Innehållsförteckning:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning:"

Transkript

1 Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6

2 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4 Psykisk hälsa...7 Läkemedel...8 Tandhälsa...9 Vårdkonsumtion...11 Levnadsvanor...12 Fysisk aktivitet...13 Tobaksbruk...14 Alkohol och droger...15 Social och ekonomisk trygghet...16 Jämlikhet i hälsa...18 NLL/SEKRETARIATET/KERSTIN SANDBERG 7

3 Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Under vårmånaderna år 6 fick ett slumpmässtig urval av den vuxna befolkningen i Norrbotten ett frågeformulär hemskickat i sina brevlådor. Formuläret innehöll ett antal frågor om deras hälsa, levnadsvanor och levnadsförhållanden. En sammanfattande bild av Norrbotten: De flesta norrbottningarna tycker sig ha ett bra hälsotillstånd. Sammanfattningsvis mår man bättre ju yngre man är och männen bättre än kvinnorna. Den fysiska (kroppsliga) ohälsan är mer utbredd i Norrbotten än i riket i genomsnitt. Svår värk i rörelseorganen, astma och hjärt- och kärlsjukdomar är mer vanligt i länet. Svår värk bland norrbottningarna varierar från nio procent bland de yngsta upp till 26 procent bland de äldsta. Det motsatta gäller den psykiska hälsan dvs norrbottningarna syns må bättre psykiskt än rikets genomsnitt. Länets vuxna invånare är mindre stressade och färre har ett nedsatt välbefinnande. Inom gruppen yngre vuxna, särskilt kvinnorna, är de psykosomatiska besvären mer utbredd än bland äldre åldrar. Vi finner den största andelen med nedsatt välbefinnande i ungdomsgruppen (19 procent i länet och 24 procent i riket). I överensstämmelse med punkterna ovan äter norrbottningarna mer receptbelagd medicin mot värk och högt blodtryck men mindre av medicin mot psykisk ohälsa än genomsnittlige svensken. I snitt hade fem procent inte löst ut medicin de fått på recept. Tandhälsan hos vuxna norrbottningar skiljer sig i stort inte från riket. Det är i åldrarna efter 4 år som fler börjar uppge sig ha dålig tandhälsa och fler bland männen än kvinnorna. I jämförelse med föregående enkätundersökning år 3 visar gruppen äldre en trend mot sämre tandhälsa. Bland de äldre norrbottningarna finns fler som inte varit hos tandvården de senaste åren i jämförelse med riket. I genomsnitt hade en av fem norrbottningar tyckt att de hade haft behov men ändå inte uppsökt tandvården. Den dominerande orsaken till detta uppgavs vara kostnaderna (minst sex av tio fall). Det är vanligt att norrbottniske mannen snusar (en av tre) och länets medelålders kvinnor röker mer än jämnåriga i landet. I snitt röker 14 procent av norrbottningarna (samma som i riket) och 17 procent snusar (12 procent i riket). Detta gör sammantaget att 3 procent av norrbottningarna är dagliga tobaksbrukare mot 25 procent för riket. Riskabla alkoholvanor är mest utbredd bland de yngre vuxna (26 procent) men inte lika utbrett i länet som bland jämnåriga i riket. Bruket av hasch eller marijuana är inte heller lika vanligt i länet som i landet i övrigt. Tre procent av länets unga vuxna hade provat hasch det senaste året mot sex som genomsnitt för riket. 1

4 Övervikt är vanligt bland vuxna, särskilt bland männen, i åldrarna efter trettio år (45-53 procent exklusive fetma). Övervikt är vanligare i Norrbotten än riket och Norrland. 14 procent av vuxna norrbottningar har kraftig övervikt (fetma). Av tio norrbottningar var sex fysiskt aktiva enligt rekommendationerna om att röra på sig minst 3 minuter dagligen, tre tränar eller är betydligt mer fysiskt aktiv och en har alltför stillasittande fritid. Att hälsan inte alltid är jämlik mellan könen, mellan arbetare och tjänstemän, mellan personer med kort respektive lång utbildning återfinns också bland länets befolkning. Samma mönster finns när det gäller bestämningsfaktorer för hälsa t ex rökning. 2

5 Bakgrund Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hälsa och livsvillkor bland den vuxna befolkningen i Norrbotten. När vi beskriver folkhälsan utgår vi från uppgifter som mestadels handlar om förekomsten av enstaka sjukdomar, hur mycket vi utnyttjar sjukvårdens tjänster eller hur många som är sjukskrivna eller arbetslösa. Det förs inga register om hur friska vi är och långt ifrån över alla de sjukdomar eller åkommor som vi kan drabbas av. För att komplettera bilden av hälsoläget bland befolkningen måste vi därför fråga individerna själva om deras hälsa. Det gör det samtidigt möjligt att samla information kring viktiga bestämningsfaktorer för hälsa t ex människornas levnadsvanor och levnadsvillkor. De fyra landstingen i Norrland har haft ett mångårigt samarbete kring att följa upp och rapportera om folkhälsan i Norrland och deras län. Ett sådant samarbete har varit gemensamma befolkningsenkäter, åren 1997/1998, 3 och 6. Denna gång har samarbete också skett med Statens Folkhälsoinstitut och sju kommuner i länet. Den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika vilkor? har använts, vilket ger möjlighet till jämförelse mellan länet och genomsnittet för riket. Genomförande Under mars juni 6 skickades ett frågeformulär hem i brevlådan till ett slumpvist urval av den vuxna befolkningen i Norrland och i övriga Sverige. För Norrbottens del skickades drygt 11 enkäter ut och i genomsnitt har 6 procent besvarat enkäten. Statistiska Centralbyrån har på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut skött den praktiska hanteringen av utskick och överföringen till en databas. Redovisning Resultaten redovisas i denna rapport med skriftliga kommentarer samt OH-presentationer på landstingets hemsida 3

6 Allmänt hälsotillstånd En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet för jämförelser mellan befolkningsgrupper inom olika sociala eller geografiska områden samt förändringar över tiden. Svaren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. I stort tycker övervägande delen av norrbottningarna att hälsan är god eller någorlunda god. na bedömer sig ha sämre hälsotillstånd än männen och den sämre hälsan ökar med åldern. Ungefär en av tio äldre tycker sig ha dålig hälsa. Nedan redovisas hur stor del inom olika sociala grupper som anser sig ha en bra/ganska bra hälsa. Bland dem som yrkesarbetar uppger fler bättre hälsotillstånd än bland arbetslösa; fler med bättre hälsotillstånd bland personer med lång utbildning än bland dem med kort utbildningstid, födda i Sverige har bättre hälsa än dem som är födda i övriga Norden och hushåll med bra ekonomi har bättre hälsa än hushåll med sämre ekonomiska resurser. Tabell 1. Bra/Ganska bra hälsa i olika grupper i Norrbotten, 6 (16 84 år, ålderstand.) Utbildningslängd Kort Medel 74 7 Lång Sysselsättning Yrkesarbete Arbetslös Ålderspensionär SEI (socioekonomisk Arbetare indelning) Mellan-högre tjänsteman Födelseland Hushållets inkomst* Åldersgrupp Sverige Övriga Norden Låg Hög år år år år * Med låg inkomst avses < resp hög > kr per år. Fysisk hälsa Kroniska eller långvariga sjukdomar blir vanligare allt eftersom vi blir äldre. Den kroppsliga (fysiska) hälsan syns vara sämre bland norrbottningarna än bland svensken i allmänhet. Värk i rörelseorganen är vanligare i länet än riket och kvinnor är mer drabbade av värk än männen (tabell 2). 4

7 Tabell 2. Andel (procent) av befolkningen med olika kroppsliga besvär, Norrbotten och riket, år (åldersstandardiserat dvs olikheter i ålderssammansättning påverkar inte resultatet). Norr- Norr- botten botten Haft dagar under senaste månaden när den kroppsliga hälsan inte varit så god Brukar ha svår värk i nacke, skuldra eller axlar Brukar ha svåra ryggsmärtor, rygg eller höftsmärtor, ischias Brukar ha svår värk i knän, armbågar, händer eller ben. Sammantaget svår värk i någon del av rörelseorganen (raderna ovan) Det är främst efter 4-årsåldern som länet börjar ha fler invånare med långvariga sjukdomar eller med värk i rörelseorganen. Värk är vanligare bland norrbottningarna än genomsnittet för riket och vanligare bland kvinnorna än bland männen (figurerna 1 och 2). Procent Norrbotten Åldersgrupp Figur 1. Andel som uppger sig ha långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem i olika åldersgrupper bland män och kvinnor i Norrbotten och riket, år 6. Procent Norrbotten Åldersgrupp Figur 2. Andel med svåra besvär av värk i någon/några delar av rörelseorganen bland män och kvinnor i olika åldersgrupper, Norrbotten och riket. Procent 5

8 Om värk skulle beskrivas med personer som har både lätta och svåra besvär blir det betydligt vanligare med värk. Som exempel återges här i figuren nedan värk i skuldra, nacke eller axlar (figur 3). Den bilden visar också att de yngre kvinnorna har betydligt mer värk i nacke, skuldror och axlar än jämnåriga män. Värk i rygg och leder förekommer också mer bland unga kvinnor än jämnåriga män men skillnaden är inte lika stor som när det gäller värk i nackregionen. Procent 1 Lätta Svåra Åldersgrupp Figur 3. Förekomst av värk i nacke, skuldror eller axlar (lätta och svåra besvär) efter kön och ålder, Norrbotten, år 6. Procent Tidigare studier bland barn har indikerat att astma och allergier är vanligare i norra Sverige än södra delar av landet. Likaså har Norrbotten haft fler med hjärt- och kärlsjukdomar men trenden är att länet mer och mer närmar sig riksgenomsnittet exempelvis när det gäller insjuknande i hjärtinfarkt. Enkäten tyder dock på att astma/allergier, högt blodtryck och diabetes fortfarande är något mer utbredd bland länets befolkning än riket i snitt (tabell 3). Tabell 3. Andel av befolkningen med astma, allergier, diabetes och högt blodtryck, Norrbotten och riket, år (åldersstandardiserat) Procent Norrbotten Norrbotten Astma Allergier Högt blodtryck Diabetes Förekomsten av astma och allergier är mer jämnt fördelad över åldrarna medan diabetes och högt blodtryck främst förekommer bland medelålders och äldre personer (tabell 4). Tabell 4. Förekomst av astma, diabetes och högt blodtryck i olika åldersgrupper Norrbotten, år 6 Procent Diabetes Högt blodtryck Astma Åldersgrupp år år år år

9 Psykisk hälsa I undersökningar som vänder sig till befolkningen ställs frågor om symtom eller besvär som speglar hur man mår och känner sig inombords. Det gäller psykosomatiska besvär som kan påverka vår psykiska hälsa men som inte speglar psykiska sjukdomar. Här berör frågorna sömnen, ängslan eller oro, huvudvärk eller vår förmåga att balansera olika stresstillstånd. Exempel på det senare är frågeinstrumentet GHQ12 (General Health Questionnaire) som indikerar psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. En god sömn är central för hälsan. Det kan vara en hälsorisk att både sova för lite men också att sova för mycket. En god sömn brukar anges till 6-8 timmar per natt för en vuxen men sömnens kvalitet har också betydelse. De olika symtom/parametrar som indikerar på den psykosomatiska hälsan i enkäten pekar mot att norrbottningarna mår psykiskt bättre än svenskarna i gemen (tabell 5). Länet har färre stressade och färre som har nedsatt välbefinnande. Tabell 5. Andel av befolkningen med olika kroppsliga besvär, Norrbotten och riket, år (åldersstandardiserat.) Procent Norr- Norr- botten botten Haft dagar under senaste månaden när den psykiska hälsan inte varit så god Haft dagar under senaste månaden när den psykiska hälsan och kroppsliga hälsan inte varit så god Svåra sömnproblem Mycket/ganska mkt stressad Nedsatt välbefinnande Svåra besvär av ängslan, oro De unga kvinnorna har den sämsta psykiska hälsan. Bilden nedan visar förekomsten av nedsatt välbefinnande och lätta/svåra besvär av ängslan eller oro efter ålder och kön (figur 4). En av fyra unga kvinnor (16-29 år) har nedsatt välbefinnande vilket är betydligt fler än jämnåriga män (13 procent). Samma grupp kvinnor rapporterar också mer besvär (lätta och svåra) av ängslan eller oro. Den psykosomatiska hälsan blir bättre allt eftersom åldersgrupperna blir äldre. 7

10 Procent år 3-44 år år år Nedsatt välbefinnande Ängslan, oro Figur 4. Nedsatt välbefinnande samt lätta eller svåra besvär av ängslan eller oro per kön och åldersgrupp, Norrbotten. Procent Att länets invånare mår psykiskt bättre kan också återspeglas av att ett jämförelsevis mindre antal har haft allvarliga tankar att ta bort sig eller försökt att ta sitt liv (figur 5). Tankar om att ta bort sig är vanligare bland kvinnor än män (12 respektive 7 procent). Procent Obs skalan! Norrbotten Kv Kv Haft allvarliga tankar om att ta bort sig Har försökt ta sitt liv Figur 5. Vanligheten att ha allvarliga tankar om att ta bort sig, Norrbotten och riket., år, åldersstandardiserat. Procent Läkemedel Det som sagts ovan om norrbottningarnas kroppsliga och psykiska hälsa återspeglas i användandet av mediciner. Norrbottningen äter mer medicin mot exempelvis värk och högt blodtryck men mindre mediciner mot sömnproblem eller annan psykisk ohälsa än riket i snitt (tabell 6). 8

11 Tabell 6. Medicinanvändning de tre senaste månaderna, Norrbotten och riket, år, (åldersstandardiset) Procent Norrbotten Ångestdämpande medicin 4 6 Sömnmedel/insomningsmedicin 9 11 Smärtstillande medicin utan recept Smärtstillande medicin med recept Diabetesmedicin 5 4 Blodtryckssänkande medicin Blodfettssänkande medicin 11 9 Astma/allergimedicin Antidepressiv medicin 6 7 Samma mönster återfinns vid betraktelse av den äldsta åldersgruppen (65 84 år) (tabell 7). Länets äldre äter mer medicin för besvär i rörelseorganen eller hjärt- och kärlsjukdomar och mindre medicin mot psykiska besvär. Tabell 7. Medicinanvändning bland de äldsta (65-84 år) i Norrbotten och riket. Procent Norrbotten Norrbotten Diabetes Blodtryckssänkande Blodfettsänkande Sömnmedel/insomningsmedel Smärtstillande medel på recept Fem procent av norrbottningarna säger sig ha låtit bli att lösa ut medicin de fått på recept. En fjärdedel av dessa uppgav ekonomin som orsak men nästan lika många tyckte de hade medicin så det räckte. Tandhälsa I genomsnitt anser en av tio vuxna norrbottningar att de inte har så bra tandhälsa. Det är i åldrarna efter 4 år som fler börjar rapportera sämre tandhälsa och fler bland männen än kvinnorna. Generellt är tandhälsan inte sämre i Norrbotten än riket i övrigt (figur 6). 9

12 Procent Obs skalan under 1 % Norrbotten Åldersgrupp Figur 6. Andel som tycker sig ha dålig tandhälsan bland män och kvinnor i olika åldrar, Norrbotten och riket. Procent I jämförelse med enkätundersökning år 3 visar de allra äldsta i Norrbotten en trend mot sämre tandhälsa (män 13 till 16 procent; kvinnor 7 till 1 procent). De äldsta i Norrbotten går inte till tandläkarna lika ofta som jämnåriga i riket (figur 7). Procent Norrbotten Åldersgrupp Figur 7. Andel (procent) som inte varit till tandläkaren de två senaste åren bland kvinnor och män i olika åldrar, Norrbotten och riket, år 6 Landstingets folktandvård står för 63 procent av norrbottningarnas tandvård (undantaget åldrar under 19 år med fri tandvård). En av fem norrbottningar hade ansett sig vara i behov av tandläkarvård men ändå inte sökt vård just vid den tidpunkten (figur 8). Kostnaderna var den dominerande orsaken till att låta bli att söka tandvård (68 procent av fallen). 1

13 Procent år 3-44 år år 65 - år Figur 8. Andel som säger sig ha någon gång avstått från att söka tandvård trots att de tyckt sig för tillfället vara i behov av tandvård per åldersgrupper och kön i Norrbotten, 6. Procent Vårdkonsumtion Hälso- och sjukvården i Norrbotten har ett väl utvecklat system för att följa våra besök inom olika sjukvårdsverksamheter. Det tillskott som enkäten främst ger oss är uppgifter om vård som ges av andra vårdgivare än landstinget och vilka grupper i samhället som är de mest frekventa besökarna. Sedan tidigare är det bekant att den grupp som är mest i kontakt med sjukvården är de äldre. Under en tre-månadersperiod har 62 procent av dem som är 65 år eller äldre varit i kontakt med någon instans inom sjukvården. I samtliga åldrar söker kvinnorna vård mer än männen (tabell 8). De tjänster som är mest efterfrågade inom sjukvården är den hjälp läkarna ger. Tabell 8. Andel som besökt sjukvården under tre vårmånader 6, Norrbotten. Procent år 3-44 år år år Kv Kv Kv Kv Läkare vid sjukhus Läkare vid vårdcentral Distriktssköterska Alternativvården (typ naprapat, kiropraktiker m fl) hade besökts av sex procent, något fler kvinnor än män. Ungdomsmottagningar finns inte i alla länets kommuner men som länssnitt kan det ändå noteras att tre av tio kvinnor (mellan16 och 21 år) besökt ungdomsmottagning under en tre-månadersperiod. Detta är mer än inom övriga norrlandslän. Norrbottningarna har fler besök hos sjukgymnaster än rikets genomsnitt (tabell 9). 11

14 Tabell 9. nas besök hos sjukgymnastik de tre senaste månaderna. Norrbotten och riket, år 6 Procent Åldersgrupp Norrbotten Norrbotten år år år år Levnadsvanor Under -talet fick Sverige en ny folkhälsopolitik som utgår från de faktorer i människors levnadsförhållanden och livsstil som bidrar till hälsa och ohälsa. Här finns livsstilen (tobaksbruk, kost- och alkoholvanor mm) tillsammans med andra viktiga bestämningsfaktorer för hälsa som exempelvis trygga uppväxtvillkor samt trygga sociala och ekonomiska förhållanden. Kost och övervikt Maten och våra matvanor påverkar vår hälsa men bidrar också till social tillvaro med andra och en källa till njutning. Matvanorna skiljer sig åt mellan olika kulturella och sociala bakgrunder, mellan ung och gammal och mellan olika delar av landet. En riktigt sammansatt kost har betydelse för att främja och bevara god hälsa. De svenska kostrekommendationerna förordar i korthet att äta mer frukt och grönt, att minska den totala fettkonsumtionen, att äta mer fiberrika livsmedel och att minska på sockerintaget. Enkäten har koncentrerat sig till att fråga om hur ofta man äter frukt och grönt. Norrbottningarna, särskilt männen, äter mindre frukt och grönsaker än i övriga delar av landet. En av tio män och tre av tio kvinnor i Norrbotten äter ganska mycket frukt och grönsaker (figur 9). Procent Norrbotten år 3-44 år år år Figur 9. Andel som äter lite frukt och grönt (mindre än 13 gram per dag) Norrbotten och riket. Procent Under det senaste årtiondet har det noterats att andelen personer med övervikt ökar i alla åldersgrupper i Sverige liksom i andra delar av västvärlden. Orsaken tillskrivs obalansen mellan den energi vi tillför kroppen och det energibehov som kroppen behöver vid ett allt mer stillasittande liv. 12

15 Kraftig övervikt (fetma) bidrar till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, trötthet, värk och nedsatt välbefinnande. Norrbotten har fler med övervikt än rikets snitt och fler än genomsnittet för de fyra norrlandslänen (figur 1). Den kraftiga övervikten är vanligare i länet än riket i snitt inom alla åldersgrupper (tabell 1). Procent Norrbotten Norrland Övervikt Kraftig övervikt Övervikt Kraftig övervikt Figur 1. Andel med övervikt eller fetma (kraftig övervikt) bland befolkningen år i Norrbotten, Norrland och riket. (Åldersstandardiserat) Procent Tabell 1. Andel med kraftig övervikt,(fetma) bland kvinnor och män i olika åldrar, Norrbotten och riket. Procent Norrbotten Norrbotten år år år år Fysisk aktivitet Idag menar experterna att den enskilde individen får en hälsovinst om vi rör på oss minst 3 minuter per dag. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar t ex hjärt- och kärlsjukdomar och har en positiv effekt på det psykiska välbefinnandet. Norrbotten skiljer sig inte från andra delar av landet i fråga om att röra på sig tillräckligt och har lika stor andel i befolkningen som har en alltför stillasittande fritid, 14 procent (figur 11). I snitt säger sig fem - sex av tio personer vara fysiskt aktiv minst en halvtimme per dag. 13

16 Procent Norrbotten år 3-44 år år år Figur 11. Andelen som har en alltför stillasittande fritid bland män och kvinnor, Norrbotten och riket. Procent Tobaksbruk Norrbotten har en lång tradition av att ha många snusare bland männen och inget har pekat mot att de skulle bli färre. Olika studier har däremot pekat mot att rökarna blir färre och färre. Det visar sig dock att rökning fortfarande inte är ovanligt bland medelålders kvinnor (figur 12 och tabell 11). Med många snusare bland männen och fler rökande kvinnor får länet också jämförelsevis fler tobaksanvändare i befolkningen än i andra delar av landet (figur 13). Procent Norrbotten Norrland år 3-44 år år år Figur 12. Andel dagligrökare bland kvinnor Norrbotten, Norrland och riket. Procent Tabell 11. Andelen rökare och snusare (varje dag) per åldersgrupp och kön, år 6, Norrbotten. Procent Röker dagligen Snusar dagligen år år år år

17 Procent Norrbotten år 3-44 år år Figur 13. Andelen dagliga användare av tobak (snusar eller röker) bland kvinnor och män i olika åldersgrupper, Norrbotten och riket, år 6 Alkohol och droger En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter men också få sociala konsekvenser. För att bedöma om en person har riskabla alkoholvanor väger man samman uppgifter om hur ofta man dricker alkohol, hur mycket man dricker vid varje tillfälle och hur ofta man är berusad. Måttet är utvecklat inom WHO. De dåliga alkoholvanorna förekommer mest bland yngre vuxna och avtar med åldern. Länets yngre vuxna har färre med riskabla alkoholvanor än riket i genomsnitt men kan ändå vara för många utifrån ett folkhälsoperspektiv. Andelen av unga kvinnor i länet som har dåliga alkoholvanor är nästan lika stor som bland jämnåriga män (28 respektive 24 procent)(figur 14). Procent Norrbotten år 3-44 år år Figur 14. Andelen med riskabla alkoholvanor, år 6 Norrbotten och riket. Procent Bruket av hasch eller marijuana är mindre bland länets ungdomar än genomsnittet för jämnåriga i landet. Bland norrbottningarna hade fem procent någon gång under sitt liv provat använda hasch eller marijuana mot tio procent i riket. 15

18 Social och ekonomisk trygghet Ekonomisk och social trygghet är ett centralt mänskligt behov när de grundläggande fysiologiska behoven är tillfredsställda. Den nya folkhälsopolitiken sätter också social och ekonomisk trygghet, hälsa i arbetslivet samt delaktighet och inflytande i samhället som viktiga områden inom folkhälsoarbetet. Ett slags trygghet är att känna tillit till andra människor. De yngre visar sig ha en mer restriktiv hållning till andra personer än de äldre (tabell 12). Samma gäller de som är arbetslösa i förhållande till de som har och kan vara i arbete. Ju längre utbildning personerna har desto fler säger sig i allmänhet lita på andra människor. Tabell 12. Andel som inte tycker att man ska lita på andra människor i allmänhet, olika grupper efter ålder, utbildning och sysselsättning, år 6 Norrbotten. Procent Åldersgrupp Yrkesarbete år Arbetslös år Kort utbildning år 22 Lång utbildning år Det sociala nätverket och att känna sig höra till något sammanhang med andra människor har betydelse hur vi upplever vårt allmänna hälsotillstånd. Det rör sig inte enbart om att ha ett antal vänner utan också behov på ett mer emotionellt och praktiskt stöd vid svårigheter. Sedan är det individuellt hur vi värdesätter den sociala gemenskapen. De flesta har någon person att ta kontakt med när det plötsligt uppstår en situation där man behöver ett praktiskt stöd. Däremot saknar en av tio personer någon att prata innerligt med (tabell 13). Tabell 13. Andel som saknar praktiskt eller emotionellt stöd, år 6 Norrbotten. Procent Saknar emotionellt stöd Saknar praktiskt stöd Åldersgrupp år år år år Våld har konsekvenser för många fler personer än för dem som är direkt drabbade. Förekomst av våld är vanligast bland de yngre vuxna; sex procent hade varit utsatt för fysiskt våld och lika stor andel blivit utsatt för hot om våld under senaste året (tabell 14). Denna typ av självrapporterat våld i befolkningsenkäter har i norrlandsanalysen för Hälsa på lika villkor? inte visat på någon ökning sedan slutet av 199-talet. (se mer 16

19 Tabell 14. Andel kvinnor och män som rapporterar att de blivit utsatt för våld eller hot om våld. Norrbotten, år 6 Utsatt för fysiskt våld Utsatt för hot om våld Åldersgrupp år år år år En betydande ökning kunde däremot konstateras bland kvinnorna när det gäller rädslan över att gå ut ensam om kvällarna av rädsla för att bli överfallen under senaste tio åren. Denna typ av otrygghet är klart dominerande bland kvinnor i jämförelse med männen (figur 15). Näst intill varannan ung kvinna går inte ut ensam i rädsla för att bli överfallen utomhus. Procent år 3-44 år år år Figur 15. Andel som säger sig inte vågar gå ut ensam av rädsla för att bli utsatt för hot eller liknande. Norrbotten Procent Som en grov indikator på den ekonomiska situationen brukar det efterfrågas huruvida personerna har möjlighet att skaffa fram ett visst belopp inom en vecka. Det behöver inte vara fråga om eget kapital (15 kr) utan det kan lånas av bank, vänner eller släkt. Ungefär åtta av tio norrbottningar kan uppfylla detta uppdrag, något fler bland männen än kvinnorna. En mer påtaglig ekonomisk påfrestning är de tillfällen när det saknas tillgångar att klara de vardagliga utgifterna för mat, hyra eller andra nödvändigheter. I snitt har en av tio personer hamnat i sådana situationer; mer ofta bland yngre än äldre personer och mer ofta bland kvinnor än män (figur 16). Andelen av befolkningen som kommer i tillfällen med ekonomisk kris är jämförelsevis inte fler i länet än i riket som helhet. 17

20 Procent 5 Obs skala under 1 % Norrbotten Åldersgrupp Figur 16. Andel som vid flera tillfällen under året haft svårt att klara löpande utgifter, Norrbotten och riket, år 6 Jämlikhet i hälsa och rökvanor i olika grupper Under första kapitlet om självskattat hälsotillstånd noterades att det finns skillnader i hälsa mellan kön och mellan olika grupper i samhället. Ett annat exempel är bilden över välbefinnandet efter sysselsättning, socioekonomi tillhörighet och födelseland (figur 17). Nedsatt välbefinnande omtalades tidigare som ett tecken att välbefinnandet inte var så bra att möta akuta påfrestningar. Ett nedsatt välbefinnande är vanligare bland kvinnor än män och vanligare bland arbetslösa och långtidssjukskrivna än bland dem som har arbete och kan vara närvarande på arbetet. Samtidigt som nedsatt välbefinnande inte fanns i någon högre utsträckning bland arbetare än bland tjänstemän. SEI-klass Sysselsättning Uthbildning Född i Övr Norden Sverige Lång utbild Kort utbildn Långtidssjukskriven Arbetslös Yrkesarbete Mellan-högre tjänsteman Arbetare Procent Figur 17. Nedsatt välbefinnande i olika samhällsgrupper. År 6, Norrbotten. Levnadsvanorna påverkas av kultur och traditioner. Inte sällan samlas flera ohälsosamma levnadsvanor hos en och samma person eller grupp. Rökning förekommer mer bland dem som har kort utbildning än längre utbildning, mer bland arbetare än tjänstemän och mer bland kvinnor än bland män (figur 18). 18

21 Hushållsinkomst hög Hushållsinkomst låg Arbetslös Yrkesarbetande Lång utbildn Medel utbildn Kort utbildn Mellan-högre tjänstemän Arbetare Procent Figur 18. Andelen rökare i olika grupper efter utbildning, socioekonomisk indelning, sysselsättning och hushållsinkomst.,år 6, Norrbotten Procent 19

22 Nationella målet för folkhälsan (antaget våren 3) att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsoarbete ska inriktas mot områdena Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Ansvarig för statistik och rapport av Hälsa på lika villkor? - Norrbotten; Kerstin Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens läns landsting.

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

1 HÄLSO BOKSLUT 2007

1 HÄLSO BOKSLUT 2007 1 HÄLSO BOKSLUT 27 1 Bakgrund God hälsa är ett av de fem övergripande målen i landstingsplanen för s läns landsting. Landstingets folkhälsoarbete bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt fokus

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Liv och hälsa i Norrbotten 2003

Liv och hälsa i Norrbotten 2003 Liv och hälsa i Norrbotten 2003 Nationella målet för folkhälsan (antaget våren 2003) att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsoarbete ska inriktas

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och %LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Fördjupning av resultat från vårdbarometern och den nationella folkhälsoenkäten Hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Äldre i Norrbotten 2003

Äldre i Norrbotten 2003 Äldre i Norrbotten 2003 NORD 11 041 ÖST 8 172 SYD 11 340 MITT 16 214 Siffrorna anger antal invånare 65 år eller äldre inom respektive länsdel, dec 2002. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer