Stanna upp en stund!

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stanna upp en stund!"

Transkript

1 Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten Östersund James Winoy

2 INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade levnadsvanor Äldre äter mera fett och fibrer under 5 röker mer Stora skillnader i dryckesvanor Det förebyggande arbetet får stöd na mår sämre Många kvinnor har besvär med värk Smärtstillande läkemedel vanligt Rätt satsa på fritt val av läkare Hjärt och kärlsjukdomar viktigt förebyggande område Äldre och sjukhusvård får mest Viss kritik mot kostnader Radio och TV vanligaste hälsoupplysarna Resultatet så här långt

3 Hösten 1993 fick 2111 Östersundsbor en stor enkät ifrån landstinget. Enkäten ingick i en länsomfattande studie där 9 7 länsbor tillfrågades. Studien var en del i landstingets folkhälsoarbete och skulle kartlägga hälsan hos befolkningen. För att klara av sitt ansvar att ge invånarna möjlighet att leva mer hälsosamt behöver landstinget skaffa sig bättre kunskap om hur invånarna har det. Det enda sättet att få reda på hur folk har det är att skicka ut en enkät. De register som finns beskriver bara sjukdomen hos de som kommer på sjukhuset. Många landsting har skickat ut liknande enkäter och några har gjort det flera gånger. Avsikten med undersökningen Syftet med enkäten var att få fram uppgifter om befolkningens hälsa, att kunna få underlag för att följa folkhälsoinsatser samt att få reda på hur befolkningen vill ha hälso- och sjukvården. Landstinget skulle sålunda kunna få reda på vilka levnadsvanor befolkningen har, hur deras vardagliga fysiska och psykiska hälsa ser ut samt få en uppfattning om det finns otillfredsställda behov. Genom att återkomma med undersökningen vart fjärde år skall landstinget också kunna se effekterna av satsningar på folkhälsoarbetet. Det är främst insatser för tobaksfria miljöer, minskning av alkoholbruk samt olycksfall som följs. Slutligen skulle också landstinget kunna få reda på befolkningens åsikter i vissa speciella frågor om hälso- och sjukvårdens organisation. frågor om detta. För att få reda på vad befolkningen tycker om olika delar av landstingets arbete ställdes frågor om pengar satsas rätt, om hur man vill ha servicen i folktandvården, om man vill kunna välja läkare och distriktssköterska, mm. Hur svarade man Knappt två tredjedelar av dem som fick enkäten skickade tillbaks den ifylld. Flitigast svarade de i åldrarna 5 till 64 år där 72% svarade. Allra flitigast var medelålders kvinnor. Av dessa svarade 8%. Andelen som svarat var lägre än vad landstinget hoppats på och de slutsatser som kan dras blir därför inte lika omfattande som man från början räknat med. Från andra studier vet man att det är personer med kortare utbildning, sämre levnadsvanor och högre sjuklighet samt företrädesvis män som svarar i lägre ut- Svarade inte Svarade 64% inte 36% Andel som svarat på enkäten Svarade 64% 64% Svarsfrekvens Enkätens innehåll Frågorna i enkäten handlade om levnadsvanor som motion, kost, alkoholbruk, rökning, snusning och social aktivitet. Det fanns också frågor om besök inom hälso- och sjukvård, fysiska och psykiska besvär och sjukdomar, medicinanvändning och tandhälsa. Eftersom det var första gången denna typ av enkät genomfördes var avsnitten om levnadsvanor och hälsa omfattande. Då landstinget gör speciella insatser mot tobaks- och alkoholbruk fanns flera 8 6 % w Totalt Åldersgrupper

4 sträckning. Det finns inget som pekar på att det skulle vara annorlunda i denna studie. Läsaren bör vara försiktig i sin tolkning av små skillnader. De slutsatser som lyfts fram i denna rapport bygger på stora skillnader mellan jämförelsegrupperna. Behov av förändrade levnadsvanor Undersökningen visar att det fortfarande finns många som skulle vinna på att förändra sina levnadsvanor. Visserligen skapar det stora bortfallet osäkerhet om vilka levnadsvanor hela Östersunds befolkning har men vissa slutsatser kan ändå dras. En utgångspunkt är att anta att de som svarat har bättre levnadsvanor än de som inte svarat. Detta torde gälla speciellt frågorna om tobaks- och alkoholbruket. Motionerar Fysisk aktivitet på fritid Tränar Stilla smörgåsen är ett bra mått på fettintag så är det många som inte följer den kosthållning som anses innehålla lagom med fett. Fyra av tio äter det feta alternativet smör eller Bregott på sina smörgåsar. Det är mest vanligt bland de äldre. Det är de yngre och speciellt kvinnorna som har gått över till de fettsnåla alternativen som Nytta och Lätt och lagom. Det är 59% av kvinnorna mellan 16 och 24 år använder dessa fettsorter. Av alla som svarat är det 44% som använder dessa smörgåsfetter. När det gäller fibrer är det de äldre som uppger sig bry sig mera om att få i sig sådana. Var tredje av de som är över 5 år säger sig i hög grad tänka på att få i sig fibrer medan bara var sjunde av de yngsta. na är överlag mera intresserade. under 5 röker mer Nitton procent av Östersundsborna äldre än 15 år röker dagligen och bara var annan har aldrig rökt. Bland de yngsta är det 25% som röker Ibland. Fortfarande är dock rökning vanligast i åldrarna 25-5 år. Av de som är yngre än 5 år är rökning vanligare bland kvinnorna. Snusning är fortfarande en typisk manlig Lagom Var sjunde Östersundsbo har en stillasittande fritid medan sex av tio rör sig lite grand, mest genom att gå till och från arbetet, vara på dans och liknande. Den resterande femtedelen rör sig antingen genom att vara aktiv i idrott eller genom att försöka vara aktiv i vardagen. Det är naturligt att det är de unga som är mera aktiva. Bland de som är över 5 år är det bara var femte som rör sig i den utsträckning som brukar rekommenderas för att bibehålla en god hälsa. Äldre äter mera fett och fibrer Lite Det är svårt att få en bra bedömning på intag av fett och fibrer och de redovisade svaren får ses som grova mått. Om frågan om fett på % Andel som använder tobak regelbundet w Åldersgrupper aktivitet. Nästan var fjärde man och var tjugofemte kvinna snusar. I den yngsta åldern är skillnaden emellertid betydligt mindre. I denna grupp snusar 14% av kvinnorna och 28% av männen. Tar man tobaksbruket i stort så använder 38% av männen och 23% av kvinnorna tobak. Totalt sett är tobaksbruket en manlig aktivitet men kvinnornas bruk börjar alltmer likna männens.

5 Stora skillnader i dryckesvanor Det är inte meningsfullt att försöka uppge siffror för hur många som använder alkohol eftersom bortfallet varit stort. De siffror som anges i undersökningen visar att de som svarat i stor utsträckning tillhör de med låg konsumtion. Intressant är dock att skillnaderna mellan kvinnor och män samt äldre och yngre visar samma mönster som undersökningar med högre svarsfrekvens. nen dricker starksprit och kvinnorna vin. Ungdomarna, speciellt männen, dricker främst öl. Det förebyggande arbetet får stöd Landstinget får stöd för sitt förebyggande arbete. Sex av tio uppger att de vill ändra sina levnadsvanor. Var fjärde av dessa anser sig behöva stöd för att klara av det. Behovet av hjälp är störst bland de som vill sluta röka. Här tror hälften av de som vill ändra att de behöver stöd. Det är således en stor grupp som behöver hjälp för att förändra sina vanor till mera hälsosamma livsstilar % Fys akt Kost Rökn Snus På en fråga om man vill göra förändringar för att förbättra sin livskvalitet svarade 45% att man vill förändra. Sex av tio av dessa uppger att det är en ändring av levnadsvanorna man vill genomföra. na mår sämre Vill ändra sina vanor Kan själv Behöver stöd På nästan alla frågor om hälsa uppger kvinnorna sig ha betydligt sämre hälsa än vad männen uppger sig ha. På ett index över välbefinnande placerar sig 63% av männen i bästa gruppen mot 52% av kvinnorna. Samma skillnad ser man på ett index om vitalitet. På en fråga om allmänt bedömande av hälsan är skillnaderna mindre men även här svarar kvinnorna att de har sämre hälsa. Hälften av båda könen anser att hälsan är Utmärkt eller Mycket 4 3 % 2 1 Uppfattning om sin egen hälsa Utmärkt Mkt god God Någorlunda Dålig god. Så många som 4% av de över 65 år anser dock att den är Någorlunda eller Dålig. Det är bara på frågan om långvarig sjukdom som det inte finna några könsskillnader. På frågan om man har en sjukdom som varat mer än tre månader svarar 23% att man har det. I den äldsta gruppen uppger sig 35% ha det. Många kvinnor har besvär med värk De stora könsskillnaderna märks mest när man frågar mera konkret hur det är med hälsan. På frågan hur ofta man senaste tre månaderna har haft ett preciserat besvär visar det sig att kvinnorna huppger 38% fler besvär än vad männen uppger. Dessutom har fler kvinnor besvär. Vanligaste besvären är att ha ont någonstans. Mest är det i huvudet, 57% procent av kvinnorna och 41% av männen har uppgivet det. Nästan lika vanligt är det att ha ont i axlar, skuldror och nacken. Andra vanliga besvär är trötthet, ryggsmärtor och snuva. Var femte uppger svårigheter att somna som ett problem. Det är något vanligare bland kvinnorna och bland de äldre. Antalet besvär är i stort sett lika i alla åldersgrupper. Upp till en tredjedel av de med värk uppger att de har värk nästan hela tiden.

6 6 5 4 % Besvär senaste tre månaderna Snuva Ont i huvudet Trötthet Ryggsmärtor Värk i nacke, mm Värk i ben/armar Smärtstillande läkemedel vanligt Svårt att somna Användningen av medicin de senaste 14 dagarna speglar väl besvären. Det vanligaste läkemedlet förutom vitaminer är ett smärtstillande medel. Var tredje kvinna använder ett receptfritt smärtstillande läkemedel. Salvor för huden och hostmedicin är också vanliga läkemedel. Var sjätte har använt något sådant läkemedel de senaste 14 dagarna. Den regelbundna användningen är dock låg, utom för vitaminer som var femte uppger sig använda regelbundet. Endast 3% av kvinnorna använder smärtstillande utan recept regelbundet och 5% smärtstillande med recept. tycker att det är viktigt. Av de äldre kvinnorna är det 81% som vill kunna välja läkare. Bland de yngsta männen är det 41%. Hjärt- och kärlsjukdomar viktigt förebyggande område När man får prioritera mellan olika förebyggande insatser (Hjärt- och kärlsjukdomar, Bröstcancer, Prostatacancer, Tobak och Alkohol) är det i första hand hjärt- och kärlsjukdomarna man vill bekämpa. De äldre vill lägga mer resurser här än vad de yngre vill. na tycker att satsningar på bröstcancer är nästan lika viktig. På tredje plats kommer prostatacancer. Betydligt mindre vill man satsa på tobak och alkohol som får lika mycket resurser. När man får välja område själva väljer man att satsa på cancer. Äldrevård och sjukhusvård får mest Kr 1 Antal kronor man vill satsa 5 4 Läkemedel senaste två veckorna Äldrevård Sjukvård Cancer Barn/ungdom Förebyggande Primärvård Forskning Kvalitet Personal 3 % 2 1 Smärtstill. utan rec Vitaminer Hudsalvor Hostmedicin Medel mot sur mage Rätt satsa på fritt val av läkare Naturläkemedel Landstingets inriktning på att alla patienter skall ha möjlighet att fritt välja läkare har stöd i befolkningen. Två av tre anser att det är viktigt att fritt kunna välja läkare. Strax över hälften anser att det är viktigt att kunna välja distriktssköterska. Det är i första hand de äldre som I enkäten fanns det en möjlighet att föreslå var man ville att 1 kronor av ens skattemedel till landstinget skulle hamna. Här fanns det inga färdiga förslag utan man fick föreslå själva. Knappt två av tre har svarat på frågan. Det allra vanligaste förslaget att satsa på är äldre-omsorgen. I snitt vill man placera 242 kr här. De äldre vill satsa dubbelt så mycket som de yngre. På andra plats kommer sjukvården i stor, speciellt sjukhuset, 16 kr. Sen är hoppet långt till nästa område som är cancer, 83 kr. Området barn och ungdom får 76 kr. Så följer primärvård, förebyggande, forskning och personalen med mellan 3 och 5 kr. nen är mer intresserade av att lägga pengarna på sjukvård än kvinnorna är. na prioriterar cancer samt barn och

7 ungdom högre än vad männen gör. Viss kritik mot kostnader En av sju uppger att de inte sökt läkare trots att de ansett sig behöva det. Det vanligaste skälet var att man ville avvakta. Var tredje har uppgivit detta som alternativ. Var sjätte sökte inte för man tyckte det var för dyrt. Radio och TV vanligaste hälsoupplysarna Var sjätte bekymrar sig inte om sin hälsa så att de försöker ta reda på hur de bör leva. Denna inställning är vanligast i den yngsta gruppen, 32% av männen och 14% av kvinnorna. Av alla som svarat anser nästan var tredje att radio och TV är de viktigaste källorna. Därefter kommer dagstidningar som var femte tycker är viktiga. Hälsotidningar, kunniga anhöriga är andra källor för hur man bör leva. Var fjärde av de äldsta menar att landstingets egen tidning, Z-ronden, spelar stor roll. Information om hur man kan leva är viktig eftersom var sjätte menar att ha god hälsa är en fråga om att ha tur. Lika många anser att det inte är så. Det är vanligast bland de äldre att anse att ha god hälsa är en fråga om att ha tur, 38% anser det. Resultatet så här långt En av de viktigaste slutsatserna som kan dras av undersökningen hittills är att det är stor skillnad mellan kvinnors och mäns hälsa. Skillnaden är så stor att den bör leda till någon åtgärd. Det finns ett behov av att studera i vilken utsträckning de många besvären med värk skall hänföras till arbetsmiljö, livsstilen eller kvinnors allmänna levnadsförhållande. Det borde dock inte hindra att landstinget redan börjar fundera över vad man kan göra för att minska kvinnornas ohälsa. En andra slutsats är att det förebyggande arbetet är viktigt och att det finns ett behov att insatser. Levnadsvanorna pekar på att många människor behöver ändra sig. Det finns också ett klart intresse i befolkningen för att ändra sina vanor och många behöver någon typ av stöd för att lyckas. Här skall man kanske främst uppmärksamma kvinnors rökning och snusning. Den tredje slutsatsen är att landstinget fått stöd för sitt arbete med att öka möjligheten att kunna välja vårdgivare, speciellt läkare. Det finns dock även tecken på att kostnaderna i vissa fall kan bli så höga att man drar sig för att söka hjälp. Östersundsborna skiljer sig från övriga i länet med att ha något bättre levnadsvanor och använder lite mera läkemedel. En utförligare beskrivning av hur länets kommuner skiljer sig finns i första rapporten om befolkningsenkäten. Till denna rapport har en speciell bilaga med underlagstabeller tagits fram. Denna bilaga innehåller också standardiserade värden som kan användas vid jämförelser med länets kommuner. Bilagan kan rekvireras från landstinget.

8 Befolkningsenkäten Rapport nr 1. Stanna upp en stund De första resultaten Rapport nr 2. Stanna upp en stund Krokom Rapport nr 3. Stanna upp en stund Teknisk Rapport nr 4 Stanna upp en stund Strömsund Rapport nr 5. Stanna upp en stund Östersund Fler ex av denna rapport kan beställas från Jämtlands läns landsting, Box Frösön tel

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 1 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 de första resultaten 1995-2-1 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man? Rapportserie

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun

Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun Liv och hälsa i Norrland Befolkningsundersökningen 1997 - de första resultaten för Östersunds kommun Samställd av hälsoplanerare Elsa Rudsby Strandberg Östersunds kommun. Juli 1998 (reviderad mars 1999)

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Trosa. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Trosa. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Trosa Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa och

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Gnesta. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Gnesta. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Gnesta Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa och

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Nyköping. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Nyköping. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Nyköping Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Katrineholm. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Katrineholm. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Katrineholm Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Flen. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Flen. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Flen Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Oxelösund. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Oxelösund. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Oxelösund Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa och

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Tandhälsan i Värmland

Tandhälsan i Värmland Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017 Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04 Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildning, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildning, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildning, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete. 1 Resultatet från Liv och hälsa ung särskolan baseras huvudsakligen på jämförelser mellan kön. Detta beror på att urvalet är litet och att det är första gången undersökningen genomförts i Västmanland.

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor 2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler

Läs mer

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2 2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården

Sörmlänningar tycker om vården Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 8 Förord I landstingets planerings- och styrningsprocess är det viktigt att ha kunskap om befolkningens förtroende för och åsikter om hälso- och

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen. Tobak Under avsnittet om tobak redovisas daglig rökning och snusvanor och från och med år 2018 även e-cigarettvanor. De som svarar på folkhälsoenkäten får frågan Röker du? respektive Snusar du? Med svarsalternativen

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet

Läs mer