Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland"

Transkript

1 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum

2 Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum Ledning och verksamhetsstöd Landstinget Sörmland 7 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 METOD... 5 RESULTAT... 6 HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE I PATIENTMÖTET... 6 STÖD FÖR FÖRÄNDRING AV LIVSSTIL... 9 RUTINER/PROGRAM SAMVERKAN METODER OCH UTBILDNING LEDNING OCH STYRNING UTVECKLING SAMMANFATTNING DISKUSSION

4 INLEDNING Landstinget i Sörmland har som mål att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Hösten 6 antogs policyn Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Sörmland som definierar mål för individer, grupper och personal. Enligt policyn skall landstinget arbeta utifrån en helhetssyn på människors hälsa och utveckla ett förhållningsätt som stärker individens egna resurser och hälsorelaterad livskvalitet. För landstingets patientnära verksamheter innebär detta ett förstärkt hälsoperspektiv i alla led i vården och arbete utifrån metoder som hjälper individer att hitta en hälsofrämjande livsstil för att stärka den egenupplevda hälsan. 1. Ett utvecklingsarbete har därefter skett med fokus på utvalda levnadsvanor; - En granskning av evidensbaserade metoder som; främjar den egenupplevda hälsan, har dokumenterad effekt, ger en reell hälsovinst i vården för individer och grupper, är ekonomiskt lönsamma och möjliga att implementera i landstingets patientnära verksamheter. - En kartläggning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i andra landsting för att identifiera framgångsfaktorer och hinder för implementering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Dessa två delar har sammanfattats i en rapport vid namn Från ord till handling- En mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland. Som en ytterligare del i utvecklingsarbetet gjordes en kartläggning av de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter/insatser som sker inom Landstingets patientnära verksamheter idag. En enkät skickades ut till samtliga verksamhetschefer våren 7. I föreliggande rapport redovisas resultatet från enkäten. 1 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland (6) sid. 1. 4

5 METOD Enkäten skickades ut till samtliga verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården, folktandvården, handikapp & habilitering samt till Karsuddens sjukhus. Enkäten omfattade 15 frågor om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter/insatser, med fokus på utvalda levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, tobak, alkohol och psykisk hälsa. Totalt skickades 63 enkäter ut, 43 enheter svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 68 procent. Följande verksamheter svarade: Hälso- och sjukvården länssjukvård 8 av 16 enheter (5 %) närvård 14 av enheter (7 %) medicinsk service 11 av 13 enheter (85 %) Folktandvården 7 av 8 enheter (88 %) Handikapp& Habilitering 2 av 2 (1 %) Karsuddens sjukhus 1 av 1 (1 %) 5

6 RESULTAT Nedan presenteras resultaten från samtliga verksamheter som deltagit i kartläggningen inom landstinget. Redovisningen sammanfattas i följande huvudrubriker; hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i patientmötet, rutiner för arbetet, samverkan, metoder och utbildning samt ledning och utvecklingsmöjligheter. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i patientmötet Diagrammet nedan visar andelen verksamheter som i patientmötet tar upp hur levnadsvanorna påverkar hälsan, vilket ger en första indikation om det finns en strukturerad strategi hos verksamheten. Generellt är det runt hälften av verksamheterna som svarat att de vanligen tar upp livsstilens betydelse för hälsan, antingen med alla patienter eller med de som har behov av det. I det sistnämnda fallet baseras detta naturligtvis i många fall på en subjektiv bedömning. Att göra en sådan bedömning torde vara olika lätt för olika livsstilsfaktorer och också vara beroende på kompetensen som finns inom respektive verksamhet. Det tycks vara vanligast att alltid ta upp hur rökning, kost och psykisk hälsa påverkar hälsotillståndet. Detta gör mer än en fjärdedel av verksamheterna. I de fall patienten har behov av hjälp att ändra sina vanor, tar mer än hälften av verksamheterna upp rökningens och kostens betydelse. Den faktor som flest verksamheter helt tycks låta bli att ta upp är snusning. Mer än en tredjedel av de svarande verksamheterna tar inte upp snusningens inverkan på hälsan med några patienter. I vilken omfattning tar personalen upp hur följande faktorer påverkar hälsan? ,3 14,3 23, ,6 19,5 17,1 16,7 28,6 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 21,4 23,8 Fysisk aktivitet Alla eller de fle sta m e d behov Alla eller de fle sta 6

7 I befolkningsundersökningen Liv & hälsa 4, som Landstinget Sörmland genomförde i samarbete med fyra andra landsting och som besvarades av drygt 8 sörmlänningar, studeras ett antal frågor om huruvida de som besökt vården de senaste tre månaderna fått frågor gällande bland annat kost-, motions-, rök-, snus- och alkoholvanor. De tre följande diagrammen redovisar svaren på dessa frågor ställt i relation till hur verksamheterna själva har svarat angående om de tar upp levnadsvanans betydelse med patienterna. Diagrammen ger intrycket av en mycket stor skillnad mellan vad verksamheterna själva uppger och vad patienterna svarat, särskilt inom primärvården och Folktandvården. Jämförelsen bör tolkas med försiktighet, då frågorna är ställda på delvis olika sätt och med tre års mellanrum. Svaren enligt enkäten inkluderar verksamheter som svarat att de tar upp livsstilsfaktorns betydelse med alla eller de flesta patienter, samt de som svarat att de tar upp det med patienter med behov. Ett antal av de patienter som har svarat på Liv & hälsa 4 kan av personalen ha bedömts att inte vara i behov av informationen. Dessutom kan verksamheternas rutiner för att ta upp levnadsvanor med patienterna utvecklats under de tre år som förflutit sedan Liv & hälsa genomfördes. Slutligen kan det i en del fall hända att personalen har frågat om levnadsvanorna, men att patienten glömt detta när enkäten fylldes i. I det sistnämnda fallet har i så fall informationen inte gjort något större intryck på patienten. Oavsett osäkerheten i jämförelsen, kan diagrammen fungera som en påminnelse om vikten av att informationen faktiskt når fram till patienterna. 7

8 I vilken omfattning tar personalen på vårdcentraler upp hur följande faktorer påverkar hälsan? 1% 9% 8% 7% 6% 5% % 3% % 1% % Kost Motion Rökning Snus Alkohol Enligt enkäten Enligt patienterna (Liv & hälsa 4) I vilken omfattning tar personalen på sjukhusen upp hur följande faktorer påverkar hälsan? 1% 9% 8% 7% 6% 5% % 3% % 1% % Kost Motion Rökning Snus Alkohol Enligt enkäten Enligt patienterna (Liv & hälsa 4) I vilken omfattning tar personalen på Folktandvården upp hur följande faktorer påverkar hälsan? 1% 9% 8% 7% 6% 5% % 3% % 1% % Kost Rökning Snus Enligt enkäten Enligt patienterna (Liv & hälsa 4) 8

9 Stöd för förändring av livsstil Diagrammet nedan visar andelen verksamheter som erbjuder stöd till patienter att förändra sin livsstil. Stöd och/eller hjälp erbjuds inom den egna verksamheten eller genom att hänvisa till någon annan verksamhet. Alternativet Flera svar i diagrammet innebär att verksamheten har uppgivit flera olika svarsalternativ, men med innebörden att de på ett eller annat sätt ändå tillhandahåller hjälp. Generellt sett är det förhållandevis vanligt att verksamheterna erbjuder sina patienter hjälp att förändra sin livsstil om de har behov av detta, antingen i den egna verksamheten eller genom att hänvisa till en annan verksamhet. Främst erbjuds hjälp att förändra patientens kostvanor, detta gör 85 procent av verksamheterna. Hjälp att sluta snusa erbjuds inte lika ofta, även om nästan 6 procent bistår även med sådan hjälp. Runt hälften av de verksamheter som erbjuder stöd, gör det inom den egna verksamheten. Resterande hänvisar till någon annan verksamhet. För hjälp att förändra sina alkoholvanor är den vanligaste åtgärden att hänvisa till någon annan verksamhet. Resultaten ger bilden av en, om än inte ideal, ganska god beredskap att ta hand om patienter som har behov av stöd och/eller hjälp att förändra sin livsstil. Det finns dock anledning att reflektera över det faktum att endast cirka hälften av verksamheterna överhuvudtaget tar upp de olika livsstilsfaktorernas betydelse för hälsan. Det kan därför finnas ett stort antal patienter, där behovet av stöd aldrig uppdagas. Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förändra sin livsstil? ,9 31 9,8 24,4 9,3 32,6 16, ,7 21,4 16,3,9 Flera svar Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten 31 24,4 44, ,7 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 3,2 Fysisk aktivitet 9

10 För att nyansera bilden har svaren delats upp divisionsvis. Karsuddens sjukhus och verksamheterna inom Handikapp och Habilitering är så få att de inte redovisas, eftersom det då skulle gå att identifiera svar från enskilda verksamheter. Det är vanligast att patienter erbjuds hjälp att förändra sina levnadsvanor inom division Närvård. Mellan 8-1 procent (snusning undantaget) av de svarande verksamheterna inom division Närvård anger att de erbjuder patienterna hjälp. Det är också här som det är vanligast att stödet ges inom den egna verksamheten. Kontrasten till detta är division länssjukvård, där det inte är lika vanligt att patienter erbjuds stöd att förändra sin livsstil, om så sker är det nästan alltid i form av hänvisning till en annan verksamhet. Folktandvården erbjuder sina patienter hjälp att förändra sina kost-, rök- och snusvanor. Hjälpen erbjuds ofta inom den egna verksamheten. Däremot är det inte någon av de svarande verksamheterna inom Folktandvården som erbjuder sina patienter hjälp att förändra sina alkoholvanor, att förbättra sin psykiska hälsa eller att öka sin fysiska aktivitet. Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förändra sina rökvanor? Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förändra sina snusvanor? ,6 42,9 6 Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service 8, Flera svar Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten ,3 42,9 8,3 33,3 33,3 33,3 11,1 22,2 Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service Flera svar Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förändra sina kostvanor? Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förändra sina alkoholvanor? 1 7, , ,4 33,3 6 14,3 57,1 7 69,2 Flera svar Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten 6 1 3,8 46,2 44,4 Flera svar Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service 11,1 Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service 1 Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att förbättra sin psykiska hälsa? 1 Erbjuder ni patienter som har behov, stöd och/eller hjälp för att öka sin fysiska aktivitet? 8 6 (%) ,3 3 Flera svar 8 6 (%) 1 7,7 3,8 Flera svar 66,7 Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten 3 53,8 Folktandvården Länssjukvård Närvård Medicinsk service 1 Ja, vid annan verksamhet Ja, inom verksamheten 1

11 Rutiner/program En ytterligare indikation på hur strukturerat det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är, är om det finns fastställda rutiner eller program för hur verksamhetens medarbetare skall arbeta med livsstilsrelaterade frågor. Diagrammet nedan visar att ungefär var tredje verksamhet har sådana rutiner eller program när det gäller rökning, psykisk hälsa och fysisk aktivitet. När det gäller kostfrågor är det dock fler, nästan hälften av verksamheterna. Minst vanligt är det att det finns rutiner för hur medarbetarna ska arbeta med snus- och alkoholfrågor. Endast var femte verksamhet har sådana rutiner. Enligt policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland, ansvarar verksamhetscheferna för att bryta ner de övergripande målen till den egna verksamheten. Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att upprätta rutiner eller program för hur personalen ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Endast en mindre del av verksamheterna har gjort detta hittills. Finns det rutiner för hur verksamhetens medarbetare arbetar inom följande områden? ,6 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 33,3 3 Fysisk aktivitet 11

12 Diagrammen nedan visar dessutom på mycket stora skillnader mellan olika förvaltningar/divisioner. Mer än två tredjedelar av verksamheterna inom Folktandvården har rutiner eller program för hur de arbetar med rök-, snus- och kostfrågor. I föregående diagram angav verksamheterna inom Folktandvården att de inte erbjuder sina patienter hjälp och/eller stöd rörande alkohol, fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Att det då i nedanstående diagram framkommer att det inte finns några rutiner kring arbetet ligger i linje med detta. Inom divisionerna Länssjukvård och Medicinsk service är det överlag ovanligt med rutiner. I de fall de förekommer, rör det sig ofta om rutiner kring fysisk aktivitet. I division Närvård har hälften av verksamheterna rutiner kring rökning, kostfrågor, alkohol och psykisk hälsa. Rutiner kring snus finns det dock bara hos en fjärdedel av verksamheterna i division Närvård. 1 8 Finns det rutiner för hur verksamhetens medarbetare arbetar inom följande områden? Folktandvården 1 8 Finns det rutiner för hur verksamhetens medarbetare arbetar inom följande områden? Länssjukvård ,4 71,4 85,7 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa Fysisk aktivitet 1 1 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 3 Fysisk aktivitet 1 8 Finns det rutiner för hur verksamhetens medarbetare arbetar inom följande områden? Närvård 1 8 Finns det rutiner för hur verksamhetens medarbetare arbetar inom följande områden? Medicinsk service , ,2 5 72,7 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 41,7 Fysisk aktivitet 1 33,3 11,1 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 33,3 Fysisk aktivitet 12

13 Samverkan Samverkan är en viktig framgångsfaktor för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Samverkan förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter och med andra aktörer i lokalsamhället. Diagrammet nedan visar att det endast är hälften av de svarande verksamheterna som samverkar med andra aktörer. Samverkan sker då företrädelsevis med andra verksamheter inom landstinget. När det gäller alkoholfrågor sker samverkan med kommunala verksamheter och när det gäller fysisk aktivitet sker samverkan även med ideella organisationer. Sker samverkan inom följande områden? 1 8 Flera svar 6 8,9 28,9 24,4 37,8 11,1 13,3 13,3 11,1 33,3 Rökning Snus Kost Alkohol Psykisk hälsa 13,3 Fysisk aktivitet Med ideella organisationer Med kommunala verksamheter Med andra verksamheter inom landstinget 13

14 Metoder och utbildning FaR- Fysisk aktivitet på recept FaR är en metod som används spritt inom hälso- och sjukvården idag. Fysisk aktivitet på recept är ett komplement till, eller ersättning för, läkemedel. Metoden bygger på att patienten förskrivs recept på en lämplig aktivitet som görs i egen regi inom hälso- och sjukvården eller hos en lokal friskvårdsaktör exempelvis inom det lokala föreningslivet. Arbetet med FaR tar ofta utgångspunkt från lokala förutsättningar och samverkan mellan förskrivare och friskvårdsorganisationer. Tabellen nedan visar att FaR inte är allmänt förekommande inom Landstinget Sörmland. Tre fjärdedelar av de verksamheter som har svarat, har ingen medarbetare som skriver ut Fysisk Aktivitet på Recept. Bland den fjärdedelen av verksamheterna där FaR förekommer, har de flesta fler än fem medarbetare som skriver ut sådana recept. Antal verksamheter som skriver ut FAR Antal Procent Ingen 31 75,6 En 1 2,4 Två till fem 3 7,3 Fler än fem 6 14,6 Total 41 1, Motiverande samtal Motiverande samtal är en evidensbaserad metodik för rådgivning. Inom forskningen framhålls denna metod för att stötta patienter vid livsstilförändring. Tabellen nedan visar hur vanligt det är att personal i Landstinget Sörmlands patientnära verksamheter har utbildning i Motiverande samtal. Ungefär hälften av de svarande verksamheterna har medarbetare som har utbildning i Motiverande samtal. Vanligt förkommande är att två till fem medarbetare har sådan utbildning, men det förekommer även verksamheter där endast en medarbetare är utbildad i metoden, samt att fler än fem medarbetare är det. Antal verksamheter som har medarbetare med utbildning i Motiverande samtal Antal Procent Ingen 21 5, En 5 11,9 Två till fem 1 23,8 Fler än fem 5 11,9 Vet ej 1 2,4 Total 42 1, 14

15 Ett praktiskt sätt att öka antalet medarbetare med utbildning i metoden Motiverande samtal är att ha medarbetare inom verksamheten som kan utbilda kollegor. Diagrammet nedan visar antal verksamheter där denna kunskap finns. Av de 42 svarande verksamheterna har sju åtminstone en medarbetare som kan utbilda sina kollegor i Motiverande samtal. Fem av dessa finns inom division Närvård, vilket motsvarar 38,5 procent av verksamheterna inom denna division. Utanför division Närvård finns endast två verksamheter som svarat att de har personal inom verksamheten som kan utbilda andra, den ena finns inom division Länssjukvård och den andra inom Folktandvården. Inom båda dessa verksamheter finns dock fler än en medarbetare med sådan kompetens. Andel verksam heter som har personal som kan utbilda andra i Motiverande sam tal? 38,5 3 % 1 14,3 11,1 Folkta ndvå rde n Lä nssjukvå rd Nä rvå rd M e dicinsk se rvice 15

16 Ledning och styrning Syftet med policyn är att fastställa övergripande mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Policyn ska möjliggöra för varje verksamhet att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och därigenom bidra till att nå de uppställda målen. En förutsättning för att policyn ska efterlevas är att den är känd ute i verksamheterna. I praktiken är det, som diagrammet nedan visar, mindre än hälften av de svarande verksamheterna (17 av 45) som har informerat medarbetarna om Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande policy. Har verksamhetens medarbetare fått information om "Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland"? Antal verksamheter Nej Ja Osäkra svar 4 16

17 Utveckling Verksamheterna har fått ta ställning till ett antal påståenden. Påståendena gällde kunskap, grad av samverkan och resurstilldelning. Nedanstående tabell visar att de åtgärder som verksamheterna själva i första hand tror skulle vara verkningsfulla för att öka inslagen av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är kunskap om fungerande arbetssätt, mer samverkan mellan verksamheter i Landstinget samt mer resurser. Mer samverkan är det allra vanligaste svaret (18 av 45 verksamheter). Är det något av följande som skulle kunna öka inslagen av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom er verksamhet? Kunskap om sambandet livsvillkor-levnadsvanorhälsa Antal svar Procent av totalt antal svarande 9, Kunskap om fungerande 16 35,6 arbetssätt Mer samverkan mellan 18, verksamheter i landstinget Mer samverkan med 9, kommunala aktörer Mer samverkan med 8 17,8 ideella organisationer Mer resurser 15 33,3 Total 45 1, 17

18 SAMMANFATTNING Patientmötet Generellt är det runt hälften av verksamheterna som svarat att de vanligen tar upp livsstilens betydelse för hälsan, antingen med alla patienter eller med de som har behov av det. Det tycks vara vanligast att alltid ta upp hur rökning, kost och psykisk hälsa påverkar hälsotillståndet. De faktorer som framträder som eftersatta och som mer sällan tas upp i patientmötet är snus och alkohol. Hjälp/stöd För att förändra någon levnadsvana är det främst inom divisionen Närvård som stöd och hjälp erbjuds till patienter, det är också här som det är vanligast att stödet ges inom den egna verksamheten. Inom divisionen Länssjukvård består hjälpen av hänvisning till annan verksamhet och då ofta till verksamheter inom division Närvård. Resultaten ger bilden av en, om än inte ideal, ganska god beredskap att ta hand om patienter som har behov av stöd och/eller hjälp att förändra sina levnadsvanor och få stöd vid psykisk ohälsa med reservation gällande alkohol- och snusvanor, där verksamheter mer sällan erbjuder hjälp och stöd att ändra dessa vanor. Det finns anledning att reflektera över det faktum att endast cirka hälften av verksamheterna överhuvudtaget tar upp de olika livsstilsfaktorernas betydelse för hälsan. Det kan därför finnas ett stort antal patienter, där behovet av stöd aldrig uppdagas. Rutiner Ungefär var tredje verksamhet har rutiner eller program när det gäller fysisk aktivitet, rökning och psykisk hälsa. Det finns mer sällan rutiner för hur verksamhetens personal skall arbeta när det gäller att bemöta alkohol- och snusvanor. Jämförelser mellan divisioner visar på stora skillnader i hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bedrivs avseende levnadsvanor och psykisk hälsa. Inom Folktandvården är arbetet helt inriktat på rökningen, snusets och kostens betydelse för hälsan. För de övriga livsstilsfaktorerna finns det inga rutiner. Det är vanligast inom division Närvård att det finns fastställda rutiner för hur medarbetarna ska arbeta med levnadsvanor i patientmötet. Samverkan Samverkan är en dokumenterad framgångsfaktor för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Inom mer än hälften av verksamheterna sker ingen samverkan med andra inom detta område. Samverka med aktörer utanför landstinget förekommer i de flesta fall mycket sällan. Metod och utbildning Mer än hälften av verksamheterna har personal med utbildning i motiverande samtal, dessa finns främst inom division Närvård. FaR inte är allmänt förekommande inom Landstinget Sörmland. Tre fjärdedelar av de verksamheter som har svarat, har ingen medarbetare som skriver ut Fysisk aktivitet på Recept. Ledning/styrning Idag finns en policy i landstinget där viljeriktning och mål beskrivs. Endast en mindre del av verksamheterna har informerat sina medarbetare om Landstingets policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Utveckling 18

19 För att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet efterlyser verksamheterna mer kunskap om fungerande arbetssätt, samt resurser för arbetet men framförallt mer samverkan mellan olika verksamheter inom landstinget. DISKUSSION Vid tolkning av resultaten måste det beaktas att svarsfrekvensen motsvarar 68 procent av de patientnära verksamheterna inom landstinget. Svaren bör kunna generaliseras och gälla för samtliga patientnära verksamheter inom landstinget då svarsmönstren är homogena inom varje förvaltning/division. Långsiktiga beslut, strategisk planering och hälsopolitisk viljeriktning är några av de viktigaste förutsättningar för att lyckas med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Idag finns en policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland, men den är inte kommunicerad ute i verksamheterna. Landstinget har ett ansvar för att vårdpersonal får fortbildning så att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdraget kan genomföras och att en hälsorientering kan åstadkommas. Det är viktigt att medarbetare har kompetens inom området, vad som skapar hälsa och om hälsofrämjande och förebyggande metoder. Dessutom måste också en positiv hälsoutveckling främjas hos personalen. De är bärare av ett hälsofrämjande förhållningssätt i patientmötet. Idag sker hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland avseende utvalda levnadsvanor, men struktur och ett enhetligt arbetssätt saknas. För ett fungerande hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete behöver Landstinget Sörmland skapa förutsättningar för följande: utbildning i fungerande metoder och arbetssätt, rutiner samt gemensam struktur. Förutom det ovanstående har verksamheterna i enkäten lyft fram samverkan som en faktor som skulle kunna öka inslagen av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Detta ligger i linje med budskapet i policyn, där det står att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter och med andra aktörer i lokalsamhället. Samverkan är en framgångsfaktor för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. En stor och viktig utvecklingspotential finns här, likaså vikten av att tydliggöra rollerna inom och mellan landstingets patientnära verksamheter samt hitta samverkansformer både mellan landstingets egna verksamheter men även med externa aktörer 19

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013 HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012 HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

Tobakspolicy för Landstinget Blekinge

Tobakspolicy för Landstinget Blekinge Tobakspolicy för Landstinget Blekinge Antagen i Landstingfullmäktige 14 juni 2010 Tobakspolicy för Landstinget Blekinge 1(5) Innehållsförteckning Tobakspolicy för Landstinget Blekinge... Fel! Bokmärket

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning

Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning Ett mer hälsofrämjande landsting Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning November 2005 Folkhälsoenheten är samordningsansvarig för denna förstudie. Arbetet har pågått under hösten 2005. Arbetsgruppen

Läs mer

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att individer med olika funktionsnedsättningar ska få ta del av

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Olivia Wigzell 2016-10-06 Vi ger den nationella bilden 2016-10-06 Socialchefsdagarna i Karlstad 2 Slutsatser från lägesrapport vård och omsorg

Läs mer

Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem

Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01 BILAGA 1 Rökfri arbetstid rapport enkätundersökning 2012-04-01 Rökfri arbetstid Policybeslut för rökfri arbetstid är ett led i kommunernas, landstingens och de fackliga organisationernas gemensamma strävan

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009. HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg

Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg 1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2017-06-07 Dnr ÄN 2017-401 Malin Visell Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg Sammanfattning MAR och kvalitets- och utvärderingskontoret

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus

Läs mer

Villkor för förtroendevalda

Villkor för förtroendevalda Villkor för förtroendevalda ERSÄTTNINGS- OCH ARBETSVILLKOR FÖR FÖRTROENDEVALDA I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Villkor för förtroendevalda 1 Villkor för förtroendevalda 2 Förord Att individer har möjlighet

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Formulär för behovsanalys inom programmet "Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande"

Formulär för behovsanalys inom programmet Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande Formulär för behovsanalys inom programmet "Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande" Regeringen har beviljat SKL och SKL:s medlemmar stöd för att sprida och implementera effektiva arbetssätt för att

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer