Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland"

Transkript

1 Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1

2 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART BRÅBÄCK Landstinget Västernorrland FoU-Centrum, Sundsvalls sjukhus Sundsvall Telefon: Telefax: E-post: OVE BJÖR Landstinget Västernorrland Epidemiologiska enheten Sundsvalls sjukhus, Sundsvall Telefon: Telefax: E-post: För befolkningsstudien LIV OCH HÄLSA I NORRLAND svarar: Bo Stencrantz Jämtlands läns landsting Enheten för Samhällsmedicin och Folkhälsa Box 602, Frösön Tel: Fax: E-post: Hemsida: Göran Carlsson Landstinget Västernorrland Hälsopolitiska avdelningen Härnösand Tel: Fax: E-post: Hemsida: Lars Holmgren Norrbottens läns landsting Hälso- och sjukvårdsavdelningen Luleå Tel: Fax: E-post: Hemsida: Karl-Eric Karlsson Västerbottens läns landsting Landstingskontoret Umeå Tel: Fax: E-post: Hemsida: Epidemiologiska enheten Birgitta Malker Sundsvalls sjukhus Sundsvall Tel: Fax: E-post: Hemsida: LIV OCH HÄLSA I NORRLAND ISSN:

3 Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Genomförande 5 Besvär och sjukvårdsutnyttjande 6 Skillnader mellan pojkar och flickor 6 Barnets plats i syskonskaran 7 Barnets ålder 7 Samband mellan barnets hälsa samt den vuxnes hälsa och livssituation 9 Förälderns allmänna hälsa 9 Långvarigt kroniskt handikapp hos föräldern 10 Förälderns rökvanor 10 Utbildning och sysselsättning 11 Mer att läsa 12 Bilagor 13 Bilaga 1 - Barnenkäten 13 3

4 Sammanfattning Resultaten måste tolkas med stor försiktighet med tanke på det stora bortfallet. Eftersom vi endast hade uppgifter om den ene förälderns livssituation blir sambandsanalyser svårvärderade. Undersökningen visade att magont, huvudvärk och allergi var vanligt förekommande både bland små och stora barn. Studien visade på tydliga samband mellan förälderns och barnets hälsa. Föräldrar som mådde bra hade också barn som mådde bra och föräldrar som hade någon kronisk sjukdom eller handikapp uppgav oftare att barnen hade olika typer av besvär. 4

5 Bakgrund Landstingen har till uppgift att svara för epidemiologisk bevakning av hälsoläget i befolkningen. Som ett led i detta arbete genomförde landstingen i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län tillsammans en befolkningsenkät, under hösten 1997, för att få en bild av befolkningens hälsa och livsvillkor. För landstingets planering och för uppföljning av förebyggande åtgärder och hälsofrämjande arbete kan befolkningsenkäter ha en viktig funktion. En liknande enkät genomfördes av Jämtlands läns landsting under åren Befolkningsenkäten 1997 riktade sig till ett slumpmässigt urval av personer i de fyra norrlandslandstingen. Den riktade sig primärt till tre åldersgrupper: år, år och 65 år eller äldre. Enkäten innehöll också en bilaga (barnenkäten) med ett tiotal frågor kring egna barns hälsa. Samma frågor hade använts vid en motsvarande befolkningsenkät i Jämtlands läns landsting under åren I denna rapport redovisas resultaten från barnenkäten. Genomförande Sammanlagt tillfrågades drygt personer i de fyra länen. Svarsfrekvens varierade mellan åldersgrupperna. I åldersgruppen år var den 60 procent medan den var 64 procent i åldersgruppen år. Det var personer som besvarade barnenkäten, varav personer hade barn under 18 år. I denna rapport redovisas endast enkätsvar från personer med barn under 18 år. De skillnader och samband som redovisas i rapporten är statistiskt säkerställda till 95 procent. Med tanke på det stora bortfallet måste dock resultatet bedömas med försiktighet. Resultaten diskuteras i korthet i direkt anslutning till resultatredovisningen. 5

6 Besvär och sjukvårdsutnyttjande SKILLNADER MELLAN POJKAR OCH FLICKOR Flickor rapporterades oftare ha huvudvärk och magont än pojkar. Detta stämmer med andra undersökningar, vilka visar att psykosomatiska besvär är vanligare hos flickor än hos pojkar. Koncentrationsbekymmer är däremot vanligare bland pojkar. Deta gäller också astma- och allergibesvär. 15 procent av pojkarna uppgavs ha astma eller allergi. Studier från andra håll visar att astma och allergi blivit allt vanligare, inte minst i Norrland. Orsaken till allergiökningen är fortfarande oklar. Figur 1 Besvär och sjukvårdsutnyttjande hos flickor respektive pojkar. Stapelns höjd anger andel (procent) barn som uppgetts ha sökt läkare/sjukhusmottagning, använt medicin eller haft besvär. 6

7 BARNETS PLATS I SYSKONSKARAN Resultaten från Barnenkäten visar att huvudvärk var vanligare hos det äldsta barnet. Barn utan syskon hade fler kontakter med läkare. Annars verkade inte plats i syskonskaran ha någon större betydelse. Figur 2 Sjukvårdskonsumtion och symtom i förhållande till barnets plats i syskonskaran. Stapelns höjd anger andel (procent) barn som uppgetts ha sökt läkare, använt medicin eller haft besvär. BARNETS ÅLDER Huvudvärk var vanligt hos barn i skolåldern. I övrigt visade Barnenkäten inte på några stora skillnader i besvär mellan förskolebarn och skolbarn. Nästan hälften av alla förskolebarn hade fått hostmedicin någon gång under det gångna året (1997) och en tredjedel hade någon gång fått smärtstillande medel. Det här stämmer med de siffror som framkom 7

8 vid befolkningsenkäten i Jämtlands läns landsting åren Där uppgavs att 44 procent av de yngre skolebarnen hade fått hostmedicin. Hostmediciner är idag som regel receptfria. Den stora användningen av hostmedicin återspeglar att förkylningar och hosta är vanliga problem bland små barn, framför allt bland barn på daghem och bland barn med äldre syskon. Användningen av hostmedicin antyder också att föräldrar gärna vill lindra sina barns besvär. Den terapeutiska effekten av hostmediciner är, mot bakgrund av kliniska studier, däremot tveksam. 30 procent av alla förskolebarn angavs ha fått antibiotika under det gångna året (1997). Motsvarande siffra för förskolebarn i Jämtland 1993 var 35 procent. De viktigaste orsakerna till att små barn får antibiotika ordinerat är öroninflammation och luftvägsinfektioner. Samtidigt vet vi att många luftvägsinfektioner är virusutlösta och då har antibiotika ingen effekt. En utbredd antibiotikaanvändning ökar risken för antibiotikaresistens och en minskad användning borde därför ligga i både barnens och i samhällets intresse. Dett har fört med sig att det numera i varje landsting finns s.k. STRAMA-grupper (Strategigrupper för Rationell Antibiotika-användning och M inskad Antibiotikaresistens). Fig. 3. Sjukvårdskonsumtion, medicinering och besvär hos barn (sammanlagt: barn i åldern 0-6 år och barn i åldern 7-17 år). Stapelns höjd anger andel (procent) barn som uppgetts ha sökt läkare, använt medicin eller haft besvär. 8

9 Samband mellan barnets hälsa samt den vuxnes hälsa och livssituation Vi har också ställt den vuxnes hälsa och livssituation mot barnets hälsa. Då bortfallet varit betydande (omkring 40 procent) vi vet inte hur det påverkat våra resultat. Resultaten måste därför bedömas med stor försiktighet. Det är också svårt att i en sådan här undersökning avgöra vad som är orsak och verkan. Vi har här valt att redovisa resultaten för ett barn i familjen och har då valt det enda eller det yngsta barnet i en syskonskara. FÖRÄLDERNS ALLMÄNNA HÄLSA Föräldern fick svara på frågan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? med hjälp av följande svarsalternativ: Svarsalternativ Andel (procent) Mycket gott 26 Gott 51 Någorlunda 20 Dåligt eller mycket dåligt 3 Det var endast 3 procent av föräldrarna som uppgav att de mådde dåligt eller mycket dåligt medan ungefär en fjärdedel uppgav att de mådde mycket gott. Det finns ett statistiskt signifikant samband mellan förälderns hälsa och förälderns svar på frågor rörande: Flickor Pojkar Fått antibiotika sista 12 mån Haft ont i magen sista 3 mån Haft ont någonstans i kroppen sista 3 mån Haft ont i magen sista 3 mån Haft astma/allergi sista 3 mån Koncentrationsbekymmer Besvär med oro/ängslan Det intressanta är att sambanden alltid gick åt ett och samma håll. När föräldern uppgav att den egna hälsan var mycket god så innebar det också att färre av barnen uppgavs ha besvär. 9

10 LÅNGVARIGT KRONISKT HANDIKAPP HOS FÖRÄLDERN På frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet?, svarade 25 procent av föräldrarna ja medan 75 procent svarade nej. Ungefär var fjärde förälder uppgav sig alltså ha någon form av långvarigt handikapp eller sjukdom. Om föräldern uppgav någon form av kroniskt handikapp eller sjukdom så var det också vanligare att han/hon svarade ja på följande frågor angående barnet: Flickor Pojkar Har barnet besökt sjukhusmottagning under de sista 12 månaderna? Har barnet fått medicin mot astma under de sista 12 månaderna? Har barnet haft huvudvärk? Har barnet haft ont i magen? Haft ont någonstans i kroppen under de sista tre månaderna? Haft astma/allergi? Har barnet besökt sjukhusmottagning under de sista 12 månaderna? Har barnet fått medicin mot astma under de sista 12 månaderna? Har barnet haft ont i magen? Resultaten stärker bilden av ett nära samband mellan förälderns hälsa och barnets hälsa och välbefinnande. FÖRÄLDERNS RÖKVANOR På frågan: Röker du?, svarade föräldrarna: Rökvanor Andel (procent) Har aldrig rökt 42 Har rökt tidigare 31 Röker ibland (t.ex. på fest) 11 Röker dagligen 16 En lång rad undersökningar visar att passiv rökning är en hälsorisk för barnen. Passiv rökning innebär bland annat en ökad risk för luftvägsinfektioner, astma och öroninflammation. 10

11 Sambanden mellan förälderns rökvanor och olika typer av besvär hos barnet var i vår undersökning ofta svårvärderade och långt ifrån entydiga. En förklaring kan vara att vi bara hade uppgifter om den ene förälderns rökvanor. För små barn gäller fortfarande att moderns rökvanor har större betydelse därför att små barn vistas längre tid tillsammans med sina mammor. Det ofödda barnet kan också exponeras för mammas rökning redan under fosterlivet. Förälderns rökvanor (nu och tidigare) påverkas dessutom av många andra faktorer som i sin tur påverkar barnens hälsa. Befolkningsenkäten visade att rökning är vanlig bland arbetslösa, lågavlönade och unga ensamstående kvinnor med barn. Vår undersökning visade att cirka 30 procent av barn till dagligrökare hade fått antibiotika under det senaste året jämfört med cirka 20 procent av barn till icke-rökare. Detta samband sågs emellertid bara hos flickor. Cirka 20 procent bland barn till dagligrökare hade under de senaste tre månaderna haft astma- eller allergibesvär i jämförelse med cirka 10 procent bland barn till förälder som aldrig eller sällan rökte. Sambandet mellan förälderns rökvanor och astma/allergi hos barnet sågs bara hos pojkar. UTBILDNING OCH SYSSELSÄTTNING Frågeformuläret innehöll också uppgifter om förälderns utbildning och sysselsättning. Många andra undersökningar har visat på samband mellan socialgruppstillhörighet, arbetslöshet och ohälsa. Vi kunde inte se några sådana samband i denna undersökning. Förklaringen kan vara att vi i den här undersökningen endast hade uppgifter om den ene förälderns situation. 11

12 Mer att läsa Formgren, Hans Omfattningen av allergi och annan överkänslighet Folkhälsoinstitutet 1998:1 Centrum för Barn- och Ungdomshälsa Barnrapporten Stockholms läns landsting 1998 Jakobsson, Gunborg och Köhler, Lennart Barns Hälsa i Sverige Socialstyrelsen 1991:12 Alfredsson, Johanna och Sundman, Lars Hur mår barn och ungdom i Gävleborg? Samhällsmedicin Gävleborg 1997:2 Strandberg, Björn Barns hälsa, Befolkningsenkäten Jämtlands läns landsting 1996 Sellström, Eva och Björk, Mona-Lisa Barnolycksfallsprojektet i Jämtlands län , Slutrapport Jämtlands läns landsting 1994 Persson, Lars Åke m.fl. Barns och ungdomars hälsa Folkhälsa i Norrland 1992 Lundberg, Thomas Barns och ungdomars hälsa i Västernorrland Landstinget Västernorrland 1994 Barnombudsmannen Upp till 18, Fakta om barn och ungdom SCB

13 Bilaga 1 1 (2) Svara för ett barn i taget. Har du fler än fem barn, svara för de fem yngsta. Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn 4 Barn 5 1. Är barnet en pojke eller flicka? Pojke Pojke Pojke Pojke Pojke Flicka Flicka Flicka Flicka Flicka 2. Hur gammalt är barnet? år år år år år 3. Har barnet under de 12 senaste månaderna besökt Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Läkare vårdcentral/hälsocentral Distriktssköterska Annan personal på vårdcentral/hälsocentral Barnavårdscentral Ungdomsmottagning Skolläkare/skolsköterska Elevvårdspersonal (kurator, psykolog) Sjukhusmottagning Tandläkare 4. Har barnet fått något av dessa mediciner under de 12 senaste månaderna Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Hostmedicin Näsdroppar Medicin mot astma Medicin mot allergi Penicillin eller annan antibiotika Smärtstillande preparat Annat. Vad? 13

14 5. H at r r e n å g o t S ä t t N e j N e j N e j N e j N e j Huvudvärk Ätstörning O n t O n t A l l e r g i / A s t m a A n n a t 6. H a r N e j N e j N e j N e j N e j Koncentrationsbekymmer B e s v ä r S v å r t B e h o v L ä s - 7. H a tr r e V a r f ö r? N e j J a, J a B, a r n e F i c k F ö r F ö r K a n S k u l A n n a t 2 (2) 14

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

En studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3

En studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3 Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Tobaksbruk Rapport 1999:3 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar GÖRAN BOËTHIUS Jämtlands läns landsting Tobaksenheten,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Äldre än 65 år Rapport 1999:2 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar KERSTIN ENGLUND

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun

Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun Liv och hälsa i Norrland Befolkningsundersökningen 1997 - de första resultaten för Östersunds kommun Samställd av hälsoplanerare Elsa Rudsby Strandberg Östersunds kommun. Juli 1998 (reviderad mars 1999)

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 214 - en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Baserad på Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne 213 Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN

RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN Bakgrund och genomförande Bakgrund Medivir / BioPhausia önskade genomföra en undersökning med 1 000 föräldrar med barn upp till 12 år om deras barns förkylning, hosta

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis) Rapporteringsenkäten (veckovis) 1. Har du haft ett eller flera av följande symptom sedan du senast fyllde i enkäten (eller under de senaste veckorna om det här är din första rapportering)? (Fyll i alla

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: 18-24 år

Liv och hälsa i Norrland. En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: 18-24 år Liv och hälsa i Norrland En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: 18-24 år Jämtlands läns landsting Landstinget i Västernorrland Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Omslagsbild: Leif

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar BARN OCH LÄKEMEDEL Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar 1 2 De allra flesta barn får medicin någon gång. Oftast rör det sig om vanliga

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Liv och Hälsa i Norrland och Göteborgsregionen. - en jämförande studie

Liv och Hälsa i Norrland och Göteborgsregionen. - en jämförande studie Liv och Hälsa i Norrland och Göteborgsregionen - en jämförande studie 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING KAPITEL 1- inledning samt definitioner och förtydliganden KAPITEL 2 - Presentation av kommuner

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer