 procent av männen och tre procent av kvinnorna. Det var vanligast bland män i åldern år där var fjärde snusade dagligen. Samma socioekonomiska mönster som för daglig rökning förelåg. Däremot var daglig snusning vanligare bland män födda i Norden. Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för bl a vissa cancerformer, leverskador och olycksfall. 16 procent av männen och åtta procent av kvinnorna hade en alkoholkonsumtion som definieras som riskbruk. Riskbruk av alkohol var betydligt mer vanligt i åldersgruppen år, där var tredje man och var fjärde kvinna hade en alkoholkonsumtion på den nivån. Bland personer, framför allt kvinnor, med lång utbildning var det mindre vanligt med riskbruk, medan det inte fanns några tydliga skillnader mellan de olika inkomstnivåerna. Det var vanligare med riskbruk av alkohol bland män födda i Sverige och ev. Norden. 4

5 Bakgrund Folkhälsa är enligt Folkhälsovetenskapligt lexikon ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämnt fördelad som möjligt. (Janlert 2000) Bra folkhälsa är ett av Landstinget i Jönköpings läns sex övergripande strategiska mål (Landstinget i Jönköpings län 2011). För att nå en bra folkhälsa krävs kunskap om hälsoläget i befolkningen för att kunna göra rätt prioriteringar i folkhälsoarbetet. För att nå en bra och jämn fördelning av hälsan kräver arbetet både breda insatser som når en stor del av befolkningen och riktade insatser mot grupper i samhället som behöver särskilt stöd. Epidemiologisk bevakning är en förutsättning för detta och den här undersökningen är en del i att kartlägga hälsoläget bland den vuxna befolkningen i Jönköpings län. Syfte Syftet med rapporten är att beskriva folkhälsan i Jönköpings län och hur den är fördelad mellan olika grupper i samhället. Rapporten är tänkt att vara ett underlag för prioriteringar och utvecklingsarbete inom folkhälsoområdet. Beskrivning av målpopulationen Målpopulationen för undersökningen var samtliga personer mellan år i Jönköpings län. Den 31 december 2008 var antalet personer i denna åldersgrupp individer, varav (49,9 procent) kvinnor och (50,1 procent) män. Andelen med kort, medellång respektive lång utbildning var 56, 32, respektive tio procent bland männen och 53, 30, respektive 15 procent bland kvinnorna i denna åldersgrupp. Andelen utlandsfödda var den 31 december procent i åldersgruppen 15 år och äldre i Jönköpings län. Material och metod Resultaten som presenteras i denna rapport är baserade på den nationella undersökningen Hälsa på lika villkor? år Det är en enkätundersökning som sedan 2004 genomförs årligen av Statens folkhälsoinstitut (FHI) i samverkan med Sveriges landsting/regioner. Det nationella urvalet består av personer i åldern år varje år. År 2009 deltog Landstinget i Jönköpings län med ett utökat urval för att kunna presentera resultat på kommunnivå. Det utökade urvalet bestod av 800 personer i varje kommun i länet, förutom i Jönköpings kommun som gjorde ett eget tilläggsurval och där motsvarande siffra var 3776 personer. Totalt skickades enkäten till personer i Jönköpings län i åldern år. Information från enkäten Enkäten bestod av 77 frågor inom områdena hälsa, välbefinnande, läkemedel, vårdutnyttjande, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, samt trygghet och sociala relationer. Enkäten finns i bilaga 1. I den här rapporten presenteras resultat kring hälsa, välbefinnande, tandhälsa och levnadsvanor. Information från register Folkbokföringsuppgifter som kön, ålder, civilstånd och födelseland hämtades från Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen, uppgifter om utbildningslängd från utbildningsregistret samt uppgifter om inkomst mm hämtades från taxeringsregistret. 5

6 Datainsamling Undersökningen genomfördes som en postenkät i kombination med webbenkät med tre påminnelser under mars-juni Tillsammans med enkätformuläret skickades ett brev med information om undersökningens bakgrund och syfte samt att undersökningen skedde i samarbete med SCB, som genomförde datainsamlingen. I brevet fanns uppgifter på kontaktpersoner för Jönköpings län samt upplysning om vilka uppgifter som skulle inhämtas från olika register. I brevet fanns information på fem olika språk med kontaktuppgifter vid behov av översättning av frågorna. Det framgick även att det var frivilligt att delta och att en avidentifierad fil skulle skickas från SCB till Landstinget (se bilaga 2). Materialet analyserades av FHI (nationella resultat) och landstingen/regionerna (regionala resultat). Folkhälsoavdelningen har analyserat materialet för Landstinget i Jönköpings län. Studiepopulation och svarsfrekvens Totalt svarade 7476 av personer på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 53 procent. Dessa utgör studiepopulationen. Svarsfrekvens per kommun presenteras i tabell 1 och uppdelat på kön, ålder, utbildningslängd, födelseland och inkomst i tabell 2., äldre personer, personer med lång utbildning, födda i Sverige och höginkomsttagare (egen inkomst) svarade i högre utsträckning än övriga grupper. Tabell 1. Svarsfrekvens fördelat på kommun. Kommun Antal i urvalet Antal svar Andel svar (%) Aneby ,2 Eksjö ,3 Gislaved ,7 Gnosjö ,4 Habo ,0 Jönköping ,5 Mullsjö ,4 Nässjö ,1 Sävsjö ,9 Tranås ,3 Vaggeryd ,3 Vetlanda ,8 Värnamo ,2 Länet totalt ,1 Riket ,1 6

7 Tabell 2. Svarsfrekvens bland olika grupper. Andel svar (%) Kön 49,5 59,2 Åldersgrupp år 41, år 49, år 58, år 68,8 Utbildningslängd Kort 51,9 Medellång 53,9 Lång 69,3 Födelseland Sverige 56,8 Övriga Norden 49,0 Övriga Europa 40,4 Övriga världen 37,6 Inkomst (egen) kr 43, kr 56, kr 57,6 Definition av variabler I rapporten presenteras resultaten uppdelat på kön, ålder, socioekonomiska variabler och födelseland. Här beskrivs de gruppindelningar som används och i tabell 3 presenteras antal svar i de olika redovisningsgrupperna. Det är dessa antal som analyserna baseras på. I grupper med relativt få svar bli skattningen osäkrare, vilket belyses i följande figurer med att konfidensintervallen (se nedan) i dessa grupper är betydligt vidare än i grupper med ett stort antal svar. De olika utfallsvariablerna beskrivs i anslutning till presentationen av resultaten. Åldersgrupper Enkäten skickades ut till personer i åldern år. För att beskriva skillnader i hälsa mellan olika åldersgrupper gjordes följande indelning: år, år, år och år. Utbildningslängd och inkomst För att studera skillnader mellan socioekonomiska grupper används två variabler; utbildningslängd och inkomst. Information om utbildning hämtades från utbildningsregistret. För att beskriva skillnader i hälsa mellan personer med olika utbildningslängd skapades tre grupper: Kort utbildning utbildning upp till och med gymnasium 2 år Medellång utbildning mer än gymnasium 2 år samt högskola 0-2 år Lång utbildning utbildning på högskola/universitet 3 år eller mer Uppgift om inkomst hämtades från inkomst- och taxeringsregistret. För att beskriva skillnader i hälsa mellan personer med olika inkomstnivå har hushållets disponibla inkomst använts och följande indelning gjorts: Låg inkomst hushållsinkomst < kr (20 procent av det nationella urvalet) Medelhög inkomst hushållsinkomst mellan och kronor Hög inkomst hushållsinkomst > kr, (20 procent av det nationella urvalet) 7

8 Födelseland För att beskriva hälsan bland grupper med olika etnisk bakgrund hämtades information om födelseland från registret över totalbefolkningen. Fyra grupper skapades: Födda i Sverige, födda i Norden, födda i övriga Europa och födda i övriga världen. Tabell 3. Antal svar i respektive redovisningsgrupp. Totalt Ålder år år år år Utbildningslängd Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Hushållsinkomst Låg inkomst Medelhög inkomst Hög inkomst Födelseland Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Beskrivning av analyser och diagram En borfallsanalys genomförd av SCB (se nedan) visade på skillnader i svarsfrekvens mellan olika grupper, vilket presenterades i tabell 2 ovan. svarade t ex i högre utsträckning än män (59,2 procent vs. 49,5 procent). Dessa faktorer är även relaterade till hälsa vilket medför att svaren på enkäten inte blir representativa för målpopulationen. Därför har så kallade kalibreringsvikter använts i analyserna, vilket innebär att man viktar enkätsvaren så att resultaten blir gällande för hela målpopulationen. Resultaten i rapporten är alltså representativa för samtliga i åldern år i Jönköpings län och inte bara för dem som har svarat på enkäten. För detaljerad information av kalibreringen hänvisas till den tekniska rapporten från SCB (Statistiska centralbyrån 2009). Resultaten som inte är uppdelade efter ålder är också åldersjusterade, vilket innebär att man tagit hänsyn till att åldersfördelningen kan vara olika i t ex de tre inkomstgrupperna. Resultaten är standardiserade med populationen i Jönköpings län den 31 december 2008 som referenspopulation. Eventuella skillnader mellan grupper med olika inkomstnivå, utbildningslängd respektive födelseland beror därmed inte på att åldern skiljer sig åt mellan de olika grupperna. I tabeller och diagram presenteras andelar (%) och 95 procents konfidensintervall (KI). KI belyser den osäkerhet som föreligger i resultatet på grund av att det baseras på en urvalsundersökning. Lite förenklat kan man säga att det sanna värdet med 95 procents sannolikhet finns inom intervallet. Observera också att i vissa diagram är skalan procent och i vissa 0-40 procent. 8

9 Resultat Allmän och psykisk hälsa Självskattat allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i flera studier visats vara en stark prediktor för dödlighet (DeSalvo 2006). Frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? är mycket vanlig i enkätundersökningar och central för att följa hälsoutvecklingen. Frågan har fem svarsalternativ: mycket bra/bra/någorlunda/dåligt/mycket dåligt. Totalt skattade 74 procent (KI: procent) av männen och 70 procent (KI: procent) av kvinnorna sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. I Figur 1 presenteras andelen som svarade bra respektive mycket bra fördelat på kön och åldersgrupper. Figuren visar dels att yngre skattade sitt allmänna hälsotillstånd bättre än äldre och dels en tendens till att män skattade det bättre än kvinnor i samtliga åldersgrupper % 83% 81% 77% % 6 58% 5 51% år år år år Figur 1. Andel som rapporterade bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, uppdelat på ålder och kön. Det fanns också socioekonomiska skillnader i hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Färre män med låg hushållsinkomst rapporterade bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd jämfört med övriga grupper, medan det bland kvinnorna var fler i gruppen med hög hushållsinkomst som rapporterade bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd (Figur 2). Liknande mönster förelåg vid indelning efter utbildningslängd. 9

10 % 78% 82% % 64% 69% 5 4 låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 2. Andel som rapporterade bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, uppdelat på kön och hushållsinkomst. I Figur 3 presenteras andelen som rapporterade sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra uppdelat på födelseland. På grund av relativt få individer med annat födelseland än Sverige, blir siffrorna osäkra. Tendensen är att individer födda i Sverige i högre utsträckning än övriga grupper skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra % 71% 64% 72% 71% 68% 59% 62% 5 4 Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 3. Andel som rapporterade bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, uppdelat på kön och födelseland. 10

11 Psykiskt välbefinnande En dimension av den upplevda hälsan är den psykiska hälsan. I Hälsa på lika villkor används instrumentet General Health Questionnaire (GHQ12) för att skatta psykiskt välbefinnande. Det består av 12 frågor och är fokuserat på avbrott i den normala funktionen snarare än livslång karaktäristika. Syftet med GHQ12 är att mäta oförmåga att klara av sina normala funktioner samt uppkomsten av nya fenomen av oroande/uppskakande (distressing) karaktär (Boström och Nyqvist 2008). Måttet psykiskt välbefinnande definieras genom att ett summaindex beräknas av de tolv frågorna. Summavariabeln kan anta värden mellan 0 och 12. Ett värde på 3 eller mer definieras som nedsatt psykiskt välbefinnande. För detaljerad information om hur beräkningen görs hänvisas till Boström och Nyqvist Totalt rapporterade 13 procent (KI: procent) av männen och 18 procent (KI: procent) av kvinnorna nedsatt psykiskt välbefinnande. I Figur 4 presenteras andelen uppdelat på kön och ålder. Nedsatt psykiskt välbefinnande rapporterades oftare av kvinnor i samtliga åldersgrupper och framför allt av de yngre kvinnorna. Var fjärde kvinna i åldern år rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande. 4 35% 25% 24% 15% 15% 16% 13% 16% 13% 9% 5% år år år år Figur 4. Andel som rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande enligt instrumentet GHQ12, uppdelat på ålder och ålder. Vid indelning av andel med nedsatt psykiskt välbefinnande efter hushållsinkomst, framträder att individer med låg hushållsinkomst i större utsträckning rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande än övriga grupper (Figur 5). Det var speciellt framträdande bland männen. Mellan grupperna med olika utbildningslängd fanns mindre skillnader i samma riktning som vid indelning efter hushållsinkomst. Det finns tendenser till att en större andel av de som är födda i övriga Europa eller övriga världen rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande än de som är födda i Sverige eller övriga Norden (Figur 6). Dock är osäkerheten i skattningen stor. 11

12 4 35% 25% 22% 24% 18% 15% 12% 13% 5% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 5. Andel som rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande enligt instrumentet GHQ12, uppdelat på kön och hushållsinkomst. 4 35% 26% 28% 25% 22% 21% 15% 16% 15% 15% 12% 5% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 6. Andel som rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande enligt instrumentet GHQ12, uppdelat på kön och födelseland. 12

13 Besvär av ängslan, oro eller ångest I enkäten finns ett antal frågor där respondenten ombeds att ange om man har besvär av ett antal olika symtom. Svarsalternativen är Nej, Ja, lätta besvär, samt Ja, svåra besvär. Nedan presenteras resultaten för de båda Ja-alternativen sammantaget för besvär av ängslan, oro eller ångest. Besvär av ängslan, oro och ångest rapporterades oftare av kvinnor än män, 34 procent (KI: procent) vs. 25 procent (23-28 procent), och även här var andelen högst bland unga kvinnor (42 procent, KI: procent). I övriga åldersgrupper låg andelen mellan 21 och 28 procent bland männen och mellan 30 och 35 procent bland kvinnorna. Liksom för psykiskt välbefinnande rapporterade personer med låg hushållsinkomst besvär av ängslan, oro eller ångest i större utsträckning än personer med högre hushållsinkomst (Figur 7). Även här var skillnaderna mest framträdande bland männen. Vid indelning efter utbildningslängd sågs samma mönster bland kvinnorna medan det bland männen var betydligt mindre skillnader mellan grupper med olika utbildningslängd jämfört med grupper med olika inkomst. Bland män med kort utbildning rapporterade 27 procent (KI: procent) besvär av ängslan, oro eller ångest, jämfört med 39 procent (KI: procent) bland männen med låg hushållsinkomst. Vid indelning efter födelseland framträder en liknande bild som för psykiskt välbefinnande, dvs. tendens att en större andel med födelseland i övriga Europa respektive övriga världen rapporterade besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med personer födda i Sverige eller övriga Norden (Figur 8) % 39% 35% 25% 28% 18% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 7. Andel som rapporterade besvär av ängslan, oro eller ångest, uppdelat på kön och hushållsinkomst. 13

14 % 4 33% 43% 49% 24% 19% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 8. Andel som rapporterade besvär av ängslan, oro eller ångest, uppdelat på kön och födelseland. Stress I enkäten finns frågan Känner du dig för närvarande stressad? Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad. Svarsalternativen är inte alls/i viss mån/ganska mycket/väldigt mycket. Här definieras andelen stressade som de som svarade ganska mycket eller väldigt mycket. Totalt svarade 10 procent (KI: 8-11 procent) av männen och 13 procent (KI: procent) av kvinnorna att de känner sig stressade. I Figur 9 presenteras skillnader mellan de fyra åldersgrupperna. Var fjärde kvinna mellan år rapporterade att de kände sig stressade, medan det var betydligt färre i övriga åldersgrupper och lägst andel stressade fanns i den äldsta åldersgruppen, år. Bland männen var skillnaderna mindre mellan åldersgrupperna. Det fanns inga skillnader i rapporterad stress mellan grupper med olika utbildningslängd. Däremot fanns tendenser till att personer med låg hushållsinkomst i högre utsträckning rapporterade stress än personer med hög inkomst (Figur 10). Det var tydligast bland kvinnorna. Vid indelning efter födelseland går det ej att med någon säkerhet utläsa några skillnader mellan grupperna. Det enda som möjligen kan urskiljas är att en lägre andel av kvinnorna födda i Sverige rapporterade att de kände sig stressade jämfört med övriga grupper (11 procent, KI:10-13 procent, vs procent). 14

15 4 35% 25% 24% 15% 15% 13% 12% 9% 5% 3% 3% år år år år Figur 9. Andel som rapporterade att man känner sig stressad, uppdelat på ålder och kön. 4 35% 25% 17% 15% 14% 12% 7% 9% 5% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 10. Andel som svarade att man känner sig stressad, uppdelat på kön och hushållsinkomst. 15

16 Fysisk hälsa I enkäten ställs ett antal frågor om den fysiska hälsan. I detta avsnitt presenteras resultat på hur stor andel som har lätta eller svåra besvär av flera olika symtom. Vidare redovisas också andel med övervikt/fetma respektive god tandhälsa. Värk i skuldror, nacke eller axlar Trettioåtta procent (KI: procent) av männen och över hälften (55 procent, KI: procent) av kvinnorna svarade att de har besvär av värk i skuldror, nacke eller axlar. Andelen var högst i åldersgruppen år bland kvinnorna, medan den var högst i de två äldsta grupperna bland männen. Även bland de yngre kvinnorna rapporterade många besvär av värk i skuldror, nacke och axlar (Figur 11). Det fanns socioekonomiska skillnader i andel som rapporterade besvär av värk i skuldror, nacke och axlar. Individer med lång utbildning rapporterade mer sällan sådana besvär jämfört med individer med kort eller medellång utbildning (Figur 12). Samma tendenser ses vid jämförelse mellan olika inkomstgrupper, där personer med hög hushållsinkomst mindre ofta rapporterade besvär. Däremot fanns inga skillnader mellan grupperna med olika födelseland % 6 56% 5 46% 5 46% 47% 4 33% 26% år år år år Figur 11. Andel som rapporterade besvär av värk i skuldror, nacke eller axlar, uppdelat på ålder och kön. 16

17 % 54% 4 41% 35% 4 23% kort utbildning medellång utbildning lång utbildning Figur 12. Andel som rapporterade besvär av värk i skuldror, nacke eller axlar, uppdelat på kön och utbildningslängd. Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias En stor andel, 40 procent (KI: procent) av männen och 50 procent (KI: procent) av kvinnorna, rapporterade besvär av ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias. Det var tydliga skillnader mellan åldersgrupperna, där andelen av sådana besvär var lägst bland de yngre och högst bland de äldre länsinvånarna (Figur 13). Det förelåg även skillnader mellan olika socioekonomiska grupper, där de med lång utbildning (Figur 14) respektive hög hushållsinkomst rapporterade besvär i lägre utsträckning. När det gäller födelseland fanns inga tydliga skillnader mellan grupperna. 17

18 % 6 58% 55% 5 48% 4 34% 35% 4 21% år år år år Figur 13. Andel som rapporterade besvär av ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, uppdelat på ålder och kön % 5 44% 48% 4 38% 36% 21% kort utbildning medellång utbildning lång utbildning Figur 14. Andel som rapporterade besvär av ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, uppdelat på kön och utbildningslängd. 18

19 Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän En ganska stor andel av befolkningen rapporterade också besvär av värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän; 36 procent (KI: procent) av männen och 45 procent (KI: procent) av kvinnorna. Även här fanns skillnader mellan åldersgrupperna både bland män och kvinnor, där andelen av sådana besvär var högre bland individer över 45 år (Figur 15). Skillnader mellan grupper med olika inkomstnivå presenteras i Figur 16. Samma mönster finns vid indelning efter utbildningslängd. Vidare fanns tendenser till att större andel bland personer födda i övriga Europa rapporterade besvär med värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän % 6 57% 5 45% % 19% år år år år Figur 15. Andel som rapporterade besvär av värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän, uppdelat på ålder och kön. 19

20 % 39% 49% 44% 35% 28% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 16. Andel som rapporterade besvär av värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän, uppdelat på kön och hushållsinkomst. Huvudvärk eller migrän På frågan om man har besvär av huvudvärk eller migrän svarade 19 procent (KI: procent) av männen och 34 procent (KI: procent) av kvinnorna i länet att de har sådana besvär. Bland kvinnorna var andelen lägst i den äldsta åldersgruppen (Figur 17). Bland männen var förekomsten lägst i den yngsta respektive äldsta åldersgruppen. 20

21 % 4 33% 16% 24% 22% 12% år år år år Figur 17. Andel som rapporterade besvär av huvudvärk eller migrän, uppdelat på ålder och kön. Bland kvinnorna var det ingen skillnad i förekomst av huvudvärk eller migrän mellan grupperna med olika inkomstnivå, medan det bland männen fanns tendenser till högre prevalens bland män med låg hushållsinkomst; 24 procent (KI: procent), 19 procent (KI: procent) respektive 15 procent (KI: procent) bland män med låg, medelhög respektive hög hushållsinkomst. Delar man in efter utbildningslängd ses skillnader mellan de tre grupperna bland båda könen (Figur 18). Personer med lång utbildning rapporterade besvär av huvudvärk i lägre utsträckning än personer med kort utbildning och mönstret var tydligast bland kvinnorna. Bland kvinnor födda utanför Norden var andelen med besvär av huvudvärk eller migrän över 50 procent (Figur 19). Observera dock osäkerheten i skattningen! 21

22 % 27% 21% 17% 15% kort utbildning medellång utbildning lång utbildning Figur 18. Andel som rapporterade besvär av huvudvärk eller migrän, uppdelat på kön och utbildningslängd % 53% 4 29% 25% 31% 29% 18% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 19. Andel som rapporterade besvär av huvudvärk eller migrän, uppdelat på kön och födelseland. 22

23 Trötthet En fråga berör besvär av trötthet. Totalt i länet rapporterade 41 procent (KI: procent) av männen och 55 procent (KI: procent) av kvinnorna att de har besvär av trötthet. Det fanns endast marginella skillnader mellan de fyra åldersgrupperna. Vid socioekonomiska indelningar klarläggs att personer med låg hushållsinkomst i större utsträckning rapporterade besvär av trötthet än personer med hög inkomst (Figur 20). Motsvarande tendenser fanns även vid indelning efter utbildningslängd. Vid indelning efter födelseland ses liknande mönster som tidigare; personer födda i Sverige rapporterade i lägre utsträckning besvär av trötthet jämfört med personer födda i övriga Europa och övriga världen (Figur 21) % 41% 62% 56% 44% 31% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 20. Andel som rapporterade besvär av trötthet, uppdelat på kön och hushållsinkomst. 23

24 % 52% 52% 62% 68% % Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 21. Andel som rapporterade besvär av trötthet, uppdelat på kön och födelseland. Sömnsvårigheter Relaterat till trötthet är sömnsvårigheter, vilket rapporterades av 29 procent (KI: procent) av männen och 37 procent (KI: procent) av kvinnorna. Som visas i Figur 22 var besvär av sömnsvårigheter vanligare i de två äldre åldersgrupperna, särskilt bland kvinnorna. Närmare hälften av kvinnorna mellan 45 och 84 år rapporterade besvär av sömnsvårigheter. Det förelåg inga skillnader i besvär av sömnsvårigheter mellan personer med olika utbildningslängd. Däremot rapporterade personer med låg inkomst i högre utsträckning sådana besvär jämfört med personer med högre inkomst (Figur 23). Detta mönster var tydligare bland männen. Indelning efter födelseland påvisade samma mönster som vid besvär av trötthet, dvs. att en lägre andel av personer födda i Sverige svarade att de har besvär av sömnsvårigheter. 24

25 % 49% 4 33% 36% 21% 26% 25% 24% år år år år Figur 22. Andel som rapporterade besvär av sömnsvårigheter, uppdelat på ålder och kön % 42% 37% 33% 28% 25% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 23. Andel som rapporterade besvär av sömnsvårigheter, uppdelat på kön och hushållsinkomst. 25

26 Symtom av återkommande mag-/tarmbesvär På frågan om återkommande mag-/tarmbesvär rapporterade 18 procent (KI: procent) av männen och 29 procent (KI: procent) av kvinnorna sådana besvär. Det fanns mindre skillnader mellan åldersgrupperna (Figur 24) och tendenser till att kvinnor med lång utbildning och hög inkomst rapporterade mindre symtom av återkommande mag-/tarmbesvär. När det gäller födelseland fanns inga skillnader bland männen, men tendenser till att svenskfödda kvinnor uppgav mindre besvär % 17% 25% 31% 22% 35% 11% år år år år Figur 24. Andel som rapporterade symtom av återkommande mag-/tarmbesvär, uppdelat på ålder och kön. Tinnitus Tjugotvå procent (KI: procent) av männen och tolv procent (KI: procent) av kvinnorna svarade att de har besvär av tinnitus (öronsus). Det var vanligare bland de två äldsta åldersgrupperna (Figur 25). Det fanns varken några socioekonomiska skillnader eller skillnader mellan individer med olika födelseland i förekomst av tinnitus. 26

27 4 35% 35% 27% 25% 21% 15% 14% 11% 12% 9% 7% 5% år år år år Figur 25. Andel som rapporterade besvär av tinnitus (öronsus), uppdelat på ålder och kön. Tandhälsa I enkäten ställs också frågor om tandhälsan. På frågan Hur tycker du att din tandhälsa är? var svarsalternativen mycket bra/ganska bra/varken bra eller dålig/ganska dålig/dålig. I nedanstående diagram presenteras andel som rapporterade bra tandhälsa, dvs. de som svarat ganska bra eller mycket bra på frågan. Totalt uppgav 71 procent (KI: procent) av männen och 78 procent (KI: procent) av kvinnorna att de har bra tandhälsa. Det var endast små skillnader mellan de olika ålderskategorierna, mellan procent bland männen och procent bland kvinnorna. Däremot fanns större socioekonomiska skillnader. I Figur 26 presenteras andel med bra tandhälsa uppdelat på inkomstnivå. Bland män med hög inkomst rapporterade fler bra tandhälsa jämför med övriga grupper och tendensen var densamma bland kvinnorna. Vid uppdelning efter utbildningslängd ses ett liknande mönster, med större skillnader bland männen. Indelning efter födelseland visar tendenser till att personer födda i övriga världen rapporterade bra tandhälsa i lägre utsträckning än personer födda i Sverige (Figur 27). 27

28 % 83% 8 77% 7 66% 69% 71% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 26. Andel som rapporterade ganska bra eller mycket bra tandhälsa, uppdelat på kön och hushållsinkomst % 77% 67% 8 76% 71% 66% 61% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 27. Andel som rapporterade ganska bra eller mycket bra tandhälsa, uppdelat på kön och födelseland. 28

29 Övervikt och fetma Förekomsten av övervikt och fetma i den vuxna befolkningen har ökat både i världen och Sverige de senaste decennierna (Neovius 2006). I enkäten har respondenterna fått ange sin längd och vikt. Från dessa värden har sedan Body Mass Index (BMI) räknats ut (vikten i kg/längden i m 2 ). För vuxna går gränsen för övervikt vid BMI på 25 kg/m 2 och för fetma vid BMI på 30 kg/m 2, enligt WHO:s definition. Här har alla beräknats efter denna formel, även de som är under 18 år, där hänsyn egentligen ska tas till kön och ålder för att få ett mer korrekt värde. De är dock så få i studien att man bedömer att det inte har någon betydande påverkan på resultatet att räkna efter formeln för vuxna över 18 år. Totalt hade 53 procent (KI: procent) av männen och 44 procent (KI: procent) av kvinnorna övervikt eller fetma, dvs. BMI 25 kg/m 2. I Figur 28 presenteras andel med övervikt och fetma, indelade i åldersgrupper. Andelen med övervikt var högre bland män än kvinnor i samtliga åldersgrupper förutom i den äldsta gruppen. Högst andel bland männen fanns i åldersgruppen år, medan förekomsten var högst bland de äldsta kvinnorna. Även när det gäller fetma, dvs. BMI 30 kg/m 2, var andelen högst i åldersgruppen år bland männen och i åldersgruppen år bland kvinnorna (Figur 29). Totalt i länet hade 12 procent (KI: procent) av männen och 14 procent (KI: procent) av kvinnorna fetma % 68% 5 59% 63% % 24% år år år år Figur 28. Andel med övervikt (BMI 25 kg/m 2 ), uppdelat på ålder och kön. 29

30 % 6% 9% 14% 16% 12% 22% år år år år Figur 29. Andel med fetma (BMI 30 kg/m 2 ), uppdelat på ålder och kön. Det fanns socioekonomiska skillnader i prevalens av övervikt och fetma. I Figur 30 och Figur 31 visas förekomst av övervikt respektive fetma uppdelat på hushållsinkomst. Bland män var det mer vanligt med fetma bland de med låg hushållsinkomst (Figur 31), medan det bland kvinnor var mindre vanligt med övervikt bland dem med hög hushållsinkomst (Figur 30). Vid indelning efter utbildningslängd fanns inga tydliga skillnader männen, medan det bland kvinnorna var mindre vanligt med övervikt (Figur 32) och fetma (Figur 33) bland dem med lång utbildning. Vid indelning efter födelseland ses tendenser till att andelen med övervikt och fetma var vanligare bland män och kvinnor födda i övriga Norden och övriga Europa än bland dem födda i Sverige (Figur 34 och Figur 35) % 54% 51% 49% 45% 4 36% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 30. Andel med övervikt (BMI 25 kg/m 2 ), uppdelat på kön och hushållsinkomst. 30

31 % 11% 16% 15% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 31. Andel med fetma (BMI 30 kg/m 2 ), uppdelat på kön och hushållsinkomst % 6 55% 52% 5 45% 46% 4 37% kort utbildning medellång utbildning lång utbildning Figur 32. Andel med övervikt (BMI 25 kg/m 2 ), uppdelat på kön och utbildningslängd. 31

32 % 16% 13% 14% 9% 7% kort utbildning medellång utbildning lång utbildning Figur 33. Andel med fetma (BMI 30 kg/m 2 ), uppdelat på kön och utbildningslängd % 7 65% % 48% 44% 52% 53% 4 35% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 34. Andel med övervikt (BMI 25 kg/m 2 ), uppdelat på kön och födelseland. 32

33 % 18% 17% 13% 16% 19% 18% 6% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 35. Andel med fetma (BMI 30 kg/m 2 ), uppdelat på kön och födelseland. Levnadsvanor Våra levnadsvanor har stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all hjärtkärlsjukdom (WHO 2011b) och 30 procent av all cancer (WHO 2011a). Vidare är 9 av all diabetes så kallad typ 2 diabetes, vilken är starkt relaterad till fetma och fysisk inaktivitet (WHO 2011c). Nedan presenteras resultat kring fysisk aktivitet, konsumtion av frukt och grönsaker, tobaksbruk och alkoholkonsumtion. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en av de mest påverkansbara faktorerna som har betydelse för vår hälsa. Den nordiska rekommendationen är att vuxna ska vara fysiskt aktiva minst 30 minuter på minst måttlig intensitetsnivå varje dag (Nordiska rådet 2004). I Hälsa på lika villkor ställs två frågor om fysisk aktivitet: Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna? med svarsalternativen stillasittande fritid/måttlig motion på fritiden/måttlig, regelbunden motion på fritiden/regelbunden motion och träning. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? med svarsalternativen 5 timmar per vecka eller mer/mer än 3 timmar, men mindre än 5 timmar per vecka/mellan 1 och 3 timmar per vecka/ högst en timme per vecka/ inte alls. Beskrivning av varje svarsalternativ fanns och för dessa hänvisas till enkätformuläret i bilaga 1. Från dessa frågor beräknades hur många minuter man var fysisk aktiv på minst måttlig intensitetsnivå per dag enligt en modell som beskrivs i bilaga 4. I Jönköpings län var 65 33

34 procent (KI: procent) av männen och 63 procent (KI: procent) av kvinnorna fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. I Figur 36-Figur 39 presenteras andelen som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag uppdelat på ålder, utbildningslängd, hushållsinkomst respektive födelseland. Andelen som når upp till rekommendationen tycks minska något med åldern och det var en större andel av dem med lång utbildning och hög hushållsinkomst som rapporterade fysisk aktivitet i nivå med rekommendationen. Vid indelning efter födelseland framkommer att kvinnor födda i övriga världen i betydligt lägre utsträckning var fysiskt aktiva i 30 minuter per dag på minst måttlig nivå % 71% 67% 65% 6 62% 62% 54% år år år år Figur 36. Andel som rapporterade minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag på minst måttlig intensitetsnivå, uppdelat på åldersgrupper och kön. 34

35 % 67% 68% 62% 63% kort utbildning medellång utbildning lång utbildning Figur 37. Andel som rapporterade minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag på minst måttlig intensitetsnivå, uppdelat på kön och utbildningslängd % % 64% 69% 6 61% 5 4 låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 38. Andel som rapporterade minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag på minst måttlig intensitetsnivå, uppdelat på kön och hushållsinkomst. 35

36 % % 65% 61% 61% 52% 58% 4 39% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 39. Andel som rapporterade minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag på minst måttlig intensitetsnivå, uppdelat på kön och födelseland. Stillasittande Att sitta stilla mycket är en egen riskfaktor för ohälsa oavsett hur fysiskt aktiv man är för övrigt (Katzmarzyk 2009). Här presenteras den andel som angav att de har en stillasittande fritid. Totalt i länet rapporterade 13 procent (KI: procent) av männen och tolv procent (KI: procent) av kvinnorna att de har en stillasittande fritid. Andelen varierade mellan 9-15 procent (män) och mellan 8-18 procent (kvinnor) i de fyra åldersgrupperna där den högsta andelen fanns i den äldsta åldersgruppen år. Det fanns socioekonomiska skillnader i stillasittande fritid. Sju procent (KI: 3-10 procent) av männen med lång utbildning svarade att de har en stillasittande fritid jämfört med 13 procent (KI: procent) i övriga grupper. Motsvarande tendens fanns bland kvinnorna. Skillnader mellan olika inkomstgrupper presenteras i Figur 40. Betydligt fler med låg hushållsinkomst svarade att de har en stillasittande fritid jämfört med personer med hög inkomst. Stora skillnader fanns mellan grupper med olika födelseland (Figur 41). Betydligt fler personer födda i övriga Europa och övriga världen rapporterade att de har en stillasittande fritid jämfört med personer födda i Sverige. 36

37 % 8% 21% 12% 6% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 40. Andel som rapporterade att de har en stillasittande fritid, uppdelat på kön och hushållsinkomst % 26% 25% 11% 9% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 41. Andel som rapporterade att de har en stillasittande fritid, uppdelat på kön och födelseland. 37

38 Konsumtion av frukt och grönsaker Matvanor har stor betydelse för hälsan och den del av kosten som berörs i enkäten gäller konsumtion av frukt och grönsaker. Två frågor ställdes; Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? samt Hur ofta äter du frukt och bär?. Det fanns sju svarsalternativ mellan några gånger per månad eller aldrig och 3 gånger per dag eller oftare. Hur många gånger per dag man äter frukt och grönsaker räknades ut från svaren på dessa frågor genom att ett summaindex beräknades (Boström och Nyqvist 2008). Rekommendationen är att äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag (Livsmedelsverket 2003). Här har man uppskattat att man i genomsnitt äter 100 gram varje gång man äter frukt eller grönsaker och därför redovisas hur stor andel som rapporterade att de äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag. Enligt detta sätt att definiera uppnådd rekommendation var det mycket få personer som åt tillräckligt mycket frukt och grönsaker, endast 14 procent (KI: procent) av kvinnorna och 4 procent (KI: 3-5 procent) av männen. Det fanns vissa tendenser till att en större andel av dem med hög utbildning respektive hög inkomst åt frukt och grönsaker minst fem gånger om dagen. Man tittade även på hur stor andel som rapporterade att man äter frukt och grönsaker minst tre gånger om dagen, vilket angavs av 54 procent (KI: procent) av kvinnorna och 29 procent (KI: procent) av männen. Vid denna indelning framträdde en socioekonomisk skillnad framför allt bland männen (Figur 42). En betydligt större andel, 46 procent (KI: procent), av män med lång utbildning rapporterade att de äter frukt och grönsaker minst tre gånger per dag. Motsvarande andel bland män med kort respektive medellång utbildning var 28 procent (KI: procent) % 62% 5 46% 51% 4 28% 28% kort utbildning medellång utbildning lång utbildning Figur 42. Andel som rapporterade att de äter frukt och grönsaker minst 3 gånger per dag uppdelat på kön och utbildningslängd. Ytterligare en indelning av frukt- och grönsakskonsumtionen gjordes med syftet att undersöka vilka som äter mycket lite frukt och grönsaker. De som äter frukt och grönsaker 1,3 gånger per dag eller mer sällan, vilket motsvarade den 20:e percentilen i riket år 2004, anses äta lite. 38

39 Var tredje man (34 procent, KI: procent) rapporterade att de äter frukt och grönsaker så sällan som högst 1,3 gånger per dag. Motsvarande siffra bland kvinnorna var 17 procent (KI: procent). Det fanns tendenser till att personer med lång utbildning i mindre utsträckning äter frukt och grönsaker så sällan. Det fanns inga skillnader mellan individer med olika inkomstnivå eller födelseland. Tobaksbruk Tobak är den största riskfaktorn för ohälsa. Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i världen och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960-talet. Rökning orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer, cancer i andra organ och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Snusning är ett omdebatterat tobaksbruk där den vetenskapliga forskningen länge varit eftersatt. Behovet av ytterligare forskning är fortfarande stort, men ett antal välgjorda studier och litteraturgenomgångar de senaste åren gör att vi idag har tillräckligt god kunskap för att avråda från snusning (Cnattingius et al, 2005; European Commission, 2008). I enkäten ställs frågor kring både rökning och snusning. Elva procent (KI: 9-12 procent) av männen och 13 procent (KI: procent) av kvinnorna rapporterade att de röker varje dag. När det gäller snusning svarade 18 procent (KI: procent) av männen och tre procent (KI: 2-3 procent) av kvinnorna att de snusar varje dag. Figur 43 och Figur 44 presenterar dagligrökning respektive dagligsnusning uppdelat på kön och ålder. Vad gäller rökning, fanns inga tydliga skillnader mellan åldersgrupperna, medan det bland männen var betydligt vanligare att snusa dagligen bland de yngre. Var fjärde man mellan 16 och 29 år uppgav att de snusar varje dag. 4 35% 25% 15% 14% 15% 17% 11% 12% 7% 8% 7% 5% år år år år Figur 43. Andel som svarade att de röker dagligen uppdelat på ålder och kön. 39

40 4 35% 25% 26% 15% 15% 5% 4% 2% 3% 2% år år år år Figur 44. Andel som svarade att de snusar dagligen uppdelat på ålder och kön. Figur 45 visar andelen dagligrökare fördelat på kön och hushållsinkomst. Störst andel som svarade att de röker dagligen finns bland personer med låg hushållsinkomst och lägst andel bland dem som har hög inkomst. Samma bild visar sig vid indelning efter utbildningsnivå. Även när det gäller daglig snusning ses liknande socioekonomiskt mönster bland männen. 4 35% 25% 18% 19% 15% 11% 12% 7% 7% 5% låg inkomst medelhög inkomst hög inkomst Figur 45. Andel som svarade att de röker dagligen uppdelat på kön och hushållsinkomst. 40

41 Andel män födda i övriga Europa och övriga världen svarade i högre utsträckning att de röker dagligen jämfört med män födda i Sverige (Figur 46). När det gäller snusning är fallet det omvända, en större andel av män födda i Sverige rapporterade att de snusar varje dag jämfört med män födda i övriga Europa respektive övriga världen (Figur 47). 4 35% 25% 25% 21% 15% 12% 12% 14% 13% 9% 5% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 46. Andel som svarade att de röker dagligen uppdelat efter kön och födelseland. 41

42 4 35% 25% 24% 19% 15% 9% 8% 5% 4% 3% 1% 2% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 47. Andel som svarade att de snusar dagligen uppdelat på kön och födelseland. Alkoholkonsumtion Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för bl a vissa cancerformer, leverskador och olycksfall. I en nyligen utgiven rapport diskuteras begreppet riskbruk av alkohol, vilket inte har någon nationellt antagen definition. Där diskuteras också skillnaden mellan individuell rådgivning och folkhälsoperspektiv när man diskuterar gränsvärden (Espman och Allebeck 2011). I enkäten används de tre första frågorna i instrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) som har utvecklats av WHO för att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. En fjärde fråga identifierar berusningsdrickande. Ett summaindex som kan anta värden mellan 0 och 12 beräknas. För detaljerad beskrivning hänvisas till Boström och Nyqvist Ett värde på 8-12 för män och 6-12 för kvinnor definieras som riskbruk av alkohol. I länet rapporterade 16% (KI: procent) av männen och åtta procent (KI: 7-10 procent) av kvinnorna en alkoholkonsumtion som definieras som riskbruk. I Figur 48 presenteras andel som rapporterade riskbruk av alkohol uppdelat på kön och ålder. Den största andelen riskbrukare återfanns bland den yngre åldersgruppen (16-29 år), både bland män och kvinnor, medan det är få som konsumerar så mycket alkohol bland de äldsta (65-84 år) i undersökningen. I Figur 49 visas andel som angav en alkoholkonsumtion som definieras som riskbruk uppdelat på utbildningslängd. Tendenser fanns att individer med lång utbildning i lägre utsträckning rapporterade riskbruk än övriga grupper. Samma mönster fanns inte vid jämförelse mellan olika inkomstgrupper. 42

43 4 35% 34% 25% 24% 15% 12% 12% 5% 5% 5% 5% år år år år 1% Figur 48. Andel som rapporterat riskbruk av alkohol uppdelat på ålder och kön. 4 35% 25% 15% 16% 17% 9% 8% 5% 3% kort utbildning medellång utbildning lång utbildning Figur 49. Andel som rapporterat riskbruk av alkohol uppdelat på kön och utbildningslängd. Vid indelning efter födelseland framträder att riskbruk av alkohol är mer vanligt förekommande bland män födda i Norden jämfört med övriga (Figur 50). 43

44 4 35% 25% 24% 17% 15% 6% 8% 9% 9% 7% 5% 3% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Figur 50. Andel som rapporterat riskbruk av alkohol uppdelat på kön och födelseland. Sammanfattande kommentarer Resultaten bekräftar andra studier och skiljer sig inte från hur det ser ut i Sverige i stort. Det finns skillnader i allmän, psykisk och fysisk hälsa samt levnadsvanor mellan män och kvinnor. rapporterar i högre utsträckning bra allmänt hälsotillstånd och i lägre utsträckning nedsatt psykiskt välbefinnande, besvär av ängslan, oro och ångest samt mindre besvär av olika fysiska symtom jämfört med kvinnor. rapporterar en bättre hälsa när det gäller besvär av tinnitus, förekomst av övervikt och tandhälsa. När det gäller levnadsvanor har en större andel män riskbruk av alkohol, snusar dagligen och de äter frukt och grönsaker i betydligt mindre utsträckning än kvinnor. Det finns inga skillnader när det gäller daglig rökning, fysisk aktivitet eller stillasittande. Det finns också skillnader mellan olika åldersgrupper. Fler i de yngre åldersgrupperna rapporterar bra allmänt hälsotillstånd och mindre besvär av fysiska symtom, förutom när det gäller huvudvärk eller migrän, jämfört med de äldre. Däremot gäller det omvända för nedsatt psykiskt välbefinnande, besvär av ängslan, oro och ångest samt stress, där framför allt unga kvinnor rapporterar besvär i högre utsträckning än äldre. Vad gäller levnadsvanor så är yngre mer fysiskt aktiva och mindre stillasittande. Riskbruk av alkohol är mycket vanligare i åldersgruppen år och daglig snusning bland män är också vanligare i yngre åldrar. Förutom köns- och åldersskillnader finns även socioekonomiska skillnader i allmän, psykisk och fysisk hälsa samt levnadsvanor, både om man tittar på utbildningslängd och hushållsinkomst. Individer med kort utbildning respektive låg inkomst rapporterar mer sällan bra allmänt hälsotillstånd men oftare nedsatt psykiskt välbefinnande och besvär av ängslan, oro eller ångest samt mer besvär av fysiska symtom. Personer som har lång utbildning 44

45 respektive hög hushållsinkomst är fysiskt aktiva i högre utsträckning samt har en stillasittande fritid i lägre utsträckning än övriga. De röker respektive snusar (män) dagligen i lägre utsträckning och i gruppen med lång utbildning har färre ett riskbruk av alkohol och man äter mer frukt och grönsaker än övriga. På grund av att grupperna födda utanför Sverige är relativt små, blir siffrorna för dessa ganska osäkra. Man kan dock se tendenser att gruppen födda utanför Norden har nedsatt psykiskt välbefinnande och besvär av ängslan, oro eller ångest i större utsträckning än dem födda i Sverige. Individer födda utanför Norden rapporterar också mer besvär av värk och migrän/huvudvärk. När det gäller levnadsvanor är individer, i synnerhet kvinnor, födda utanför Europa fysiskt aktiva i lägre utsträckning än övriga. De och personer födda utanför Norden har också i högre utsträckning en stillasittande fritid än individer födda i Sverige. En större andel män födda utanför Norden röker dagligen jämfört med män födda i Sverige, medan det omvända gäller för daglig snusning. 45

46 Referenser Boström G. och Nyqvist K. Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten. : Statens folkhälsoinstitut. Rapport A 2008:06. Stockholm, Cnattingius, S., Galanti, R., Grafström, R., Hergens, M.-P., Lambe, M., Nyrén, O., et al. Hälsorisker med svenskt snus. Statens folkhälsoinstitut. Rapport A2005:15. Stockholm, DeSalvo KB, Bloser N, Reynolds K, He J, Muntner P. Mortality prediction with a single general self-rated health question. A meta-analysis. J Gen Intern Med Mar;21(3): Espman E., Allebeck P. Riskbruk av alkohol -begrepp, gränsvärden, mätmetoder. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:2. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och Kultur. Stockholm, Katzmarzyk PT, Church TS, Craig CL and Bouchard C. Sitting time and mortality from all causes, cardiovascular disease, and cancer. Med Sci Sports Exerc May;41(5): Landstinget i Jönköpings län. Budget 2011 med flerårsplan Livsmedelsverket. De svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel. Rapport nr Neovius M, Janson A, Rössner S. Prevalence of obesity in Sweden. Obes Rev Feb;7(1):1-3. Nordiska Rådet. Nordic Nutrition Recommendations. 4. uppl. Integrating nutrition and physical activity. Rapport Nord 2004:13. Århus, Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks. Health Effects of Smokeless Tobacco Products. European Commission, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Fetma problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport 160. Göteborg, Statens folkhälsoinstitut. Tobak och avvänjning. Rapport 2009:17. Östersund, Statistiska centralbyrån. Hälsa på lika villkor? Enkätundersökning Uppdragsgivare: Jönköpings län. Teknisk rapport, WHO. Fact Sheet no 297 Cancer. 2011a. WHO. Fact Sheet no 312. Diabetes. 2011b. WHO. Fact Sheet no 317 Cardiovascular disease. 2011c. 46

47 Bilagor Bilaga 1: Enkäten Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2009 Bilaga 2: Missivbrev Jönköpings län 47

48 Bilaga 1 Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2009

49 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut (FHI), Gotlands kommun, Göteborgs stad, Landstinget Halland, Jönköpings kommun, Landstinget i Jönköpings län, Landstinget Kronoberg och Landstinget i Östergötland. Undersökningen genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB). Undersökningen pågår under våren 2009 och enkäten finns då också tillgänglig via internet på webbadressen Logga in med användar-id och lösenord som finns på följebrevet. De besvarade post- och webbenkäterna samlas in av SCB som registrerar svaren och överlämnar materialet i form av datafiler till FHI och respektive landsting för vidare bearbetning. Materialet avidentifieras innan det lämnar SCB. Efter det att materialet har sammanställts och analyserats kommer det att ligga till grund för flera rapporter om folkhälsan. Vill du ändra dina svar? Du har möjlighet till rättelse fram till augusti. Eftersom SCB avlägsnar alla identitetsuppgifter kan rättelser inte ske efter det att materialet utlämnats till FHI och landstingen. Kan någon se dina svar? De uppgifter som du lämnar skyddas av sekretesslagen samt av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Statistiksekretessen enligt 9 kap. 4 sekretesslagen innebär bl.a. att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. I de resultat som redovisas framgår aldrig vad enskilda personer har svarat. Numret högst upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse. Efter avslutad bearbetning hos SCB avlägsnas alla identitetsuppgifter innan materialet överlämnas till FHI och respektive landsting för fortsatt bearbetning. Datamaterial från undersökningen kan endast lämnas ut till andra landsting än de ovanstående eller forskare efter sekretessprövning. Svarskuvert och porto Skicka enkäten i det bifogade frankerade svarskuvertet eller besvara den via internet. Vi ber dig svara så snart som möjligt! Tack för din medverkan! Instruktioner: Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför tänka på att: Använda kulspetspenna med svart eller blå färg, inte röd. Använd inte blyertspenna! Skriva tydliga siffror: Skriva tydliga och STORA bokstäver: Markera dina svar med kryss, så här och INTE så här Om du vill ändra ditt svar, täck hela rutan: Om du vill skriva mer text än vad som får plats på de anvisade raderna/boxarna eller om du vill förklara/förtydliga något: - skriv inte mellan eller i närheten av svarsrutorna - skriv i stället på eventuell kommentarsida

50 Hälsa 1. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1 Mycket bra 2 Bra 3 Någorlunda 4 Dåligt 5 Mycket dåligt 2. Om du tänker på din kroppsliga hälsa, hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (pga. sjukdom, kroppsliga besvär eller skador)? Ange antal dagar mellan 0 och 30. dagar 3. Om du tänker på din psykiska hälsa, hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (t.ex. pga. stress, nedstämdhet eller oro)? Ange antal dagar mellan 0 och 30. dagar 4. Hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden hindrade dålig kroppslig eller psykisk hälsa din arbetsförmåga eller dina dagliga aktiviteter? Ange antal dagar mellan 0 och 30. dagar 5. Har du under de senaste tre månaderna råkat ut för olycksfall som lett till att du sökt sjukvård eller tandvård? 1 Nej 2 Ja, en gång 3 Ja, flera gånger 6. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? 1 Nej 2 Ja b) Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? 1 Nej, inte alls 2 Ja, i någon mån 3 Ja, I hög grad 1

51 7. Kan du utan svårighet se och urskilja vanlig text i en dagstidning? 1 Ja, utan glasögon 2 Ja, med glasögon 3 Nej 8. Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer? 1 Ja, utan hörapparat 2 Ja, med hörapparat 3 Nej 9. Kan du springa en kortare sträcka (ca 100 m)? 1 Ja Gå vidare till fråga 11 2 Nej 10. Är du på grund av ditt hälsotillstånd begränsad i någon av följande aktiviteter? Sätt ett kryss på varje rad. a) Kan du gå upp ett trappsteg utan besvär? t.ex. stiga på buss eller tåg b) Kan du ta en kortare promenad (ca 5 min) i någorlunda rask takt? c) Behöver du hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta dig utomhus? Ja Nej Har du någon/några av följande sjukdomar? Sätt ett kryss på varje rad. Nej Ja, men inga besvär a) Diabetes Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär b) Astma c) Allergi d) Högt blodtryck 12. Hur lång är du? Svara i hela centimeter. cm 13. Hur mycket väger du? Svara i hela kilo. Om du är gravid ange hur mycket du brukar väga. kg 2

52 14. Har du något/några av följande besvär eller symtom? a) Värk i skuldror, nacke eller axlar? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär c) Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär e) Ängslan, oro eller ångest? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär g) Sömnsvårigheter? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär i) Öronsus (tinnitus)? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär k) Återkommande mag-/tarmbesvär? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär b) Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär d) Huvudvärk eller migrän? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär f) Trötthet? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär h) Eksem eller hudutslag? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär j) Inkontinens (urinläckage)? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär l) Övervikt, fetma? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär 3

53 Välbefinnande 15. Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du gjort? 1 Bättre än vanligt 2 Som vanligt 3 Sämre än vanligt 4 Mycket sämre än vanligt 16. Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna? 1 Mer än vanligt 2 Som vanligt 3 Mindre än vanligt 4 Mycket mindre än vanligt 17. Har du haft svårt att sova på grund av oro de senaste veckorna? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 18. Har du de senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem? 1 Bättre än vanligt 2 Som vanligt 3 Sämre än vanligt 4 Mycket sämre än vanligt 19. Upplever du att du har gjort nytta de senaste veckorna? 1 Mer än vanligt 2 Som vanligt 3 Mindre än vanligt 4 Mycket mindre än vanligt 20. Har du ständigt de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 21. Har du de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor? 1 Bättre än vanligt 2 Som vanligt 3 Sämre än vanligt 4 Mycket sämre än vanligt 22. Har du de senaste veckorna förlorat tron på dig själv? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 23. Har du ständigt känt dig spänd de senaste veckorna? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 24. Har du tyckt att du varit värdelös de senaste veckorna? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 25. Har du de senaste veckorna känt att du inte kunnat klara dina problem? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 26. Har du på det hela taget känt dig någorlunda lycklig de senaste veckorna? 1 Mer än vanligt 2 Som vanligt 3 Mindre än vanligt 4 Mycket mindre än vanligt 4

54 27. Känner du dig för närvarande stressad? Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad. 1 Inte alls 2 I viss mån 3 Ganska mycket 4 Väldigt mycket 28. Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? 1 Nej 2 Ja, en gång 3 Ja, flera gånger 29. Har du någon gång försökt ta ditt liv? 1 Nej 2 Ja, en gång 3 Ja, flera gånger Läkemedel 30. Har du under de senaste tre månaderna använt något eller några av följande läkemedel? Sätt ett kryss på varje rad. Nej Ja 1 2 a) Magsårs-/magkatarrsmedicin b) Astma-/allergimedicin c) Diabetesmedicin d) Blodtryckssänkande medicin e) Sömnmedel/insomningsmedicin f) Antidepressiv medicin g) Lugnande/ångestdämpande medicin h) Smärtstillande medicin med recept i) Smärtstillande medicin utan recept j) Blodfettssänkande medicin k) Annan medicin 31. a) Har du under de senaste tre månaderna avstått från att köpa medicin som du fått recept på? 1 Nej Gå vidare till fråga 32 2 Ja 5

55 b) Vilken är den främsta orsaken till att du inte köpte medicin? Flera alternativ kan anges. 1 Blev frisk 1 Hade inte råd 1 Hade medicin så det räckte 1 Hade för långt till apoteket 1 Trodde inte medicinen skulle hjälpa 1 Annan orsak Vårdutnyttjande 32. Har du under de senaste tre månaderna haft kontakt med sjukvården? Gäller egna besvär eller sjukdom. 1 Nej 2 Ja 33. Har du under de senaste tre månaderna besökt eller besökts av någon av följande? Gäller egna besvär eller sjukdom. Sätt ett kryss på varje rad. a) Läkare på sjukhus b) Läkare på vårdcentral, privat-/ företagsläkare och dyl. c) Distriktssköterska d) Ungdomsmottagning e) Kurator f) Psykolog g) Sjukgymnast h) Naprapat, kiropraktor, homeopat och dyl. i) Varit inlagd på sjukhus Nej Ja, en gång Ja, flera gånger a) Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård? 1 Nej Gå vidare till fråga 35 2 Ja 6

56 b) Vilken var orsaken/orsakerna till att du inte sökte läkarvård? Flera alternativ kan anges. 1 Besvären gick över 1 För långa väntetider 1 Svårt komma fram på telefon 1 Fick inte besökstid snabbt nog 1 Negativa erfarenheter från tidigare besök 1 Ekonomiska skäl 1 Hade inte tid 1 Visste inte vart jag skulle vända mig 1 Annan orsak Tandhälsa 35. Hur tycker du att din tandhälsa är? 1 Mycket bra 2 Ganska bra 3 Varken bra eller dålig 4 Ganska dålig 5 Mycket dålig 36. När var du senast hos tandläkare/tandhygienist? 1 För mindre än ett år sedan 2 För ett till två år sedan 3 För tre till fem år sedan 4 För mer än fem år sedan 5 Har aldrig varit hos tandläkare/tandhygienist 6 Vet inte/kommer inte ihåg 37. a) Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård? 1 Nej Gå vidare till fråga 38 2 Ja b) Vilken var orsaken/orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård? Flera alternativ kan anges. 1 Besvären gick över 1 Ekonomiska skäl 1 Drar mig för att gå (tandläkarskräck) 1 Hade inte tid 1 Annan orsak 7

57 Levnadsvanor 38. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna? Om din aktivitet varierar mellan t.ex. sommar och vinter, så försök att ta ett genomsnitt. Obs! Kryssa endast i ett alternativ. 1 Stillasittande fritid Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. 2 Måttlig motion på fritiden Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt under minst 2 timmar i veckan oftast utan att svettas. I detta inräknas också promenad eller cykling till och från arbetet, övriga promenader, ordinärt trädgårdsarbete, fiske, bordtennis, bowling. 3 Måttlig, regelbunden motion på fritiden Du motionerar regelbundet 1-2 gånger per vecka minst 30 minuter per gång med löpning, simning, tennis, badminton eller annan aktivitet som gör att du svettas. 4 Regelbunden motion och träning Du ägnar dig åt t.ex. löpning, simning, tennis, badminton, motionsgymnastik eller liknande vid i genomsnitt minst 3 tillfällen per vecka. Vardera tillfället varar minst 30 minuter per gång. 39. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? T.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning. Det kan variera under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ. 1 5 timmar per vecka eller mer 2 Mer än 3 timmar, men mindre än 5 timmar per vecka 3 Mellan 1 till 3 timmar per vecka 4 Högst en timme per vecka 5 Inte alls 40. a) Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? Gäller alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis). Gäller färska, frysta, konserverade, stuvade, grönsaksjuicer, grönsakssoppor mm. Det kanske varierar under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ. 1 3 gånger per dag eller oftare 2 2 gånger per dag 3 1 gång per dag gånger per vecka gånger per vecka gånger per vecka 7 Några gånger per månad eller aldrig 8

58 b) Hur ofta äter du frukt och bär? Gäller alla typer av frukt och bär (färska, frysta, konserverade, juicer, kompott, mm). Det kanske varierar under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ. 1 3 gånger per dag eller oftare 2 2 gånger per dag 3 1 gång per dag gånger per vecka gånger per vecka gånger per vecka 7 Några gånger per månad eller aldrig Rök- och snusvanor Frågorna omfattar tobaksvaror så som cigaretter, cigariller, cigarrer, piptobak och snus. 41. Röker du dagligen? 1 Ja Gå vidare till fråga 44 2 Nej 42. Händer det att du röker någon gång då och då? 1 Nej 2 Ja 43. Har du tidigare rökt dagligen under minst 6 månader? 1 Nej 2 Ja 44. Snusar du dagligen? 1 Ja Gå vidare till fråga 47 2 Nej 45. Händer det att du snusar någon gång då och då? 1 Nej 2 Ja 46. Har du tidigare snusat dagligen under minst 6 månader? 1 Nej 2 Ja 9

59 47. Hur ofta vistas du inomhus i lokaler där andra personer röker eller nyss har rökt? Sätt ett kryss på varje rad. Varje dag Någon/några gånger/vecka Någon/några gånger/mån a) I ditt hem b) På arbetet c) På café, bar eller restaurang d) På annan plats inomhus, t.ex. hos vänner, i bilen 48. Har du någon gång använt hasch eller marijuana? 1 Nej 2 Ja, för mer än ett år sedan 3 Ja, det senaste året 4 Ja, den senaste månaden Mer sällan eller aldrig Spelvanor 49. Har du någon gång under de 12 senaste månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel? Med spel menas t.ex. trisslott, bingolotto, kasinospel, tips, spel på hästar eller liknande och spel om pengar över Internet såsom poker eller vadslagning. 1 Nej Gå vidare till fråga 52 2 Ja 50. Hur mycket pengar har du satsat på spel de senaste 7 dagarna? Har spelat för kronor 1 Har inte satsat några pengar de senaste 7 dagarna 51. Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna Sätt ett kryss på varje rad. Aldrig 1-2 ggr 3 ggr eller fler a) försökt minska ditt spelande? b) känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela? c) ljugit om hur mycket du spelat? 10

60 Alkoholvanor Med alkohol menas folköl, mellan-/starköl, alkoholstark cider, vin, starkvin och sprit. Besvara frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. 52. Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? 1 4 gånger/vecka eller mer gånger/vecka gånger/månad 4 1 gång/månad eller mer sällan 5 Aldrig Gå vidare till fråga Hur många glas (se exempel) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? eller fler 6 Vet inte 54. Hur ofta dricker du sex glas eller fler vid samma tillfälle? 1 Dagligen eller nästan varje dag 2 Varje vecka 3 Varje månad 4 Mer sällan än en gång i månaden 5 Aldrig 55. Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna druckit så mycket alkohol att du varit berusad? 1 Dagligen eller nästan dagligen 2 Några gånger/vecka 3 1 gång/vecka gånger/månad 5 1 gång/månad 6 Någon eller några gånger per halvår 7 Mer sällan eller aldrig 11

61 Ekonomiska förhållanden 56. Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle du klara det? 1 Ja 2 Nej 57. Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.? 1 Nej 2 Ja, vid ett tillfälle 3 Ja, vid flera tillfällen Arbete och sysselsättning 58. Vilken är din nuvarande sysselsättning? Flera alternativ kan anges. 1 Arbetar som anställd % av heltid 1 Egen företagare 1 Tjänstledig eller föräldraledig 1 Studerar, praktiserar 1 Arbetsmarknadsåtgärd 1 Arbetslös 1 Ålderspensionär 1 Sjuk-/aktivitetsersättning (förtids-/sjukpensionerad) 1 Långtidssjukskriven (mer än 3 månader) 1 Sköter eget hushåll 1 Annat, skriv i rutan: 59. a) Vilket är/var ditt huvudsakliga yrke? Om du inte yrkesarbetar nu, ange det yrke som du huvudsakligen har haft. Försök att lämna en så detaljerad yrkestitel som möjligt. Till exempel: Skriv istället för assistent, inköpsassistent. Var god texta! Exempel: Istället för chaufför skriv t.ex.: Ditt yrke: 12

62 b) Vilka är/var dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Beskriv dina huvudsakliga arbetsuppgifter. Om du t ex är projektledare eller liknande skriv då vad du gör, exempelvis är ansvarig för att förbättra arbetsmiljön i åldringsvården. Är du t ex fabriksarbetare skriv då vad du gör/tillverkar. 60. Hur trivs du med dina arbetsuppgifter? 1 Mycket bra 2 Ganska bra 3 Varken bra eller dåligt 4 Ganska dåligt 5 Mycket dåligt 61. Är du orolig för att förlora ditt arbete inom det närmaste året? 1 Ja 2 Nej 62. a) Har du någon sjuk eller gammal närstående som du hjälper med vardagliga sysslor, ser till eller vårdar? 1 Ja 2 Nej Gå vidare till fråga 63 b) Hur många timmars arbete per vecka innebär detta i genomsnitt för dig? timmar per vecka Trygghet och Sociala relationer 63. Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? 1 Nej 2 Ja, ibland 3 Ja, ofta 64. a) Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld? 1 Ja 2 Nej Gå vidare till fråga 65 13

63 b) Var skedde våldet? Flera alternativ kan anges. 1 På arbetsplatsen/i arbetet/i skolan 1 I hemmet 1 I annans bostad/i bostadsområdet 1 På allmän plats/på nöjesställe 1 På eller i anslutning till tåg, buss, tunnelbana 1 Någon annanstans 65. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd? 1 Ja 2 Nej 66. Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? 1 Nej Gå vidare till fråga 68 2 Ja, någon gång 3 Ja, flera gånger 67. Hade den kränkande behandlingen/bemötandet samband med något av följande? Flera alternativ kan anges. 1 Etnisk tillhörighet 1 Kön 1 Sexuell läggning 1 Ålder 1 Funktionshinder 1 Religion 1 Hudfärg 1 Utseende 1 Annat 1 Vet ej 68. Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? 1 Ja 2 Nej 69. Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? T.ex. få råd, låna saker, hjälp med matinköp, reparationer etc. 1 Ja, alltid 2 Ja, för det mesta 3 Nej, för det mesta inte 4 Nej, aldrig 70. Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? 1 Ja 2 Nej 14

64 71. Har du deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna: Flera alternativ kan anges. 1 Studiecirkel, kurs på din arbetsplats 1 Studiecirkel, kurs på din fritid 1 Fackföreningsmöte 1 Annat föreningsmöte 1 Teater, bio 1 Konstutställning 1 Religiös sammankomst 1 Sporttillställning 1 Skrivit insändare i tidning/tidskrift 1 Demonstration av något slag 1 Offentlig tillställning t.ex. nattklubb, danstillställning eller liknande 1 Större släktsammankomst 1 Privat fest hos någon 1 Inget av ovanstående 72. Vilket förtroende har du för följande institutioner/politiker i samhället? Sätt ett kryss på varje rad. Mycket stort Ganska stort Inte särskilt stort a) Sjukvården b) Skolan c) Polisen d) Socialtjänsten e) Arbetsförmedlingen f) Försäkringskassan g) Domstolar h) Riksdagen i) Politiker i ditt landsting/region j) Politiker i kommunen k) Fackföreningar Inget alls Har ingen åsikt Bakgrund 73. Vilket år är du född? År: 74. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 15

65 75. Vilken är din sexuella läggning? 1 Heterosexuell 2 Bisexuell 3 Homosexuell 4 Osäker på min sexuella läggning 76. Hur bor du? 1 Egen villa/radhus 2 Bostadsrätt-/andelsrätt 3 Hyresrätt 4 Inneboende, studentlägenhet/rum 5 Annat 77. a) Med vem delar du bostad? D.v.s. bor du tillsammans med under större delen av veckan. Du kan ange flera alternativ. 1 Ingen 1 Föräldrar, syskon 1 Make, maka, sambo, partner 1 Andra vuxna 1 Barn b) Hur gamla är de barn som du bor tillsammans med? år år år 1 18 år eller äldre TACK FÖR ATT DU TOG DIG TID ATT FYLLA I ENKÄTEN! Har du något ytterligare som du vill framföra är du välkommen att skriva det här. Det du skriver kommer då lämnas till Statens folkhälsoinstitut och respektive landsting tillsammans med dina svar. Skicka enkäten i bifogat kuvert eller till: SCB Enkätenheten ÖREBRO 16

66 17

67 Har du några frågor? Om du vill veta mer om undersökningen eller om hur du ska besvara enkäten får du gärna ringa eller skriva e-post till Statistiska centralbyrån, Statens folkhälsoinstitut, ditt landsting eller din kommun SCB-Tryck, Örebro

68 Bilaga 2 Alla har rätt till en bra hälsa Politiska beslut påverkar din hälsa. Genom att delta i denna folkhälsoenkät bidrar du till att de som fattar besluten har ett bättre underlag i frågor som gäller din och andras hälsa. Hur mår just du? Hur många i Jönköpings län mår som du? Är hälsan lika i olika delar av länet? Välkommen att delta i Statens folkhälsoinstituts årliga undersökning Hälsa på lika villkor som genomförs i samarbete med Landstinget i Jönköpings län. Du är en av personer i Jönköpings län i åldern år som slumpmässigt blivit utvald att delta i undersökningen. Undersökningen genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB). Din medverkan är frivillig men för att resultaten skall bli tillförlitliga är det viktigt att så många som möjligt deltar. Du kan välja att besvara frågorna via internet. Frågorna finner du på webbadressen Logga in med följande uppgifter: Om du väljer att besvara pappersblanketten skickar du in den i det portofria svarskuvertet. Dina svar kommer att kompletteras med folkbokföringsuppgifter som civilstånd, födelseland, medborgarskap och invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen, utbildningsnivå från Utbildningsregistret, uppgifter om inkomster, bidrag, sjuk- eller aktivitetsersättning och ålderspension från Inkomst- och taxeringsregistret samt en geografisk kod som beskriver i vilket bostadsområde man bor. Dina svar är skyddade! Alla dina uppgifter skyddas av sekretesslagen och personuppgiftslagen. Numret högst upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska se vilka som svarat och vilka som ska få en påminnelse. Alla identitetsuppgifter avlägsnas sedan av SCB. Stort tack på förhand för din medverkan! Marianne Tollin Lena Backstig Folkhälsodirektör Folkhälsosekreterare Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län Telefon: Telefon: Kontaktuppgifter och ytterligare information finns på nästa sida.

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Andel (%) kvinnor 16-84 år med ingen, någon eller några dagars fysisk och/eller psykisk ohälsa* i Jönköpings län och riket 5 Åldersstandardiserade värden. Källa:

Läs mer

Levnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike

Levnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike Andel (%) och 16-84 år som äter frukt & grönt 5 ggr/dag eller mer i Jönköpings län och riket 5 (Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike Utsatt för fysiskt våld län och rike 1 8 6 4 Andel (%) och 16-84 år som blivit utsatta för fysiskt våld** i Jönköpings län och riket 25 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,

Läs mer

Tandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike

Tandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike Andel (%) och 16-84 år som avstått tandläkarvård, trots behov, i Jönköpings län och riket 5 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?,

Läs mer

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län 1 Folkhälsoavdelningen Marit Eriksson Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län 1 Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län

Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län 1 Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län Fysisk aktivitet och goda matvanor är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor etableras i tidig ålder

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET 2011-2013 LEDAMÖTER 2011: ThomasWerthén Kommunstyrelse (ordf.) Emil Qvarnström Barn- & utb. nämnd Hans Jarstig Socialnämnd Jan-Åke Johansson Kommunled.kontor Åke Lundgren

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Åre kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län Sammanfattning Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län 2 I november 2015 presenterade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län. Folkhälsorapport

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto:

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

PM HLV, Hälsa på lika villkor, PM PM HLV, Hälsa på lika villkor, 2004-2014 Trender och utfall under 10 år för indikatorområderna: - Alkohol och droger - Fysisk aktivitet - Kroppsvikt - BMI - Tobak - Kost - Ansamling av levnadsvanor

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall. Inledning Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen offentliga

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer