Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Transkript

1 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län Folkhälsoavdelningen

2 Sammanfattning... 4 Slutsatser Bakgrund Syfte med befolkningsenkäten Enkätens innehåll Metod för insamling av data Bortfall i undersökningen Rapportens struktur Resultat Hälsa Självupplevd hälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Stress Dagar av ohälsa som hindrat arbete/sysselsättning Tandhälsa Övervikt och fetma Levnadsvanor Kostvanor Motionsvanor Tobaksvanor Alkoholvanor Spelvanor Trygghet och sociala relationer Våld och hot om våld Känslomässigt och praktiskt stöd Diagnoser Diabetes Astma och allergi Högt blodtryck Besvär och läkemedel Öronsus Inkontinens Huvudvärk Värk i kroppens rörelseorgan Ängslan, oro eller ångest Trötthet Sömnsvårigheter Mag-/tarmbesvär Besvär av övervikt och fetma Avstått från att köpa ut medicin Vårdkontakter Varit inlagd på sjukhus Sökt läkare på sjukhus Sökt läkare på vårdcentral Sökt distriktssköterska Ohälsosamma levnadsvanor Hälsan är god men ojämnt fördelad Diskussion

3 2 Bilagor Bilaga 1: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Aneby kommun Bilaga 2: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Eksjö kommun Bilaga 3: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Gislaveds kommun Bilaga 4: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Gnosjö kommun Bilaga 5: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Habo kommun Bilaga 6: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Jönköpings kommun Bilaga 7: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Mullsjö kommun... 7 Bilaga 8: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Nässjö kommun Bilaga 9: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Sävsjö kommun Bilaga 1: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Tranås kommun Bilaga 11: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Vaggeryd kommun Bilaga 12: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Vetlanda kommun Bilaga 13: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Värnamo kommun Bilaga 14: Jämförelse läkemedelskonsumtion - Länet och Höglandets sjukvårdsområde Bilaga 15: Jämförelse besvär och diagnoser - Länet och Höglandets sjukvårdsområde Bilaga 16: Jämförelse vårdkontakter - Länet och Höglandets sjukvårdsområde Bilaga 17: Jämförelse läkemedelskonsumtion - Länet och Jönköpings sjukvårdsområde... 8 Bilaga 18: Jämförelse besvär och diagnoser - Länet och Jönköpings sjukvårdsområde Bilaga 19: Jämförelse vårdkontakter - Länet och Jönköpings sjukvårdsområde Bilaga : Jämförelse läkemedelskonsumtion - Länet och Värnamo sjukvårdsområde Bilaga 21: Jämförelse besvär och diagnoser - Länet och Värnamo sjukvårdsområde Bilaga 22: Jämförelse vårdkontakter - Länet och Värnamo sjukvårdsområde Bilaga 23: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Riket och länet Bilaga 24: Jämförelse läkemedelskonsumtion - Riket och länet Bilaga 25: Jämförelse besvär och diagnoser - Riket och länet Bilaga 26: Jämförelse vårdkontakter - Riket och länet Bilaga 27: Definitioner... 9 Bilaga 28: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Länet och Unga vuxna (16-29 år)91 Bilaga 29: Jämförelse läkemedelskonsumtion Länet och Låg inkomst Bilaga 3: Jämförelse besvär och diagnoser - Länet och Låg inkomst Bilaga 31: Jämförelse vårdkontakter - Länet och Låg inkomst Bilaga 32: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Länet och Förtidspensionerade. 95 Bilaga 33: Jämförelse läkemedelskonsumtion Länet och Förtidspensionerade Bilaga 34: Jämförelse besvär och diagnoser - Länet och Förtidspensionerade Bilaga 35: Jämförelse vårdkontakter - Länet och Förtidspensionerade Bilaga 36: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Länet och Arbetslösa Bilaga 37: Jämförelse läkemedelskonsumtion Länet och Arbetslösa... 1 Bilaga 38: Jämförelse besvär och diagnoser - Länet och Arbetslösa Bilaga 39: Jämförelse vårdkontakter - Länet och Arbetslösa Bilaga 4: Jämförelse hälsa, levnadsvanor och livsvillkor - Länet och Utrikes födda Bilaga 41: Jämförelse läkemedelskonsumtion - Länet och Utrikes födda... 14

4 Bilaga 42: Jämförelse besvär och diagnoser - Länet och Utrikes födda Bilaga 43: Jämförelse vårdkontakter - Länet och Utrikes födda

5 4 Sammanfattning Hälsa på lika villkor? är en nationell undersökning som genomförs årligen av Statens folkhälsoinstitut. Länets kommuner tillsammans med Landstinget deltog 5 i undersökningen med ett utökat urval, som gav möjlighet till analys av resultatet på kommunnivå. Undersökningen genomfördes som en postenkät till ett urval av befolkningen mellan år. Enkäten innehåller 75 frågor om hälsa, välbefinnande, levnadsvanor och livsvillkor. Svarsfrekvensen uppgick till 64 %. Sammanfattningsvis var bortfallet större bland män och ju yngre åldersgrupp desto större bortfall. Denna rapport beskriver resultatet från befolkningsenkäten med inriktning på de utfall som bedöms vara mest intressanta och där åtgärder behöver vidtagas för att förbättra hälsoläget och plana ut den ojämlikhet som finns för vissa grupper. Resultat och analys är gjord på länsnivå. Resultat från länets kommuner presenteras i bilagor där jämförelse finns för respektive kommun i förhållande till hela länets resultat. Upplevelsen av hälsa är signifikant bättre i Jönköpings län jämfört med riket, både vad gäller kvinnor och män. Det finns dock skillnader mellan olika grupper. Män skattar sin hälsa bättre än kvinnor. Upplevelsen av god hälsa skiljer sig efter sysselsättning. Jämfört med riket är andelen som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande lägre bland kvinnor och män i Jönköpings län. Kvinnor i länet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning än män framförallt i de yngre åldersgrupperna. I åldersgruppen unga vuxna mellan 16 och 29 år upplever var femte kvinna nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med var tionde bland männen. Även stress är starkt kopplat till det psykiska välbefinnandet. Av de som uppger att de är stressade har två tredjedelar nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med dem som inte är stressade där mindre än var tionde har nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnor i den yngre åldersgruppen upplever en högre grad av stress jämfört med jämnåriga män och även jämfört med äldre kvinnor. Upplevelsen av en dålig tandhälsa är densamma i länet som i riket. Män har sämre tandhälsa än kvinnor. Något mer än var tionde har inte sökt tandvård trots att de ansett sig vara i behov av detta. Av de som avstått att söka tandläkarvård uppger två tredjedelar att det är på grund av ekonomiska skäl. Kvinnor och mäns konsumtion av frukt och grönsaker i Jönköpings län är lika jämfört med riket. Konsumtionen av frukt och grönsaker skiljer sig inte bara mellan kön utan även mellan åldersgrupper. Av länets kvinnor och män är 2/3 fysiskt aktiva minst trettio minuter per dag. Män i åldersgruppen år är mest fysiskt aktiva. Kvinnor i åldersgruppen år är minst fysiskt aktiva. Det finns en marginell skillnad vad gäller rökning bland kvinnor och män i länet och övriga riket. Länets män snusar i något större utsträckning jämfört med rikets män. Tobakskonsumtionen skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. Mäns totala tobakskonsumtion är störst i åldersgruppen 3-44 år. Nästan hälften av alla män i denna åldersgrupp är tobakskonsumenter. Bland kvinnor är tobakskonsumtionen störst i åldergruppen år.

6 5 Ålder har stor betydelse för andelen personer med riskabel alkoholkonsumtion. Drygt en femtedel av kvinnor och nära en tredjedel av män i åldrarna år har en riskabel alkoholkonsumtion, allra störst är konsumtionen bland män i intervallet -25 år där 42 procent är riskkonsumenter. En tredjedel av länets kvinnor och en av tio män avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla för rån, överfall eller ofredande. När det gäller utsattheten för hot om våld är unga vuxna den grupp som i högre grad uppger att de blivit utsatta. Män blir utsatta för våld dubbelt så ofta som kvinnor. Känslomässigt stöd innebär att personen har någon att anförtro sig åt och dela sina innersta känslor med. Det känslomässiga stödet ser något olika ut i olika åldrar. Män saknar emotionellt stöd i större utsträckning än kvinnor, förutom i äldsta gruppen. I åldersgruppen år är det 13 procent som uppger att de har diabetes. Det är fler kvinnor födda utanför Europa som uppger att de har diabetes. Fler män än kvinnor med längre utbildning uppger att de har diabetes. En av fyra uppger att de har allergi och det är inga stora skillnader mellan olika grupper. I den äldsta åldersgruppen är det två av fem som har högt blodtryck och det är betydligt fler kvinnor än män. Fem procent av kvinnor och två procent av män uppger att de har svåra besvär av huvudvärk. Fem procent av kvinnor och män uppger att de har svåra besvär av smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. Besvären stiger med ålder och har ett liknande mönster som andra besvär från rörelseorganen. Något färre kvinnor i Jönköpings län upplever svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med hela riket. Mer än dubbelt så många kvinnor i åldersgruppen år har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med åldersgruppen år. Både kvinnor och män över 45 år uppger i större utsträckning att de har stora sömnsvårigheter. Omkring 5 procent av kvinnor och 4 procent av män i Jönköpings län har haft kontakt med sjukvården de sista tre månaderna. Kontakterna med vården ökar med stigande ålder. Kvinnor överlag har haft mer kontakter med sjukvården oavsett åldersgrupp. Befolkningsenkäten ger kunskap kring ett antal ohälsosamma levnadsvanor hos befolkningen. För fyra av de sex ohälsosamma levnadsvanorna har män en högre procentandel än kvinnor. De sex ohälsosamma levnadsvanorna är: äter lite frukt och grönsaker, stillasittande fritid, röker dagligen, snusar dagligen, riskabel alkoholkonsumtion och riskabla spelvanor. Ett avsnitt belyser skillnader som finns för olika grupper i samhället med fokus på åldersgruppen år, låg inkomst, förtidspensionerade, arbetslösa och utrikes födda i Jönköpings län. Dessa skillnader har krävt en djupare analys. Analysarbetet för dessa grupper visar att de för flera olika faktorer visar sämre hälsa, levnadsvanor och livsvillkor jämfört med befolkningen i länet. Dessa grupper kan ses som högriskgrupper. Det övergripande målet för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Detta innebär att insatser måste riktas mot såväl utsatta grupper som hela befolkningen.

7 6 Slutsatser Det övergripande nationella målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är ett åläggande för många myndigheter och organisationer. Ingen enskild kan klara detta, det krävs gemensamma insatser där alla tar sin del av ansvaret. Resultatet från befolkningsenkäten visar att hälsan är god men ojämnt fördelad. Det viktigaste positiva fyndet är att de som svarat i Jönköpings län upplever hälsa och välbefinnande bättre än de svarande från hela landet. Följande punkter visar på de största orosmolnen som framkommer i undersökningen. Förtidspensionärer och gruppen med låg inkomst är belastade med stora hälsoproblem och flera ohälsosamma levnadsvanor. Livsvillkoren är pressade för båda grupperna. Personer födda utanför Sverige har stora hälsoproblem och deras livsvillkor är sämre än övriga gruppers. Gruppen arbetslösa män är belastad med ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor. Deras livsvillkor är problematiska. Kvinnor i åldersgruppen år har sämre psykiskt välbefinnande och gruppen är mer stressad än övriga grupper. Alkoholkonsumtionen bland unga vuxna är alarmerande. Rapporten är en analys av befolkningens hälsa och ett underlag för prioriteringar. Utmaningen nu är att gemensamt besluta om insatser för att förbättra hälsoläget för de mest utsatta. Följande punkter är exempel på viktiga framgångsfaktorer. De resurser som finns i samhället på olika nivåer måste samverka för optimalt resultat. Det långsiktiga strukturerade arbetet med mätbara mål (som följs upp). Hälsofrämjande insatser som når många. Om en stor grupp gör en liten förändring påverkas det totala hälsoläget positivt (den s.k. preventiva paradoxen). Utveckling av metoder för riktade insatser till utsatta grupper.

8 7 1. Bakgrund Hälsan och ohälsan är idag ojämnt fördelad. Det beror mer på olika levnadsvanor och livsvillkor än genetiska faktorer. Varje människa ska ges möjlighet att nå den hälsa som är individuellt möjlig. En hälsovänlig samhällsmiljö med ett särskilt stöd till vissa individer eller grupper behövs för att minska klyftorna i samhället. En god hälsa på lika villkor är en vision samhället ska sträva efter. Ett systematiskt folkhälsoarbete är en del i denna strävan att skapa ett hälsosamt samhälle på lika villkor. Hälso- och sjukvårdslagen anger i sin första paragraf den uppgift hälso- och sjukvården har att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar. Den andra paragrafen visar på uppdraget att skapa en god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen. Kommunerna har en lång erfarenhet av folkhälsoarbete vad gäller socialtjänst, hälsoskydd och fysisk planering. Det kommunala ansvaret för befolkningens hälsa fastslås också inom speciallagstiftning för de olika kommunala verksamheterna. Folkhälsoarbetet består av två delar att förebygga sjukdom och att främja hälsa. Arbetet bygger på att skapa kunskap om vilka faktorer som gör oss sjuka men även faktorer som gör att människor håller sig friska. För att utföra ett bra folkhälsoarbete krävs inte bara kunskap kring hälsans och ohälsans uppkomst. Kunskapen kring hur hälsa och ohälsa fördelar sig inom olika grupper i det geografiska området är nödvändig för planering och prioritering. Denna befolkningsenkät ger underlag för ett systematiskt folkhälsoarbete på läns- och kommunnivå. Statens folkhälsoinstitut genomför årligen befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor. Varje år ges erbjudande till landets landsting om möjlighet att deltaga med ett större urval. För 5 valde Landstinget i Jönköpings län i samarbete med länets kommuner att delta med ett ökat urval som gav möjlighet till resultat på läns- och kommunnivå.

9 8 2. Syfte med befolkningsenkäten Syftet med befolkningsenkäten sammanfattas i nedanstående punkter: Underlag för analyser av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Underlag för prioriteringar. Underlag för tvärsektoriellt utvecklingsarbete på kommun och länsnivå. Underlag för epidemiologisk bevakning av befolkningens hälsa och levnadsvanor. 3. Enkätens innehåll Frågeformuläret är utarbetat i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån (SCB) samt medverkande landsting. Enkätformuläret innehåller 75 frågor som berör följande områden: Hälsa och välbefinnande Tandhälsa och tandvård Levnadsvanor: Kostvanor Motionsvanor Rök- och snusvanor Alkoholvanor Spelvanor Vårdkontakt Diagnoser och besvär Läkemedelskonsumtion Ekonomiska förhållanden Arbete och sysselsättning Arbetsmiljö Hem och hushåll Trygghet och sociala relationer Bakgrundsvariabler

10 9 4. Metod för insamling av data Statistiska centralbyrån har ansvarat för enkätundersökningen på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Under perioden mars till juni 5 skickades enkätformulär till ett urval av befolkningen i hela landet. För Jönköpings län gjordes ett större urval än riket, eftersom analys på kommunnivå var önskvärd. Jönköpings kommun valde att göra ett urval i åtta av kommunens områden. Detta medför att resultatet för Jönköpings kommun måste bedömas utifrån dessa förutsättningar. Undersökningen genomfördes som en postenkät med tre påminnelser. Ett urval av personer i åldern år, totalt 12 8, fick möjlighet att besvara enkäten. Svarsfrekvensen för Jönköpings län uppgick till 64,4%. Detta kan jämföras med svarsfrekvensen för hela riket som var 6,3%. Fördelning av utskick och svarsfrekvens per kommun presenteras i följande tabell. Tabell 1 Kommun, kommundel Antal utskickade enkäter Svarsfrekvens i procent Aneby 85 65,9 Gnosjö ,7 Mullsjö ,1 Habo 89 65,9 Gislaved ,5 Vaggeryd 88 64,1 Nässjö Värnamo Sävsjö 84 64,1 Vetlanda ,5 Eksjö ,3 Tranås ,4 Jönköping, Österängen 41 57,6 Jönköping, Öxnehaga 49 67,4 Jönköping, Centrum Väster 43 66,2 Jönköping, Bymarken 48 68,9 Jönköping, Råslätt 44 5,1 Jönköping, Mulseryd, 4 69,5 Angerdshestra, N Unnaryd Jönköping,Tenhult 44 65,1 Jönköping, Gränna 43 66,7 Tillsammans med enkätformuläret skickades ett informationsbrev, där uppgiftslämnaren kunde läsa om undersökningens bakgrund och syfte samt att undersökningen skedde i ett samarbete med SCB. I brevet fanns uppgifter på kontaktpersoner för Jönköpings län och upplysning om att fakta kommer att hämtas från register över totalbefolkningen, utbildningsregistret samt inkomst- och taxeringsregistret. Det framgick även i informationen att det var frivilligt att deltaga och att en avidentifierad fil skulle skickas från SCB till Landstinget.

11 1 5. Bortfall i undersökningen Bortfallet för Jönköpings län uppgick till 35,6%. Bortfallsanalysen visar att den största delen av bortfallet beror på att uppgiftslämnaren inte är villig att deltaga i undersökningen eller inte går att nå på given adress. Vissa avstår att svara p.g.a. sjukdom. Analyseras bortfallet utifrån olika grupper visade resultatet följande: Tabell 2 Bortfallets fördelning efter kön presenterat i % Kvinnor Män Hela riket 34,2 45,2 Jönköpings län 31,2 4,9 Tabell 3 Bortfallets fördelning efter åldersgrupper presenterat i % Tabell 4 Jönköpings län Hela riket år 41,9 47, år 4,2 45, år 33, år 29,2 29,6 Bortfallets fördelning efter utbildningsnivå presenterat i % Tabell 5 Jönköpings län Hela riket Kort 39,2 43,1 Medellång 35,6 38,4 Lång 22 29,6 Bortfallets fördelning efter födelseland presenterat i % Jönköpings län Hela riket Sverige 34,9 37,5 Övriga Norden 47,3 4,5 Övriga Europa 46,6 54,4 Utanför Europa 4,1 6 Sammanfattningsvis var bortfallet större bland män och ju yngre åldersgrupp desto större bortfall. Kort- och medellångutbildade har ett större bortfall. Personer födda i Sverige har svarat i större utsträckning än utlandsfödda.

12 11 6. Rapportens struktur Denna rapport beskriver resultatet från befolkningsenkäten med inriktning på de utfall som bedöms vara mest intressanta och där åtgärder behöver vidtagas för att förbättra hälsoläget och plana ut den ojämlikhet som finns för vissa grupper. Resultat och analys är gjord på länsnivå. Resultat från länets kommuner presenteras i bilagor där jämförelse finns för respektive kommun i förhållande till hela länets resultat, se bilagor Länets resultat i förhållande till riket finns presenterad i en jämförelse, se bilaga 14. Syftet med dessa jämförelser är att ge en överskådlig och heltäckande bild av resultaten för varje enskild kommun samt för länet. Ett kapitel i rapporten Hälsan är god men ojämnt fördelad belyser den ojämlikhet som finns mellan olika grupper i samhället. Grupperna som fokuseras på är åldersgruppen år, låg inkomst, förtidspensionerade, arbetslösa och utrikes födda i Jönköpings län. Jämförelser finns för respektive grupp i förhållande till hela länets resultat. På Folkhälsoavdelningens hemsida finns mer ingående uppgifter om hur enkäten har genomförts och beskrivningar kring frågor och svarsalternativ. Resultatet av samtliga frågor finns presenterade i diagram och analys har gjorts utifrån bakgrundsvariabler som ålder, inkomst- och utbildningsnivå, födelseland, sysselsättning och socioekonomi. I bilaga 15 finns en lista över definitioner av de bakgrundsvariabler som finns i rapporten. Samtliga data i rapporten är åldersstandardiserad för att utesluta att åldersstrukturen i olika grupper påverkar resultatet.

13 12 7. Resultat 7.1 Hälsa Självupplevd hälsa Begreppet självupplevd hälsa innebär individens uppfattning om sin egen hälsa. God hälsa beräknas utifrån ett frågeinstrument där personen bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. En mängd studier har visat att dålig eller mycket dålig upplevd hälsa är en stark markör för att dö i förtid. Upplevelsen av hälsa är signifikant bättre i Jönköpings län jämfört med riket, både vad gäller kvinnor och män. Andel kvinnor och män år med mycket bra, bra, någorlunda, dålig och mycket dålig hälsa i Jönköpings län 5 1% 8% 6% 4% % % 5,4 1,1 5,2,7 23,9 5,4 5,1 23,2 Kvinnor Män Mycket dålig Dålig Någorlunda Bra Mycket bra Figur 1 Fler män jämfört med kvinnor skattar sin hälsa bra eller mycket bra, 73 procent för män och 7 procent för kvinnor. Upplevelsen av hälsa skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Här visas svarsalternativen mycket bra eller bra hälsa.

14 Andel (%) kvinnor och män år som upplever att de har mycket bra eller bra hälsa uppdelat på åldersgrupper i Jönköpings län år 3-44 år år år Kvinnor Män Figur 2 Upplevelsen av god hälsa minskar med åldern. Könsskillnaderna är obetydliga. Andel (%) kvinnor och män år med mycket bra eller bra hälsa uppdelat på sysselsättning i Jönköpings län Yrkesarbetar Ålderspensionär Kvinnor Arbetslös Män Förtidspensionär Långtidssjukskriven Figur 3 Upplevelsen av god hälsa skiljer sig efter sysselsättning. Yrkesarbetande upplever i större utsträckning god hälsa jämfört med arbetslösa och ålderspensionärer. Sämst hälsa upplever sig långtidssjukskrivna och förtidspensionärer ha. Arbetslösa kvinnor upplever bättre hälsa än arbetslösa män. Förtidspensionerade män upplever dubbelt så bra hälsa som förtidspensionerade kvinnor. Andelen män och kvinnor som upplever att de har mycket bra eller bra hälsa är högre bland höginkomsttagare jämfört med låginkomsttagare. Män med hög inkomst upplever en bättre

15 14 hälsa jämfört med kvinnor, 81 procent jämfört med 75 procent. Könsskillnaderna är obetydliga bland låginkomsttagarna. Födelseland har en viss betydelse för den upplevda hälsan. Män födda i övriga Europa uppger en lägre upplevd hälsa jämfört med män som är födda i Sverige, Norden och länder utanför Europa Nedsatt psykiskt välbefinnande För bedömning av nedsatt psykiskt välbefinnande används ett frågeinstrument General Health Questionnarie (GHQ 12) med 12 frågor kring psykiska reaktioner på påfrestningar. Frågorna berör hur man t.ex. kan koncentrera sig, upplever uppskattning och lycka, självbild, förmåga och möjlighet att fatta beslut. För att få fram ett mått på psykiskt välbefinnande beräknas ett summaindex utifrån de tolv frågorna. Psykiskt välbefinnande mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. 1 Andel (%) kvinnor och män år som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande uppdelat på åldersgrupper i Jönköpings län år 3-44 år år år Kvinnor Män Figur 4 Jämfört med riket är andelen som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande lägre bland kvinnor och män i Jönköpings län. Upplevelsen av nedsatt psykiskt välbefinnande skiljer sig både efter kön och åldersgrupp. Kvinnor i länet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning än män framförallt i de yngre åldersgrupperna. I åldersgruppen unga vuxna mellan 16 och 29 år upplever var femte kvinna nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med var tionde bland männen.

16 15 Andel (%) kvinnor och män år med nedsatt psykiskt välbefinnande uppdelat på sysselsättning i Jönköpings län Yrkesarbetar Ålderspensionär Kvinnor Arbetslös Män Förtidspensionär Långtidssjukskriven Figur 5 Fler förtidspensionärer och långtidssjukskrivna uppger nedsatt psykiskt välbefinnande än andra grupper, framförallt jämfört med yrkesarbetande och ålderspensionärer. Det finns också liknande skillnader efter inkomst där fler låginkomsttagare har nedsatt psykiskt välbefinnande än höginkomsttagare. Andel (%) kvinnor och män år som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande uppdelat på födelseland i Jönköpings län Sverige Norden Europa Övriga världen Kvinnor Män Figur 6

17 16 Födelseland har samband med nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnor har sämre psykiskt välbefinnande ju längre bort från Sverige man är född. Män födda utanför Sverige har i dubbelt så stor utsträckning nedsatt psykiskt välbefinnande än svenskfödda män Stress Stress är ett ospecifikt begrepp och har idag fått olika betydelse för olika människor. Studier visar att stress orsakar ohälsa som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar samt sjukdomar i rörelseorganen. Enkäten har en fråga om stress som definieras; att känna sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad. För att klassas som stressad har man i frågeformuläret uppgett att man känner sig ganska mycket eller väldigt mycket stressad för närvarande. Kvinnor i den yngre åldersgruppen upplever en högre grad av stress jämfört med jämnåriga män och även jämfört med äldre kvinnor. Låginkomsttagare är mer stressade, 19 procent av kvinnor och 16 procent av män jämfört med höginkomsttagare, 13 procent av kvinnor och 6 procent av män. Inkomsten tycks ha större samband bland män. 1 Andel (%) kvinnor och män år som upplever stress uppdelat på födelseland i Jönköpings län Sverige Norden Europa Övriga världen Kvinnor Män Figur 7 Personer födda i Europa och övriga världen visar två till tre gånger mer upplevd stress jämfört med personer födda i Sverige och Norden.

18 17 Andel (%) kvinnor och män år som upplever stress uppdelat på sysselsättning i Jönköpings län Yrkesarbetar Ålderspensionär Arbetslös Kvinnor Män Förtidspensionär Långtidssjukskriven Figur 8 Det finns ett samband mellan upplevd stress och sysselsättning. Både kvinnor och män har en högre upplevelse av stress som arbetslös, förtidspensionär och långtidssjukskriven jämfört med yrkesarbetande och ålderspensionärer. Det finns en betydande skillnad mellan könen. Stress påverkar den upplevda hälsan både bland kvinnor och män. I gruppen som är mycket eller ganska mycket stressade uppger en tredjedel att de har en dålig eller mycket dålig hälsa. Av de personer som inte är stressade finns fyra procent med dålig eller mycket dålig hälsa. Stress är även starkt kopplat till det psykiska välbefinnandet. Av de som uppger att de är stressade har två tredjedelar nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med gruppen som inte är stressade där mindre än var tionde har nedsatt psykiskt välbefinnande Dagar av ohälsa som hindrat arbete/sysselsättning Många av dagens sjukdomar och ohälsa utgör idag inget hot mot livet men kan ha negativa konsekvenser för personens livssituation t.ex. nedsatt arbetsförmåga och minskade sociala kontakter. Dagar av ohälsa som hindrar arbetsförmåga och dagliga aktiviteter är ett mått på livskvalitet. Färre i länet jämfört med riket anger att de haft dagar av ohälsa som hindrat arbetsförmågan eller den dagliga aktiviteten. Figur 9 visar andelen av de svarande med minst en dag av ohälsa den senaste månaden som hindrade arbetsförmåga eller dagliga aktiviteter.

19 18 1 Andel (%) kvinnor och män år som uppger någon eller några dagars fysisk och/eller psykisk ohälsa som hindrat arbete/ sysselsättning uppdelat på åldersgrupper i Jönköpings län år 3-44 år år år Kvinnor Män Figur 9 Det är stor skillnad mellan åldersgrupper. Andelen personer med dagar av ohälsa minskar med åldern. Det är vanligare bland yngre att ha dagar av ohälsa som hindrar arbete/sysselsättning. Det gäller framför allt kvinnor. 1 Andel (%) kvinnor och män år som uppger någon eller några dagars fysisk och/eller psykisk ohälsa som hindrat arbete/ sysselsättning uppdelat på inkomstnivå i Jönköpings län Låg inkomst Kvinnor Män Hög inkomst Figur 1 Det finns ett samband mellan inkomstnivå och dagar av ohälsa som hindrar arbete/sysselsättning. Skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland höginkomsttagarna.

20 19 1 Andel (%) kvinnor och män år som uppger någon eller några dagars fysisk och/eller psykisk ohälsa som hindrat arbete/ sysselsättning uppdelat på födelseland i Jönköpings län Sverige Norden Europa Övriga världen Kvinnor Män Figur 11 Andelen dagar av fysisk och psykisk ohälsa skiljer sig beroende på födelseland och kön. Det är fler kvinnor än män som uppger att de har dagar av ohälsa som hindrar arbete/sysselsättning. För kvinnors del är andelen med ohälsa större ju längre bort från Sverige man är född. Män födda i Europa har mer ohälsa än övriga män Tandhälsa Upplevelsen av en dålig tandhälsa är densamma i länet som i riket. Hälften uppger att de sökt tandvård hos folktandvården och 4 procent har besökt privat tandvård de senaste fem åren. Män har sämre tandhälsa än kvinnor, 31 procent av män och 26 procent av kvinnor. Tandhälsan försämras med åldern. Låginkomsttagare uppger en betydligt sämre tandhälsa jämfört med höginkomsttagarna, 32 procent av kvinnor och 4 procent av män, jämfört med 16 procent respektive och 23 procent av män. Det finns samband mellan vilket land man är född i och tandhälsan. Mäns tandhälsa är sämre än kvinnors, förutom den grupp som är födda i övriga världen. Den bästa tandhälsan har de som är födda i Sverige och den sämsta har de som är födda i Europa.

21 Andel (%) kvinnor och män år med upplevd dålig tandhälsa uppdelat på sysselsättning i Jönköpings län Yrkesarbetar Ålderspensionär Arbetslös Kvinnor Män Förtidspensionär Långtidssjukskriven Figur 12 Det finns ett samband mellan upplevd dålig tandhälsa och sysselsättning. De som yrkesarbetar har bättre tandhälsa än övriga grupper. Sämst tandhälsa har långtidssjukskrivna. Arbetslösa män har 18 procent sämre tandhälsa än arbetslösa kvinnor. Något mer än var tionde, 14 procent, har inte sökt tandvård trots att de ansett sig vara i behov av detta. Problematiken att personer avstår från att söka tandläkarvård lyfts i enkäten. Det fanns även möjlighet att uppge de främsta orsakerna till varför man har avstått. Av de som avstått att söka tandläkarvård uppger två tredjedelar att det är på grund av ekonomiska skäl.. En av tio uppger att besvären gick över. Fler kvinnor jämfört med män uppger att orsaken är tandläkarskräck, 22 procent jämfört med 15 procent Övervikt och fetma BMI (Body Mass Index) beräknas som vikten i kg dividerat med längden i meter i kvadrat. Övervikt = BMI 25 eller mer, men mindre än BMI 3 Fetma = BMI 3 eller mer Övervikt och fetma har ökat kraftigt de senaste åren. WHO klassar fetma som en kronisk sjukdom och ser fetma som världens idag snabbast växande epidemi. Övervikt och fetma kan ge sämre livskvalitet och innebär ökad risk för tidigt insjuknande i sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och hjärt/kärlsjukdomar. Uppgifterna kring BMI är hämtade från personernas egen rapportering av längd och vikt. Övervikt är något vanligare bland länets invånare jämfört med riket, 29 procent jämfört med 26 procent. Andelen med fetma är procent och skillnaderna är obetydliga mellan län och rike, kvinnor och män. Kvinnor i Jönköpings län är i signifikant större utsträckning överviktiga jämfört med kvinnor i riket.

22 21 Andel (%) kvinnor och män år med övervikt och fetma uppdelat på åldersgrupper i Jönköpings län år 3-44 år år år år 3-44 år år år Kvinnor Män Övervikt Fetma Figur 13 Övervikt och fetma ökar med åldern men minskar bland män i åldersgruppen år. Andelen män och kvinnor med fetma d.v.s. ett BMI-värde över 3, är större i gruppen med låg inkomst jämfört med gruppen med hög inkomst. Det finns liknande skillnader mellan inkomstgrupperna bland de överviktiga. Mer än dubbelt så många kortutbildade män har utvecklat fetma jämfört med gruppen med lång utbildning. Skillnad finns även bland kvinnor men inte i lika hög utsträckning som för män, 12 procent jämfört med 9 procent. 1 Andel (%) kvinnor och män år med övervikt och fetma uppdelat på födelseland i Jönköpings län Sverige Norden Europa Övriga världen Kvinnor Sverige Norden Europa Övriga världen Män Figur 14 Övervikt Fetma

23 22 Det finns vissa samband mellan ursprungsland och andel män och kvinnor med fetma. 1 8 Andel (%) kvinnor och män år med övervikt och fetma uppdelat på sysselsättning i Jönköpings län Yrkesarbetar Ålderspensionär Arbetslös Förtidspensionär Långtidssjukskrivna Yrkesarbetar Ålderspensionär 8 27 Arbetslös Förtidspensionär Långtidssjukskrivna Kvinnor Män Övervikt Fetma Figur 15 Det finns stora skillnader mellan olika sysselsättningsgrupper när det gäller övervikt och fetma. I gruppen långtidssjukskrivna har män utvecklat fetma i tre gånger större utsträckning än kvinnor. Bland förtidspensionerade har kvinnor och män i lika stor grad utvecklat fetma. Gruppen med fetma upplever i större utsträckning en sämre upplevd hälsa, 47 procent upplever sin hälsa sämre jämfört med 27 procent i gruppen som inte har utvecklat fetma. Något fler kvinnor med fetma jämfört med män upplever hälsan sämre. Det finns även skillnader vad gäller det psykiska välbefinnandet, dock inte så stora. I gruppen med fetma upplever 18 procent nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 14 procent i gruppen som inte har fetma. Något fler kvinnor med fetma jämfört med män upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Drygt hälften av kvinnor med fetma har någon eller några dagar av psykisk eller fysisk ohälsa. Det är fler än gruppen som inte har fetma där 4 procent uppger att de har någon eller några dagar med ohälsa. Även män med fetma uppger fler dagar av ohälsa dock inte så stor skillnad. 7.2 Levnadsvanor Kostvanor Kostvanorna har en avgörande betydelse för hälsan. Resultatet kring kostvanor presenteras med fokus på den del av befolkningen som äter lite frukt och grönt. En avgörande faktor för god hälsa är att äta tillräckligt med frukt och grönsaker. Att äta lite frukt och grönt innebär ett intag av 13 gram/dag i jämförelse med de av Livsmedelsverket rekommenderade 5 gram/dag. För bedömning av nivån på intaget av frukt och grönsaker används två frågor om hur ofta man äter frukt och bär samt grönsaker och rotfrukter. Utifrån detta har en bedömning gjorts att intag av frukt och grönsaker 5 gånger per dag ger ett intag av 5 gram.

24 23 Kvinnor och mäns konsumtion av frukt och grönsaker i Jönköpings län är lika jämfört med riket, 19 procent av kvinnor och 37 procent av män äter lite frukt och grönsaker. Konsumtionen av frukt och grönsaker skiljer sig inte bara mellan kön utan även mellan åldersgrupper. 1 Andel (%) kvinnor och män år som äter lite frukt & grönt uppdelat på åldersgrupper i Jönköpings län år 3-44 år år år Kvinnor Män Figur 16 Åldersgruppen år äter minst frukt och grönsaker. Kvinnor i åldersgruppen år äter mest. 1 Andel (%) kvinnor och män år som äter lite frukt & grönt uppdelat på inkomstnivå i Jönköpings län Låg inkomst Hög inkomstnivå Kvinnor Män Figur 17

25 24 Det finns även ett samband mellan inkomstnivå och hur mycket frukt och grönsaker man äter. Nästan hälften av arbetslösa män äter lite frukt och grönsaker. Även förtidspensionerade män äter lite frukt och grönsaker 41 procent. Arbetslösa och förtidspensionerade kvinnor äter frukt och grönsaker i något större utsträckning. Det finns en liten skillnad, runt 5 procentandelar, vad gäller upplevelsen av hälsa mellan den grupp som äter lite frukt och grönsaker och de övriga. Skillnaden är lika för båda könen. Det finns däremot inte någon skillnad för gruppen kvinnor som äter lite frukt och grönsaker och övriga vad gäller fetma Motionsvanor Statens folkhälsoinstitut rekommenderar att man bör vara fysiskt aktiv i minst trettio minuter per dag med måttlig intensitet, vilket till exempel kan innebära en rask promenad till arbetet, trädgårdsarbete eller en halvtimmes inlinesåkning. Att vara fysiskt aktiv är en friskfaktor och minskar risken att bland annat drabbas av fetma, benskörhet och högt blodtryck. Risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar minskar och livskvaliteten förbättras av fysisk aktivitet, detta genom såväl ökat psykiskt välbefinnande som bättre hälsa. För bedömning av fysisk aktivitet används ett internationellt frågeinstrument IPAC (International Physical Activity Questionnaire) med frågor kring hur mycket fysisk aktivitet man genomfört de sista 12 månaderna samt hur ansträngande aktiviteterna har varit. Av länets kvinnor och män är 62 respektive 67 procent fysiskt aktiva minst trettio minuter per dag. 1 Andel (%) kvinnor och män år som genomför fysisk aktivitet minst 3 min/dag uppdelat på åldersgrupper i Jönköpings län år 3-44 år år år Kvinnor Män Figur 18 Män i åldersgruppen år är mest fysiskt aktiva. Kvinnor i åldersgruppen år är minst fysiskt aktiva. Var femte kvinna i denna grupp har en stillasittande fritid.

26 25 Det finns ett samband mellan hur mycket man motionerar och inkomstnivå. Kvinnor med låg inkomst motionerar minst, 58 procent, jämfört med kvinnor med hög inkomst 68 procent. Skillnaden vad gäller inkomst är inte så stor bland män. Gruppen med kort utbildning motionerar i mindre utsträckning än gruppen med lång utbildning. I gruppen kvinnor med kort utbildning motionerar 6 procent jämfört med 71 procent för kvinnor i gruppen med högre utbildning, för män är förhållandet 65 procent jämfört med 76 procent. Att ha en stillasittande fritid är en riskfaktor. Stillasittande fritid innebär en fysisk aktivitet mindre än 2 timmar per vecka. Av länets kvinnor är det 13 procent som har en stillasittande fritid. 12 procent av länets män har en stillasittande fritid. I riket är motsvarande siffra 14 procent för både kvinnor och män. En tredjedel av kvinnor och män bland förtidspensionärer i Jönköpings län har en stillasittande fritid. Andel (%) kvinnor och män år som som har en stillasittande fritid uppdelat på inkomstnivå i Jönköpings län Låg inkomst Hög inkomst Kvinnor Män Figur 19 Nästan dubbelt så många kvinnor och män med låg inkomst har en stillasittande fritid jämfört med gruppen höginkomsttagare.

27 26 Andel (%) kvinnor och män år som som har en stillasittande fritid uppdelat på födelseland i Jönköpings län Sverige Norden Europa Övriga världen Kvinnor Män Figur Gruppen kvinnor födda i övriga världen har i fyra gånger större utsträckning en stillasittande fritid jämfört med gruppen kvinnor födda i Sverige. Gruppen som är fysiskt aktiv mer än 3 minuter per dag upplever en bättre hälsa. Skillnaden är runt 1 procentandelar. Jämförs gruppen som uppger att de är stillasittande med aktiva finns en större skillnad. I gruppen aktiva män finns 74 procent som skattar sin hälsa god jämfört med 52 procent i den stillasittande gruppen. 73 procent kvinnor i den aktiva gruppen uppger att de har en god hälsa jämfört med 44 procent i den stillasittande gruppen. Den inaktiva gruppen uppger i större utsträckning en eller flera dagar av fysisk och psykisk ohälsa. Störst skillnad finns i gruppen kvinnor som är stillasittande jämfört med den aktiva gruppen där 64 procent jämfört med 38 procent uppger att de haft en eller flera dagar av ohälsa. En skillnad finns även för män med 11 procentandelar. Resultatet visar att i gruppen som inte är fysiskt aktiv är andelen med fetma större. I gruppen som är stillasittande har var fjärde person fetma jämfört med var tionde i den aktiva gruppen. I gruppen som är fysiskt aktiv finns dubbelt så många som äter frukt och grönt fem gånger per dag jämfört med gruppen som inte är fysiskt aktiv Tobaksvanor Tobaksbruk har enorma konsekvenser för hälsan. Rökning är den enskilt största hälsorisken i Sverige och det finns även belägg för att snusning påverkar hälsan i negativ riktning.

28 27 Andel (%) kvinnor och män år som röker och snusar dagligen uppdelat på åldersgrupper i Jönköpings län år 3-44 år år år år 3-44 år år år Kvinnor Män Rökning Snusning Figur 21 Länets män snusar i något större utsträckning jämfört med rikets män, 25 procent jämfört med 22 procent. Kvinnor däremot snusar något mindre, 2 procent jämfört med 4 procent i resten av landet. Det finns en marginell skillnad vad gäller rökning bland kvinnor och män i länet och övriga riket, 12 procent av män i länet röker jämfört med 13 procent i riket. 16 procent av kvinnor i länet röker jämfört med 17 procent av kvinnorna i riket. Tobakskonsumtionen skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. Mäns totala tobakskonsumtion är störst i åldersgruppen 3-44 år. Nästan hälften av alla män i denna åldersgrupp är tobakskonsumenter. Bland kvinnor är tobakskonsumtionen störst i åldergruppen år. Det finns stora skillnader i konsumtion mellan könen i länet liksom i riket, kvinnor röker i huvudsak mer, medan män snusar i större utsträckning. Störst skillnad vad gäller rökning finns i åldersgruppen år där dubbelt så stor andel kvinnor röker jämfört med män.

29 28 Andel (%) kvinnor och män år som röker och snusar dagligen uppdelat på inkomstnivå i Jönköpings län Låg inkomst Hög inkomst Låg inkomst Hög inkomst Kvinnor Män Rökning Snusning Figur 22 Tobaksvanorna varierar mellan olika inkomstgrupper. Tobakskonsumenter utgör dubbelt så stor andel bland låginkomsttagare jämfört med höginkomsttagare. Detta gäller framförallt daglig rökning. Det är fem gånger så vanligt bland män med låg inkomst att röka jämfört med manliga höginkomsttagare. Snusvanorna påverkas däremot inte av inkomst i lika stor grad. Tobakskonsumtionen minskar med ökande utbildningsnivå. Det är nästan tre gånger så många kvinnor med kort utbildning jämfört med gruppen med lång utbildning som är tobakskonsumenter, 23 procent jämfört med 8 procent. Bland män med kort utbildning använder 42 procent tobak jämfört med 16 procent av män med lång utbildning. 1 Andel (%) kvinnor och män år som röker och snusar dagligen uppdelat på födelseland i Jönköpings län Sverige Norden Europa Övriga världen Sverige Norden Europa Övriga världen Kvinnor Män Rökning Snusning Figur 23

30 29 Födelseland har betydelse för användningen av tobak, 27 procent av män födda i Europa och 26 procent av män födda i övriga världen röker vilket kan jämföras med 1 procent av svenskfödda män, bland vilka snusning är vanligare. Tobakskonsumenter är färre bland yrkesarbetande jämfört med arbetslösa, förtidspensionerade och långtidssjukskrivna. Störst andel tobakskonsumenter finns bland de förtidspensionerade länsinvånarna, detta gäller både kvinnor och män. Till exempel är en tredjedel av kvinnorna i denna grupp dagligrökare. Jämförs gruppen som röker dagligen med ickerökare visar resultatet att det finns en mindre procentandel som upplever en god hälsa bland dagligrökare, 62 procent bland rökare och 72 procent bland ickerökare. Jämförs antal dagar av fysisk och psykisk ohälsa visar resultatet att gruppen som röker har fler dagar av ohälsa. I gruppen män som inte röker uppger 33 procent en eller fler dagar av ohälsa jämfört med 41 procent bland rökare. För kvinnor finns liknande resultat förutom att kvinnor i båda grupperna har något fler procentandelar med en eller flera dagar av fysisk och psykisk ohälsa som hindrar arbete/sysselsättning. I gruppen rökande män finns fler med fetma, 15 procent, jämfört med 11 procent bland icke rökare. Bland kvinnor visar resultatet på motsatsen där de rökande kvinnorna i mindre utsträckning har fetma. I gruppen män som inte röker finns fyra gånger fler som äter frukt och grönt 5 gånger per dag jämfört med gruppen som röker. Samma företeelse finns bland kvinnor som inte röker, dubbelt så många av dessa äter frukt och grönt 5 gånger per dag. Nästan var fjärde rökare har en stillasittande fritid. Detta kan jämföras med gruppen ickerökare där en av tio är inaktiva. Det finns marginella skillnader mellan män som snusar och inte snusar vad gäller upplevd hälsa, fetma, dagar av fysisk eller psykisk ohälsa och fysisk aktivitet. Hälften så många snusare jämfört med ickesnusare äter frukt och grönt 5 gånger per dag Alkoholvanor Alkoholkonsumtionen är en levnadsvana som i högsta grad påverkar vår hälsa. Alkohol pekas ut som den tredje största orsaken till förlorade friska levnadsår i västvärlden, efter tobak och högt blodtryck. Befolkningsenkäten har kartlagt andelen riskkonsumenter av alkohol i länet, genom ett antal frågor om den totala alkoholkonsumtionen, det vill säga hur mycket och hur ofta man dricker samt konsumtionsmönster, hur mycket man dricker vid ett tillfälle och om man dricker sig berusad. Resultatet visar att 7 procent av kvinnor och 14 procent av män i länet har en riskabel alkoholkonsumtion. Detta kan jämföras med att 1 procent av kvinnor och 16 procent av män i riket är riskkonsumenter.

31 3 Andel (%) kvinnor och män år med riskabel alkoholkonsumtion uppdelat på åldersgrupper i Jönköpings län år 3-44 år år år Kvinnor Män Figur 24 Ålder har stor betydelse för andelen personer med riskabel alkoholkonsumtion. Drygt en femtedel av kvinnor och nära en tredjedel av män i åldrarna år har en riskabel alkoholkonsumtion, allra störst är konsumtionen bland män i intervallet -25 år där 42 procent är riskkonsumenter. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors konsumtion varierar mellan olika åldersgrupper, den är störst i åldersgruppen 3-44 år för att sen utraderas i åldersgruppen år där endast 1 procent har en riskabel alkoholkonsumtion. Riskabla alkoholvanor bland män är något vanligare bland låginkomsttagare än höginkomsttagare, vilket delvis samvarierar med sysselsättning.

32 31 Andel (%) kvinnor och män år med riskabel alkoholkonsumtion uppdelat på sysselsättning i Jönköpings län Yrkesarbetar Ålderspensionär Arbetslös Kvinnor Män Förtidspensionär Långtidssjukskriven Figur 25 Drygt en fjärdedel av arbetslösa och förtidspensionerade män i länet är riskkonsumenter. En femtedel av arbetande män är riskkonsumenter. Bland kvinnor är riskkonsumtion i stort sett lika utbrett bland de som yrkesarbetar som bland de som är arbetslösa. Riskabel alkoholkonsumtion är vanligare bland svenskfödda länsinvånare än de som har sina rötter utanför landets gränser. Kvinnor med riskkonsumtion av alkohol upplever i större utsträckning en sämre hälsa och har fler dagar av fysisk och psykisk ohälsa. I gruppen kvinnor med riskkonsumtion av alkohol finns dock färre procentandel med fetma. Riskkonsumenter äter mindre frukt och grönt. Fler riskkonsumenter röker och snusar, mer än var tredje kvinna riskkonsumerande röker och fyra av tio män snusar. Män med riskkonsumtion av alkohol skattar sin hälsa lika bra som övriga men har fler dagar av ohälsa. Män med riskkonsumtion är mindre fysiskt aktiva Spelvanor Spel är för de allra flesta en form av underhållning, men spelande kan utvecklas till ett beroende med mycket negativa konsekvenser för relationer och ekonomi. Behovet av att skaffa pengar till fortsatt spelande riskerar att leda till kriminalitet för de spelberoende. Vid studier av riskabla spelvanor och spelberoende mäts hur ofta man spelar och hur mycket pengar man satsar på spel. Andelen länsinvånare med riskabla spelvanor är identisk med riket, 2 procent av kvinnor och 5 procent av män. Män spelar genomgående mer än kvinnor, ålder har inte någon större betydelse för spelvanorna. Riskabla spelvanor är vanligare bland låginkomsttagare än in i övriga inkomstgrupper. Drygt en femtedel av långtidssjukskrivna män har riskabla spelvanor liksom cirka 11 procent av arbetslösa och förtidspensionerade män i länet.

33 32 Andel (%) kvinnor och män år med riskabla spelvanor uppdelat på födelseland i Jönköpings län Sverige Norden Europa Övriga världen Kvinnor Män Figur 26 Det finns ett samband mellan födelseland och andelen personer med riskabla spelvanor. Det är betydligt vanligare att ha riskabla spelvanor om man är född utanför Norden. En fjärdedel av män och 12 procent av kvinnor som kommer från övriga världen har riskabla spelvanor. 7.3 Trygghet och sociala relationer Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghet är en subjektiv känsla och behöver inte grunda sig i om man varit eller kommer att bli utsatt för våld. Graden av rädsla för våld har sannolikt samband med den allmänna grundtryggheten i samhället och vilka villkor människor lever under. Frågor i befolkningsenkäten som berör trygghet tar upp befolkningens utsatthet för våld, hot eller hot om våld samt rädsla för att gå ut ensam. Så gott som alla människor deltar i någon form av social relation, vilket är ett vitt begrepp som innefattar såväl utbytet mellan relationer och förhållandet mellan positioner i det sociala systemet. Det finns ett flertal vetenskapliga studier som pekar på att goda sociala relationer genererar god hälsa. Den sociala relationen mäts ofta i vilket stöd som finns kring individen både känslomässigt och praktiskt Våld och hot om våld Våld är ett primitivt sätt att lösa konflikter, något man tar till för att man inte är benägen eller kapabel att välja bättre sätt för att hantera en viss situation. Rädslan för att utsättas för våld finns hos både kvinnor och män. En tredjedel av länets kvinnor och en av tio män avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla för rån, överfall eller ofredande. Två procent av länets kvinnor och fyra procent av män har blivit utsatt för fysiskt våld det senaste året.