Befolkningsundersökningen de första resultaten för Östersunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun"

Transkript

1 Liv och hälsa i Norrland Befolkningsundersökningen de första resultaten för Östersunds kommun Samställd av hälsoplanerare Elsa Rudsby Strandberg Östersunds kommun. Juli 1998 (reviderad mars 1999) 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte och bakgrund 3 Avsikten med undersökningen 3 Material och metod 3 Enkätens innehåll 3 Hur svarade 3 Hälsotillstånd 4 Allmänt hälsotillstånd 4 Andel besvär/sjukdomar 5 Vård och läkemedel 6 Behov/användning av läkemedel 7 Skador och olycksfall 8 Levnadsvanor 9 Kost 9 Motion 11 Alkohol 12 Tobak 12 Trygghet 15 Boende 15 Arbete och hälsa 16 Radio, TV och dagspress vanligaste hälsoupplysarna 17 Trafiksäkerhet 18 Synen på framtiden 18 2

3 Syfte och bakgrund Hösten 1997 fick 913 Östersundbor en enkät från Jämtlands läns landsting. Enkäten ingick i en omfattande regional studie, där länsbor från Jämtland, Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten tillfrågades. I Jämtland tillfrågades totalt 539 personer. Studien är en del i landstingets folkhälsoarbete med syfte att kartlägga hälsan hos befolkningen. För att klara av sitt ansvar att ge invånarna möjlighet att leva mer hälsosamt behöver landstinget bättre kunskap om hur befolkningen har det. Det enda sättet att få reda på detta är att skicka ut en enkät. De register som finns sedan tidigare, beskriver bara sjukdomen hos de som kommer till sjukhus eller en hälsocentral. Många landsting har skickat ut liknande enkäter och för Jämtlands del är denna enkät en uppföljning på den befolkningsenkät som genomfördes Nytt är dock samarbete med tre andra Norrlandslän. Avsikten med undersökningen Syftet med enkäten är att ge kunskap för det sjukdomsförebyggande arbetet men också bidra till hälsofrämjande insatser i länet genom att kartlägga norrlandslänens friskfaktorer Genom att återkomma med undersökningar vart fjärde år skall landstinget också kunna se effekterna av satsningar på folkhälsoarbetet. Det är främst insatser för tobaksfria miljöer, minskning av alkoholbruk samt olycksfall som följs. Material och metod Datainsamlingen har skett med hjälp av en postenkät. Enkäten skickades ut till tre åldersklasser; år, år och 65 år eller äldre. Dessutom fick de två första åldersklasserna besvara en bilaga avseende hemmavarande barn. Enkätens innehåll Enkäten delades upp i flera olika avsnitt som gör det möjligt att belysa olika aspekter på folkhälsan. De flesta frågorna är gemensamma för de tre åldersgrupperna men vissa frågor förekommer t ex bara hos yngre eller äldre. Frågorna berör hälsotillstånd, vård-och läkemedelskonsumtion, tandhälsa, skador och olycksfall, levnadsvanor (kost, motion, alkohol, tobak) trygghet, livskvalitet, socialt stöd, boendemiljö, frågor om arbete och arbetslöshet, utbildning samt synen på framtiden. De dryga 7 frågorna i enkäten behandlar alltså hälsa och livsvillkor. 3

4 Hur svarade Samlagt skickades enkäten ut till 5136 personer i Jämtlands län. Av dessa kunde 97 personer ej besvara enkäten vid undersökningstillfället på grund av att de bodde utomlands, hade okänd adress eller hade avlidit. Till slut återstod 539 personer och av dessa svarade 3246 personer d v s 64 %. Uppdelat på olika kommuner i länet, så svarade Östersundsborna något bättre än länet som helhet - svarsfrekvensen i Östersunds kommun var i genomsnitt 67 %. Även i Krokoms kommun låg svarsfrekvensen på ca 67 medan övriga kommuner hade något lägre svarsfrekvens. Hur svarade i de olika åldersgrupperna syns i nedanstående diagram. Svarsfrekvens Östersunds kommun år år 65 år - Hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Männen bedömer sin hälsa som god eller mycket god i högre grad än kvinnorna i alla åldrar. Bäst mår de yngsta männen (18-24 år) där 85 anser att de mår bra eller mycket bra. Sämst mår kvinnor över 65 år, där andelen med gott eller mycket gott hälsotillstånd stannar vid 4. Cirka en tredjedel av Östersundsborna svarar att de har någon långvarig sjukdom eller annat besvär. Andelen är större bland kvinnor än bland män (män 25%, kvinnor 34%). På en direkt fråga till personer i åldrarna år om var sjukskriven den 21 oktober 1997, svarar 14 av kvinnorna ja medan andelen sjukskrivna män var knappt 4. Främst är det kvinnor i åldern år som var sjukskrivna (17%). 4

5 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Männen anser sig må bättre än vad kvinnorna anser sig göra. Bara 66% av kvinnorna uppger att de upplever sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott medan motsvarande siffra för männen är 79 %. Totalt anser 72% av Östersundsborna att deras hälsoläge är gott eller mycket gott. Andel besvär/sjukdomar En fråga gav möjlighet att kryssa för om under de tre senaste månaderna haft besvär från något eller några av tio uppräknade besvär eller sjukdomar. Man fick dessutom ange om upplevde besvären som lätta eller svåra. Av svaren att döma är det i stort sett lika vanligt bland män och kvinnor med besvär som lättare trötthet, lättare huvudvärk och lättare värk i skuldor, nacke eller axlar. Drygt 3% av männen och kvinnorna anger lättare besvär från huvudvärk och värk i skuldror, nacke och axlar. Lättare besvär i form av trötthet anger drygt 4% av både männen och kvinnorna. Ca 22% av kvinnorna anger dessutom lätta besvär i form av ängslan, oro eller ångest medan andelen här är lägre för männen - 12% Andelen som anger att de har svårare besvär är högre bland kvinnorna än bland männen. Detta gäller speciellt olika former av värk men även t ex trötthet, sömnproblem och huvudvärk. Procentuell fördelning mellan de som uppger svåra besvär - se nedan. 5

6 Andel som under de tre senaste månaderna haft något/några av följande besvär/sjukdomar. Andelen avser svåra besvär Allergi/astmabesvär Värk i magen Sömnproblem Trötthet Snuva, förkylning eller influensa Ängslan, oro, ångest Kvinna Man Ont i huvudet Värk eller smärtor i händer, armbågar Ryggsmärtor, höftsmärtor,ischias Värk i skuldror, nacke, axlar Vård och läkemedel Två tredjedelar av männen och mer än tre fjärdedelar av kvinnorna besöker tandläkare/tandhygienist minst en gång per år. Av de knappa 16% av männen som behövt gå till tandläkaren angav drygt 65% att de inte hade råd. Även för de dryga 11% av kvinnorna som varit i behov av tandläkarvård men ej sökt uppgav nära 65% att de ej haft råd till tandläkarvård. Behov av läkare/tandläkare/fått medicin utskrivet men ej sökt/hämtat ut Andel som svarat Ja Behov av läkare men ej sökt Behov av tandläkarvård men ej sökt Fått recept utskrivet men ej hämtat ut 6

7 De främsta skälen till att inte ha sökt läkare trots att personen behövt det, var att personen blivit frisk, ansåg sig inte ha råd eller inte trodde att hon/han kunde få hjälp. När det gällde att inte hämta ut medicin, angavs framförallt att hade tillräckligt med medicin eller inte hade råd. Behov/användning av läkemedel De tillfrågade fick också svara på en rad frågor om de använt olika läkemedel eller andra preparat de senaste två veckorna före enkätundersökningen. Hostmedicin eller näsdroppar, vitaminer samt smärtstillande medel köpt utan recept är preparat som många använt. Totalt av män och kvinnor svarade nära 17% ja, tillfälligt på användande av hostmedicin. Vitaminer fick samma svar av drygt 18% och hela 34 % hade använt smärtstillande medel köpt utan recept. Fyra kvinnor av tio uppger att de tillfälligt använt receptfritt smärtstillande och knappt var 3:e. Tre av kvinnorna uppger att de regelbundet använder smärtstillande medel köpt utan recept medan knappt två av männen uppger detta. Smärtstillande preparat utskrivet på recept uppger var 1:e att de använt tillfälligt - och knappt var 2:e uppger samma sak. Blodtryckssänkande medicin har totalt ca 1% använt regelbundet och ca 5% har regelbundet medicinerat mot astma/allergi - någon större skillnad mellan män och kvinnor föreligger inte här. Kvinnor använder naturläkemedel i större utsträckning än männen - bland män är det 2% och bland kvinnor 8 % som regelbundet brukar detta. Figur: Total andel män och kvinnor som svarat på frågan Har du under de senaste två veckorna använt något av följande läkemedel eller preparat? 7

8 Har du under de två senaste veckorna använt något av följande läkemedel eller preparat? naturläkemedel magsårsmedicin antidepressiv medicin nervlugnande medicin sömnmedel smärtstillande medel köpt med recept smärtstillande medel köpt utan recept medicin mot astma/allergi blodtrycksänkande medicin vitaminer hostmedicin/näsdroppar ja, regelbundet ja, tillfälligt Skador och olycksfall Män råkar oftare ut för olycksfall, som är så allvarliga att de behöver söka vård (män 11%, kvinnor 9%) Var inträffade olyckan? Trafik Bostad Produktion Sportanläggning Fri natur (tex campingplats, skogsområde) 8

9 Totalt sett sker huvuddelen av olycksfallen för kvinnor, främst inom bostadsområde medan männen oftare gör sig illa på någon sportanläggning och inom produktionsområde, tex verkstad/ industri. Men även bland yngre och medelålders kvinnor är andelen olyckor på sportanläggning högre. Bland äldre kvinnor och män är det främst inom bostadsområde som de flesta olyckor äger rum. Majoriteten av olyckor inträffar på fritiden - 71 % för männen och 63% för kvinnorna. Ungefär 65% av både männen och kvinnorna behövde uppsöka vård vid olyckstillfället. Kvinnorna gick främst till distriktsläkare (32%) men även till sjukhus (33%), medan männen oftare sökte sjukhus direkt (46%), men även besökte distriktssköterska för vård (13%). Bara ca 5% av männen angav att de sökt vård hos distriktsläkare. Av de som uppsökte sjukhus för vård fick ca 28% av männen stanna kvar för vård, medan motsvarande siffra för kvinnorna stannade på knappt 13%. Levnadsvanor Kost Frukt En större andel bland kvinnorna än bland männen äter mer än en frukt per dag, detta gäller i alla åldrar från 18 år till över 65 år. Så gott som dagligen eller någon gång per vecka anger mellan 63% och 77% av kvinnorna och männen att de äter frukt, medan en mindre del anger att de sällan eller aldrig äter någon frukt alls. Bland åringarna äter 32 av kvinnorna frukt mer än en gång per dag, motsvarande för männen är 6. Flest dagligfruktätare finns bland kvinnorna i gruppen år, där 38 uppger att de äter minst en frukt per dag - motsvarande siffra för männen är 14. I gruppen över 65 år äter var fjärde och knappt var 1 mer än en frukt per dag. Hur ofta äter du frukt? Mer än 1g/d Så gott som dagligen Sällan 9

10 Lättmargarin Både kvinnor och män äter vanligen någon sorts lättmargarin på smörgåsarna, och i synnerhet så väljer yngre kvinnor detta. Bland de yngre kvinnorna hittar också den största gruppen som väljer att utesluta smörgåsmargarin helt - detta gör nära 16 av kvinnor mellan år medan 52 uppger att de väljer lättmargarin. Sjutton av kvinnorna i denna grupp väljer helst smör eller Bregott. Bland män i ålder år väljer 43 helst smör eller Bregott på sina smörgåsar -bara 33 väljer lättmargarin. Både män och kvinnor i gruppen år väljer främst lättmargarin - nära 4. Men i denna grupp är det fler kvinnor än män som väljer Bregott eller smör (kvinnor 31%, män 22%). Här hittar vi också flest användare av så kallat mellanmargarin med en fetthalt på ca 6. Tjugosju av männen och sjutton av kvinnorna föredrar denna fettsort på sina smörgåsar. Även i åldersgruppen 65 år och äldre så dominerar valet av smör eller Bregott (män 44%, kvinnor 49%) medan ca 35 av männen och kvinnorna väljer lättmargarin. Vilket slags matfett använder du mest till smörgås? Inget Smör/Bregott Lättmargarin/mellan margarin Grönsaker eller rotfrukter På frågan om hur ofta äter grönsaker eller rotfrukter - råa såväl som tillagade - svarade mellan 75% och 8% att gör det någon gång i veckan eller så gott som dagligen. Kvinnor i alla åldrar är bättre på att äta grönsaker dagligen än männen. 1

11 Tjugo av kvinnorna i åldern år och tjugotre av kvinnorna år äter grönsaker eller rotfrukter mer än en gång per dag, medan siffran för kvinnor över 65 år stannar på fjorton. Hur ofta äter du grönsaker eller rotfrukter? mer än 1 g/dag så gott som dagligen någon gång/v några gånger/månad sällan/inte alls Bland männen äter 12 i gruppen år grönsaker eller rotfrukter mer än en gång per dag medan de yngre och de äldre männen är betydligt sämre på detta - sex respektive fem. Totalt 2 av männen äter sällan eller aldrig grönsaker - högst är denna siffra för de yngre männen, där drygt 4 uppger detta. Motion Närmare en fjärdedel av alla män och kvinnor uppger att de motionerar regelbundet ungefär två gånger per vecka. Närmare uppger dock att de aldrig motionerar. Hur mycket motionerar du på fritiden? män män män 65- kvinnor kvinnor kvinnor 65- inte alls då och då 1g/v 2 ggr/v kraftigt 2 ggr/v hård träning/tävling 11

12 Spridningen på hur ofta motionerar är stor. Tittar på fördelningen mellan åldersklasserna så uppger de flesta, oavsett ålder och kön (mellan 23-4 %) att de motionerar då och då. Flest antal då och då-motionärer finns bland kvinnor i åldern år. Alkohol På frågan Har du under de senaste 12 månaderna druckit minst ett glas antingen folköl, mellanöl, starköl, starksprit, vin, starkvin, alkoholstark cider eller alkoläsk? visade svaren att de allra flesta under 64 år druckit någon form av alkoholhaltig dryck det senaste året. Största andelen som svarade nej finns bland den äldre befolkningen - 37 av männen och 51 av kvinnorna. Andelen kvinnor som inte druckit alkohol är större än andelen män i alla åldersklasser. 1 8 Har du under de senaste 12 månaderna druckit minst ett glas antingen folköl, mellanöl, starköl, starksprit, vin, starkvin, alkoholstark cider eller alkoläsk? Andel som svarade "Ja" år år 65 år En fråga i enkäten gav möjlighet att försöka uppskatta hur stort alkoholintag intervjupersonen hade haft den senaste veckan. Bortfallet bland svaren är visserligen stort - framför allt i den äldre åldersklassen - men ca 7 % av de som svarade uppgav att de angivit sin normalkonsumtion, medan ca 2 % angav att exempelveckan visar ett större alkoholintag än vad de normalt sett har. De allra flesta anser att den alkoholkonsumtion de har inte är skadlig för hälsan (män 94%, kvinnor 99%). Dock finns det en mindre andel män och kvinnor som vill minska sin konsumtion och tror sig kunna klara av det på egen hand (män 9%, kvinnor 2%). Tobak Rökning Tretton av Östersundsborna äldre än 18 år röker dagligen och bara knappt varannan har aldrig rökt. I förra befolkningsenkäten ( ) uppgav nitton att de var dagligrökare. I gruppen år är det mer än var fjärde som röker ibland (män 38%, kvinnor 25,5%) medan det bland kvinnor i åldersklassen år finns största andelen dagligrökare (2%). 12

13 Röker du? Har aldrig rökt Har rökt tidigare Röker ibland Röker dagligen män män män 65- kvinnor kvinnor kvinnor 65- Snusning Snusning är fortfarande en typisk lig aktivitet, men andelen snusare ökar bland de yngre kvinnorna. Andel män och kvinnor som snusar eller har snusat - jämförelse mellan olika åldersklasser Har snusat män år män år män 65 årkvinnor år kvinnor år kvinnor 65 år- Snusar (ibland eller dagligen) Var fjärde och var fjortonde uppger att de snusar - och för kvinnorna är detta en ökning från befolkningsenkäten , då var tjugofemte använde snus. Störst andel som snusar finns i åldern år där 44% av männen och 2% av kvinnorna uppger att de snusar. Många av dessa uppger att de snusar ibland t ex på fest men hälften av kvinnorna anger att de snusar dagligen, medan siffran för dagligsnusande bland de yngre männen är drygt 3%. Totalt sett har dock närmare 9% av alla kvinnor aldrig snusat och för männen är siffran 56%. 13

14 Tobaksbruk Tar tobaksbruket i stort så använder 38% av männen och knappt 2% av kvinnorna tobak. Sedan befolkningsenkäten så innebär detta en minskning på kvinnornas sida med 3 enheter men resultatet är osäkert eftersom bortfallet på denna fråga i enkäten är stort. För männen har ingen ändring i konsumtion ägt rum. Använder du eller har du använt både cigaretter och snus? Nej Ja Brukar du besväras av tobaksrök? Detta var en fråga som ställdes i avsnittet Hälsa och Levnadsvanor. I Östersund svarade totalt 54 % av männen och kvinnorna att de brukar kännas sig besvärade av tobaksrök. Minst besvärade känner sig de äldre, där 37% av männen och 48% av kvinnorna svarade Ja på frågan medan flest som uppgav att de fann tobaksrök besvärande fanns bland kvinnor i åldern år där 62% svarade Ja. Mest besvärande är det på näringsställen av olika slag där 97% av Östersundsborna ibland, ofta eller alltid upplever besvär av tobaksrök. Brukar du besväras av tobaksrök? I vilka följande situationer? (flera situationer möjliga) Nej 46% Ja 54% 22 Hemmet 35 Föreningsverksamhet 32 Arbetet Vänner/ släktningar 97 Café, restaurang, disco m.m. 14

15 Trygghet De allra flesta av Östersundsborna ca 97, uppger att de inte blivit utsatt för fysiskt våld under det senaste året. Bland de yngre männen är förhållandet lite annorlunda - här uppger 16% att de utsatts för fysiskt våld. Även nära 5% av de yngre kvinnorna uppger sig ha utsatts för våld de senaste 12 månaderna. Frekvensfördelningen visar att av de kvinnor som utsatts för fysiskt våld uppgav nära 6% att detta skett i den egna bostaden, medan männen främst uppgav restaurang (3%) eller gata, allmän plats (77%). Nära en fjärdedel angav att de utsatts för våld på den egna arbetsplatsen/skolan. Över 9% av männen och 75% av kvinnorna hyser inte någon rädsla för att gå ut på kvällen och har ej heller avstått från detta. 1 Har det under de 12 senaste månaderna hänt att du avstått från att ge dig ut på kvällen av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? Andel svarande kvinnor år år 65 år- 2 Nej Ja, någon gång Ja, ofta Men 22% av de yngre kvinnorna, 16% av de medelålders kvinnorna och 18% av de äldre kvinnorna uppger att de någon gång avstått att ge sig ut på kvällen av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Bland de äldre kvinnorna uppger 16% att de ofta avstår att gå ut på kvällen av denna anledning Boende De allra flesta Östersundsborna trivs där de bor (totalt nära 96%), men bland de yngre männen uppger 13% att de inte trivs. Även bland de yngre kvinnorna är andelen för de som inte trivs något större - nära 7%. 15

16 Nära 22% uppgav att de störs av buller i eller i närheten av sitt hem - nära 3 % att de stördes mycket. Främsta orsaken till detta anges vara vägtrafiken (61%), flyg (17%) och ljud eller oväsen från grannar (17%). Arbete och hälsa Frågor kring arbete och hälsa ställdes till åldersgrupperna år samt år. På frågan Vilken eller vilka sysselsättning/ar hade du den senaste veckan? visar en frekvensfördelning mellan de olika svarsalternativen att närmare sextio av männen och kvinnorna var anställda. Ca tio valde alternativet egen företagare medan tio av männen och nära sex av kvinnorna svarade alternativet arbetslös. Tio av männen och nära sjutton av kvinnorna var studerande vid frågetillfället. Närmare 9 % av de som svarade uppgav att de trivs ganska bra eller mycket bra med sitt arbete. Bäst trivs män och kvinnor i åldersgruppen år och sämst trivs yngre män. På frågor som rör krav i arbetet svarar ungefär 75 att de upplever sig ha bra balans mellan kraven i jobbet och det beslutsutrymme som tilldelats dem. Mycket höga krav och samtidigt dåliga möjligheter till egen kontroll och eget bestämde över hur arbetet skall utföras uppger ca 5 att de har. Får du beröm på jobbet? Var femte person uppger att de ofta får höra att de gör ett bra arbete, ytterligare 5% uppger att de ibland får höra detta. Närmare 3% får dock sällan eller nästan aldrig höra att de utför ett bra jobb. Får du veta om du gör ett bra arbete? 1 8 Procent Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nästan aldrig Risk för att bli arbetslös? När det gäller risken att bli arbetslös inom det närmaste året, är det framför allt de yngre som uppger att detta är ett faktum. Drygt var fjärde i åldern år uppger att de kommer att bli 16

17 arbetslös inom ett år. Därtill anser ungefär var tredje ung att det är stor eller ganska stor risk att de skall bli arbetslös. Hur stor risk tror du att det är att du skall bli arbetslös inom ett år? män män kvinnor kvinnor Jag vet att jag blir arbetslös Stor risk Ganska stor risk Liten risk Ingen risk Radio, TV och dagspress vanligaste hälsoupplysarna Närmare var femte Östersundsbo bekymrar sig inte om sin hälsa så att de försöker ta reda på hur de bör leva. Denna inställning är vanligast i den yngsta gruppen, 35% av männen och 15% av kvinnorna. Men även bland de medelålders männen har mer än var fjärde samma uppfattning. Av alla som svarat anser nästan var femte att radio och TV är de viktigaste källorna, tätt följd av dagspressen. Kvinnor väljer i högre utsträckning än män veckotidningar (män 2 % kvinnor 11 %) och hälsotidningar (män 4 % kvinnor 15 %) som bästa informationskälla. 17

18 Var får du den bästa hälsoinformationen ifrån? Bryr mig ej Broschyrer Dagspress Veckopress Hälsotidning ar Radio/TV Landstinget s tidning "Zronden" Annat Trafiksäkerhet Att det borde vara obligatoriskt att använda cykelhjälm tycker nära sju av tio tillfrågade - med stigande ålder så ökar andelen som tycker detta (yngre män 22%, äldre kvinnor 9%). Samtidigt tycker också 6 av 1 att trafiken blivit mer riskfylld under senare år - också här med en tyngdpunkt för de äldre. I synnerhet bland de äldre kvinnorna där hela 85% har den uppfattningen. Att sänka hastighetsgränserna för att rädda miljön anser främst kvinnorna att vi bör göra. Närmare sjuttio av kvinnorna anser att vi bör sänka hastigheten medan endast fyrtio av männen tycker det. I denna fråga är inte variationen mellan åldrarna speciellt påtaglig - dock anser ca sextio av de äldre männen att en hastighetssänkning är bra för miljön. Tre av fyra kvinnor och varannan anser att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att minska antalet dödade i trafiken. Bland äldre kvinnor och män är andelen större (män 7%, kvinnor 85%). Synen på framtiden Närmare 6% av alla män är aldrig eller nästan aldrig missmodiga inför framtiden - motsvarande siffra för kvinnor är 45%. Minst tilltro till framtiden har de äldre - närmare var tredje blir ofta eller ganska ofta missmodiga, framför allt gäller detta de äldre kvinnorna. Men även var fjärde och i åldern år uppger att de ofta känner sig missmodig inför framtiden. 18

19 Händer det att du blir missmodig när du tänker på framtiden? Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, men mer sällan Nej, nästan aldrig Nej, aldrig män män män 65- kvinnor kvinnor kvinnor 65- Framtid, ekonomi och socialt nätverk Att snabbt få fram en större summa pengar på kort tid, kan vara ett sätt att se hur trygg vardagen kan te sig. Hela femtiosex av de tillfrågade skulle vid en tänkt akutsituation, kunna ordna med extra pengar via uttag från eget konto. Olika former av lån från släktingar eller via bank är andra sätt att hantera situationen. Cirka 16 % (män 14%, kvinnor 17,6%) uppger dock att de inte skulle klara av att ordna pengar. Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 14 kronor - skulle du klara det? Nej Ja, uttag eget bankkonto Ja, lån annan hushållsmedlem Ja, lån annan släkting eller vänner Ja, lån i bank Ja, annat sätt 19

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: 18-24 år

Liv och hälsa i Norrland. En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: 18-24 år Liv och hälsa i Norrland En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: 18-24 år Jämtlands läns landsting Landstinget i Västernorrland Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Omslagsbild: Leif

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Äldre än 65 år Rapport 1999:2 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar KERSTIN ENGLUND

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Först några frågor om dig själv

Först några frågor om dig själv 1. Vilket år är du född: 19 Först några frågor om dig själv 2. Är du kvinna eller man? Kvinna Man 3. Var är du född? I samma län som jag bor i nu I annat län i Sverige I annat land 4. Vilken är den högsta

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? SCB 12002 Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2012 Instruktioner: Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför tänka på att: Använda

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2005 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut,

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad? BAKGRUNDSFRÅGOR I. När är du född, år och månad? II. Vad har du för sysselsättning just nu? (Läs upp alternativ 1-5. Mer än ett alternativ är möjliga). 1. Arbetar heltid 2. Arbetar deltid 3. Studerar vid

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

En studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3

En studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3 Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Tobaksbruk Rapport 1999:3 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar GÖRAN BOËTHIUS Jämtlands läns landsting Tobaksenheten,

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Liv och Hälsa i Norrland och Göteborgsregionen. - en jämförande studie

Liv och Hälsa i Norrland och Göteborgsregionen. - en jämförande studie Liv och Hälsa i Norrland och Göteborgsregionen - en jämförande studie 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING KAPITEL 1- inledning samt definitioner och förtydliganden KAPITEL 2 - Presentation av kommuner

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 KAPITEL 1- inledning samt definitioner och förtydliganden 4 KAPITEL 2 - Presentation av kommuner och län 6 KAPITEL 3 - självupplevd hälsa 11 3.1 Healthy Days 11

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2006 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges.

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges. Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, därför ska du inte skriva ditt namn på formuläret. När du fyllt i formuläret ska du stoppa det i kuvertet och klistra igen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? SCB 12003 Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2012 Instruktioner: Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför tänka på att: Använda

Läs mer

Liv och Hälsa i Norrland 2003

Liv och Hälsa i Norrland 2003 Liv och Hälsa i Norrland 2003 Rapport 2003:1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 5 English summary 8 1. Introduktion 11 1.1 Förord 11 1.2 Bakgrund 12 1.3 Syfte 13 1.4 Material och metod 13 1.4.1 Enkät

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Bilaga 1b Frågeblankett. Hälsa på lika villkor?

Bilaga 1b Frågeblankett. Hälsa på lika villkor? Bilaga 1b Frågeblankett Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2015 Bilaga 1b Frågeblankett Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt.

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer